Syftet med denna studie var att undersöka vad fritidspedagoger tänker kring relationer och relationsskapande med elever utifrån olika professioners perspektiv. Syftet preciserades till två frågeställningar som ur ett fritidspedagogperspektiv behandlar relationsskapande sammanhang, pedagogers möjligheter till relationsskapande, samt skillnader i fritidspedagogers och lärares relationer med elever. Forskningsmetoden var hermeneutisk och undersökningsinstrumentet kvalitativ semistrukturerad intervju. Urvalet bestod av fyra fritidspedagoger med lång yrkeserfarenhet. Informanternas svar transkriberades, analyserades och kategoriserades. Studien visar att informanterna ser relationsskapande som en av sina viktigaste arbetsuppgifter, samt att informanterna upplever att de har en närmare och bättre relation med elever än vad lärare har. Studien visar även att fritidspedagoger upplever att det föreligger en statusskillnad mellan fritidspedagoger och lärare.

The digitalization has changed the entire world speaking of communication, both between individuals but also between organizations and their audience. Organizations and business over all requires a good communication to be able to reach their goals within the company and make the most out of their business. But it is not only profit-driven organization, the new era of communication is as important for charity organizations as any other. This qualitative study is about Unicef and their strategic communication via the platform YouTube, a social network which is the biggest in the world when it comes to video and therefor mobile communication. Due to the new technologies, it is simple for commonalty to upload a video on YouTube, and because of the accessibility the platform has been compared to the original television. This has resulted in a transition from traditional media to social media, which is the ultimate tool to communicate through, which is why we think it is important to look into Unicef and their strategies when communicating via YouTube to their audience, in hopes of creating an engagement and to invoke affect. Unicef can through YouTube effectively get the information to reach people all over the world, which can contribute to a greater understanding of the work Unicef does. To study and analyze Unicef’s strategic communication we are using a few theories and literature background to consolidate our aim, which is to search for explicit and implicit strategies in ten different video clips from Unicef's campaign Syrian #ChildrenUnderAttack on YouTube. The theorists we are mostly directing to improve our arguments with are Lillie Chouliraki and Edward J. Lawler. After using Fairclough’s Critical Discourse Analysis studying these video clips, we can definitely establish that the organization uses a variety of strategies and approaches to create an impact and create commitment to the audience. Unicef uses both explicit and implicit strategies and has made a strategic choice in cooperating with celebrities. To summarize some of the strategies Unicef uses, we have listed some of them; to communicate through sympathy, social exchange, communicate through guilt, shame and anger, the use of appeals; negative appeals along with positive appeals, big focus on children, relationship creation, explicit strategies such as language selection, music selection and color choices, identification, portraying celebrities for increased dissemination and finally the strategic choice to use YouTube to reach as wide a crowd as possible.

Examensarbetets syfte är att bidra med kunskap om specialpedagogiska insatser som skolan kan erbjuda för att underlätta för elever, som lever med psykisk ohälsa, att genomföra sin gymnasieutbildning. För att belysa detta behövde jag få del av elevers egna erfarenheter från sina gymnasiestudier. Sex elever som lever med psykisk ohälsa, och förväntas ta studentexamen inom ramen av tre år intervjuades för studien I studien framkommer att det är avgörande för eleverna att möta mentorer och lärare som lyssnar på och bekräftar dem för att de ska fortsätta sina studier. Specialpedagogens har ett betydelsefullt uppdrag att genom handledning stärka mentorer och lärare i deras roll, sprida kunskap och information om psykisk ohälsa samt framhålla betydelsen av att bygga starka band med elever. När betydelsen av relationer betonas och prioriteras skapas de förutsättningar som krävs för att kunna erkänna och lyfta problemen kring psykisk ohälsa och få bort skammen så att fler elever kan få den hjälp och det stöd de behöver snabbare. Förutsättningen för att mentorer och lärare ska kunna vara ute med eleverna och arbeta relationsskapande är att organisationen tillåter och ger förutsättningar för det arbetet. Här har specialpedagogen ett viktigt uppdrag att påverka skolledningen och EHT samt arbeta organisatoriskt genom kunskapsspridning och handledning. Studien är av explorativ karaktär och ger inte ett tillräckligt underlag för att kunna dra några definitiva slutsatser om hela populationen elever med psykisk ohälsa. Dock har genom intervjuerna ett mönster framträtt som är av värde att undersöka vidare.

The aim of this study is to examine how children perceive teachers attitudes and perceive how they act around conflicted situations in preschool. In order to examine children’s perceptions, the methodology were focused around interviews with children. Children spend a lot of time in preschool and their relationships with both other children and their teachers affect their social and emotional ability and also their future years of school. Childhood Sociology is a new research theory which is out to approach children’s perspective. Doing research with children instead of about children gives us an opportunity to see the world as children see and experience it. Children are social human beings from birth and they are constructed within the social environment they live in. Research have come to the conclusion that children’s perceptions and experiences of teachers differ based on the relationship they have developed towards them. Children who have developed a close relationship to their teachers tend to have a more positive perception of them than children with a more inferior relationship to their teachers. Researchers also states that teachers often have a picture of the ideal child and based on the children’s behavior the teacher tend to treat them differently. Girls’ and boys’ perceptions differ, were girls usually have a more positive picture of their teachers than the boys do. According to the girls the reason is because they accept the teachers rules more than the boys do. The result of this study agrees in many ways with what earlier research say. Based on the children’s perceptions and experiences of their teachers in this study, we can conclude that their teachers don’t take children’s perspective in mind. Teachers who are kind, listen to the children and treat them fairly are not by surprise more liked by the children than teachers who are angry, shouts and blames the wrong person.

En enhetschef har stora krav på sig att generera en bra verksamhet med de anställda de har till sitt förfogande. Verksamheten skall ske effektivt och med god kvalitet. Det gäller att enhetschefen har kompetens, resurser, rimliga krav, kontroll över sitt arbete och en stöttning för att de skall kunna skapa en bra arbetsmiljö. Det ligger således i enhetschefens uppgift att skapa rätt förutsättningar för sina medarbetare, så att de gör sitt yttersta för att uppnå verksamhetens olika mål. En viktig kompetens för en enhetschef är att kunna bilda goda relationer med sina medarbetare. Relationer bidrar till ett gott arbetsklimat som i sin tur genererar en god kvalitet och effektivitet i verksamheten. En svårighet med detta relationsskapande är dock den personliga integriteten. Studiens syfte är att undersöka enhetschefernas upplevelser av den personliga integritetens påverkan på arbetsplatsen och den psykosociala arbetsmiljön. Fokus kommer ligga på enhetschefernas förhållningssätt till personlig integritet. Vi vill även undersöka enhetschefernas upplevelser av förutsättningar och stöd gällande skapandet av goda arbetsförhållanden. Vi har genomfört en kvalitativ studie med ett fenomenologiskt perspektiv där vi genomfört intervjuer med åtta enhetschefer från diverse organisationer. Vi har huvudsakligen analyserat empirin utifrån Goffmans Dramaturgiska teori. Med teorin som bas har vi kunnat göra konklusionen att enhetscheferna upplever ett behov av att anpassa sitt sätt och hur de själva framställer sin person beroende på tillfälle och medarbetare. Enhetscheferna är medvetna och gör gränsdragningar för såväl sin egen som medarbetarnas personliga integritet och lägger stor vikt vid att skapa förtroendefulla relationer. I detta arbete har enhetscheferna förutsättningar i form av olika stöd, men även motstånd.

Studiens övergripande syfte har varit att belysa erfarna socialsekreterares tankar och erfarenheter av hur en god relation skapas i inledningen av utredningsprocessen när klienten kommit i kontakt med socialtjänsten via en orosanmälan. Vidare har avsikten varit att identifiera vad som kännetecknar en god relation mellan erfarna socialsekreterare och föräldrar och hur socialsekreterarna kommit fram till sina strategier och förhållningssätt. Följande centrala forskningsfrågor har legat till grund för studien: Vilka strategier och förhållningssätt upplever erfarna socialsekreterare bygger en god relation till föräldrar som blivit aktualiserade hos socialtjänsten via en anmälan? Hur har de erfarna socialsekreterarna kommit fram till sina strategier och förhållningssätt? Studien har haft en kvalitativ forskningsansats och utgått från åtta semistrukturerade forskningsintervjuer som fokuserat på att lyfta fram socialsekreterares tankar och erfarenheter av vad som bidrar till att skapa en god relation till föräldrar som blivit kommit i kontakt med socialtjänsten via en orosanmälan. Socialsekreterarnas utsagor har speglats och tolkats med hjälp av tidigare forskning på området, socialkonstruktionistisk teori samt teori om sociala interaktionsritualer. Socialsekreterarna i vår studie belyste flera konkreta förhållningssätt och strategier som de anser skapar en god relation till föräldrar som kommit i kontakt med socialtjänsten via en orosanmälan. Socialsekreterarna lyfte fram vikten av att visa respekt för föräldrarnas situation och att skapa förutsättningar för en god kontakt. De beskrev även att flexibilitet och tydlighet under utredningsprocessen underlättar relationsskapandet med föräldrar. Slutligen beskrevs värdet av att föräldrarna upplever att de och socialsekreteraren arbetar mot ett gemensamt mål. Ökad erfarenhet, uppmärksammandet av framgångsfaktorer och personliga egenskaper framställdes av socialsekreterarna som betydande faktorer för hur de kommit fram till sina strategier och förhållningssätt.

This essay examines how three public, Swedish museums use Instagram as a tool for encouraging social interaction and for the building of relationship with the audience. The three examined museums are Livrustkammaren, Världskulturmuseet and Moderna Museet Malmö. By using the method netnography the study has collected posts and comments from the three museums during a limited period of time (2 months). The results present both differences and similarities between the three museums’ use of Instagram. All of the museums have some degree of interaction with users on Instagram, but Livrustkammaren stands out as a museum with more interaction than the others. With the help of Erving Goffman’s theories about social interaction, Anders Persson’s interpretation of these and theories about online relationship strategies presented by Kelleher/Millerand Smith, the essay provides insight into how museums can use Instagram as a communicative tool if the museums want to increase the social interaction and improve and maintain the relationship with the audience. According to the results of this study, some of the more successful strategies are: using humour as a way of connecting with the audience and using a ”conversational human voice”, i.e. a more personal voice. The essay opens up for further studies of how museums can work with Instagram as a tool for communicating with the audience.

Denna studie handlar om fritidslärares ledarskap och syftet är att ur elevernas perspektiv beskriva hur fritidslärare bör vara i fritidshemmet för att eleverna ska trivas och må bra. Eleverna beskriver viktiga egenskaper fritidslärare bör ha samt vikten av relationsskapande mellan fritidslärare och elever. Frågeställningarna som studien har som utgångspunkt är följande: Hur beskriver eleverna fritidslärares ledarskap i fritidshemmet? Vad är det som möjliggör relationsskapande mellan elever och fritidslärare? Studien är kvalitativ och inspirerad av etnografi. De metodiska verktyg som använts för att få svar på studiens frågor är observation, fokusgruppsamtal och semistrukturerade intervjuer. Undersökningen har gjorts på ett fritidshem med elever i årskurs 3. De teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund för studien är elevers perspektiv samt sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar att eleverna har en önskan om att fritidslärare ska engagera sig i relationen till dem genom interaktion genom deltagande i aktiviteter. Elevernas berättelser visar även på att många tillgängliga fritidslärare skapar trygghet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare på fritidshem upplever att sociala medier påverkar elevers relationer, vilka för- och nackdelar det finns med dessa, samt hur fritidslärare ser på sin egen samt vårdnadshavarnas roll i elevernas sociala medie-användande. Insamlingen av empiriskt material har skett via intervjuer av fritidslärare som arbetar på sju olika skolor i Stockholms innerstad och förorter. Materialet har analyserats med hjälp av Scheffs (1994) teori om sociala band och resultatet har utmynnat i att lärarna på fritidshemmen upplever att sociala medier har stor betydelse för elevernas sociala relationer. Fritidslärarna upplever att sociala medier ger elever möjlighet att utveckla sin kommunikativa förmåga samt upprätthålla sina sociala relationer. De uttrycker även att elever lätt hamnar i konflikter, utsätts för näthat och har svårigheter med bemötanden av varandra vid kommunikation via sociala medier. De upplever även att eleverna har lättare att kränka någon via sociala medier eftersom man inte behöver mötas ansikte mot ansikte. Fritidslärarna upplever att användandet av sociala medier skapar gemenskap men även utanförskap hos eleverna samt att vuxna har en betydande roll i elevers användande av sociala medier för att förebygga eventuella konflikter.

Vilken roll spelar offentliga personer i Cancerfondens externa kommunikation på Instagram, och vilka tänkbara identiteter kan detta generera i? Vi har gjort en kvalitativ retorisk undersökning med material insamlat från Cancerfondens Instagram, där specifikt inlägg med offentliga personers medverkan studerats. I analysen diskuteras materialet utifrån tre identitetskategorier som var särskilt utmärkande bland inläggen: Familj, Det vardagliga livet och Det hälsosamma livet. Vi presenterar ett resultat som tyder på att offentliga personer har en central roll i skapandet av relationer till en tänkt publik, vilket i sin tur kan genereras i olika identiteter. Cancerfondens kommunikativa arbete tolkas ha ett genomgående fokus med syfte att skapa en gemenskapskänsla i deras relationer med hjälp av de offentliga personerna. Denna relation tycks styras mer eller mindre av en medieframställd bild av den offentliga personen, som dessutom ska gestalta en “vanlig” människa. Det gör att vi kritiserar hur trovärdig och äkta denna relation faktiskt är.