Sammanfattning Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka hur personal på en daglig verksamhet upplever skapandet av relationer med sina klienter på verksamheten, samt vad personalen beskriver som viktigt i och vilka strategier de använder sig av i skapandet av relationer till sina klienter. I studien genomförs fyra intervjuer med personal på en dagligverksamhet. Resultatet analyserades och strukturerades upp med ett hermeneutiskt förhållningssätt och kvalitativ innehållsanalys, samt belystes därefter utifrån tidigare forskning och teorier i Emotionell Intelligens, att "använda sig själv", Mentalisering och Anknytningsteori. Resultatet visar att personalen uppfattar relationen som en självklar del av deras arbete och en viktig del för utförandet av verksamheten. Relationen bidrar med trygghet, tillit och förtroende hos klienterna, som resultatet visar, utgör vitala delar för att en relation ska kunna skapas. Till hjälp i relationsskapandet använder sig personalen av sig själv som verktyg, personliga egenskaper, professionell arbetslivserfarenhet och individuellt erhållen kunskap kring varje klient. Resultatet bekräftar den forskning och de teorier som användes i studien. I relationskapande krävs det att socialarbetaren är empatisk, har en reflekterande förmåga kring sig själv, sina egna och klienters känslor, samt förmåga att kunna identifiera känslors ursprung och reglera dessa hos sig själv och i sina klienter

Syfte: Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur utvalda praktiker i kommunikationsbranschen i Karlstad upplever anpassningen av sociala medier och dess roll för relationsskapande genom strategisk kommunikation.  Huvudfrågeställning: Hur upplever de utvalda praktikerna i den bransch som borde vara i framkant inom kommunikation anpassningen av det strategiska skiftet som sociala medier medfört?  o Hur upplever praktikerna sociala mediers roll i den strategiska kommunikationen för relationsskapande?o Hur kan praktikernas upplevelser av relationsskapande genom sociala medier som kommunikationsväg förklaras genom Social Information Processing Theory?o Hur kan praktikernas upplevelser av relationsskapande genom sociala medier som strategisk kommunikation förklaras genom Relationship Cultivation Strategies? Teorier: Social Information Processing, Relationship Cultivation  Metod: I denna studie har vi använt oss av metoden kvalitativa intervjuer och genomfört undersökningen på nio praktiker verkande i byråer inom kommunikationsbranschen. Praktikerna hittades genom Karlstads företagsregister och kontaktades sedan via mejl vid rekrytering. Efter att vi genomfört intervjuerna bearbetades materialet i NVivo där vi med hjälp av resultatet kunde kategorisera olika teman. Genom resultatet analyserade och diskuterade vi fram slutsatser. Slutsats: Inledningsvis kan vi efter våra kvalitativa intervjuer dra slutsatsen att sociala medier möjliggör för olika syften vilket resulterar i att rollen i den övergripande kommunikativa strategin skiljs åt beroende på praktikernas skilda upplevelser. Vi kan även dra slutsatsen att sociala medier främst upplevs som en kommunikationsväg för att intensifiera och integrera relationer, snarare än att initiera relationer, vilket betyder att upplevelserna till viss del kan förklaras genom Social Information Processing Theory. Vi kan också dra slutsatsen att praktikernas upplevelser av relationsskapande i sociala medier kan förklaras genom de flesta kommunikativa insatserna från Relationship Cultivation Strategies, med ett undantag (networking). Dock kan vi också se att strategierna inte alltid appliceras i relationsskapande syfte utan kan grundas i andra motiv. Avslutningsvis kan vi antyda att praktikernas verkan inom kommunikationsbranschen (som bör vara i framkant gällande strategisk kommunikation för relationsskapande) inte förhindrar att praktikerna tampas med att efterleva det de själva predikar. / Purpose: The purpose of the study is to gain a deeper understanding of how selected practitioners in the communications industry in Karlstad experience the adaptation of social media and its role for relationship building through strategic communication. Research question: How do the selected practitioners in the industry who should be at the forefront of communication experience the adaptation of the strategic shift that social media has brought about? o How do the practitioners experience the role of social media in the strategic communication for relationship building? o How can the practitioners experiences of relationship building through social media as a means of communication be explained through Social Information Processing Theory? o How can the practitioners experiences of relationship building through social media as strategic communication be explained through Relationship Cultivation Strategies? Theories: Social Information Processing, Relationship Cultivation Method: In this study, we have used the method of qualitative interviews and conducted the survey on nine practitioners working in agencies in the communications industry. The interns were found through Karlstad's business register and were then contacted via email when recruiting. After we conducted the interviews, the material was processed in NVivo, where we could use the results to categorize different themes. Through the result we analysed and discussed our way to conclusions. Conclusion: Initially, after our qualitative interviews, we can conclude that social media enables different purposes, which results in different roles in the overall communicative strategy depending on the different experiences of the practitioners. We can also conclude that social media is primarily perceived as a communication path to intensify and integrate relationships, rather than initiating relationships, which means that the experiences can to some extent be explained through Social Information Processing Theory. We can also conclude that practitioners' experiences of relationship building in social media can be explained by most communicative efforts from Relationship Cultivation Strategies, with one exception (networking). However, we can also see that the strategies are not always applied for relationship building purposes but can be based on other motives. In conclusion, we can suggest that the practitioners' occupation within the communication industry (which should be at the forefront of strategic communication for relationship building) does not prevent practitioners from struggling to live up to what they preach.

Denna studie har undersökt fem svenska danslärares syn på och erfarenheter av relationer och meningsskapande i sitt arbete på gymnasiet. Studien undersökte utmaningar avseende inkluderande undervisningsmetoder baserade på lärarnas egna erfarenheter. Dessutom undersöktes lärarnas erfarenheter av rådande värderingar och normer baserade på traditioner för dansämnet, samhällets ideal och deras egna övertygelser. Studien intog ett relationellt perspektiv på undervisningen. De fem danslärarna undervisar i en eller flera genrer i gymnasieskolan främst, men de har också undervisat i andra pedagogiska sammanhang. Information samlades in genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer och analyserades därefter tematiskt. Syftet med analysen var att identifiera och beskriva variationer i undervisningsmetoder ur ett relationellt perspektiv, baserat på lärarens erfarenheter. Resultatanalysen visade på vikten av lyhördhet, respekt, ödmjukhet och framför allt en tillförlitlig lärar- och studentrelation där läraren bär ansvar att införliva dessa värden. Resultatet visade olika förhållningssätt bland lärarna vad gäller prioriteringar mellan ämnet och relationerna. Vidare framträdde olika dimensioner och djup av relationer beroende på lärarens beskrivningar av ansvar inom olika roller, till exempel mentorskap. Resultat visade att traditionella standarder för dansundervisning, såsom kunskapsöverföring genom rollerna som mästare och lärling, delvis problematiserades av lärarna. Däremot ansågs det vara viktigt för lärande, särskilt inom Dansteknik kurser. Kroppsideal, könskoder och normer som påverkade undervisningen kunde identifieras och beskrivas. Lärarnas uttalanden om dessa ideal, koder och normer analyserades och diskuterades utifrån tidigare forskning och litteratur inom ämnet. / This study investigated five Swedish dance teachers view on and experiences with relationships and meaning making within their work in upper secondary school. It examined challenges within inclusive teaching methods based on the teachers’ own experiences. Furthermore, it examined the teachers experiences with prevailing values and norms based on traditions of the dance subject, ideals of society and their own beliefs and conducts. The study took on a relational perspective of teaching. The five teachers teach in one or several genres in upper secondary school primarily, but they have also been teaching in other educational contexts. Information was gathered through qualitative semi-structured interviews and there after analyzed thematically. The aim of the analysis was to identify and to describe variations regarding teaching methods from a relational point of view, based on the teacher’s experiences. The results highlighted the importance of responsiveness, respect, humility and before all a trusting teacher-student relationship in which the teachers carry responsibility to implement. The results further showed different values among the teachers regarding priorities between the subject and the relations. Moreover, it showed different dimensions and depth of relationships depending on the teacher’s descriptions of responsibility within different roles, such as mentorship. Results showed that traditional standards of dance teaching, such as knowledge transfer through the roles of master and apprentice was problematized. Though it was also considered of importance for learning, especially within the courses of Dansteknik.  Body ideals, gender codes and norms that had an impact on teaching could be identified and described. The teachers` statements about these ideals, codes and norms was then analysed and discussed based on previous research and literature on the subjects.

Syftet med studien är att undersöka socialsekreterares och familjebehandlares professionella möte med klienter. Det professionella mötet studeras och analyseras i studien utifrån tre huvudteman: bemötande, allians- och relationsskapande samt rollkonflikter. Studien är av kvalitativ metodansats och grundas i åtta stycken semistrukturerade intervjuer varav fyra med socialsekreterare och fyra med familjebehandlare. Beträffande bemötandet går det att urskilja olika centrala delar av bemötandet. Dessa är lyhördhet, respektfullhet, ärlighet, tydlighet, empati, delaktighet samt val av klädsel. Allians- och relationsskapande är också ett tema som analyseras i studien och respondenterna uppger viktiga faktorer såsom humor, kroppsspråk, tillit och en minskning av klientens fientliga inställning. Dessa faktorer anses vara viktiga i form av att de möjliggör skapandet av en relation mellan den professionelle och klienten. Ytterligare ett tema som analyseras i studien är socialarbetarnas professionella roll, samt rollkonflikter. En slutsats som framkommer är att socialsekreterarnas yrkesprofession innefattar olika roller. De roller som nämns är myndighetsrollen, föräldrarollen och den stödjande rollen. Familjebehandlarna nämner att de har liknande roller, men att de inte besitter någon myndighetsroll, utan den rollen som nämndes som central var rollen som behandlare. I sin yrkesutövning förklarar respondenterna att deras olika roller kan leda till att det uppstår rollkonflikter. / The aim of this study is to investigate the social workers professional meetings with their clients. The professional meeting is studied through three main themes: personal treatment, the building of a relationship and role conflicts. The study is a qualitative method that is built up through eight semistructured interviews. Four of the interviews were conducted with social workers, who works with child and family investigations, while the remaining four were accomplished with social workers who works with family treatment. Regarding the personal treatment, the study found a number of key factors, which were: responsiveness, respectfulness, honesty, clarity, empathy, participation and choice of clothes. The building of a relationship is also a main theme, which is analyzed in this study. Factors mentioned by the respondents are humor, body language, confidence and a reduction of the client's attitude. These factors are considered important since they enable the building of a relationship between the social worker and the client. Another theme that is analyzed in the study is the socialworkers professional role and role conflicts. A conclusion in the study is that social workers who work with investigations have multiple different roles. The roles mentioned are the authority role, the parent role and the supportive role. The social workers who work with family treatment all mentions the same roles. However, they claim that they do not have an authority role but instead, their work includes a treatment role. The respondents explain that the different roles can lead to roleconflicts.

The purpose of the master thesis was to understand, based on participant experiences, the significance of digital tools for the relationship between participants and social workers within a municipal labour market program. This was done by analysing participants experience of recognition when using digital tools. To meet the purpose of the study a qualitative case study was conducted within a municipal labour market program that uses digital tools as a part of the intervention to make unemployed individuals self-sufficient. Focusing on participant experience, 10 semi-structured interviews was conducted with participants enrolled in the labour market program. The empirical material was theoretically analysed using Axel Honneths (2003) theory of recognition and the concept of social excklusion. The result shows that digital tools have little importance for the relationship between participants and social workers. However, the digital tools were a complement to the intervention as well as the work conducted by the staff. The participants experienced recognition, although the recognition was relation-bound to the actions performed by the staff. While recognition may have been experienced it was temporary during the time of the intervention. Little suggest that the participants experienced recognition in a long term. Nor does the result suggest that experiencing recognition does improve the participants possibilities to enter the labour market.

Denna uppsats undersöker hur Instagramprofiler använder språket för att skapa en relation till sina följare och analyserar språkhandlingar utifrån den interpersonella textstrukturen. Syftet är således att analysera användningen av språkhandlingar hos profiler inom tre temaområden på Instagram, samt undersöka om det finns skillnader mellan dessa temaområden. Materialet består av totalt 180 Instagraminlägg och samlades in genom Instagramappen. Instagram­inläggen undersöktes genom att analysera textpartierna för att fastställa vilka språkhandlingar som används. Resultatet visar att påstående och indirekta språkhandlingar är de vanligaste språkhandlingarna hos alla tre temaområden, samt att två temaområden använder språkhandlingar på ett likartat sätt. / This essay examines how Instagram profiles use language to create a relationship with their followers and analyzes language actions based on the interpersonal text structure. The purpose is thus to analyze the use of language actions in profiles within three theme areas on Instagram, and to investigate whether there are differences between these theme areas. The material consists of a total of 180 Instagram posts and was collected through the Instagram app. The Instagram posts were examined by analyzing the text sections to determine which language actions are used. The results show that assertion and indirect language actions are the most common language actions in all three theme areas, and that two theme areas use language actions in a similar way.

Syftet med studien är att undersöka elevernas upplevelser kring konflikthantering som sker under skolrasten. För att uppnå syftet kommer följande forskningsfrågor att bearbetas: - Vad är elevernas upplevelser om hur konflikthanteringen brukar gå till under skolrasten?- Hur har eleverna uppmärksammat att bemötandet i konflikthanteringen skiljer sig åt mellan lärarna i fritidshem?- Hur skulle eleverna vilja att lärarna i fritidshem hanterar konflikter under skolrasten?  Studien har använt sig av en kvalitativ metod och syftar på att bearbeta och undersöka elevers upplevelser och åsikter kring konflikthantering på skolrasterna. För att framställa empirin till studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med åtta elever på en skol- och fritidshemsenhet. Studiens resultat har påvisat att eleverna har relativt liknande upplevelser kring konflikthanteringen. Eleverna har uppmärksammat olika bemötande i konflikthanteringen, närmare bestämt den kommunikativa, ignorerande och undvikande, problemlösande, dominerande samt förstående konflikthanteringen. Eleverna uttryckte upplevelser kring att vissa av lärarna i fritidshem upprätthåller olika bemötande i konflikthanteringssituationer, däribland förekomsten av en dominerande konflikthantering hos en del av lärarna i fritidshem. Eleverna exemplifierade konflikthanteringar de själva helst skulle se mer av, däribland en undvikande och ignorerande samt en kommunikativ konflikthantering.

Denna studie grundar sig kring ett musikintresse som ledde fram till en hypotes om att musik potentiellt kan bidra till barns sociala och kommunikativa relationsutveckling. Hypotesen uppkom i samband med ett spänningsfält kring våra egna uppfattningar av vad musik kan bidra till jämfört med vad vi har upplevt utifrån genomförda verksamhetsförlagda utbildningar. Här upptäckte vi att musiken ofta brukades för att dels främja barns språkutveckling men även för att lära ut kring olika ämnen. Det var hypotesen, spänningsfältet och vad tidigare forskning visade som gav upphov till studiens syfte. Vi ville uppmärksamma pedagogers uppfattningar och potentiella medvetenhet kring huruvida musik kan anses bidra till barns sociala och kommunikativa relationsutveckling.  Empirin samlades bland annat in via fem kvalitativa intervjuer som genomfördes tillsammans med verksamma pedagoger inom förskolan. Den samlades även in genom en kvantitativ enkät som skickades ut via mejl till fem förskolor. För att kunna navigera och analysera våra respondenters svar har vi använt oss av den sociokulturella teorin och dess centrala begrepp, fenomenografi samt Biestas tre dimensioner: kvalificering, socialisering och subjektifiering.  Resultat och slutsatser av vår aktuella studie visar på hur respondenterna associerade till och resonerade kring begrepp som kommunikation och musik men även barns sociala utveckling, vilket framhävs genom likheter och skillnader i svaren. Utifrån resultatet synliggörs även en slutsats om att våra respondenter visar på en medvetenhet gällande att musik kan bidra till barns sociala och kommunikativa relationsutveckling.

Denna kvalitativa studie syftar till att, genom semistrukturerade intervjuer,undersöka professionellas erfarenheter i arbetet med barn som utsätts för våld. Intervjuerna inkluderade fyra socionomer som jobbar med olika uppgifter, skolkurator, socialsekreterare på mottagningsenheten för inkomna anmälan, socialsekreterare på utredningsenheten och socialsekreterare på kriscentrum som jobbar med frivilliga insatser för personer utsatta för våld. Valet av intervjupersonerna landade också på att de jobbar inom olika kommuner för att påvisa om det finns någon skillnad i arbetet, beroende på kommunens storlek. I syfte att besvara frågeställningarna framställdes en intervjuguide, som med sin tematiska uppbyggnad skulle följa hela processen, från att upptäcka våldsutsattheten till att bevilja insats eller avsluta ett ärende. De teoretiska grunderna i studien, organisationsteorin, anknytningsteorin, handlingsutrymme,samt maktteori är också en grund till besvarande av frågeställningarna. Förutom intervjuguiden och de teoretiska utgångspunkterna lägger bakgrunden och tidigare forskning en viktig grund att förstå vad våld är, vilka konsekvenser det kan innebära för barnet, samt vilka svårigheter de professionella kan stöta på i sitt arbete. Resultatet påvisade att det kan vara väldigt svårt att upptäcka våldsutsatthet hos ett barn, dels för att barn inte vågar berätta om det, dels att symtomen kan vara antingen uteblivna eller vaga för att kunna avgöra att det rör sig om misshandel. Intervjupersonerna uppger att det är viktigt att vara säker att det rör sig om misshandel eftersom en anmälan kan utgöra en stor förändring för barnet och familjen, men samtidigt ska tecken på våld aldrig ignoreras. Relationsskapande med barnet uppges vara den viktigaste förutsättningen för att både upptäcka våld och hjälpa barnet. Men, för att hinna skapa en relation kräver tid och det kan vara svårt eftersom lagen säger att det finns en begränsad tid för alla moment i handläggningsprocessen. / This qualitative study aims to investigate, through semi-structured interviews, the experiences of professionals in working with children who are exposed to violence. The interviews included four social workers who work with different tasks, school counselor, social worker at the reception unit for reports, social worker at the investigation unit and social worker at the crisis center, who work with voluntary efforts for people exposed to violence. The choice of the interviewees also landed on the fact that they work in different municipalities to show if there is any difference in the work depending on the size of the municipality. In order to answer the questions, an interview guide was produced that, with its thematic structure, would follow the entire process, from detecting the exposure to violence to granting intervention or closing a case. The theoretical foundations of the study, organizational theory, attachment theory, room for manoeuvre and power theory are also a basis for answering the questions. In addition to the interview guide and theoretical starting points, the background and previous research lay an important foundation for understanding what violence is, what consequences it can mean for the child and what difficulties the professionals may encounter in their work. The results showed that it can be very difficult to detect exposure to violence, partly because children do not dare to tell about it, and partly because the symptoms can be either absent or vague in being able to determine that it is abuse. The interviewees state that it is important to be sure that it is an abuse because a report can be a big change for the child and the family, but at the same time signs of violence should never be ignored.Relationship building with the child is stated to be the most important prerequisite for both detecting violence and helping the child. But, to have time to create a relationship requires time and it can be difficult because the law says that there is a limited time for all steps in the processing process.

Tidigare forskning visar att goda relationer mellan lärare-elev och elev-elev har stor betydelse för elevers lärande, motivation och välmående i skolan (Aspelin 2015). Denna studies syfte var att undersöka idrott och hälsa lärares syn på relationsskapande i ämnet idrott och hälsa och dess betydelse för lärande inom ämnet samt hur lärarna beskriver att de arbetar med relationsskapande i undervisningen av idrott och hälsa. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av en semistrukturerad intervjustudie med sex verksamma lärare i idrott och hälsa på gymnasiet. Empirin analyserades med hjälp av Nel Noddings (2015) teori om omsorgsfulla relationer samt begreppen modellering, dialog, praktik och bekräftelse. Studiens resultat visar att samtliga lärare är överens om att relationer är oerhört betydelsefulla i ämnet idrott och hälsa och har stor betydelse för elevernas deltagande och kunskapsutveckling.  Lärarna möjliggör relationsskapande mellan sig själva och elever genom samtal, engagemang och omsorg samt genom att intressera sig av eleverna och deras intressen. Gruppindelningar, samarbetsövningar och organiserande av aktiviteter identifierades som strategier för att bygga relationer mellan eleverna sinsemellan i undervisningen. Slutsatser som kan dras av studien är att relationsskapande är en ständigt pågående process som också visar komplexiteten kring relationsskapande och dess utmaningar i skolans värld.