• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 277
  • 7
  • Tagged with
  • 284
  • 264
  • 264
  • 241
  • 241
  • 240
  • 240
  • 234
  • 112
  • 89
  • 67
  • 56
  • 46
  • 45
  • 43
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
101

Är det tanken som räknas? : en undersökning av möjligheten att stimulera utvecklingen av elevers etiska tänkande och agerande

Larsson, Sara January 1998 (has links)
<p>I denna uppsats belyses moralutveckling från tre olika forskningsperspektiv; det sociala inlärningsperspektivet, det psykoanalytiska perspektivet och det kognitiva utvecklingsperspektivet. Tyngdpunkten för denna uppsats har lagts vid det kognitiva utvecklingsperspektivet.</p><p>Inom det kognitiva utvecklingsperspektivet, riktas i denna uppsats först uppmärksamheten mot Piaget; förgrundsgestalt inom den kognitiva stadieutvecklingen. Därefter belyses i huvudsak Kohlbergs utvecklingsteori inom moralutvecklingen. Kohlberg har delat in moralutvecklingen i sex stadier, utifrån vilka man sedan kan stadiebestämma individers moraluppfattning.</p><p>Uppsatsens huvudfråga behandlar möjligheten att påverka elevers moralutveckling och därmed även deras etiska handlande. Många forskare har uttryckt sin åsikt om att skolan bör ta moralutvecklingen på allvar, och se det som sitt ansvar att hjälpa eleverna rusta sig med verktyg, med vilka de sedan kan fatta lämpliga beslut, samt motivera dessa beslut. En presentation av tidigare genomförda studier, visar tydliga tecken på att man med rätt sorts stimulans, aktivt kan påverka moralutvecklingen hos elever. Centralt i sammanhanget är även huruvida en ökad moralisk medvetenhet, och en högre moralstadietillhörighet, faktiskt resulterar i ett mer moraliskt agerande. För att komma denna fråga närmare, presenteras i uppsatsen teorier och studier som tycks peka på att det finns ett samband mellan moralisk kompetens och moraliskt handlande.</p><p>Inför det moralutvecklande arbetet i skolan, betonas vikten av att som pedagog skaffa sig kunskap om sin egen roll som moralutvecklare. Av flera forskare betonas vikten av att man som pedagog känner sina elever, samt tränar upp sin förmåga att tolka elevernas argument, för att kunna hjälpa dem vidare. Arbetssätten kan sedan variera. Den mest beprövade metoden är gruppdiskussion.</p><p>Studier av tidigare genomförda projekt, samt råd från moralutvecklingsforskare, pekar på nyttan med att kartlägga elevernas utgångspunkt, för att på ett effektivt sätt kunna starta arbetet där behoven finns. Mot denna bakgrund är uppsatsens empiriska undersökning genomförd. Undersökningen syftar till att utprova en metod för att enkelt kunna kartlägga en klass' sammansättning i moraliska frågor. I utvärderingen av undersökningen, konstateras att metoden kan användas i syfte att kartlägga elevernas inställningar och attityder i vissa frågor och sammanhang.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1998. Uppsatsförfattaren har i tur och ordning burit följande efternamn: Larsson, Övermalm, Irisdotter och slutligen Irisdotter Aldenmyr.
102

Att gå vilse i sig själv : utbrändhet som ett existentiellt problem

Sjöström, Kristina January 2004 (has links)
<p>Syftet med uppsatsen har varit att genom intervjuer undersöka vad människor som varit utbrända menar att orsakerna till att de inte kunde hantera sin livssituation var. Resultatet visar att de menar att krav och förväntningar som deras omgivning och som de själva har ställt är anledningen till att de har blivit utbrända. Krav som varierar från att vara en duktig medarbetare, en duktig förälder, att alltid vara tillgänglig, till att göra rätt val. Krav som till slut har blivit för mycket, eftersom de inte har kunnat balansera dem på ett rimligt sätt. Kraven har fungerat som stressorer och de har i sin tur utlöst fysiska reaktioner som till slut har blivit övermäktiga. Det är viktigt att vi ändrar vår syn på sjukdomar som innebär att det finns ett direkt samband mellan orsak och verkan och istället börjar se människan som en helhet, eftersom det finns mentala tillstånd som beror på flera faktorer och som kan orsaka fysiologiska förändringar. Resultatet visar också att när människor får möjlighet till eftertanke och reflektion kan de förändra sitt liv så att de åter känner att de kan hantera sin livssituation och att de åter hittar meningen i livet.</p>
103

Begravningstankar : en intervjustudie med några människor i Stockholm

Larsson, Ingela January 2008 (has links)
<p>Denna uppsats har haft fokus på att intervjua människor om deras tankar om begravningar och fånga upp attityden kring begravningar. Frågorna jag utgått från är om begravningar inom Svenska Kyrkan ökar eller minskar, hur tendensen ser ut gällande borgerliga begravningar? Vilka symboler är viktiga eller mindre betydelsefulla? Är det viktigt att man bevarar traditionerna som finns kring en begravning eller kan man hitta på nya former? Finns det nya symboler man vill ha med? Den metod jag använt mig av är kvalitativ och jag har tolkat materialet enligt ett hermeneutiskt förhållningssätt. Jag har läst litteratur som varit relevant för uppsatsen. Resultatet utifrån de möten jag haft har gett bilden av att många vill ha kvar formen på en begravning som den sett ut under lång tid då detta ger en trygghet. Det är något man känner igen och det skapar en stabilitet när man är i sorg.</p>
104

Tills döden skiljer oss åt : en studie om unga människors syn på döden

Viklund, Sara, Isaksson, Hanna January 2009 (has links)
<p>Syftet med vår undersökning var att studera synen på döden hos unga kristna, muslimer och icke-troende. Vad beror eventuella likheter och skillnader på och vilka konsekvenser får dessa för alla undersökta individer? Undersökningen gjordes med hjälp av femton kvalitativa intervjuer, där vi ställde frågor om döden till ungdomar på en gymnasieskola under våren 2009. Undersökningsgruppen bestod av fem muslimer, fem kristna och fem icketroende. </p><p>Den slutsats vi kunde dra utifrån vår undersökning var att unga människors syn på döden formas inte bara utifrån den religiösa tillhörighet de säger sig ha, utan minst lika mycket av det omgivande samhället. De informanter som var uppvuxna i en svensk kontext hade formats utifrån det samhälle de lever i. Inte minst genom att deras familjer också har påverkats av sin omgivning. De informanter som är uppvuxna i en annan kultur är mer formade utifrån denna och har ännu inte hunnit bli formade av det sekulariserade svenska samhället.  </p>
105

Nära-döden-upplevelser

Gzaiel-Claesson, Susanne January 2003 (has links)
<p>Mitt syfte med uppsatsen har varit att ta reda på om nära-döden-upplevelser är trovärdiga samt vilket religiöst värde de har. NDUerna har blivit vanligare och vanligare i takt med att läkarna har blivit duktigare på att återuppliva människor. Vittnesbörden om NDUerna är mycket lika varandra, även om detaljerna i berättelserna kan variera. En fullständig NDU kan gå till så här: Först infinner sig en känsla av frid och ro. Om man har haft ont känner man inte längre sina smärtor. Därefter förs man in i något som vanligtvis brukar beskrivas som en mörk tunnel. Man upplever att man svävar utanför kroppen och kan betrakta den och andra människor i rummet ovanifrån, det går dock inte att göra sig hörd eller sedd av dem. En del nås då av insikten i att de är döda. Under det att ”själen” svävar omkring utanför kroppen kan den möta andra andar, som ibland beskrivs som skyddsänglar. Det händer att dessa andar blir kvar även efter återupplivningen och att man då kan fortsätta att se och tala med dem. Det härligaste med hela upplevelsen är dock mötet med ljusvarelsen och det märkliga ljuset. Det sker när man når slutet av tunneln där en värld av ljus öppnar sig. I denna ljusvärld kan man få återse döda anhöriga och vänner. Med dem kan man kommunicera utan att tala. Till slut möter man ljusvarelsen som omsluter själen med värme, kärlek och omtanke. Tillsammans med varelsen får man se tillbaka på sitt liv. De flesta vill stanna kvar hos ljusvarelsen eftersom det känns som om de kommit hem. Även om man svarar att man vill vara kvar blir man tillbakaskickad med förklaringen att man inte hunnit uträtta det man skulle i sitt liv, och mot sin vilja känner man då hur man sugs tillbaka ned i kroppen. Alla som har NDUer upplever inte samtliga moment. En del får bara uppleva tunnelfärden eller hur de svävar utanför kroppen. Detaljerna kan också variera beroende på hur man tolkar det man varit med om. Gemensamt för de flesta NDUarna är att de återvänder till livet med ett budskap om kärlek och en känsla av att allt liv på jorden hör ihop. Framför allt är det mötet med ljusvarelsen som givit dem nya insikter. De ändrar sitt sätt att leva och sina värderingar och de tycker att livet fått ny mening. De är också mer psykiskt friska än genomsnittet av befolkningen och de är inte rädda för döden. De värderar kunskap och kärlek högre än de gjorde tidigare och många väljer att jobba med sådant som hjälper andra människor som till exempel inom våryrken eller genom biståndsarbete.</p><p>Skeptiker inom naturvetenskaperna har försökt förklara NDUerna på olika sätt. De hävdar att det är hallucinationer som beror på läkemedel eller droger. Om döden ska anses vara ett oåterkalleligt tillstånd från vilket man inte kan återvända betyder det att alla de som haft en NDU inte varit döda på riktigt, utan bara nära döden och medvetslösa. Det skulle kunna förklara varför de ändå uppfattar vad vårdpersonalen gör under återupplivningsförsöken. En annan förklaring till upplevelsen är att det skulle kunna vara hjärnans försvarsmekanism när man dör, för att man ska tro att man fortsätter att existera efter döden. Att smärtan avtar i början av NDUn kan bero på att kroppen själv kan producera smärtstillande endorfiner. Att ha en hög halt endorfiner i kroppen skapar också en känsla av frid och lycka. Andra delar av upplevelsen kan bero på syrebrist och det överskott av koldioxid som då bildas. Vissa av NDUns moment går också att uppnå genom meditation eller med hjälp av läkemedel eller narkotika. Melvin Morse kom i sin forskning fram till att man inte kan skylla NDUerna på droger eller läkemedel. Forskare har kommit fram till att NDUerna uppstår i högra tinninggloben. När det stimuleras via elektroder kan patienten få ut-ur-kroppenupplevelser, se vita gestalter och så vidare. Det är bara ljuset och ljusvarelsen som aldrig uppenbarar sig. Den delen av NDUn är fortfarande ett mysterium. Eftersom ingen som verkligen dött har kunnat återvända är det omöjligt att bevisa att det finns ett liv efter döden. Det vi kan konstatera är att NDUn förändrar upplevaren till det bättre. De får en positivare syn på sina medmänniskor, naturen osv. och när det gäller den religiösa biten får de ofta en önskan om en universell religion för hela mänskligheten. Jag tycker att det stora värdet med NDUerna är dessa positiva förändringar hos människorna och jag tror att deras vittnesbörd kan lära oss att vidga vårt synsätt och att ta vara på livet här och nu.</p>
106

Mötet mellan själavård och psykoterapi : ur ett själavårdsperspektiv

Borgenback, Rickard January 2006 (has links)
<p>Denna uppsats har behandlat skillnaderna mellan själavård och psykoterapi. Den har klargjort vad som kännetecknar de båda människostödjande insatserna, kristen själavård och profan psykoterapi. Den övergripande frågeställningen har varit om själavården kan utvecklas och berikas i mötet med psykoterapin samt om de båda professionerna ömsesidigt kan berika varandra? Är ett ökat samarbete mellan själavård och psykoterapi önskvärt? Vilka möjliga vägar syns i så fall för ett samarbete mellan dessa två? För att söka svar på min frågeställning har jag genomfört djupintervjuer enligt kvalitativ metod av fyra företrädare för själavården och fyra företrädare för psykoterapin. Svaren visade att det finns ett ömsesidigt intresse och öppenhet för varandras arbetsfält och kompetens. Trots att en del av svaren pekade på vissa risker med en ökad korsbefruktning mellan själavård och psykoterapi, så verkade fördelarna med ett ökat samarbete överväga. Min slutsats är att de intervjuade anser att psykoterapin har berikat och kommer att fortsätta berika själavården, bland annat genom vidareutveckling av olika former av pastoral psykoterapi. Det förefaller också finnas goda förutsättningar för att själavården ska kunna berika psykoterapin, främst då inom sorg, kris och katastrofarbete, arbete mot barn och ungdom samt arbete runt de existentiella frågorna i psykoterapin.</p>
107

Den dansande imaginationen : en litteraturstudie i dansterapi baserad på den jungianska psykologins teorier

Lothigius, Micaela January 2005 (has links)
<p>Syftet med min uppsats är att studera hur den jungianska psykologins teorier används inom dansterapin och i synnerhet dansen som uttrycksform i aktiv imagination. De frågor jag har ställt mig är:</p><p>Hur använder sig de dansterapeuter, vars texter ingår i min litteraturstudie, av den jungianska psykologins teorier i sitt arbete?</p><p>Hur arbetar dessa dansterapeuter med rörelse och dans som aktiv imagination?</p><p>Aktiv imagination är Jungs metod att öppna upp för det omedvetna genom att ge fritt utrymme för fantasin samtidigt som man behåller en medveten uppmärksamhet. Att gestalta fantasierna är ett sätt att konkretisera och bearbeta det uppkomna materialet. En viktig aspekt är att klienten i detta arbete blir aktiv och ger form åt sig själv.</p><p>Att följa en inre impuls/fantasi och tillåta den att ta fysisk form är aktiv imagination i rörelse/dans. För Chodorow är detta den fundamentala metoden i analytisk tillämpning och alla tre dansterapeuterna använder sig av den.</p><p>Att följa den inre impulsen och tillåta den att ta en fysisk form är aktiv imagination i rörelse. Dansen ger form åt de inre fantasierna som därigenom kan medvetandegöras. Dansaren kan, genom en trygg relation till dansterapeuten, både ge sig hän åt rörelsen och gradvis lära sig att samtidigt medvetet kunna uppmärksamma vad kroppen gör. En påtaglig fysisk träning i detta är att kunna växla mellan att hålla ögonen stängda och att hålla dem öppna. Återigen är kroppen ett fantastiskt redskap i arbetet med det medvetna och det omedvetna.</p><p>Dansen blir verktyget för att gestalta inre skeenden och kroppen visar att detta är en process som går via den egna erfarenheten. En genuin närvaro i en rörelse kan återge mer än vad ord någonsin kan uttrycka.</p><p>Som jag uppfattar det så är Jungs utforskande av det omedvetna, och det värde han ger till spontana kreativa uttryck som ett sätt att kommunicera med det omedvetna, det allra viktigaste bidraget till de jungianskt influerade dansterapeuternas arbete.</p>
108

Om kristen bön : finns det skillnader i bön mellan kristna kyrkor?

Linde, Kristin January 2005 (has links)
<p>Sammanfattningsvis kan jag konstatera att det finns vissa skillnader vid bön i de olika kyrkorna, men även att det kan finnas minst lika mycket skillnader inom samma kyrka från församling till församling. Främst från storstad till små samhällen.</p><p>Den största skillnaden i bönen i de olika kyrkorna är den fria bönen eller förbönen och dess användningsområden. Även andra varianter av bön såsom lovsång eller tungotal skiljer sig från kyrka till kyrka. Inom vissa kyrkor används de mer eller mindre inte alls, och i andra kyrkor har de mycket litet användningsområde eller är byggstenen inom gudstjänsten eller gemenskapen.</p><p>Jag har även kommit fram till att mycket som gäller bön är väldigt individuellt även fast det gäller en församling och en gemenskap. Det är mycket individuellt t ex hur den andliga upplevelsen genom bön upplevs, men att känslan kanske ändå är den samma och kan beskrivas med harmoniserande ord som lugn, trygghet och kärlek.</p><p>De tror alla på samma Gud, och vägen till kommunikation kan skilja sig, men målet om bekräftelse och känsla är densamma.</p><p>Bönens roll i den troendes liv uppfattar jag som en stor del av tron och livet. Bönen är deras kommunikation med Gud och den finns där i alla sorters situationer i den troendes liv. Att be är att känna tillit till Gud, och bönen rymmer alla sorts känslor. Det är fritt att känna, tycka och vilja.</p>
109

Vetenskap, religion eller hokus pokus : en religionsvetenskaplig analys av kvantfysik och shamanism

Wikström-Hedman, Kristina January 1999 (has links)
<p>Detta är ett försök att skildra den livsåskådningstradition som med utgångspunkt från moderna vetenskapliga resultat söker påvisa ett samband mellan dessa och den urgamla shamanistiska tradition som en gång varit världsomspännande och fortfarande lever i spridda rester av vissa kulturkretsar.</p><p>Jag har för detta ändamål läst den litteratur som jag här sammanfattar i resultatdelen samt redovisar under rubriken "Diskussion och slutsats" med en religionsvetenskaplig analys och en fenomenografisk genomgång.</p><p>Min forskningsuppgift är att utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv göra en deskriptiv analys av några centrala arbeten inom det som kallas den nya fysiken och en shamanistisk tradition i anslutning till den.</p><p>Den röda tråd som jag ser löpa genom denna litteratur påvisar dels utifrån olika förutsättningar annorlunda sätt att uppfatta och förhålla sig till "verkligheten" och dels finns här genomgående mer eller mindre religiösa övertoner. En gemensam nämnare för denna idétradition är även den parallell man ser mellan komplementaritet, dvs. ljusets våg/partikeldualism, och olika medvetandetillstånd. Detta innebär i båda fallen ett överskridande av vår vanliga tids- och rumsuppfattning. Vidare krävs det såväl inom shamanismen som i den kvantmekaniska forskningen att man är en kreativ medskapare, inte en objektiv iakttagare.</p>
110

The Issue of Morality : Spiritual Development in the Gymnasium

Koomson, Mary January 2009 (has links)
<p>This is minor field study conducted in Gävle, Sweden. The purpose of the field study is to find answers to questions related to morality and spirituality with the main concern of investigating the phenomena in the gymnasium. Aspects of this presentation focus on the role of religion in moral development, on whether spirituality necessarily evokes a sense of morality or if they are entirely separate issues. This presentation also explains briefly what spirituality is, as well as expatiating on certain moral theories propounded by certain scholars and its relevance to the study. Since morality can sometimes be relative to persons in different places, I also did a brief comparative work by looking at the situation in Ghana and Sweden when it comes to morality.</p><p>The phenomenological method was chosen in conducting this research. In line with this I interviewed two students in the gymnasium, I distributed questionnaires to twenty three other students and I interviewed a priest twice to gather some information which was resourceful in organising this study. In Ghana, morality is averagely a matter of social importance and most persons, though not everyone, serve as a check to ensure that what are believed to be right actions are distinguished from wrong actions. Religion forms the core of spirituality for most Ghanaians. With 93.3% of the population claiming to be religious, this issue is not surprising. It is with much interest therefore that I conducted a fieldwork in Sweden to know the varied views in spirituality and morality. There are a lot of similarities to say, in terms of morality and spirituality in Sweden and in Ghana. However, the enormous differences cannot be left out.</p>

Page generated in 0.0626 seconds