No description available.

När det kommunala aktivitetsansvaret lagstiftades 2015 fick kommunerna som krav att se till att unga mellan 16-19 år som varken arbetar eller studerar blir erbjudna lämpliga insatser. Det framkommer dock inte hur insatserna avser att stötta ungdomarna mot sysselsättning. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur studie- och yrkesvägledare inom kommunalt aktivitetsansvar arbetar med ungdomarna samt på vilket sätt insatserna gynnar ungdomarnas återgång till sysselsättning. Frågeställningar som besvaras är: Hur arbetar studie- och yrkesvägledare för att kunna stödja och motivera ungdomarna inom kommunalt aktivitetsansvar? På vilket sätt anser studie- och yrkesvägledare inom kommunalt aktivitetsansvar att insatserna hjälper ungdomarna tillbaka till studier?  Vad anser studie- och yrkesvägledare att det finns för utvecklingspotential i de insatser som finns i syfte att stödja och motivera ungdomarna mot studier, arbete eller annan sysselsättning? Till studien tillämpades en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex studie- och yrkesvägledare som arbetar inom kommunalt aktivitetsansvar. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av teorin Careership och begreppet upplevd självförmåga. Det visar sig i studien att det relationsskapande arbetet spelar stor roll för att kunna arbeta med ungdomarna utifrån deras förutsättningar och behov. Insatserna syftar även till att ge ungdomar verktyg och färdigheter att hantera utmaningar samt bidra till insikter som kan stärka ungdomars tro på sin egen förmåga. Det betonas dock att insatserna behöver utökas för att tillgodose de ungas individuella behov.

Syftet med studien var att identifiera vilka framgångsfaktorer som lyckats vända en problematisk skolfrånvaro till skolnärvaro. Att fokusera på framgångsfaktorer ur ett elevperspektiv valdes eftersom vi i våra efterforskningar insåg att det fanns ett forskningsgap som vi hoppades kunna bidra till att fylla. Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer med elever och vårdnadshavare, både digitalt och genom fysiska möten. Urvalet gjordes på högstadieelever som haft långvarig problematisk skolfrånvaro på heltid och sedan återvänt till skolan med minst 85 % närvaro. Svaren tematiserades sedan för gemensam tolkning. I studiens resultat framkommer det bland annat att de vuxnas bemötande på skolan har en väldigt stor betydelse för elevernas upplevelse av trygghet och möjlighet att vara i närvaro. Vikten av att skapa och upprätthålla goda relationer mellan elever och vuxna i skolan framträdde extra tydligt. En god kontakt med hemmet har visat sig betyda mycket i arbetet med att återintegreras i skolan. Likaså var anpassningar en stor del till att många elever lyckades återintegreras i skolan efter att ha varit i problematisk frånvaro.

In the light of the noted phenomenon in which humans develop emotional attachments to artificial intelligence, this study aims to explore how cultural and societal aspects affect the phenomenon and its establishment in societies. The study is of a comparative nature and intends to contrast the establishment of the phenomenon in Japanese and Swedish contexts and understand which interactive aspects have contributed to the current situation. Two qualitative methods are included to examine the different contexts, one of which consists of a qualitative content analysis of documents related to the Japanese context, while the other consists of a quasi-experiment resulting in semi-structured interviews with Swedish participants. The results show that AI is an integrated part of Japanese society and culture, while in Sweden, AI is seen more as a tool. The widespread loneliness in Japan has led to an increased acceptance of AI, while in Sweden emotional use of AI is unusual and stigmatized. Japan's work ethic and respect for hierarchy and language are reflected in the AI's ​​interactions, contributing to a cultural appreciation for AI that upholds polite patterns of interaction. In contrast to this, AI's politeness is perceived in Sweden as excessive and not in line with Swedish interaction rituals. However, the study suggests that the phenomenon may become established in Sweden in the future.

Ett skolmisslyckande kan bero på flera olika faktorer så som utanförskap och psykisk ohälsa. En konsekvens av skolmisslyckande är bland annat ungdomsbrottslighet där skolan är den främsta skyddsfaktorn för att motverka detta enligt forskning. Studiens syfte är att undersöka vilken roll studie- och yrkesvägledaren har i det förebyggande arbetet för att motverka skolmisslyckanden och öka förståelsen för studie- och yrkesvägledarens kompetens samt undersöka hur studie- och yrkesvägledaren arbetar med att vidga elevernas handlingshorisonter. Erfarenheter från åtta utbildade yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare på gymnasiet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. En tematisk innehållsanalys visar att studie- och yrkesvägledarens uppdrag blir begränsat pågrund av tidsbrist och oförståelse för uppdraget och att relationsskapande är en av de viktigaste faktorerna att arbeta med för att motverka skolmisslyckanden. Studie- och yrkesvägledning är en process som behöver börjas i tid men för att det ska kunna ske, behöver skolledningen skapa sig en bild av vilka kompetenser en studie- och yrkesvägledare faktiskt har att tillgå. Om skolledningen får en förståelse för vad en studie- och yrkesvägledare kan bidra med, kan studie- och yrkesvägledning ge en positiv inverkan och därmed bidra med att motverka skolmisslyckanden och i förlängningen även motverka ungdomsbrottslighet.

Syftet med denna studie var att undersöka en grupp förskollärares erfarenheter av relationsskapande arbete med barn i förskolan, för att kunna se vilka förutsättningar som blir synliga i pedagogernas berättelser om relationsskapande. För att ta reda på förskollärares erfarenheter har vi använt oss av intervjuer med sex verksamma förskollärare. Vi valde att använda oss av ramfaktorteorin för att kunna upptäcka förutsättningar i förskollärarnas berättelser om relationsskapande arbete och vad de upplever kan påverka detta arbete. Resultatet visade på att det finns, som vi uppmärksammat, två övergripande ramfaktorer som verkar kunna påverka. Ekonomi som en yttre övergripande ramfaktor som förskollärare ej kan styra över i den mening att de inte kan bestämma antal barn eller antalet pedagoger och en inre ramfaktor som vi valt att kalla för organisering där pedagogerna i studien kan påverka det relationsskapande arbetet genom att exempelvis dela upp barnen i mindre grupper. Slutsatserna vi har dragit av denna studie är att förskollärare verkar välja att organisera sina verksamheter så att det ska vara lättare att kunna genomföra ett relationsskapande arbete genom att organisera för mindre grupper. I alla olika verksamheter, oavsett privata eller kommunala, upplevs pedagogerna göra det bästa de kan inom de ramar som finns att förhålla sig till och påverkar genom organisering för att komma runt stora barngrupper. / <p>Godkännande datum: 2019-01-04</p>

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att vinna kunskap om hur pedagoger i förskolan uppfattar relationsskapande med barn och om det i en tid då förskolans kunskapsuppdrag förstärks i deras beskrivningar finns uttryck för den relationella kvalitet som Martin Buber beskriver som det mellanmänskliga. Bubers dialogfilosofi och hans begrepp Jag och Du, Jag och Det, det sociala och det mellanmänskliga utgör studiens teoretiska ramverk. Det empiriska materialet har inhämtats genom semistrukturerade personliga intervjuer med fyra pedagoger och analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att pedagoger uppfattar relationsskapande som grundläggande för att lära känna barnen och för att skapa trygghet och trivsel. I pedagogernas beskrivningar finns uttryck för att relationsskapande med barnen syftar till att barnen ska utvecklas både som människor och som lärande individer. I deras explicita tal om syftet med relationsskapande är dock relationsskapande som förutsättning för lärande det mest framträdande. Vidare visar resultatet att pedagogerna organiserar och planerar för att möta varje barn och kan tolkas skapa förutsättningar för mellanmänskliga möten när de är närvarande med barnen, när de tar barnen på allvar och när de stödjer barnen att vara och bli sig själva. Utifrån empirin kan det mellanmänskliga tolkas framträda som ordlösa ögonblick av samförstånd mellan pedagoger och barn i förskolans vardagliga praktik.

<p>Today’s globalisation has opened up borders between countries as can especially be seen with the opening of the European Union. This has increased possibilities of communication and transportation, which has provided companies with greater expansion opportunities throughout the world. However, difficulties may occur when companies choose to establish abroad, for instance when French companies establish in Sweden through subsidiaries, the lack of knowledge and understanding, when it comes to the business culture, customs, and values within the host country, as well as the culture and the structure within the company, may contribute to misunderstandings and inability to work in an amalgamated manner. These barriers are a cause of unsuccessful penetration within foreign markets. In order to succeed French companies must create a well-functioning communication line between the parent company and its subsidiaries in foreign markets. The purpose of this study is to analyse and review different organisational strategies in order to establish how French companies can succeed in Sweden. The study is based on interviews with three French subsidiaries in Sweden.</p><p>The result of this study shows that the factors for successful survival for the French companies whom are setting up subsidiaries in Sweden are to; create a well-functioning two-sided communication strategy within the structure between the parent company and the subsidiary. This interaction has characterised the subsidiaries communication structure with a well-functioning internal two-sided communication between the management and the employees. Furthermore, the study shows that the cultural differences between France and Sweden have not had an impact on the subsidiary due to previous experience of internationalisation.</p><p>The conclusion of this study shows that the experience in internationalisation is vital for a company. In order to ensure a French subsidiary’s accomplish long-term survival in the Swedish market, the self-management of the subsidiary is crucial. It can also be concluded that more consideration is paid to the cultural gaps of the nations involved. When the cultural gap is substantial it can be more difficult for two countries with relatively homogenous cultures to cooperate. Heterogeneity could be an asset when a company expands into a foreign market.</p>

Today’s globalisation has opened up borders between countries as can especially be seen with the opening of the European Union. This has increased possibilities of communication and transportation, which has provided companies with greater expansion opportunities throughout the world. However, difficulties may occur when companies choose to establish abroad, for instance when French companies establish in Sweden through subsidiaries, the lack of knowledge and understanding, when it comes to the business culture, customs, and values within the host country, as well as the culture and the structure within the company, may contribute to misunderstandings and inability to work in an amalgamated manner. These barriers are a cause of unsuccessful penetration within foreign markets. In order to succeed French companies must create a well-functioning communication line between the parent company and its subsidiaries in foreign markets. The purpose of this study is to analyse and review different organisational strategies in order to establish how French companies can succeed in Sweden. The study is based on interviews with three French subsidiaries in Sweden. The result of this study shows that the factors for successful survival for the French companies whom are setting up subsidiaries in Sweden are to; create a well-functioning two-sided communication strategy within the structure between the parent company and the subsidiary. This interaction has characterised the subsidiaries communication structure with a well-functioning internal two-sided communication between the management and the employees. Furthermore, the study shows that the cultural differences between France and Sweden have not had an impact on the subsidiary due to previous experience of internationalisation. The conclusion of this study shows that the experience in internationalisation is vital for a company. In order to ensure a French subsidiary’s accomplish long-term survival in the Swedish market, the self-management of the subsidiary is crucial. It can also be concluded that more consideration is paid to the cultural gaps of the nations involved. When the cultural gap is substantial it can be more difficult for two countries with relatively homogenous cultures to cooperate. Heterogeneity could be an asset when a company expands into a foreign market.

All kommunikation, inklusive den politiska, förändras i och med de sociala mediernas framväxt. De erbjuder alternativa kommunikationsvägar till traditionella massmedier och torgmöten. I denna uppsats har de två svenska politikerna Veronica Palms (S) och Filippa Reinfeldts (M) relationsskapande via det visuella sociala mediet Instagram granskats. Utifrån teorier kring mediernas logik, medialisering, privat och offentligt, det växande förtroendet kring att bilder visar verkligheten samt visuell kommunikation har politikernas bildflöden analyserats utifrån kritisk diskursanalys (CDA) och semiotik.   Deras två bildflöden skiljer sig delvis åt då Palm tar större delen av bilderna som publiceras själv, ofta närbilder på saker i sin omgivning, medan Reinfeldt istället låter sig bli fotograferad i halvbild. Detta medför att relationen de skapar till sina följare blir olika. Palm skapar en intimitet och professionalitet, Reinfeldt en personlig och social relation. Allt en politiker publicerar på ett socialt medium bör betraktas som politisk kommunikation, även de inlägg som till synes består av offentliggjort privatliv.