As it has become increasingly important in the sports world for organizations to try to raise capital, sponsorship has become more significant. As a result, the sports associations receive the financial assets they need from the companies and in exchange, the companies receive exposure in return for example. There has been a discussion as to whether this exposure really affects companies and whether it is really possible to measure its effect. The purpose of the study is to identify how companies proceed when evaluating the effect of sponsorship and what their goals and requirements are for the sports clubs or sporting events they sponsor. The study will also identify whether there are certain factors that affect companies when choosing a sports organization that they choose to sponsor. The essay is limited in such a way that the sponsorship will be seen from the companies' perspective and not take into account how the sponsorship object views this marketing tool. Another limitation is that the study will only deal with companies that sponsor sports organizations or sporting events because sport is something that represents unique values. These unique values are explained in the essay. A qualitative research strategy has been applied in the form of qualitative semi-structured interviews. To analyze the phenomenon, the theoretical frame of reference consists of the A-ERIC model, the SMART-model and Brand Equity. Evaluating the effect of sponsorship proved to be complex for companies. Although companies set clear goals and used different evaluation models, it could only be measured to a certain extent. There was a small difference between the companies' goals and requirements with sponsorship, where some focused more on the sports organizations taking social responsibility, like the companies themselves. Others claimed that relationship building within the sports network was of the utmost importance. One factor in choosing a sports organization was that some companies wanted to feel an added value with the sponsorship, and some wanted a local connection to the sports association.

Summaries in Afrikaans and English / This research has shown that young people of different cultural groups have had and still have limited contact due to the history of our country. This contributed to the fact that there were, and still are, very few opportunities to build relationships. An introductory chapter in which the research methodology is explained, is followed by a discussion utilizing recent literature, of the question how the building of relationships can take place within the context of a diverse youth ministry (chapter 2). It became clear that the church, in its ministry to diverse youth groups, should create opportunities where the quality of relationships can be enhanced. In the research it was found that experiential learning activities, such as initiative activities, could have a positive influence on interpersonal skills in intercultural relationships (chapters 3 and 4). In chapter 5, firstly, certain conclusions were drawn. Secondly, recommendations were made and guidelines formulated regarding the building of relationships in the ministry to diverse youth groups. / Die navorsing vir hierdie studie het getoon dat jeugdiges van verskillende kultuurgroepe vanwee ons land se geskiedenis beperkte kontak gehad het en nog steeds het. Dit het meegebring dat geleenthede om verhoudinge te bou min was en steeds is. Na 'n inleidende hoofstuk waarin die navorsingsmetodologie uiteengesit word, volg 'n bespreking, aan die hand van resente literatuur oor die vraag hoe verhoudingsbou kan plaasvind in 'n diverse jeugbedieningkonteks (hoofstuk 2). Daaruit het dit duidelik geword dat die kerk in sy bediening aan diverse jeuggroepe geleenthede behoort te skep waartydens die kwaliteit van verhoudinge verbeter kan word. Die navorsing het bevind dat ervaringsleeraktiwiteite, byvoorbeeld inisiatiefaktiwiteite, 'n positiewe invloed kan he op interpersoonlike vaardighede in interkulturele verhoudinge (hoofstukke 3 en 4). In hoofstuk 5 is eerstens bepaalde gevolgtrekkings gemaak. Tweedens is aanbevelings gedoen en riglyne geformuleer met die oog op verhoudingsbou in die bediening aan diverse jeuggroepe. / Social Work / M. Diac. (Youth Work)

Sjukhuskuratorer samtalar med patienter på vårdsalar där möjlighet till avskildhet eller lugn ibland är liten. Denna uppsats har som ambition att undersöka vilka metoder för att skapa relation och en hållande miljö som sjukhuskuratorn använder sig av i sådana situationer, för att öka förståelsen för hur arbetet går till i praktiken. Denna kvalitativa intervjustudie visar att det finns ett flertal metoder som är användbara för att visa närvaro och skapa relationer tillpatienter i vårdmiljö – både fysiska och verbala. För att skapa en hållande miljö använder kuratorerna metoder för att stänga ute störningsmoment och upprätthålla tydliga ramar i samtalen. Metoderna används ofta i kombination med varandra och anpassas efter situationen. Studien visar också att de fyra intervjuade kuratorerna är samstämmiga i mycket trots att de ofta jobbar ensamma, samt att de lärt sig metoderna genom utbildning och genom att iaktta andra kuratorer. / On the ward, healthcare social workers often speak to patients in rooms without the possibility of privacy or quiet. The aim of this paper is to examine which methods healthcare social workers (HSW's) use to build relationships and create a holding environment in these settings, and how they are used in practice. Findings from this qualitative interview study show that there are several methods that HSW’s can use – both physical and verbal. They also employ several methods to block out disturbances from other patients and personnel, as well as methods to create safety and predictability in order to establish a holding environment for patients. These methods are often used together and adapted to each situation. The group of HSW's interviewed in this study draw knowledge from both education and practice, and are concordant in their views even though they often work alone.

No description available.

This study aims to investigate how professional healthcare counselors use conversational methodology to create relationships with patients in clinical practice, as well as how they solve potential obstacles and difficulties that may arise in building a relationship. This area of research is interesting to investigate because of the healthcare counselor license that was introduced back in 2019, and there is considered a need for further research on healthcare counselor’s work with relationship building in a Swedish context. The study is based on an abductive approach and used semi-structured interviews when collecting data. Empirical data has been collected through four interviews with professional healthcare counselors in Sweden. The data has been analyzed using thematic content analysis and the theory of the contextual model. The results of the study show that relationship building, and an empathetic approach are the basis for the work of the healthcare counselor. Healthcare counselors use conversational methodology to create and maintain a good relationship with patients. Highlighted conversational methodology is general such as silence, feedback, confirmation, active listening, finding a common ground and using non-verbal signals to show understanding and empathy for the patient. The interviewed healthcare counselors stated that the obstacles they may experience in building relationships were, among other things, when the patient is going through a crisis, the influence of other external relationships, lack of communication and misunderstanding. In order to resolve said obstacles, the counselors strove to be attentive, listen to the patient's perspective and willing to admit if they acted wrongly or insensitively and take responsibility. The study intends to contribute with additional research in the field of healthcare counselors’ work with relationship building in a Swedish context. / Denna studie ämnar till att undersöka hur yrkesverksamma hälso- och sjukvårdskuratorer använder sig av samtalsmetodik för att skapa relationer med patienter i praktiken, samt hur de löser potentiella hinder och svårigheter som kan uppstå i relationsskapande. Detta område är intressant att undersöka i och med hälso- och sjukvårdskuratorslegitimationen som infördes år 2019, och det anses finnas ytterligare behov av forskning om hälso- och sjukvårdskuratorers relationsskapande i svensk kontext. Studien utgår från en abduktiv ansats och semistrukturerade intervjuer vid insamling av data. Empiri har insamlats genom fyra intervjuer med yrkesverksamma hälso- och sjukvårdskuratorer i Sverige. Data har analyserats med hjälp av tematisk innehållsanalys och teorin om den kontextuella modellen. Studiens resultat visar att relationsskapande och ett empatiskt förhållningssätt är grunden för hälso- och sjukvårdskuratorns arbete. Hälso- och sjukvårdskuratorer använder sig av samtalsmetodik för att skapa och bibehålla en god relation med patienter. Samtalsmetodik som lyfts upp är generella som exempelvis tystnad, återkoppling, bekräftande, aktivt lyssnande, att hitta en gemensam nämnare och användning av icke-verbala signaler för att visa förståelse och empati för patienten. Intervjupersonerna uppgav att de hinder de kan uppleva i relationsskapande var bland annat när patienten genomgår en kris, andra yttre relationers påverkan, brist i kommunikationen och missförstånd. För att lösa eventuella hinder eftersträvade kuratorerna att vara uppmärksamma, lyssna in patientens perspektiv och våga erkänna om de agerat fel eller okänsligt och ta ansvar. Studien ämnar bidra med ytterligare forskning på området av hälso- och sjukvårdskuratorers arbete med relationsskapande i svensk kontext.

This essay discusses the relationship between the employees at Swedish municipalities working at labor market units and their participants. The aim is to understand how their big room for action affects how they see their role and what this does to the help they are able to give the participants. The aim is also to give insight into how other organizations play a role in the creation of trust between the participants and the employees. This is done by breaking down the aim in two different questions: Question 1: How do the employees in labor market interventions view their service based on their room for action within the business and how does this affect their relationship with the client? Question 2: How do the employees use their room for action to help the participants orient themselves in the authority landscape? The data has been collected using a qualitative method and interviews with ten employees at four municipalities have been conducted. The theories used are aspects from the following theories: emotion sociology, professionalism and grassroots bureaucrats. The main findings are that the employees use their own personal life and personalities to make connections with the participants. They go outside of the realm of their job if they think it will help the participants and every employee makes a distinction in where to draw the line regarding what is part of their job.

De flesta barnen idag går i förskolan och inskolningen är första mötet mellan pedagoger, vårdnadshavarna och barnet. Forskning om förskola och pandemin visar att förutsättningar i förskolans verksamhet har förändrats på grund av restriktionerna. Där barn och pedagoger haft högfrånvaro, men även att pedagoger och vårdnadshavarna behövt hålla avstånd sinsemellan. Mot denna bakgrund är det av vikt att förstå hur relationsskapandet och samverkan mellan vårdnadshavarna, barn och pedagogerna sett ut under pandemin, eftersom det i Läroplanen för förskolan, Lpfö18 (2018) står att pedagogerna ska samarbeta med hemmet och skapa tillitsfulla relationer till vårdnadshavarna. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om pedagogernas erfarenheter av inskolningar under pandemin ur ett omsorgetiskt perspektiv. Tidigare forskning visar att det är en fördel att vårdnadshavaren är aktiv vid inskolningen eftersom pedagogerna får möjlighet att koncentrera sig på relationsskapandet till barnet, samt att vårdnadshavarna vill ha tydlig information vid skolstart. Studien grundar sig i kvalitativa semi-strukturerade intervjuer, som ljudinspelats med sex olika pedagoger som har erfarenheter av inskolning både innan, under och efter pandemin. Det insamlade empiriska materialet har sedan kategoriserats utifrån olika teman utifrån intervjupersonernas berättelser, där materialet analyserat med stöd av ett omsorgsetiskt perspektiv. Resultatet visar hur covid-pandemin påverkat inskolningen på olika sätt i förskolan. Tillexempel att relationsskapandet till vårdnadshavaren har blivit mer problematiskt, men även gjort att pedagogerna fått upp ögonen för nya inskolningsätt.

Att leda på distans har aktualiserats inom flera delar av den offentliga sektorn till följd av Covid-19 pandemin och dess tillhörande restriktioner. Tillitsbaserad styrning har varit en omdiskuterad styrform som från politiska beslutsfattare har försökt implementeras i offentlig sektor. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur ledarskapet har påverkats i den offentliga sektorn till följd av den plötsliga omställningen till distansarbete och hur arbetet med tillit kan ha påverkats. Studiens ändamål är att identifiera de möjligheter och utmaningar ett distansledarskap kan medföra samt hur tilliten påverkas när arbetet bedrivs bortkopplat från den fysiska kontorsmiljön. Det empiriskt insamlade materialet består av intervjuer med 17 ledare som är verksamma i olika delar inom den offentliga sektorn i Västra Götalandsregionen. Samtliga chefer har medarbetaransvar och har till största del utfört sitt arbete på distans under Covid-19 pandemin. Resultatet från datainsamlingen som intervjuerna bidrog med visade att cheferna har upplevt många möjligheter, men även utmaningar med att arbeta på distans. De största möjligheterna ansågs vara den ökade flexibiliteten i arbetsdagen, ökad tillit och upplevd närvaro från cheferna. Utmaningarna har varit att hantera gränsen mellan arbetstid och privatliv, att upprätthålla goda relationer när en viktig del av den sociala interaktionen försvinner och behöver ersättas, upptäcka medarbetares mående samt anpassa kommunikationen efter de förändrade förutsättningarna. Kopplat till tillit ansåg cheferna att den har ökat i arbetsgrupperna. Vidare visar studien att den plötsliga förändringen har bidragit till att en mer tillitsbaserad styrning lättare har kunnat implementeras och vara en naturlig del i arbetsvardagen. En avslutande reflektion i studien är att en medvetenhet, utformandet av alternativa kommunikationsvägar samt ett ökat känslomässigt och individuellt fokus minskar dessa risker som utmaningarna kan medföra. Ytterligare en reflektion vi kan konstatera är att tilliten spelar en central roll för att skapa en välmående arbetsgrupp och att en mer tillitsbaserad styrning är något som har upplevts positivt inom verksamheterna. Avslutningsvis kan vi fastställa att distansledarskap och tillitsskapande är en process som kräver mycket resurser samt behöver upprätthållas och underhållas över tid. / Distance leadership has become a more important aspect in several parts of the public sector as a result of the Covid-19 pandemic and its restrictions. Trust-based governance has been a discussed form of governance that political decision-makers have tried to implement in the public sector. The purpose of this qualitative study is to investigate how leadership has been affected in the public sector as a result of the fast readjustment to work from distance and how the trust has been affected. The intention is to identify opportunities and challenges of distance leadership and how the work of trust is being affected when the workplace is disconnected from the physical workplace. The empirically collected material consists of interviews with 17 leaders who are active in various parts of the public sector in the region of Västra Götaland. All managers have responsibility over employees and have for the most part performed their work on distance during the Covid-19 pandemic.  The results from the data collection from the interviews showed that the managers have experienced both opportunities and challenges during the distance work. The greatest opportunities were considered to be the increased flexibility in the working day, increased trust and higher presence from the managers during the workday. The challenges have been to manage the boundary between working hours and a private life, to maintain good relations when an important part of the social interaction disappears and needs to be replaced, to discover employees' moods and to adapt communication to the changed conditions. Linked to trust, managers felt that it had increased. Furthermore, the sudden change had contributed to a more trust-based governance being easier to implement and be a natural part of everyday work. A concluding reflection in the study is that an awareness, alternative communication paths and an increased emotional and individual focus may reduce these risks. Another reflection is that trust has a central role in creating a prosperous working group and a more trust-based governance is something that has been experienced positively in the businesses. In conclusion, we can state that distance leadership and trust building is a process that requires a lot of resources and needs to be maintained over time.  This thesis is going to be written in Swedish.

Denna studie avsåg att bättre förstå social isolation bland unga från perspektivet av en socialarbetare genom att svara på följande frågor: Hur arbetar socialarbetare med isolerade unga, varför blir unga isolerade och slutligen vilken konsekvens social isolation får för de som är isolerade. Studien använde sig av en kvalitativ forskningsansats för att svara på dessa frågor genom att använda sig av semistrukturerade intervjuer som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Det empiriska materialet analyserades utifrån ett systemteoretiskt perspektiv och analys utifrån den sociala modellen. Empirin i studien kommer från sex stycken intervjuer med socialarbetare. Resultatet av studien tyder på att socialarbetare använder sig av olika verktyg för att arbeta med socialt isolerade ungdomar, samtliga tar upp relationsskapande som ett exempel. Anledningarna till att ungdomarna blir isolerade kan vara olika, gemensamma resultat var autism, depression, avsaknad av socialt sammanhang, otillräckligt stöd från föräldrar och slutligen internetanvändning. Konsekvenser för de socialt isolerade ungdomar varierar mellan ungdom till ungdom men återkommande tema var försämrad sociala färdigheter, fysisk hälsa och mental hälsa. Vår slutsats blev att social isolation är ett omfattande problem med ett flertal olika aspekter som behöver särskild hänsyn och socialarbetare arbetar ständigt med sin förståelse av situationen och utgår främst från den unge själv och i sitt arbete ändvänder de sig av relationskapande som sitt främsta verktyg. / This study sought to better understand social isolation among youths from the perspective of social workers by answering the following questions. How do social workers work with isolated youths, why do youths become isolated and finally what consequences does social isolation cause for youths. The study used a qualitative research approach to answer these questions by also using qualitative content analysis along with perspectives rooted in general systems theory and the social model. The empirical data in this study comes from six interviews with social workers along with prior research. The results of this study suggest that social workers use various tools when working with socially isolated youths, among these all six social workers mention relationship building as an example. The reasons youth socially isolate can vary, common results were autism, depression, a lack of social context, lacking support from parents and finally internet use. Personal consequences for socially isolated youths varied from youth to youth but recurring themes were weakened social skills, physical health and mental health. Our conclusion became that social isolation is a broad problem with several different aspects that need special consideration and social workers are constantly working with their understanding of the situation and proceed from the youths themselves by utilizing relationship building techniques as their primary tool.

Abstract: Social Services offers needs-proven help- and support measures to people who need to get out of their addiction. Öppenvård (needs-proven individual help- and support intervention, through social services) is one of the Social Services' voluntary efforts aimed at adults with harmful use and or addiction problems. The substance abuse treatment that takes place at Öppenvården is of a conversational nature in the form of addiction counsellors giving clients advice and support. The study has been conducted with qualitative semi-structured interviews in one of the largest municipalities in southern Skåne, in which one section manager and six social workers have participated. The purpose of the study is to analyze social workers' experiences of addiction treatment at Öppenvården. The study analyzes the social workers' perceptions of the clients' ability to change, what conditions are required to be able to achieve a change, and how the social workers consider this to be possible. This is to be able to highlight and identify any difficulties that the social workers and their clients face in the change process. The results of the study show that success in the change process is equally dependent on the social workers' efforts and level of knowledge, the clients' attitude to lifestyle change, and the clients' conditions around their life situation. Alliance and relationship building, a secure housing situation and basic needs are important for a successful change process. In the social workers' description of the concept of change, I have found six different categories in their recipes for change: non-timed, wanting to seek help on their own, awareness, change of thought, motivation, as well as progression in a positive direction.