Jag har skrivit ett arbete som handlar om barn och döden. Syftet med mitt arbete har varit att dels öka min egen kunskap om hur jag i mitt framtida yrke bör möta barn som sörjer någon som har dött, dels att jag vill visa att döden är något naturligt som vi inte kan gömma undan för barnen. Mitt arbete bygger till stor del på litteratur som jag har läst och på en intervju som jag har gjort med en sjuksköterska. Jag har kommit fram till att vi vuxna inte kan skydda barnen från, som vi tycker, svåra saker som död och sorg. Om vi låter barnen naturligt vara med vid dödsfall och begravningar underlättar vi mer för dem än om vi försöker ”skona” dem från det som är jobbigt. När man ska tala med barnen om döden är det viktigt att man är så ärlig som möjligt och inte döljer någonting för dem. Barnens fantasier om vad som sker skapar mer rädsla och ångest hos dem än vad sanningen och sorgen gör. Jag har under arbetets gång också märkt att det är ett svårt ämne att tala om för många. / Examensarbete på Barn- och ungdomspedagogiska programmet vt 1999.

Den här uppsatsen handlar om döden, främst ur baras synvinkel. Jag redogör för vad olika författare kommit fram till, vidare för en intervju med några barn och slutligen för vad jag själv upplevt. Döden är en av de naturligaste delarna i ”livet”, fast den är för många något väldigt tabubelagt. Vi kommer alla ändå på något sätt att beröras av den. Som vuxen kanske man ofta lämnar barnen utanför, därför att man själv har svårt att hantera döden. Jag har läst litteratur inom detta område och försökt påvisa hur viktigt det är att skolan tar upp ämnet död med eleverna. En slutsats är att lärarna bör vara väl förberedda när de tar upp ämnet död. Så att lärarna bl a genom litteraturstudier ”fått mer kött på benen” och lärt sig hur barn tänker, känner och funderar över döden. Det viktigaste är att man vågar prata med varandra om döden, inte ta upp det när ”det händer”. Det är alltid lättare att hantera det man möter i livet om man är förberedd. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1998.

Denna undersökning syftade till att undersöka vad som ligger bakom beslutet att välja ett liv inom en religiös traditionsbunden systerorden, i dagens samhälle där individualism, kommersialism och sekulära värden dominerar. Genom ett fokus på systerorden Daughters of Saint Paul och en kvalitativ analys av publicerat material i form av boken Millennial Nuns- reflections on living a spiritual life in a world of social media, samt det material de själva publicerat under hashtaggen #medianuns på plattformen Instagram, var syftet att försöka uttyda vilka motiv och drivkrafter som legat bakom systrarnas beslut att välja ett vigt religiöst liv där löftet om avhållsamhet, fattigdom och lydnad avges. Syftet har även varit att utröna vilka värden och normer dessa kvinnor ut millenniegenerationen vänder sig till respektive ifrån när de väljer ett liv som syster. Zygmunt Baumans perspektiv, genom boken Liquid Modernity, har tillsammans med tidigare forskning inom religionssociologi och religionspsykologi agerat som guide och tolk till det moderna samhället och i utforskandet av systrarnas bakgrund och omständigheter. Resultatet av undersökningen tyder på att gemenskap och det kollektiva gemensamma syftet, i form av Daughters of Saint Pauls mission genom diverse medier, är av större vikt än ett fokus på individualism. Att tydliga ramar i ett dogmatiskt religiöst sammanhang med ledarskap och vägledning i form av katolska kyrkans lära, vigningslöftets betydelse och en vilja att dedikera sitt liv till en gudsgestalt, väger tyngre än tvåsamhet, karriär och ett individfokus.

This thesis examines and presents a critical analysis of how societal institutions in Sweden use efforts to improve existential health as a tool to increase coping skills, resilience and meaning-making. The data set consisted of three webinars arranged within the concept “Meaning-making in our time”, with the Swedish Association of Local Authorities and Regions as the coordinator and wherein examples of existential health efforts were shared. Primarily concerned questions were how the needs of meaning-making and existential health were described, how existential health was used as a tool and what consequences the efforts may cause on individual and societal level. The methodology used was qualitative thematic content analysis, and the theoretical framework was derived from an understanding of meaning-making, coping and resilience in a biopsychosocial-ecological system according to Pargament, Kleinman/DeMarinis, Bronfenbrenner and Ungar. The results of the inquiries show that the webinars picture a broad understanding of how existential health can contribute to coping and resilience, mainly on the individual level. Possible effects might be seen in healthcare and in an expanded common understanding of the existential questions as a part of human life, no matter if there is a religious belief or not. The systemic and interactional effects, and how resilience can be strengthened on a societal level, are less mentioned.

Skuldbegreppet används inom olika områden. I Bibeln och andra mytologiska berättelser finns temat skuld beskrivet. Inom psykologin vrider och vänder man på skam- och skuldbegreppet inom flera olika inriktningar som psykoanalysen och existenspsykologin.  Syftet med denna uppsats i en komparativ litteraturstudie är att undersöka och belysa emotionen skuld ur olika perspektiv, och söka förståelse kring hur bearbetning av skuld påverkas av respektive perspektiv. Genom att jämföra tre samtida författare, Marianne Lerner, psykoterapeut som får representera psykologin. Harlan J. Wechsler, representerar judisk teologiskt perspektiv, och Rollo May, psykolog, som får stå för den existentiella inriktningen. Emotionen skuld är en komponent i varje enskild människans liv, som var och en hanterar både på ett medvetet och ett omedvetet plan. Skulden samverkar med andra emotioner och har en positiv och en negativ sida. Alla tre inriktningar har ett spänningsfält mellan temat god-ond som behöver internaliseras och samverka inom psyket i varje enskild människas liv. Förmågan att ta ansvar sker genom acceptans (existentialismen/May) integration av skuld (psykologin/Lerner) och att göra bättring (judisk teologi/Wechsler).

Purpose: the main purpose was to identify in what way the clinical practice could support parents with chronically ill children. Clinical practice meaning therapist, hospital chaplain orparish priest. Questions: the main question was “in what way do hospital chaplains support parents with chronically ill children?”. This question was then divided into five sub questions. Theory: Pargament’s theory of religious coping from 1997 and 2000. The theory describes the religious coping process in 8 steps, 3 coping styles, 4 different coping mechanisms, 13 coping strategies and 5 main functions for religion. Conclusions: the diverse ways the hospital chaplain supported the parents are described as phenomenon or roles. The clinical practice could focus on four main areas. 1) actively search for parents that might benefit help from the hospital chaplains, as these parents often are overlooked by other support systems 2) support the parent in re-constructing her/his faith 3) support the parent in changing coping style 4) support the parent to reconciliation and transition to her/hisnew life with the child. Pargament’s theory was adjusted to a Swedish secular context and filledwith added content. I also presented a first attempt at bridging Pargament’s framework from year1997 and from year 2000.

Up to this date there are several scientific disciplines that deal with religion´s underlying mechanisms and certain functions of our consciousness, but there isn´t anyone who takes into account the entire aspect of consciousness. The aim of the present work is to bring the entire aspect of our consciousness into the scientific discussion of religion. To help in doing this, the philosophical concept of qualia is used. First the concept is problematized, then an examination whether the concept has explanatory value in the science of religion and in the understanding of religious experience is done.  The concept of qualia has in this manner been applied to several scientific theories of religion and place-related entity continuity has been used as an example of religious experience. The present work is developed as a literature study and uses literature and theories from de scientific disciplines of philosophy of mind, cognitive neuroscience, neurotheology, cognitive science of religion and psychology of religion. As an underlying method the epistemological theory of holistic coherentism is used because it enables such an interdisciplinary study as this work is.   What this work shows is that qualia have a high explanatory value in the science of religion and in the understanding of religious experience and how we form religious concepts. However, the concept of qualia is problematic and great care must be exercised when inferences are made.

The existential dimension has gained importance in health studies in the last decades (Moreira-Almeida & Koenig, 2006; DeMarinis, 2008). Little Swedish research exists in this area. A pilot study was conducted in a suburban Stockholm, Church of Sweden parish. Research question was: “How does the existential dimension of health, understood as the ability to create and maintain a functional meaning-makings system, affect the person’s self-rated health and quality of life?” Theoretical framework included: health research focusing the existential dimension; public health through psychology of religion; and, object-relations theory. The mixed-methods format included semi-structured interviews, and surveys: 1) on meaning-making, and 2) Swedish pilot translation of WHOQOL-SRPB (self-rated health and quality of life including spirituality, religiousness and personal beliefs). Central results showed a positive relation between the existential health dimension and: overall ratings of physical, mental, social, and environmental health (p = .008); the overall existential health dimension and mental health (p = .008); and, social health (p = .046) and, the combined health items “How do you feel?” and “How satisfied are you with your health?” (p = .001). These results find support in WHO’s health perspective, and are linked to DeMarinis’ health dimensions and Winnicott’s understanding of potential space. Health dimensions: physical, mental, social, ecological and existential, are closely interlinked. The existential dimension is important through interaction with the others, and through its function as an autonomous health dimension. The study underlines the need for – and offers a culturally-tested method and model to explore existential needs in this secularized context.

No description available.

<p>My intention with writing this essay is to find out how and in what way the priests in the Allhelgona Church in Stockholm use or are influenced by the ideas of C. G. Jung. This could be in their theology, their sermons or in their private counselling with members of the church.</p><p>I have gathered a few interviews for this essay with the priests Olle Carlsson and Mary Philipsson which I have then analyzed and drawn conclusions from.</p><p>Finally I make an assessment of the information and also see what problems may arise out of incorporating Jungian themes into a Christian atmosphere.</p>