Syftet med min uppsats är att undersöka ifall det överhuvudtaget är rimligt att begära att en muslimsk elev ska integreras i den svenska skolan. Min uppsats är ur ett främst muslimskt, men också ur ett svenskt perspektiv. För att få svar på min fråga har jag valt följande frågeställningar: - Hur skiljer sig ett muslimskt samhälle och muslimska normer från det svenska samhället? - Vilka ”problemområden” finns för muslimska elever som går i en svensk skola? - Hur ser det ut ute i skolorna? Existerar dessa problem i verkligheten? Min slutsats av min undersökning är att det inte är rimligt att begära att endast muslimska elever ska integreras i den svenska skolan. Det handlar snarare om att skapa större förståelse, bland elever överhuvudtaget, för varandra. Att förstå och acceptera att man är olika på en del sätt, men lika på andra. Viktigast för att nå detta mål är att ha en dialog. Inser vi att vi har en hel del gemensam bakgrund kan vi lättare acceptera varandras olikheter. Ju mer vi vet om varandra, desto färre fördomar föds. Alla behöver vi integreras i dagens mångkulturella samhälle.

Det här är en jungiansk filmstudie med fokus på synkronicitet i handlingen från början till slutet. Hur manusförfattarna skildrar en människas försök att glömma och förneka delar av sin historia till att via omständigheter hon inte själv kan råda över, bland annat tack vare ett intensivt inflöde av omedvetet material som manifesteras via synkronistiska skeenden, slutligen kan förlösas och gå vidare i livet igen. En slags mild chockterapi som upprepas till dess att huvudpersonen ger upp sin ensidiga hållning och börjar tro på livet igen. Jag kommer också att komma in på något som jag här kallar länkade händelser eller objekt.

This thesis investigates the interdependence of religiosity and a life situation changed by cancer, focusing especially on the coping process. This implies analyses of a number of identified expressions of religiosity regarding prerequisites and functions in the coping process. In order to synthesize the results from the studies, the aim has been operationalized into three comprehensive research questions that were posed to each of the empirical studies of the thesis: 1) What are the functions of the analysed expressions of religiosity during the coping process? 2) What prerequisites for the influence of religiosity on the coping process can be identified?  3) How is religiosity influenced by a life situation changed by cancer? The empirical studies are presented in four separate articles. Each of the studies has its own specific research questions that are related to the comprehensive research questions. The method was qualitative and explorative. The research material was gathered with qualitative interviews of 20 Swedish informants of varying gender, age, congregational affiliation and diagnosis. The informants defined themselves as Christians and practised their Christian faith and had or had had a cancer disease. There is longitudinal data from half of the group. The theoretical framework was based on the coping theories developed by Kenneth Pargament and Ruard Ganzevoort and complemented by, among other things, the object-relations theoretical concept of transitional objects. The results show that most of the analysed expressions of religiosity function as a preserving coping method but some of them also function as a reconstructing coping method. In some cases, the expressions of religiosity also function as methods of attributing control, either to God or to the individual. Two main groups of prerequisites for the expressions of religiosity were identified in conjunction with the coping process: contextual and psychological. The former could in turn be divided into religious and medical contexts; the latter into several different kinds, such as perceptual psychological factors, the need to create and use transitional objects, locus of control, and personality traits. Reconstructing coping methods imply varying degrees of changes in the informants’ religiosity, both regarding the analysed expression of religiosity and other expressions of religiosity. In addition to gaining insights into the interdependence of religion and coping for Christians living with cancer, the study contributes to the development of the psychology of religion coping theory by adding to the theory: 1) suggested specifications to the current concepts of Pargament’s coping theory; 2) the concept coping tool; 3) the distinction between functional and relational regarding the concepts of coping mechanism and coping method; 4) the coping mechanism attributing, and 5) the distinction between unilateral and bilateral deferring coping styles. The results indicate that the coping process can include a creative element in the form of a search for, or creation of, functional coping methods and/or coping tools which enhance the functionality of the coping process.

The similarities between psychosis and different mystical experiences are striking. Professor Jens-Ivar Nergård (1998, 2006) has pointed out similarities between the calling of the Sami shaman/nåjd and the state of psychosis and high-lights the reciprocal meanings andpurposes of these similarities in a Saami context where the calling and the called are regarded as meaningful for the community. By comparing what psychodynamic theorynames psychosis with the calling process of the nåjd the aim of this work is to investigatethe question of how the latter’s discourse finds individual and contextual purpose andmeaning in the psychological functions leading to the former. Since this comparison andinvestigation concerns two different ontologies and discourses, with their own conceptsand views on the psychological functions mentioned, it is done in a qualitative comparativemethod of discourse analysis.The psychodynamic discourse through the books of professor Johan Cullberg classifiespsychosis as a psychological regression to a more primitive psychological state in whichthe individual is caught in primary process thoughts; characterized by dilutions, hallucinations and magical thinking. The psychodynamic discourse sees no contextual, and verylittle individual, meaning or purpose with these functions. This theory is what I will compare to the material given by primarily Jens-Ivar Nergård from a Saami discourse.What I find in the discourse material is an ontology - simultaneously psychological, spiritual, practical and religious (hence the interest from the perspective of psychology of religion) – which differs from the ontology of the psychodynamic discourse in crucial ways.In the Saami discourse the individual experiencing what the theory would name hallucinations, dilutions or psychosis is never disconnected from his or her community and contextbut is instead seen as an important and strong bringer of insights and knowledge. This isconnected to the ontology mentioned above in which relating to - seeing, hearing and interacting with - non-human persons is viewed as a natural experience to understand andrelate to nature, the community, the past and present. The psychological functions in which these interactions take place are regarded as meaningful, significant and sacred.

This essay contains own collected material wherein seven religious women are interviewed. Theprincipal focus in this work is about god pronoun in relation to a social constructionist analyticalframe circling around androcentric language. In the research overview and in the theory section ofthis work you can find the feminist and social constructionist theories that represents thegroundwork of this essay. "To name god with masculine pronoun influence individuals and theirgodrepresentation" is my main hypothesis of this work. The social constructionist analytical frameof pronoun the interviewed women use proves my feminist point of view that androcentric languagepermeate the interviewing persons speech about god and their god representation. / Denna uppsats innehåller eget insamlat intervjumaterial där sju religiösa kvinnor intervjuats.Huvudfokus i arbetet kretsar kring gudspronomen med en socialkonstruktivistisk analys avandrocentriskt språk. Under forskningsöversikten och i teoriavsnittet presenteras mer utförligt defeministiska och socialkonstruktivistiska forskningsunderlag som använts till grund för arbetet. "Attbenämna gud med maskulina pronomen påverkar individer och deras gudsrepresentation" ärhuvudhypotesen till denna uppsats. Den socialkonstruktivistiska analysen av de pronomenintervjupersonerna använder samt hur de talar om gud bevisar min feministiska utgångspunkt attandrocentriskt språk genomsyrar de intervjuades tal om gud och gudsrepresentation.

Climate change is perceived as one of the most serious threats to humanity. Overthe last decade self-reported anxiety has increased in the Swedish population,especially among children and young adults. In the context of perceived secularity of the Swedish population, the existential questions in the community and inindividuals might be difficult to address. Therefore, the purpose of this qualitative study was to explore existential perspectives within the scope of climate anxiety, and how young adults cope withthe existential concerns. The study also investigated how professionals support young people experiencing existential questions connected to climate change. The design of the study is holistic including micro, meso and macro levels. Empirical data was collected within the framework of the project Terra-Pi/Klimatkraft, developing methods to support young people to better deal with climate-related thoughts and feelings. Phenomenologically inspired interviews were conducted with three young adults and two professionals whose work involves dimensions of young people´s climate worry. An observation was conducted at a Climate Power Group meeting in the project. Further, the study investigated the meaning of existential health, resilience and climate change in the proposal for a new national strategy for mental health, through a content analysis and an interview with anexpert at the Public Health Agency of Sweden. In this study, a deductive thematic analysis was performed to explore the applicability of the “givens of existence” (Yalom 1980), developmental resilience theory (Masten 2021; Ungar 2021) and the connection between meaning making, health and culture according to psychology of religion in Scandinavia. Participants described experiences of existential dimensions adhered to death anxiety, existential quilt, meaninglessness and meaning, existential isolation and future orientation/temporality. Most important coping strategies were climate activism, support from attachment relationships and finding a personal meaning.The project Terra-Pi/Klimatkraft boosts important protective factors for resilience in the participants, and supports the capacity of the professionals to do so. The proposal for a new national strategy for mental health confirms the connection between existential issues and mental health as well as the importance of increased knowledge and interventions within that field. Society would benefit from social actors providing spaces, contexts and competence for addressing existential issues that the climate crisis evokes.

<p>Jag har valt att skriva om förhållandet mellan Jung och den esoteriska tradition som benämns Fjärde vägen. Anledningen till detta val är att jag i båda dessa traditioner, den jungianska och Fjärde vägen, ser ett intressant kritiskt ifrågasättande av vår moderna tids uppfattningar om människan och det mänskliga psyket. Jung framhåller individuationsprocessen som en möjlighet att växa till en fullödig människa.</p><p>Inom den Fjärde vägen betonas vikten av att ta sin situation på allvar och att genom medvetet arbete och självobservans skapa sig en riktig själ.</p><p>Båda dessa skolor träder fram i en tid av stora och omskakande förändringar under början av 1900-talet. Båda skolorna ifrågasätter den själlösa massmänniska som den nya tiden har genererat och försöker utarbeta verktyg för att råda bot på tidens tillkortakommanden.</p><p>Min avsikt är att undersöka deras syn på människan och människans själsliga framåtskridande. Jag tror att detta kan vara ett fruktbart och meningsfullt studium där nya vinklar kan leda framåt.</p><p>Mina frågeställningar är:</p><p>Vilken syn på människan har de två riktningarna och vilka konsekvenser får detta?</p><p>Vilka likheter och skillnader finns det mellan Jungs syn på människans själsliga utveckling och den som Fjärde vägen skolan står för?</p><p> </p>

<p><strong>Syftet</strong> med denna uppsats är att beskriva skrattets, humorns och komikens roll inom religionen i allmänhet och kristendomen i synnerhet.</p><p><strong>Min frågeställning är</strong>: Har skratt, humor och komik påverkat och förändrat förhållanden inom religionen, tron, kyrkan? Har skrattet påverkat det bestående, den regerande uppfattningen som förfäktades av dem som innehade makten inom samhälle och kyrka?</p><p><strong>Min tes är</strong> att skratt och humor tillsammans med många andra fysiska och kroppsliga uttryck har en viktig roll i att budskapet tolkas rätt och rättvist.</p><p><strong>För att uppnå detta syfte</strong> vill jag</p><ul><li>ge en bakgrund där jag beskriver några teorier om skrattets och humorns väsen och funktion med särskild fokus på förändring och påverkan.</li><li>beskriva ett antal exempel ur kyrkohistorien som beskriver hur humor, ironi och gyckel använts dels för att tydligare förmedla budskapet och dels för att visa på hur makt och överhet förvanskat detta budskap. Exemplen är valda utifrån att det kan tas för troligt att de har påverkat sin samtids utveckling.</li></ul><p><strong>Utifrån frågeställningen om förändring</strong> av rådande förhållanden i sin tid har jag valt</p><ul><li>att återge i referatform samt analysera fyra gycklarspel från medeltiden, sammanställda av Dario Fo, där gycklet i komik och allvar verkade förändrande i sin ursprungsmiljö men också skulle kunna påverka och förändra i vår tid.</li></ul>

<p>Mitt syfte har varit att skaffa mig grundläggande kunskap om vad mystik är och vad som kännetecknar mystik erfarenhet. Jag har undersökt mystika riktningar inom hinduismen, judendomen, buddhismen, kristendomen och islam. Tekniker och livshållningar som kan leda till mystika erfarenheter har jag också tittat närmare på. Min frågeställning har varit: <strong><em>Vad har den kristna mystiken att erbjuda nutidsmänniskan?</em></strong> Utifrån min frågeställning så har jag fördjupat mig inom den kristna mystiken. Som metod har jag använt mig av litteraturstudier och två stycken intervjuer. Jag har gjort jämförande studier av den information som jag erhållit genom böckerna och intervjuerna. Vid intervjuerna ställde jag öppna intervjufrågor. Jag har sökt efter det som är väsentligt inom mystiken, inte bara i vår tid utan även från tidigare generationers mystik. Genom att använda mig av material från olika tider och från många källor tror jag att det ska gå att få fram det som är mystikens gemensamma arv, då med fördjupning inom kristen mystik. Det jag har kommit fram till i min uppsats är att den kristna mystiken har något att ge nutidsmänniskan. I den stillhet som mystikern har som bas för ett möte med sitt eget inre och ett möte med Gud uppfylls flera grundläggande behov: Tid till vila och eftertanke, en träning i att leva i nuet, en träning i koncentration och en möjlighet till att lära känna sig själv. Nästa steg är att släppa kontrollen över sitt liv och genom tillit till Gud låta hans kärlek få göra en människa hel. Gud formar människan efter sitt eget sätt att vara. Och Guds sätt att vara är kärlek och relation. I Guds närhet blir människan mer kärleksfull och gemenskapssökande. Jag har också funnit att det finns mycket som liknar varandra i de olika religionernas mystik. Inte bara tekniker utan också inre skeenden i människan. Behovet att få ett personligt möte med det transcendenta är lika. Jagets begränsningar minskar och en osjälvisk kärlek växer fram. Människans sammansmältning eller uppgående i det transcendenta är kanske mer lika än vad de olika religiösa språkens möjligheter tillåter. Kärleken är i alla mystika riktningar viktig. Utan att ge avkall på sin egen religions särprägel är det viktigt att i respekt för andras religionsutövning fråga efter den djupare betydelse som finns bakom olika religiösa uttryckssätt.</p>

<p><p>Studien avser undersöka hur unga Jehovas vittnen håller sin tro övertygande. Frågeställningar har varit hur de hanterar den mångfald av världsuppfattningar, värderingar och normer som inte är förenliga med Jehovas vittnens lära, hur deras tro bekräftas kontinuerligt samt om de upplever sig skilda från den icke-troende världen. Tre unga Jehovas vittnen har intervjuats för denna studie. Deras svar har relaterats till vad tidigare forskning och sociologiska teorier säger om att hålla tro övertygande, att vara ung och religiös samt om att vara ett Jehovas vittne. Frågeställningar och syfte besvaras genom ett flertal faktorer som träder fram i studien: församlingen utgör en starkt normbildande primärgrupp och utgör en stabil plausibilitetsstruktur. Ungdomarna begränsar sina sociala relationer till främst inom rörelsen. De bekräftar sin tro offentligt genom kyrklig aktivitet. Det framstår som att tron blir övertygande genom att rörelsens normer kommer först för alla vittnen, vilket bygger upp en varaktig plausibilitetsstruktur.</p></p>