FN:s medlemsländer har enats om resolutionen Agenda 2030 som innehåller 17 globala mål som tillsammans speglar hållbar utveckling och de tre dimensionerna social-, ekologisk- och ekonomisk hållbarhet. Ett av målen tydliggör vad utbildning i hållbar utveckling innebär. Det förtydligas i läroplanen som framhåller att ”utbildningen ska lägga grunden för en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässigt” Lpfö 18 (s. 5). Förskolan är en naturlig startpunkt för hållbarhetsarbetet. För att barnen ska få verktyg till att bli goda samhällsmedborgare och verka för en hållbar utveckling är det viktigt att förskollärare är goda förebilder och utbildar barnen i hur vi människor ska behandla varandra, vår natur och de ekonomiska resurserna samt vad vi kan göra som kommer göra skillnad. Syftet med den här studien är därför att öka kunskapen om förskollärares erfarenheter om hur de arbetar med hållbar utveckling och de tre dimensionerna. Erfarenheter från sex legitimerade förskollärare har belysts med hjälp av semistrukturerade intervjuer och erhållna data har analyserats med hjälp av tematisk innehållsanalys. Resultaten visar att förskollärarna beskriver hållbar utveckling som ett mycket viktigt inslag i undervisningen eftersom förskolan fostrar framtidens befolkning. Resultatet visar också hur komplext och svårgripbart begreppen hållbar utveckling, social-, ekologisk- samt ekonomisk hållbar utveckling är och att läroplanen för förskola, Lpfö 18, inte ger några råd på HUR undervisningen ska gå till. Ytterligare forskning om förskollärares arbetssätt för hållbar utveckling behövs för att hjälpa förskollärare att driva detta viktiga ämne framåt och göra utbildningen i förskolan likvärdig internationellt.

Syftet med denna studie var att jämföra rektorers syn på hållbar utveckling i förskolan i två olika länder, Sverige och Thailand, samt öka kunskapen om arbetet med hållbar utveckling i förskolan. De frågor som hjälpt oss genom studien är: Hur definierar rektorer begreppet hållbar utveckling? Hur beskriver rektorer att deras förskolor arbetar med de tre dimensionerna inom hållbar utveckling? Vilka likheter och skillnader går att hitta i arbetet med hållbar utveckling på förskolor i Sverige och Thailand? Som metod för studien användes kvalitativa intervjuer där rektorer på svenska förskolor både i Sverige och Thailand inkluderas. Tidigare forskning visade att begreppet hållbar utveckling är komplext och att det inte finns någon liknande forskning sedan tidigare. Denna studie har utgått från att hållbar utveckling består av tre dimensioner; en ekologisk, en social och en ekonomisk dimension. Resultatet visade att rektorerna mestadels beskriver hållbar utveckling utifrån miljö- och naturfrågor samt att de hade svårt att sätta ord på alla tre dimensioner. Däremot beskrev samtliga rektorer på ett eller annat sätt hur ett arbete med hållbar utveckling i förskolan kan gå till. Studien visade också att det fanns likheter och skillnader i arbetet med hållbar utveckling på svenska förskolor i Sverige och Thailand trots att de följer samma läroplan.

SammanfattningKerr, Åse & Lindhe Essfors, Jeanette (2016). “Vissa nötter är svårare att knäcka än andra”En intervjustudie om gymnasielärares nycklar till framgång för elever med bristandemotivation. (Keys to reach students with a lack of motivation). Pedagogik, Institutionenför Skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för Lärande och samhälle, Malmö högskola.Denna studie belyser faktorer som ökar motivation till lärande. Som teoretiskt ramverkanvänder vi Illeris (2015) modell “Lärandets tre dimensioner”, samspel, drivkraft ochinnehåll, samt Säljös (2000) sociokuluturella perspektiv. Utifrån tidigare forskningsdel harbegreppen samsyn, delaktighet, inkludering och lärmiljö framkommit som nycklar förframgång.Studien har sin upprinnelse i vår upplevelse av utmaningen i att leda elever med bristandemotivation till framgång. Syftet är att studera, tolka och förstå vad några gymnasielärareuppfattar vara nycklar till studieframgång för elever med bristande motivation.Vi har valt en halvstrukturerad kvalitativ metod för att samla in empiri. Det empiriskamaterialet består av fokusgruppsintervju med gymnasielärare utifrån nyckelbegrepp ochansvarsfördelning på individ-, grupp- och organisationsnivå. Resultatet pekar mot att läraretar för givet att elever är motiverade när de påbörjar sina gymnasiala studier och hargrundförutsättningar för att själv ta ansvar för att lyckas.Vi har även konstaterat att lärarna efterfrågar ett utökat ledningsansvar för uppbyggnad avsamsyn via kollegialt lärande. För ökad motivation ska förändringar göras iundervisningssituationen och inte hos eleven. Relationskompetensen och att hitta lösningari samspel med omgivningen är nycklar till framgång.Nyckelord: delaktighet, fokusgrupp, inkludering, lärmiljö, lärandets tre dimensioner,motivation / AbstractKerr, Åse & Lindhe Essfors, Jeanette (2016). “Vissa nötter är svårare att knäcka än andra”En intervjustudie om gymnasielärares nycklar till framgång för elever med bristandemotivation. ( Keys to reach students with a lack of motivation). Pedagogik, Institutionenför Skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för Lärande och samhälle, Malmö högskola.This study with a theoretical base, within a sociocultural perspective, highlights the factorsthat increase the motivation to learn. Based on parts from previous research the concepts ofconsensus, participation, inclusion and learning environment emerged as keys to success.As a theoretical framework we use Illeris thoughts about internal and external motivationand the three dimensions, interaction, motivation and content.The study has its origins in our experience of the challenge to lead students with a lack ofmotivation to success.The aim is to study, interpret and understand what some secondaryteachers perceive to be the keys to educational success for students with a lack ofmotivation.We have chosen a half-structured qualitative method to collect empirical data. Theempirical material consists of focus group interviews with secondary school teachers basedon key concepts and responsibilities at individual, group and organizational level. Theresults indicate that teachers assume that students are motivated when they begin theirsecondary studies and the prerequisites to take responsibility for the success.We also found that the teachers are demanding a broader management for buildingconsensus through peer learning. To increase the motivation, changes has to be made in theteaching situation. Relationship skills and finding solutions in interaction with the environment are keys to success.Keywords: participation, focus group, inclusion, creative learning environment, learningin three dimensions, motivation.

Swedish pre-school teachers are in the middle of a debate regarding a form of general school competence that today is criticized by mass media. The training and skill development that is used today is an important tool in the development of the organization as well as the people that work in them. This study aims to explain how this training actually is performed and the opinions of the pre-school teachers that actually finish the training. Previous research in this area has primarily been focused at the types of methods that exists from an executive standpoint. This study, instead, aims to shift that focus to the individual worker. As the theoretical background we both apply a general sociocultural perspective as defined by Leontiev, which is supplemented by a motivational and emotional perspective from Illeris three dimensions of learning. The study is based on semi-structured interviews from seven respondents in the public sector. The data that is presented is to be viewed as having qualitative potential, and should be read with that in mind. The results from the study points at several problematic areas where pre-school teachers claim the training to be of lackluster standards. One common theme that can be noticed from most respondents is that different workgroups experience different problems and different advantages. Despite this there are two main areas that heavily affects some situations - the leadership and the degree of individual adaptation. / Svenska förskollärare befinner sig mitt i en debatt kring skolkompetens som idag kritiseras av massmedier. Kompetensutvecklingen som bedrivs existerar idag som ett kraftfullt verktyg för att förbättra såväl organisationen som de människor som arbetar där. Studien ämnar belysa hur denna kompetensutveckling faktiskt går till och vilka åsikter förskollärare har kring den. Tidigare forskning i ämnet fokuserar främst på vilka typer av metoder för kompetensutveckling som existerar ur ett chefsperspektiv. Vi ämnar istället att skifta detta fokus till den individuella arbetstagaren. Som teoretisk bakgrund applicerar vi dels ett allmänt sociokulturellt perspektiv som definierat av Leontiev, vilket kompletteras med ett drivkrafts- och emotionsperspektiv från Illeris tre dimensioner av lärande. Studien är utförd via semistrukturerade intervjuer om sju respondenter i den offentliga sektorn. Den data som presenteras anser vi ha kvalitativ potential och bör därmed tolkas med det som bakgrund. Resultatet pekar på olika problemområden där förskollärare anser kompetensutvecklingen vara bristfällig, men ett gemensamt tema via samtliga respondenter är att olika arbetsgrupper upplever olika problem och olika fördelar. Trots detta existerar det två huvudsakliga faktorer som kraftigt påverkar samtliga situationer, ledarskapet och graden av individuell anpassning.

Denna kvalitativa intervjustudie baserad på intervjuer av förskollärare på svenska förskolorsträvar efter att bidra med kunskap om hur förskollärare ser på sin undervisning om och förhållbar utveckling i förskolan och är avgränsad till att undersöka undervisningen som skerutomhus. Studien granskar undervisningens innehållsliga del i förhållande till de tredimensionerna av hållbar utveckling (ekologisk, ekonomisk och social). Vidare byggs analysenav studien upp med hjälp av att sätta Johan Öhman och Louise Sunds (2021) didaktiska modellför miljöengagemang, vilken utgörs av en intellektuell aspekt, en emotionell aspekt och enpraktisk aspekt, i en förskolekontext. Syftet med att använda Öhman och Sunds modell i dennastudie är att granska på vilket sätt förskollärares nuvarande undervisning kan kopplas tillmodellens tre aspekter. Detta för att bidra med kunskap om i vilken utsträckning modellenskulle kunna vara överförbar på den undervisning om hållbar utveckling som sker i förskolan.Resultatet visar att förskollärare uttryckligen arbetar med att undervisa barn om den ekologiskadimensionen av hållbar utveckling vilken enligt denna studie dominerar undervisningen omhållbar utveckling i förskolan. Den ekonomiska och den sociala dimensionen är inte likasjälvklara delar av undervisningen. Dessutom visar resultatet att förskollärare i sin undervisningofta utgår ifrån den intellektuella aspekten, såväl som den praktiska aspekten medan denemotionella aspekten inte medvetet tillgodoses.

This essay is about the three dimensions of sustainable development and how to work with sustainable development in preschool. The purpose of the study has been to clarify how the three dimensions of ecological, social and economic sustainability are presented in pedagogical materials on sustainable development, and how the materials can be useful for the sustainability work in preschool. In the study, I started from the method qualitative text analysis to analyze six different materials that can be suitable in preschool education when it comes to sustainable development. The results shows how the dimensions appear in the materials and how they can be used in the sustainability work in preschool. What the materials have in common is the way they contribute knowledge and understanding of how we can promote a sustainable world, where we take care of the environment, show respect and consideration for people, animals and nature, and also work to reduce climate impact. The conclusion is that the materials can be included in the preschool's work with sustainable development. The materials also show in different ways how to work with sustainable development in preschool. / Den här uppsatsen handlar om de tre dimensionerna av hållbar utveckling och hur man kan arbeta med hållbar utveckling i förskolan. Syftet med studien har varit att belysa hur de tre dimensionerna ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet framställs i material på om hållbar utveckling för förskolan och hur de kan vara användbara i hållbarhetsarbetet i förskolan. I studien har jag utgått från metoden kvalitativ textanalys för att analysera sex olika material som kan vara användbara i förskolans utbildning när det gäller hållbar utveckling.  Det huvudsakliga resultatet visar hur dimensionerna framträder i materialen och hur materialen kan vara användbara i hållbarhetsarbetet i förskolan. Materialens gemensamma nämnare handlar om att bidra med kunskap och förståelse om hur man ska kunna främja en hållbar värld, där man tar hand om miljön, visar respekt och hänsyn till människor, djur och natur, samt arbetar för att minska klimatpåverkan. Slutsatsen blev att materialen kan inkluderas i förskolans arbete med hållbar utveckling, samt att materialen visar olika sätt på hur man kan arbeta med hållbar utveckling i förskolan.

This paper presents a comparative evaluation of four 3D locomotion interfaces in virtual reality: Slider, Teleport, Point & Tug, and Arm-Cycle. The study employed a mixed methods approach to assess their performance using a token-collecting task in a virtual environment with obstacles, focusing on efficiency, spatial awareness, usability, task load, presence, and cybersickness. The results indicate that Slider and Teleport interfaces demonstrated higher efficiency and usability, excelling in collision avoidance and token collection. On the other hand, Point & Tug and Arm-Cycle interfaces offered enhanced engagement, presence, spatial awareness, and physical interactions but at the cost of decreased efficiency and an increase in cybersickness symptoms. However, it is important to note that the results from presence and spatial awareness are multifaceted, necessitating further investigation and the inclusion of additional measurements for a comprehensive understanding. The study acknowledges limitations such as simplified obstacle scenarios, limited sample size, and specific interface implementations, potentially limiting the generalizability and validity of the findings. To advance future research, the study suggests exploring diverse obstacle configurations, standardizing interface implementations, and expanding participant samples for more robust and conclusive results. / Den här artikeln presenterar en jämförande utvärdering av fyra 3D-förflyttningsgränssnitt i virtuell verklighet: Slider, Teleport, Point & Tug och Arm-Cycle. Studien använde en mixad metod för att bedöma deras prestanda i insamling av "tokens" i en virtuell miljö med hinder som fokuserade på effektivitet, spatial medvetenhet, användbarhet, arbetsbelastning, närvaro och cybersjuka. Resultaten indikerar att gränssnitten Slider och Teleport visade högre effektivitet och användbarhet, vilket gjorde dem effektiva inom kollisionsundvikande och att samla tokens. Emmellertid erbjöd gränssnitten Point & Tug och Arm-Cycle förbättrad engagemang, närvaro, rumslig medvetenhet och fysisk interaktion, men till priset av minskad effektivitet och ökade symptom på cybersjuka. Det är dock viktigt att notera att resultaten av närvaro och rumslig medvetenhet är mångfacetterade och kräver ytterligare undersökning samt inkludering av fler mätningar för en heltäckande förståelse. Resultaten understryker vikten av att beakta flera faktorer vid utformningen av förflyttningsgränssnitt för virtuell verklighet. Studien hade emellertid begränsningar såsom förenklade positioner av hinder, begränsad urvalsstorlek och specifika gränssnittsimplementeringar, vilket kan begränsa generaliserbarheten och validiteten hos resultaten. För att främja framtida forskning föreslår studien att utforska olika konfigurationer av hinder, standardisera gränssnittsimplementeringar och utvidga urvalsstorleken för mer robusta och slutsatsgivande resultat.

Botswana's democracy has been labeled as ‘the African Miracle’ by the international community. However, in its 50 years of independence, there has been no change in government from the ruling party and the opposition is institutionally weak. The purpose for this study is to analyze the extent of democratic consolidation in Botswana and to try to analyze the challenges in the processes of democratic consolidation. In order to answer the research questions that are put forth in this study, Linz and Stepan’s theoretical framework were used against empirical evidence about Botswana from its independence in 1965 to 2015. The results show that in Botswana the democracy is not consolidated and point toward a more stable democracy than a deeply consolidated democracy. Stable democracy is centered upon the actual functions rather the depth of democracy. The main challenges for further democratic consolidation is the constitutional framework that lack accountability for the executive, the longevity of a dominant party system, the uneven ‘playing field’, the weak opposition, the restrictions and limitation upon the independent media and the civil society. Botswana’s exceptional reputation is exaggerated, while the country have had uninterrupted elections, the depth and quality of the democracy is shallow.