Studien syftar till att få en förståelse till några grundskollärare och gymnasielärares perspektiv på relationsskapande och relationens betydelse för elever i beteendeproblem. Resultatet visar att lärarens skicklighet att utveckla positiva och stöttande relationer är avgörande för elevernas motivation och skolframgång. Respondenterna efterfrågar mer tid och fler tillfällen att möta sina elever och samtala kring det som sker i andra sammanhang än i skolkontexten. Dessa tillfällen ses som viktiga för att kunna bygga och upprätthålla goda relationer till alla elever. Relationskompetens innebär för läraren att ha en fingertoppskänsla, att kunna läsa av elevens känslor och mående, samt att vara intresserad av elevens liv. Deltagarna lyfter fram att relationskompetens kan vara en inneboende förmåga eller en förmåga som går att öva upp. Vidare visar vår studie att det är lärarens ansvar att bygga och upprätthålla goda relationer till elever i beteendeproblem. Beteendeproblem handlar för respondenterna om att eleven uppvisar olika beteenden beroende på vilken kontext hen befinner sig i. Orsaken till beteendeproblem uppges exempelvis bero på oförutsägbarhet och otydliga förväntningar på eleven. I resultatet framgår, i likhet med tidigare forskning, att goda relationer mellan lärare och elev är av stor vikt, speciellt till elever i beteendeproblem, för att eleven ska känna motivation till skolan och därmed nå skolframgång.

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur behandlingspersonal inom institution och öppenvård beskriver sitt arbete med att bryta ett problemskapande beteende hos ungdomar. Studien utgår från den ekologiska systemteorin vilket handlar om hur individers utveckling påverkas och styrs av omgivning på mikronivå, mesonivå, exonivå och makronivå. Den metodologiska utgångspunkten i studien är en kvalitativ med ett hermeneutiskt synsätt vilket innebär att vi har tolkat empirin och fått en fördjupad förståelse för arbetet inom ungdomsvården. Semistrukturerade intervjuer genomfördes i sex olika verksamheter tillsammans med nio informanter. Intervjufrågorna utgick från fyra olika teman: behandlarens roll i verksamheten, insatser och åtgärder, relationer och social interaktion samt förändring och utveckling. Resultatet i studien visar att relationen mellan behandlare och klient är A och O för att skapa ett ömsesidigt förtroende. Förutsättningen för en bra relation är att ungdomarna kan känna tillit, trygghet och att de bli sedd för den de är. Det handlar också om att avstå från att döma och inte få ungdomar att känna skam. Studien visar också hur viktigt det är att utveckla samverkan mellan de berörda aktörerna och att adekvata insatser sätts in i tid. Det kan konstateras att samverkan mellan olika professioner och den unges vårdnadshavare är en förutsättning för att fånga upp och samarbeta med ungdomar som har ett problemskapande beteende.

Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om sambandet mellan relationsskapande, mellan lärare och elev, och klasstorleken. De frågor som undersöks är; Hur bedömer lärarna relationerna i klassen?; Vilka faktorer anser lärarna påverkar relationsskapande till eleverna i klassen?; Vilken inställning har lärarna till klasstorlek i allmänhet och den egna klasstorleken i synnerhet?; Hur ser relationen mellan relationsskapande och klasstorleken ut? Undersökningen är kvantitativ i form av en webbenkät med slutna frågor. Enkäten besvaras av 46 st lärare som undervisar i förskoleklass till årskurs 6. Studien utgår från det gruppsykologiska perspektivet och ramfaktorteorin. Resultatet visar att lärarna har en bra uppfattning om relationen till sina elever, och att flera faktorer anses ha en inverkan på relationsskapande såsom; tid, social kompetens och individuella förväntningar. Klasstorlek anses vara ett stort hinder och även en viktig eller väldigt viktig faktor för relationsskapande. Resultatet visar dessutom att de som undervisar i stora klasser vill ha mindre klasser, medan de som har små klasser vill behålla eller förminska dem. Resultatet kan förklaras utifrån det gruppsykologiska perspektivet som hävdar att relationsskapande i grupper tar tid. Resultatet kan också förklaras utifrån ramfaktorteorin där olika ramar nämns som både möjligheter och begränsningar. I linjen med tidigare forskning visar även denna studie att klasstorleken har en betydelse för relationsskapande. Även tid är en av de faktorer som har störst betydelse för lärararna i sitt relationsskapande.

Syftet med vår studie var att undersöka hur lärare på högstadiet arbetar relationsskapande i stora klasser. Sociokulturell teori i kombination med ramfaktorteori är utgångspunkten när vi vill förstå hur lärare upplever sin verklighet i skolan. I denna kvalitativa intervjustudie med fenomenografisk metodansats har vi undersökt, beskrivit och analyserat nio lärares uppfattningar av fenomenet relationsskapande arbete i stora klasser. Analysen har resulterat i tre utfallsrum vilket inom fenomenografin utgör själva resultatet. Dessa utfallsrum är organisatoriska faktorer, relationsskapande och relationskompetens, och hinder i det relationsskapande arbetet. Resultatet visar att organisatoriska faktorer som tid och kontinuitet är centrala. Stora klasser i relation till brist på tid leder till att det relationsskapande arbetet sträcker sig utanför klassrummets ramar. Erfarenhet, autenticitet och humor hos lärare hjälper till att skapa goda relationer. Elevernas skilda behov och förutsättningar skapar utmaningar för läraren att göra anpassningar inom ramen för undervisningen i stora klasser. Elever som är tysta eller som inte ber om hjälp identifieras som svårast att nå både i och utanför klassrummet.

Utifrån våra erfarenheter har vi lagt märke till att det är många elever inskrivna på fritidshemmet men oftast få verksamma lärare. Elever med särskilda behov har inte alltid någon resurs på fritidshemmet och då får fritidshemslärare ta över rollen och agera resurs för eleverna som behöver extra stöttning för att klara av dagen på fritidshemmet. Vi ville få reda på om man kan bygga goda relationer med alla elever utifrån dessa förutsättningar. Studiens frågeställningar är: Hur upplever lärarna på fritidshemmet att de bygger goda relationer med elever? Vilka svårigheter, hinder och möjligheter identifierar lärarna på fritidshemmet när det kommer till relationer med eleverna? Syftet med följande studie är att fördjupa förståelse för vad som möjliggör eller hindrar fritidshemslärares relationsbygge med alla elever på fritidshemmet. Studiens empiri består av en kvalitativ metod med sju intervjuer genomförda med fritidshemslärarna som arbetar på två olika skolor i södra Sverige. Våra teoretiska utgångspunkter för studien är relationell pedagogik, lärares relationskompetens och ramfaktorteorin. Studiens resultat visade att de intervjuade fritidshemslärare har en samsyn på att relationsbyggande var en viktig faktor för elevernas trygghet men att ramfaktorer såsom personalbrist, stora barngrupper och lite tid för eleverna kan försvåra utvecklingen med att bygga goda relationer med alla elever.

<p>Svenska kyrkans medlemsantal minskar, till följd av fler utträden och att färre yngre</p><p>människor träder in mot tidigare, vilket medför en skev åldersstruktur. Dessutom har många</p><p>människor en svag relation till kyrkan och en, enligt kyrkan, felaktig bild av vad Svenska</p><p>kyrkan står för. Syftet med utredningen är att, utifrån Berrys tjänstevarumärkesmodell,</p><p>analysera hur Svenska kyrkan arbetar med att skapa relationer med människor genom att</p><p>bygga upp ett tydligt och identifierbart varumärke.</p><p>Vi har med hjälp av tre utredningar utrett allmänhetens bild av Svenska kyrkan. Vi har</p><p>dessutom, genom två intervjuer, klargjort Svenska kyrkans varumärkesbyggande. Med stöd</p><p>av tjänstevarumärkesmodellen har vi sedan analyserat hur Svenska kyrkan skapar relationer</p><p>med människor utifrån allmänhetens bild av organisationen och kyrkans</p><p>varumärkesbyggande.</p><p>För att Svenska kyrkans varumärkesarbete ska underlätta för människor att identifiera och</p><p>känna samhörighet med kyrkan, måste kyrkan agera kraftfullare för att motverka den</p><p>negativa publiciteten samt lyckas med implementeringen av projektet. Förmår Svenska</p><p>kyrkan göra det kommer kyrkans arbete att skapa relationer med människor förenklas. Detta</p><p>gör att det samlade värdet, Svenska kyrkans varumärkeskapital, ökar och därmed är arbetet,</p><p>enligt tjänstevarumärkesmodellen, vettigt.</p>

Tidigare forskning visar att en publik kan skapa en skenbar intim relation till en person publiken följer under en längre tid, vilket i sin tur ökar förtroendekapitalet publiken har för personen. Dessa parasociala relationer gynnas av att personlig information delas och dialog förs, två egenskaper som Instagram möjliggör. Syftet med denna studie är att utifrån fenomenet parasociala relationer analysera hur partiledare för svenska riksdagspartier kommunicerar via Instagram.

Studiens syfte var att synliggöra förskollärares relationsinriktade arbete i förskolanmed fokus på relationen mellan förskollärare och barn. Studien innefattar en kvalitativmetod och resultatet bygger på semistrukturerade intervjuer med åtta verksammaförskollärare. Studiens teoretiska utgångspunkt tar avstamp i Bowlbys (1994, 2010)anknytningsteori och relationskompetens. Resultatet visar att förskollärarna har envarierad syn på hur relationer till barnen skapas och stärks, exempelvis genom godarelationer till barnens föräldrar samt genom att förskollärarna anpassar sittförhållningsätt utifrån barnets personlighet. Utmaningarna i det relationsinriktadearbetet är främst att skapa relationer till de barn som förskollärarna upplever har ettnegativt beteende. En slutsats är att förskollärarnas möjligheter till reflektion ochfortbildning om relationer och anknytning har betydelse för det relationsinriktadearbetet i förskolan.

<p>Studiens syfte är att belysa och förklara de brister som relationsmarknadsföring genom relationsskapande event kan innebära. Detta för att komplettera teorin och ge ökad förståelse. Teorin inleds med relationsmarknadsföring, dess bakgrund, nyckelbegrepp och motiv. Studien övergår sedan till eventmarknadsföring och dess olikheter och motiv. Teorin avslutas sedan med relationsskapande eventmarknadsföring. Studien utgår från ett hermeneutiskts synsätt och har en deduktiv ansats som genomfördes med en kvalitativ undersökning. Intervjuerna gjordes via telefon med fyra svenska banker. I det empiriska avsnittet presenteras det som framkommit i de intervjuer som genomförts med hjälp av personer från fyra banker. Den teoretiska referensramen vävs i detta kapitel samman med det empiriska material som samlats in för att lättare kunna koppla och sammanlänka verkligheten med teorin. Problem förekommer vid relationsskapande event och de som förekommer är att det är svårt att få deltagare, svårt skapa kontakt vid eventet, nya relationer kan utebli och svårt mäta om eventet varit lönsamt.</p>

<p>Problem: The main problem this thesis brings up is what impact factors like trust, commitment, communication between a company and its costumers and value can have on costumer satisfaction on the basis of a relationship perspective.</p><p>Purpose: The purpose with this thesis is to describe the importance of factors that can have an impact on customer satisfaction on the basis of a relationship perspective. To do this the author has looked into a company called Q-steps and conducted an investigation on their costumers opinion of their relationship with the company.</p><p>Method: An interview was held with Q-steps CEO Sören Levén as the basis of the thesis, as well as a questionnaire that was sent to the company’s existing costumers over the web.</p><p>Theory: In the thesis the author uses a model that describes factors that can have an impact on costumer satisfaction on the basis of a relationship perspective. This model is based on theories within relationship building in service companies.</p><p>Conclusion: To be able to develop good relationships to their customers and as a result of this increase the level of costumer satisfaction, Q-steps has to take different variables into consideration. The main focus in this matter should lay on the variables that to a great extent affect the level of costumer satisfaction. These variables are to create involvement and offer the costumers to participate, to increase the feeling of value for the costumers and to respond and consider the criticism that costumers present to them. Q-step future relationship building should be focused on the moment when the company meet the costumer, because this is when they have the opportunity to influence the relationship and the costumer’s level of satisfaction.</p>