Syftet med denna studie var att undersöka en grupp förskollärares erfarenheter av relationsskapande arbete med barn i förskolan, för att kunna se vilka förutsättningar som blir synliga i pedagogernas berättelser om relationsskapande. För att ta reda på förskollärares erfarenheter har vi använt oss av intervjuer med sex verksamma förskollärare. Vi valde att använda oss av ramfaktorteorin för att kunna upptäcka förutsättningar i förskollärarnas berättelser om relationsskapande arbete och vad de upplever kan påverka detta arbete. Resultatet visade på att det finns, som vi uppmärksammat, två övergripande ramfaktorer som verkar kunna påverka. Ekonomi som en yttre övergripande ramfaktor som förskollärare ej kan styra över i den mening att de inte kan bestämma antal barn eller antalet pedagoger och en inre ramfaktor som vi valt att kalla för organisering där pedagogerna i studien kan påverka det relationsskapande arbetet genom att exempelvis dela upp barnen i mindre grupper. Slutsatserna vi har dragit av denna studie är att förskollärare verkar välja att organisera sina verksamheter så att det ska vara lättare att kunna genomföra ett relationsskapande arbete genom att organisera för mindre grupper. I alla olika verksamheter, oavsett privata eller kommunala, upplevs pedagogerna göra det bästa de kan inom de ramar som finns att förhålla sig till och påverkar genom organisering för att komma runt stora barngrupper. / <p>Godkännande datum: 2019-01-04</p>

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att vinna kunskap om hur pedagoger i förskolan uppfattar relationsskapande med barn och om det i en tid då förskolans kunskapsuppdrag förstärks i deras beskrivningar finns uttryck för den relationella kvalitet som Martin Buber beskriver som det mellanmänskliga. Bubers dialogfilosofi och hans begrepp Jag och Du, Jag och Det, det sociala och det mellanmänskliga utgör studiens teoretiska ramverk. Det empiriska materialet har inhämtats genom semistrukturerade personliga intervjuer med fyra pedagoger och analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att pedagoger uppfattar relationsskapande som grundläggande för att lära känna barnen och för att skapa trygghet och trivsel. I pedagogernas beskrivningar finns uttryck för att relationsskapande med barnen syftar till att barnen ska utvecklas både som människor och som lärande individer. I deras explicita tal om syftet med relationsskapande är dock relationsskapande som förutsättning för lärande det mest framträdande. Vidare visar resultatet att pedagogerna organiserar och planerar för att möta varje barn och kan tolkas skapa förutsättningar för mellanmänskliga möten när de är närvarande med barnen, när de tar barnen på allvar och när de stödjer barnen att vara och bli sig själva. Utifrån empirin kan det mellanmänskliga tolkas framträda som ordlösa ögonblick av samförstånd mellan pedagoger och barn i förskolans vardagliga praktik.

<p>Today’s globalisation has opened up borders between countries as can especially be seen with the opening of the European Union. This has increased possibilities of communication and transportation, which has provided companies with greater expansion opportunities throughout the world. However, difficulties may occur when companies choose to establish abroad, for instance when French companies establish in Sweden through subsidiaries, the lack of knowledge and understanding, when it comes to the business culture, customs, and values within the host country, as well as the culture and the structure within the company, may contribute to misunderstandings and inability to work in an amalgamated manner. These barriers are a cause of unsuccessful penetration within foreign markets. In order to succeed French companies must create a well-functioning communication line between the parent company and its subsidiaries in foreign markets. The purpose of this study is to analyse and review different organisational strategies in order to establish how French companies can succeed in Sweden. The study is based on interviews with three French subsidiaries in Sweden.</p><p>The result of this study shows that the factors for successful survival for the French companies whom are setting up subsidiaries in Sweden are to; create a well-functioning two-sided communication strategy within the structure between the parent company and the subsidiary. This interaction has characterised the subsidiaries communication structure with a well-functioning internal two-sided communication between the management and the employees. Furthermore, the study shows that the cultural differences between France and Sweden have not had an impact on the subsidiary due to previous experience of internationalisation.</p><p>The conclusion of this study shows that the experience in internationalisation is vital for a company. In order to ensure a French subsidiary’s accomplish long-term survival in the Swedish market, the self-management of the subsidiary is crucial. It can also be concluded that more consideration is paid to the cultural gaps of the nations involved. When the cultural gap is substantial it can be more difficult for two countries with relatively homogenous cultures to cooperate. Heterogeneity could be an asset when a company expands into a foreign market.</p>

Today’s globalisation has opened up borders between countries as can especially be seen with the opening of the European Union. This has increased possibilities of communication and transportation, which has provided companies with greater expansion opportunities throughout the world. However, difficulties may occur when companies choose to establish abroad, for instance when French companies establish in Sweden through subsidiaries, the lack of knowledge and understanding, when it comes to the business culture, customs, and values within the host country, as well as the culture and the structure within the company, may contribute to misunderstandings and inability to work in an amalgamated manner. These barriers are a cause of unsuccessful penetration within foreign markets. In order to succeed French companies must create a well-functioning communication line between the parent company and its subsidiaries in foreign markets. The purpose of this study is to analyse and review different organisational strategies in order to establish how French companies can succeed in Sweden. The study is based on interviews with three French subsidiaries in Sweden. The result of this study shows that the factors for successful survival for the French companies whom are setting up subsidiaries in Sweden are to; create a well-functioning two-sided communication strategy within the structure between the parent company and the subsidiary. This interaction has characterised the subsidiaries communication structure with a well-functioning internal two-sided communication between the management and the employees. Furthermore, the study shows that the cultural differences between France and Sweden have not had an impact on the subsidiary due to previous experience of internationalisation. The conclusion of this study shows that the experience in internationalisation is vital for a company. In order to ensure a French subsidiary’s accomplish long-term survival in the Swedish market, the self-management of the subsidiary is crucial. It can also be concluded that more consideration is paid to the cultural gaps of the nations involved. When the cultural gap is substantial it can be more difficult for two countries with relatively homogenous cultures to cooperate. Heterogeneity could be an asset when a company expands into a foreign market.

All kommunikation, inklusive den politiska, förändras i och med de sociala mediernas framväxt. De erbjuder alternativa kommunikationsvägar till traditionella massmedier och torgmöten. I denna uppsats har de två svenska politikerna Veronica Palms (S) och Filippa Reinfeldts (M) relationsskapande via det visuella sociala mediet Instagram granskats. Utifrån teorier kring mediernas logik, medialisering, privat och offentligt, det växande förtroendet kring att bilder visar verkligheten samt visuell kommunikation har politikernas bildflöden analyserats utifrån kritisk diskursanalys (CDA) och semiotik.   Deras två bildflöden skiljer sig delvis åt då Palm tar större delen av bilderna som publiceras själv, ofta närbilder på saker i sin omgivning, medan Reinfeldt istället låter sig bli fotograferad i halvbild. Detta medför att relationen de skapar till sina följare blir olika. Palm skapar en intimitet och professionalitet, Reinfeldt en personlig och social relation. Allt en politiker publicerar på ett socialt medium bör betraktas som politisk kommunikation, även de inlägg som till synes består av offentliggjort privatliv.

Syftet med denna studie var att undersöka vad fritidspedagoger tänker kring relationer och relationsskapande med elever utifrån olika professioners perspektiv. Syftet preciserades till två frågeställningar som ur ett fritidspedagogperspektiv behandlar relationsskapande sammanhang, pedagogers möjligheter till relationsskapande, samt skillnader i fritidspedagogers och lärares relationer med elever. Forskningsmetoden var hermeneutisk och undersökningsinstrumentet kvalitativ semistrukturerad intervju. Urvalet bestod av fyra fritidspedagoger med lång yrkeserfarenhet. Informanternas svar transkriberades, analyserades och kategoriserades. Studien visar att informanterna ser relationsskapande som en av sina viktigaste arbetsuppgifter, samt att informanterna upplever att de har en närmare och bättre relation med elever än vad lärare har. Studien visar även att fritidspedagoger upplever att det föreligger en statusskillnad mellan fritidspedagoger och lärare.

The digitalization has changed the entire world speaking of communication, both between individuals but also between organizations and their audience. Organizations and business over all requires a good communication to be able to reach their goals within the company and make the most out of their business. But it is not only profit-driven organization, the new era of communication is as important for charity organizations as any other. This qualitative study is about Unicef and their strategic communication via the platform YouTube, a social network which is the biggest in the world when it comes to video and therefor mobile communication. Due to the new technologies, it is simple for commonalty to upload a video on YouTube, and because of the accessibility the platform has been compared to the original television. This has resulted in a transition from traditional media to social media, which is the ultimate tool to communicate through, which is why we think it is important to look into Unicef and their strategies when communicating via YouTube to their audience, in hopes of creating an engagement and to invoke affect. Unicef can through YouTube effectively get the information to reach people all over the world, which can contribute to a greater understanding of the work Unicef does. To study and analyze Unicef’s strategic communication we are using a few theories and literature background to consolidate our aim, which is to search for explicit and implicit strategies in ten different video clips from Unicef's campaign Syrian #ChildrenUnderAttack on YouTube. The theorists we are mostly directing to improve our arguments with are Lillie Chouliraki and Edward J. Lawler. After using Fairclough’s Critical Discourse Analysis studying these video clips, we can definitely establish that the organization uses a variety of strategies and approaches to create an impact and create commitment to the audience. Unicef uses both explicit and implicit strategies and has made a strategic choice in cooperating with celebrities. To summarize some of the strategies Unicef uses, we have listed some of them; to communicate through sympathy, social exchange, communicate through guilt, shame and anger, the use of appeals; negative appeals along with positive appeals, big focus on children, relationship creation, explicit strategies such as language selection, music selection and color choices, identification, portraying celebrities for increased dissemination and finally the strategic choice to use YouTube to reach as wide a crowd as possible.

Examensarbetets syfte är att bidra med kunskap om specialpedagogiska insatser som skolan kan erbjuda för att underlätta för elever, som lever med psykisk ohälsa, att genomföra sin gymnasieutbildning. För att belysa detta behövde jag få del av elevers egna erfarenheter från sina gymnasiestudier. Sex elever som lever med psykisk ohälsa, och förväntas ta studentexamen inom ramen av tre år intervjuades för studien I studien framkommer att det är avgörande för eleverna att möta mentorer och lärare som lyssnar på och bekräftar dem för att de ska fortsätta sina studier. Specialpedagogens har ett betydelsefullt uppdrag att genom handledning stärka mentorer och lärare i deras roll, sprida kunskap och information om psykisk ohälsa samt framhålla betydelsen av att bygga starka band med elever. När betydelsen av relationer betonas och prioriteras skapas de förutsättningar som krävs för att kunna erkänna och lyfta problemen kring psykisk ohälsa och få bort skammen så att fler elever kan få den hjälp och det stöd de behöver snabbare. Förutsättningen för att mentorer och lärare ska kunna vara ute med eleverna och arbeta relationsskapande är att organisationen tillåter och ger förutsättningar för det arbetet. Här har specialpedagogen ett viktigt uppdrag att påverka skolledningen och EHT samt arbeta organisatoriskt genom kunskapsspridning och handledning. Studien är av explorativ karaktär och ger inte ett tillräckligt underlag för att kunna dra några definitiva slutsatser om hela populationen elever med psykisk ohälsa. Dock har genom intervjuerna ett mönster framträtt som är av värde att undersöka vidare.

The aim of this study is to examine how children perceive teachers attitudes and perceive how they act around conflicted situations in preschool. In order to examine children’s perceptions, the methodology were focused around interviews with children. Children spend a lot of time in preschool and their relationships with both other children and their teachers affect their social and emotional ability and also their future years of school. Childhood Sociology is a new research theory which is out to approach children’s perspective. Doing research with children instead of about children gives us an opportunity to see the world as children see and experience it. Children are social human beings from birth and they are constructed within the social environment they live in. Research have come to the conclusion that children’s perceptions and experiences of teachers differ based on the relationship they have developed towards them. Children who have developed a close relationship to their teachers tend to have a more positive perception of them than children with a more inferior relationship to their teachers. Researchers also states that teachers often have a picture of the ideal child and based on the children’s behavior the teacher tend to treat them differently. Girls’ and boys’ perceptions differ, were girls usually have a more positive picture of their teachers than the boys do. According to the girls the reason is because they accept the teachers rules more than the boys do. The result of this study agrees in many ways with what earlier research say. Based on the children’s perceptions and experiences of their teachers in this study, we can conclude that their teachers don’t take children’s perspective in mind. Teachers who are kind, listen to the children and treat them fairly are not by surprise more liked by the children than teachers who are angry, shouts and blames the wrong person.

En enhetschef har stora krav på sig att generera en bra verksamhet med de anställda de har till sitt förfogande. Verksamheten skall ske effektivt och med god kvalitet. Det gäller att enhetschefen har kompetens, resurser, rimliga krav, kontroll över sitt arbete och en stöttning för att de skall kunna skapa en bra arbetsmiljö. Det ligger således i enhetschefens uppgift att skapa rätt förutsättningar för sina medarbetare, så att de gör sitt yttersta för att uppnå verksamhetens olika mål. En viktig kompetens för en enhetschef är att kunna bilda goda relationer med sina medarbetare. Relationer bidrar till ett gott arbetsklimat som i sin tur genererar en god kvalitet och effektivitet i verksamheten. En svårighet med detta relationsskapande är dock den personliga integriteten. Studiens syfte är att undersöka enhetschefernas upplevelser av den personliga integritetens påverkan på arbetsplatsen och den psykosociala arbetsmiljön. Fokus kommer ligga på enhetschefernas förhållningssätt till personlig integritet. Vi vill även undersöka enhetschefernas upplevelser av förutsättningar och stöd gällande skapandet av goda arbetsförhållanden. Vi har genomfört en kvalitativ studie med ett fenomenologiskt perspektiv där vi genomfört intervjuer med åtta enhetschefer från diverse organisationer. Vi har huvudsakligen analyserat empirin utifrån Goffmans Dramaturgiska teori. Med teorin som bas har vi kunnat göra konklusionen att enhetscheferna upplever ett behov av att anpassa sitt sätt och hur de själva framställer sin person beroende på tillfälle och medarbetare. Enhetscheferna är medvetna och gör gränsdragningar för såväl sin egen som medarbetarnas personliga integritet och lägger stor vikt vid att skapa förtroendefulla relationer. I detta arbete har enhetscheferna förutsättningar i form av olika stöd, men även motstånd.