Global ETD Search

11	Vad är rätt rätt? : En studie om matregler inom de abrahamitiska religionerna med utgångspunkt från TV-programmet Gud så gott Hartung, Heidi January 2020 (has links) SAMMANFATTNING Syftet med uppsatsen har varit att undersöka beskrivningar av de abrahamitiska religionernas matregler i TV-programmet Gud så gott samt jämföra det med akademiska framställningar inom den tidigare forskningen i ämnet. Frågeställningarna som har använts har varit följande: Hur framställs religiösa matregler i akademiska texter inom de abrahamitiska religionerna? Hur framställs religiösa matregler inom de abrahamitiska religionerna i populärkulturen (avgränsat till TV-programmet)? Vilka likheter och skillnader finns det i framställningen av de religiösa matreglerna inom de abrahamitiska religionerna i akademiska texter respektive i TV-programmet Gud så gott? Uppsatsen är en litteraturstudie av tidigare forskning i relation till programserien Gud så gott där en kvalitativ innehållsanalys har ingått. I den kvalitativa innehållsanalysen tillika litteraturstudien har jag använt mig av en kvalitativ hermeneutistiska tolkningsprocess. Den tidigare forskningen visar att det finns många likheter mellan matreglerna inom både judendomen och islam men att kristendomen skiljer sig åt på det sättet att det verkar saknas matregler. TV-programserien Gud så gott tar upp sju olika områden som berör vad vi lägger på tallriken och att mat ofta är kopplad till religion och moral men att det yttrar sig på olika sätt beroende på olika syn på Gud. Resultatet av studien visar att beroende på vilken syn vi har på Gud och beroende på var vi lever blir också synen på att följa religiösa matregler olika. Personer tillhörande en viss religion definieras ofta av vad de inte äter snarare än vad de äter. religion kost religiösa förbud abrahamitiska religioner Gamla Testamentet Koranen matregler traditioner Religious Studies Religionsvetenskap
12	Att leva med ALS. Behov och svårigheter hos patienter med Amyotrofisk lateralskleros och deras vårdgivare Lindström, Margaretha, Väärand, Åsa January 2005 (has links) En litteraturstudie om behov och svårigheter som patienter med ALS och deras vårdgivare upplever. Resultatet diskuteras utifrån Antonovskys salutogenetiska synsätt. / A literature review about needs and difficulties among patients with ALS and their caregivers. The result are discussed due to Antonovsky´s salutogenetic view. amyotrofisk lateral skleros religioner relationer information diagnoser beroende behov ALS Medical and Health Sciences Medicin och hälsovetenskap
13	Representation och stereotyper : En läromedelsanalys i religionskunskap för åk 1–3 Sinanovic Hjelmtorp, Mia, Lindholm, My January 2023 (has links) Sverige är ett av de mest sekulariserade länderna i världen och religion ses ofta som främmande, något som är för ”de andra”. Samtidigt vilar skolan på en kristen tradition, något som tydliggörs i läroplanen. Det gör det problematiskt att undervisa om de abrahamitiska religionerna på ett likvärdigt fördelat sätt. Syftet med vår studie är att undersöka hur de abrahamitiska religionerna representeras i läromedel, samt om religionerna stereotypiseras på något sätt. Med stöd av Jacksons tolkande ansats, undersöker vi hur de abrahamitiska religionerna representeras och skildras i religionskunskapsläromedel för grundskolans årskurs 1–3. Vi undersöker även om det framkommer stereotyper av nämnda religioner och hur de framställs i utvalda läromedel. Metoden för studien innehåller både en kvantitativ läromedelsanalys och en kvalitativ innehållsanalys med ett tematiskt förhållningssätt. Det empiriska materialet som används i den här studien består av alla läromedel som finns att tillgå, vilket är totalt fyra stycken. Resultatet visar på en ojämn fördelning av representation för de abrahamitiska religionerna i läroböckerna, där kristendomen får störst utrymme. Således överensstämmer det med den tidigare forskning som har gjorts om äldre elevers läromedel. De två viktigaste slutsatserna är att representationer inte har en likvärdig fördelning. Kristendomen får agera norm och rättesnöre som judendom och islam får förhålla sig till. Det finns en framställning av stereotyper, både i bild och i text i de analyserade läroböckerna. Islam och judendom skildras som “de andra” i relation till att kristendomen får utgöra exempel på ett fiktivt “vi”. Representation stereotyper kristen tradition religionskunskap läroböcker abrahamitiska religioner undervisning Pedagogy Pedagogik
14	FRÅN EN ”VANLIG” PINGSTFÖRSAMLING TILL SEKT : En kvalitativ textanalys av Filadelfiaförsamlingen i Knutby / From an “ordinary” Fildadelfia-congregation to sect : A qualitative textual analysis of the Filadelfia-congregation in Knutby Åleberg, Linda January 2021 (has links) I denna fallstudie har jag undersökt hur sektbeteende karaktäriserats med särskilt fokus på den Filadelfiaförsamling i Knutby som under många år har bevakats av media. Syftet med studien var att skapa en punktlista med sekteristiskt beteendemönster för att jämföra det med församlingen i Knutbys verksamhet. Frågeställningarna ser både till församlingen som sekt med också till den mediala bevakningens eventuella vinklig av församlingen. Jag använde mig av en deduktiv ansats med utgångspunkt i Stark och Bainbrigdes klassifikationsmodell av kultrörelser. Undersökningen är en kvalitativ textanalys av både litteratur och tidningsartiklar. I slutsatsen framkom det att församlingen vinklats till fördel för sekteristiskt beteende i media, men att denna vinkling är korrekt då församlingen i Knutby kan förstås som en sekt. Sekt Kristi brud Knutby kultrörelser religioner i massmedia Religious Studies Religionsvetenskap
15	De förbisedda högkulturerna : en studie av hur sju ämnesböcker i religionskunskap återger tre högkulturer i det förcolumbianska Amerika Olsson, Leif January 2008 (has links) <p>I studien har sju nutida ämnesböcker i religionskunskap riktade mot grundskolans senare år granskats. Det har skett utifrån hur de skildrar de förcolumbianska högkulturerna i Amerika som utvecklats självständigt utifrån två separata kulturområden: Mesoamerika med maya och azteker samt Centralanderna med inkas. Med frågeställningar riktade mot vilket textutrymme kulturerna får i läromedlen, om det förekommer negationer i skildringarna samt hur tydliga läromedelsförfattarna är i sina beskrivningar av de termer de använder, har studien bl.a. visat på att de båda kulturområdena ofta blir förbisedda fastän de är två av de sju ställen på jorden förutom de i Kina, Mesopotamien, Egypten, Indusdalen, samt Nigeria, där högkulturer utvecklats självständigt. Studien visar på att i den ringa omfattning som ges åt studiets kulturer i läromedlen så projiceras en sammanfattande bild av dem som exotiska och annorlunda. Detta faktum gör att studiet söker efter motiv i skolans styrdokument för att se om det finns stöd i dem för att ge studiets kulturer mer utrymme i läromedlen.</p> religionsdidaktik religionskunskap grundskola läromedelsanalys exotism etniska religioner skriftlösa religioner naturreligioner högkulturer maya azteker inka didaktik läromedel Latinamerika Faith and reason Tros- och livsåskådningsvetenskap Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP
16	Den frånvarande samen : en studie av åtta läroböcker och deras framställning av samernas religion Lingvall, Stefan January 2008 (has links) <p>Uppsatsens syfte är att undersöka hur samerna framställs i åtta stycken läroböcker i ämnet religionskunskap på gymnasienivå. Tar läroböckerna överhuvudtaget upp samerna och i sådana fall i vilken utsträckning? Hur beskrivs samerna i läroböcker? Kan beskrivningen leda till att den samiska religionen ses som något avvikande och konstigt, det vill säga kan läroböckernas beskrivning av samerna leda till exotism? Det empiriska materialet för denna uppsats har utgjorts av en textanalys av åtta stycken läroböcker i religionskunskap för gymnasiet. Författarna till de utvalda läroböckerna har i de flesta fallen en personlig erfarenhet av att undervisa i religionsämnet. Uppsatsen visar att samerna överhuvudtaget inte nämns i fyra av de åtta läroböckerna. Endast två av läroböckerna ger en god bild av samerna och deras religion. Flera av läroböckerna ger dessutom en bild av samerna och deras religion som kan leda till exotism. Samernas religion avhandlas ofta tillsammans med ett flertal andra religioner som till viss del påminner om den samiska, men som även skiljer sig från den på många sätt. Detta gör att stora generaliseringar inte är särkilt ovanliga. I flera fall jämförs den samiska religionen även med de stora världsreligionerna på ett sådant sätt att den samiska religionen framstår som något avvikande och konstigt.</p> / En sammanfattning av uppsatsen har publicerats som "Den frånvarande samen" ss. 18-19 i "R & L: religion & livsfrågor : aktuellt för undervisningen." 2008, Nr. 2 "Tema: Religionsläraren i focus" Solna: Föreningen Lärare i religionskunskap. samer exotism läroböcker läromedel läromedelsanalys religionsdidaktik samisk religion gymnasieskolan religionskunskap etniska religioner samisk religionshistoria skriftlösa religioner urbefolkning nåjd jojk saavje trumma History of religion Religionshistoria HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi
17	De förbisedda högkulturerna : en studie av hur sju ämnesböcker i religionskunskap återger tre högkulturer i det förcolumbianska Amerika Olsson, Leif January 2008 (has links) I studien har sju nutida ämnesböcker i religionskunskap riktade mot grundskolans senare år granskats. Det har skett utifrån hur de skildrar de förcolumbianska högkulturerna i Amerika som utvecklats självständigt utifrån två separata kulturområden: Mesoamerika med maya och azteker samt Centralanderna med inkas. Med frågeställningar riktade mot vilket textutrymme kulturerna får i läromedlen, om det förekommer negationer i skildringarna samt hur tydliga läromedelsförfattarna är i sina beskrivningar av de termer de använder, har studien bl.a. visat på att de båda kulturområdena ofta blir förbisedda fastän de är två av de sju ställen på jorden förutom de i Kina, Mesopotamien, Egypten, Indusdalen, samt Nigeria, där högkulturer utvecklats självständigt. Studien visar på att i den ringa omfattning som ges åt studiets kulturer i läromedlen så projiceras en sammanfattande bild av dem som exotiska och annorlunda. Detta faktum gör att studiet söker efter motiv i skolans styrdokument för att se om det finns stöd i dem för att ge studiets kulturer mer utrymme i läromedlen. religionsdidaktik religionskunskap grundskola läromedelsanalys exotism etniska religioner skriftlösa religioner naturreligioner högkulturer maya azteker inka didaktik läromedel Latinamerika Faith and reason Tros- och livsåskådningsvetenskap Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP
18	Den frånvarande samen : en studie av åtta läroböcker och deras framställning av samernas religion Lingvall, Stefan January 2008 (has links) Uppsatsens syfte är att undersöka hur samerna framställs i åtta stycken läroböcker i ämnet religionskunskap på gymnasienivå. Tar läroböckerna överhuvudtaget upp samerna och i sådana fall i vilken utsträckning? Hur beskrivs samerna i läroböcker? Kan beskrivningen leda till att den samiska religionen ses som något avvikande och konstigt, det vill säga kan läroböckernas beskrivning av samerna leda till exotism? Det empiriska materialet för denna uppsats har utgjorts av en textanalys av åtta stycken läroböcker i religionskunskap för gymnasiet. Författarna till de utvalda läroböckerna har i de flesta fallen en personlig erfarenhet av att undervisa i religionsämnet. Uppsatsen visar att samerna överhuvudtaget inte nämns i fyra av de åtta läroböckerna. Endast två av läroböckerna ger en god bild av samerna och deras religion. Flera av läroböckerna ger dessutom en bild av samerna och deras religion som kan leda till exotism. Samernas religion avhandlas ofta tillsammans med ett flertal andra religioner som till viss del påminner om den samiska, men som även skiljer sig från den på många sätt. Detta gör att stora generaliseringar inte är särkilt ovanliga. I flera fall jämförs den samiska religionen även med de stora världsreligionerna på ett sådant sätt att den samiska religionen framstår som något avvikande och konstigt. / En sammanfattning av uppsatsen har publicerats som "Den frånvarande samen" ss. 18-19 i "R & L: religion & livsfrågor : aktuellt för undervisningen." 2008, Nr. 2 "Tema: Religionsläraren i focus" Solna: Föreningen Lärare i religionskunskap. samer exotism läroböcker läromedel läromedelsanalys religionsdidaktik samisk religion gymnasieskolan religionskunskap etniska religioner samisk religionshistoria skriftlösa religioner urbefolkning nåjd jojk saavje trumma History of religion Religionshistoria HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi
19	Fader Abraham : en studie av hur skolan arbetar med de gemensamma rötterna inom de abrahamitiska religionerna Moradi, Elnaz [الناز مرادی] January 2009 (has links) <p>Denna uppsats syfte var att undersöka hur man i skolan arbetar med att lära ut om de gemensamma rötterna i de abrahamitiska religionerna. Hur kan de abrahamitiska religionernas gemensamma rötter vara en hjälp att främja en mångkulturell pedagogik och varför behövs en mångkulturell pedagogik? Jag har använt mig av en kvalitativ metod för att nå syftet med min uppsats. Där jag började med att göra litteraturstudier för att få en grund att stå på och vara bättre förberedd inför mina intervjuer. De gemensamma rötterna i de abrahamitiska religionerna är ett bra sätt att arbeta i skolan för att uppnå en mångkulturell pedagogik. Idag finns en brist på kunskap om kultur och religion som skapar missförstånd i mötet människor emellan. Den rätta kunskapen är till sådan stor hjälp och ökar elevers förståelse för mångfalden. En mångkulturell pedagogik går ut på att den enskilde eleven kan se sig själv i relation till andra och att anpassa undervisningen så att man får större insikt om sig själv genom en förmåga att se utifrån andra och andras kulturella perspektiv. Utbildningen ska påvisa att det inte finns ett rätt sätt att leva på, vilket leder till att utrymmet för tolerans, respekt och förståelse ökar. Detta kommer i sin tur att vidga normalitetens ramar och förståelsen för andra kulturer kommer att öppnas upp.</p> / Uppsatsförfattarens namn på persiska är: الناز مرادی religionsdidaktik religionsundervisning abrahamitiska religioner mångkulturell pedagogik Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi History of religion Religionshistoria HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP
20	Fulltrogne – gudomlig vänskap : En undersökning om asatroendes relationer till gudarna Eriksson, Ida January 2011 (has links) Fulltrogne – gudomlig vänskap. En undersökning om asatroendes relation till gudarna. C-uppsats i Religionsvetenskap med intiktning Kultur och identitet. Högskolan i Gävle, 2011. Denna uppsatssyfte är inte att berätta om en stereotyp, oföränderlig bild av asagudadyrkanfrån vikingatiden, utan visa en nutida, levande bild. Att göra samtida asatroendes röster hörda, om deras relation till gudarna Oden, Tor, Freja, Hel,Tyr med flera. Att reda ut begreppet fulltrogne hos en modern asatroende. Begreppet fulltrogen i ett moderntpersektiv är ett sätt att kommuniceramed ett ansiktslöst och obegränsat väsen. Det är en vänskapsrelation mellanliten begränsad människa och en gränslös gudom. Och ett sätt att komma närmare gudomen. Den troende kan söka svar, styrka och visdom hos sin fulltrogna och det är den gudom de i första handvänder sig till. En fulltrogen kan vara en gudom, enjätte, ett vidunder, ett djur eller ett naturväsen. En troende kan ha en ellerflera fulltrogna och vem som är ens fulltrogna kan skifta i och med livetsvändningar. Det finns olika sätt att möta sin fulltrogna på men den fulltrogna inte är obligatorisk i gudsbilden för en asatroende. Sökord: fulltrogne, fulltrohet, fulltrúi, ástvinr, asatro, fornsed, trúa, norrön, nyasadyrkan Vikingatidens religion asatro Forntida religioner HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi Faith and reason Tros- och livsåskådningsvetenskap

Search results