<p>Den kristna meditationens betydelse för den moderna människan. Har den någon betydelse? Arbetet belyser möjliga teorier om huruvida meditationen har fått ett uppsving i det moderna samhället eller om meditationen alltid funnits men har blivit mer konkretiserad idag. Har modernismen i så fall med det att göra? En litteraturstudie för att läsa in mig på tidigare forskning inom ämnet och intervjuer av bl. a. församlingspräster i Gävle stad för att kartlägga förekomst och deltagande. Intervjuer av specialister på området för att få deras teorier om frågeställningen. En kort historisk överblick inledningsvis visar på att meditation funnits sedan ökenfäderna vad gäller innehåll.</p><p>Ett intervjumaterial som visade på att meditation förekommer i lite olika former samt fått bra respons i församlingarna i Gävle stad. Ett uppsving av kristen meditation i bemärkelsen att man idag talar om meditation vilket man tidigare inte gjorde i samma utsträckning. I dagens samhälle där tystnad och inre frid är en bristvara så både talas det mer om meditation samt att behovet i viss mån ökat då fenomenet inte längre är en självklart integrerad del i människors liv. Fullbokade retreater visar på att människor är beredda att betala för tystnad. Modernismen skapar också ett behov av att blicka inåt sitt inre då vi inte bemästrar vår yttre omvärld med dess överhängande hot. Meditationen svarar bra mot det behovet och kan således vara en av många orsaker till att meditationen idag ligger i tiden.</p>

<p>Hur kan man göra för att ge människor en möjlighet att få bättre psykisk hälsa?</p><p>Detta är huvudmotivet till denna uppsats.</p><p>Den bakgrund som målas upp är den psykiska ohälsan i Sverige i dag med en mängd människor som i arbetet blir utmattade och deprimerade utan att de får varaktig hjälp att vare sig förändra sina arbetsförhållanden eller sin livssituation.</p><p>I uppsatsen frågas om människor blint arbetar över sina förutsättningar därför att de saknar insikt om att det de gör är ohälsosamt. Eller gör de det kanske av ett inre tvång som ständigt piskar dem till att anstränga sig yttrligare en bit fast de egentligen känner att de inte orkar med?</p><p>För att komma fram till ett förslag för förändring beskrivs två olika metoder. Dels psykoanalytikern C G Jungs metod att medvetandegöra och acceptera den del av psyket han kallar Skuggan och dels den amerikanska konsulten Debbie Fords metod att förändra de negativa budskap (tankar) hon menar har sitt ursprung i samma Skugga. Hennes metod skulle innebära en snabbare och billigare metod att hantera psykisk ohälsa.</p><p>I uppsatsen görs en introduktion av Jung och hans teorier och metoder med exempel på drömmar och drömtydning. Därefter presenteras Ford och hur hon har hanterat sina personliga kriser. Det ges också exempel på övningar från hennes bok.</p><p>Man har funnit ett samband mellan negativa tankar och den negativa självbild som kan skapas i hjärnan under uppväxten. Man har också kunnat konstatera att det föreligger ett samband mellan negativ självbild och psykiska problem som t ex depression.</p><p>Frågan blir då om det finns ett samband mellan Skuggan och den negativa självbilden</p><p>För att svara på denna fråga visas hur det lilla barnets uppbyggnad av kunskap om sig själv och omvärlden skapas mycket tidigt i livet. Ensidig kritik och brist på positiva omdömen gör att barnet skapar en negativ självbild.</p><p>Dessutom visas hur Skuggan skapas genom att personlighetsaspekter trängs bort och blir omedvetna. Från denna omedvetna position gör sig Skuggan gällande genom en omedveten styrning av det medvetna livet - sannolikt genom tankar och de känslor som är förknippade med dessa tankar.</p><p>Från resonemanget om den negativa självbilden och principen för Skuggans uppkomst blir slutsatsen att Skuggan och den negativa självbilden - trots att de inte definieras på samma sätt - i princip fungerar på samma sätt. De utgör en källa till negativa tankar som får individen att känna nedstämdhet och oro. Det är s k automatiska tankar i stil med "jag är värdelös", "jag kommer aldrig att lyckas", "jag kommer aldrig att få kärlek" som i olika situationer dyker upp.</p><p>Med ett praktiskt exempel visas att Fords metod i teorin borde ha samma resultat som Jungs metod. Båda metoderna syftar till att förändra den negativa självbild som är upphovet till de psykiska problemen.</p><p>Slutsatsen blir att det finns anledning att tro att Fords metod skulle kunna användas för att på ett vetenskapligt förankrat sätt hjälpa människor som har psykiska problem.</p><p>Ett förslag till användning av Fords metod presenteras.</p>

<p>Syftet med den här uppsatsen har varit att reda ut vad en helig dåre är för någonting, hur fenomenet har påverkat kristendomen och litteraturen, främst i Ryssland och på Irland.</p><p>Jag har funnit att det är i det ortodoxa Ryssland som den heliga dårskapen har varit allra störst, och att flera av de mest älskade av de ryska helgonen tillhörde denna gren av Kristusdyrkan.</p><p>Vidare har heliga dårar funnits på Irland, dock i en något annorlunda gestalt. Naturromantiken är här viktigare, men på många sätt, vad gäller skäl till dårskapen, och i hur den yttrar sig, är de ryska och de irländska dårarna lika.</p><p>Därefter har jag tittat på skönlitteratur, och gestalter som lånat drag från de heliga dårarna. Framför allt har jag koncentrerat mig på två texter – Shakespeares kung Lear, som rymmer inte mindre än tre olika dårar – och Dostojevskijs Idioten, där huvudpersonen på många sätt är en mycket övertygande helig dåre.</p><p>Min slutsats vad gäller varför vi inte ser några heliga dårar idag är denna: I och med reformationen, och framväxten av nationalstaten i Europa fanns det inte längre något utrymme för dåren. En i grunden oberoende figur som står utanför den sociala stegen, och säger sanningen till alla, små som stora, när de bryter mot Kristi budskap. Då det blev allt viktigare att hävda sin särart gentemot andra länder och folk fanns det inte längre utrymme för intern kritik, och dåren förföljdes, och försvann.</p>

<p>Mitt uttalade syfte var att studera ämnet meningen i livet utifrån Frankl, Fromm och Kübler-Ross. Min frågeställning var först vilka skillnader och likheter som föreligger mellan dem i ämnen som har betydelse för huvudsyftet: mening i livet. Därefter undrade jag över möjligheten att genom ett nutida levnadsöde bedöma tankegångarna.</p><p>Gällande första frågeställningen anser jag mig funnit både skillnader och likheter. Jag valde, efter studiet av litteraturen, att inrikta mig på ämnena kärlek, tid, människosyn, död och meningen i livet. Krasst har jag enbart funnit två områden där trion är överens och det är vikten av att ha kärlek till sig själv och nödvändigheten av att uppleva och ta hand om tiden här och nu. Själva anledningarna till denna likhet kan variera men vikten vid dem överensstämmer. Skillnaderna är otaliga, men av stegrande natur.</p><p>Fromm beskriver sin teori av meningen i livet genom varandets livsform logiskt. Han avböjer från känslomässiga yttringar, är återhållsam i sitt leverne och förkastar ägande som något som hindrar människan att hitta mening i varandet. Kübler-Ross befinner sig långt från Fromm när hon för fram intuitionen som ledsättet för att leva fullt och växa i nuet. Hennes mening består av att växa genom kärlek och lärande av läxor från den obegränsade världen. För det krävs att lita på sin intuition i situationer där det enligt Fromm krävs koncentration och kritiskt tänkande. Frankl befinner sig mellan de två. Han har inte samma öppenhet för förutbestämdhet och fortsatt liv som Kübler-Ross. Samtidigt står han i motsättning till Fromm då han anser att döden har betydelse för meningen i livet. Frankls mening är unik för varje människa och för varje ögonblick.</p><p>Fromm anser att vi själva styr, Frankl verkar ha ett övre skeende vilket människan kan påverka via anden och Kübler-Ross menar att det finns en färdig plan vilken människan styrs mot. I samtliga frågor anar jag en eskalering från Fromms återhållsamhet via Frankls förlåtande och möjliggörande till Kübler-Ross svävande harmoni.</p><p>Vad gäller dagens levnadsöde finner jag länkar till samtliga i trion. Dock anser jag att Frankls teorier är de som är mest framträdande. Att skapa olika värden, med attitydvärdet som det tyngsta och mest givande samt ta ställning lyser igenom som avgörande i Lindqvists berättelse. Att leva idag, men samtidigt hitta kraft i det förflutna som finns som en del av individen. Tryggheten i att veta att människan är älskad för sin ande, det som finns kvar oavsett den egna existensens varande. Slutligen, det bästa: att varje sekund är ett liv!</p>

<p>Vårt moderna samhälle är naturvetenskapens glansepok. Det som kännetecknar naturvetenskapen är att den är fri från religiös eller annan slags tro. Inom naturvetenskapen måste alla påståenden förankras i den verklighet som kan observeras. Detta lämnar inget utrymme för hänvisning till vare sig världsliga eller andliga auktoriteter. Religionens verklighetsförklaringar är ytterst ogiltiga för den moderna människan. Samtidigt som hennes kontroll över livet och naturen är allt starkare, drabbas hon i allt högre utsträckning av psykisk ohälsa. Borde det inte vara tvärtom? Nu när människan kan kontrollera enormt mycket i sin tillvaro borde hon må bättre och inte sämre, logiskt tänkt. Eller behöver hon kanske religion trots allt?</p><p>Av stor vikt i det här sammanhanget är att göra en distinktion mellan sekularisering och sekularism eller världslighet. Willebrands säger: ”Världens strävan mot självbestämmanderätt får inte sammanblandas med den ideologi som förnekar människans behov av att ta hänsyn till det som inte är av denna världen, med det som inte, principiellt eller faktiskt, ligger inom den mänskliga intelligensens räckvidd eller kontroll”.</p><p>Religionen är ett fenomen som har funnits i alla tider och kulturer. Den förefaller således utgöra en grundläggande del av den mänskliga kulturen. Av den anledningen och mot bakgrunden av sekulariseringsperspektivet är mitt mål att undersöka om det finns ett behov av religion, även i vår tid. Syftet med det här arbetet är således att försöka relatera sekulariseringen och den ökade psykiska ohälsan till varandra och undersöka om det finns något samband mellan de två olika företeelserna som kännetecknar vår samtid.</p>

<p>Syftet med den här uppsatsen är att titta på yoga som terapi. Finns det en förening mellan kropp och själ? Alltså, att kartlägga sambandet och dess betydelse i yogan.</p><p>Jag har använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod då jag intervjuat fem personer, fyra kvinnor och en man. Utifrån det perspektiv jag valt så ligger intervjuerna till grund för studien. En kvalitativ metod har som mål att erhålla nyanserade beskrivningar av olika kvalitativa aspekter av den intervjuades livsvärld, den arbetar med ord och inte siffror. En kvalitativ metod används med fördel i små undersökningar med djupa frågor. Ur ett fenomenologiskt perspektiv så skall man se och prioritera exakta beskrivningar från intervjupersonerna. Därför har jag valt att redovisa dem i jag-form. Så att det skall bli så exakt som det går, så varje person får fram sin personliga profil. Min uppsats syftar egentligen till att bekräfta frågeställningen om ett samband.</p><p> </p>

<p>”Synen på barnet och barndomen borde vidgas till ett helhetsperspektiv, ett perspektiv som också innefattar en människosyn. […]: barn är också människor. Satsen ansluter till en humanistisk tradition där vördnaden för människans väsen förenas med ivriga studier av hennes egenskaper. Att studera barn är enligt min uppfattning att lära känna en av de mest respektingivande variationsformer som det mänskliga kan ikläda sig.”, skriver Sven G Hartman professor i religionsdidaktik i sin studie, <em>Barns tankar om livet</em>. Huvudfrågan i Hartmans studie är: ”Vad funderar barn på?" Med denna frågeställning har Hartman kunnat klargöra hur barn tänker och reflekterar om livet i ett helhetsperspektiv, dvs. både i socialt och individuellt sammanhang.</p><p>Min tro är att det är särskilt viktigt att i skolan lägga detta perspektiv på arbetet med värdegrundsfrågor och på arbetet med vardagens etiska frågor. Jag anser att den viktigaste uppgiften en lärare har i kunskapsfostrandet är att hjälpa elever att se sammanhang i sitt lärande. Med det menar jag att det är viktigt att utgå från elevers egna beröringspunkter samt var de befinner sig i sin kognitiva och moraliska utveckling. Då först kan en djupare utveckling ske inom det etiska området. Det är därför angeläget att lära känna elevers tankar och åsikter för att kunna ge dem möjligheter att utveckla egna etiska redskap. Detta stämmer väl överens med vad kursplanerna för grundskolan anger som mål för ämnet religion. Mot bakgrund av detta har jag i mitt examensarbete valt att undersöka de uppfattningar och ställningstagande som några elever har när ett etiskt fall dyker upp.</p><p>Mitt syfte och mål med detta examensarbete i ämnet religion är att undersöka de olika kategorier av uppfattningar som några elever har om etiska ställningstaganden.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 4-9 ht 2001.

<p>Mitt mål med det här arbetet var att ta reda på vad livsfrågor kan innebära för undervisningen i religionskunskap och vilka livsfrågor som ungdomar idag anser är viktiga. Den attitydundersökning som jag genomfört i tre nionde klasser och jämfört med vad Hartman kom fram till i sin undersökning tio år tidigare har visat att ungdomar idag intresserar sig mer för vardagliga problem och relationer än t.ex. frågor om det finns en Gud. Min undersökning visade att ungdomar bland annat finner frågor som de om människor är lika mycket värda och hur en bra kamrat ska vara som något viktigt och intressant att fundera kring. De två begrepp som jag har undersökt närmare, förståelse och reflektion, utifrån läroplanen, kursplanen och litteratur, har stött på svårigheter då jag analyserat dem mot bakgrund av verkligheten i skolan, med allt vad det innebär av lokala kursplaner och betygsättning. Jag har funnit att livsfrågor lätt glöms bort och får stå tillbaka för den traditionella undervisningen i religionskunskap med betoning på kunskaperna om de olika religionerna. Detta beror nog på att arbetet med livsfrågor lätt kan uppfattas som problematiskt just för att man som lärare kan känna rädsla inför att det inte finns några färdiga svar eller att det är svårt att betygsätta. Arbetet med livsfrågor är ingen enkel process, den upptas av frågor som söker sitt mål eller ett svar och speglar en individs personliga erfarenheter och kan därför upplevas som jobbigt för eleverna. Jag hävdar att skolan är ett utmärkt forum för att ta upp livsfrågor.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 4-9 ht 2003.

<p>Syftet med denna examensuppsats var att fördjupa oss i de bibliska symbolerna och försöka återfinna dem i barnlitteratur. Vi bestämde oss för att utgå ifrån barnboken Bröderna Lejonhjärta, av Astrid Lindgren. Det vi ville undersöka i texten var, förutom de bibliska symbolerna, om vi kunde finna tecken på en viss struktur och vissa skrivramar. Om så var fallet, härstammade de från Bibeln? Vi har arbetat med textanalys som metod för att få fram det vi sökte, men även tagit hjälp av tidigare forskning. Genom diskussioner och analyser kom vi bland annat fram till följande:</p><ul><li>Biblisk symbolism förekom</li><li>Skrivramarna var tydliga</li><li>Berättelsens struktur vilar på en trygg grund</li></ul><p>I diskussionen har vi tagit upp betydelsen av trygghetsgestalter i barnlitteratur och hur viktiga vi tror att dessa gestalter är. Vi har också diskuterat andra former av strukturskrivande och på vilket sätt detta kan framställas i en text.</p> / Examensarbete på Barn- och ungdomspedagogiska programmet vt 2001. Sandra Tapper har senare bytt efternamn till "Tapper Höglund" och Sandra Eriksson till "Tallberg".

<p>Många är de forskare som har ägnat sig åt problem med kulturmöten. Det har skrivits ett antal avhandlingar i ämnet kulturmöten i skolan idag. Främst har då invandrarnas kultur och religion kartlagts. Vad den svenska skolan gör för att bemöta t.ex. en muslimsk eller hinduisk elev, med deras respektive önskningar och behov, på bästa sätt. Mycket resurser har alltså lagts ned på att forska på detta område, men hur upplever en kristen elev sin skoltid? Finns det en beredskap hos dagens skolpersonal att bemöta en elev med en kristen livsåskådning?</p><p>Syftet med uppsatsen är att belysa den kristna elevens aktuella situation i skolan idag.</p><p>Kan det vara så att den skola som idag står på tröskeln in i 2000-talet, kan ha en annan tolerans för elever med en personlig tro? Idag då många människor mer öppet har en eller annan tro. New Age har gjort sitt intåg i Sverige idag, skapar det en annan tolerans för en kristen elev? Eller skapar det bara en jobbig situation, då den kristna elevens personliga tro, bara ses som en del av det stora religiösa flödet?</p><p>Vad anser lärare om den rådande objektiva undervisningen? Är det alltid mest rätt att hålla sig till den absoluta objektiviteten? Hur genomför man undervisningen om jordens skapelse i skolorna? Är det Big Bang-teorin som presenteras som den enda rätta och sanna? Kan den kristna eleven komma i kläm i en sådan situation? Skulle den mobbade kristna eleven, hellre vilja gå i en kristen friskola?</p><p>Resultatet av min undersökning, visar på att det idag förekommer mobbning av den kristna eleven. Vissa kristna elever känner även att en del lärare inte visar någon respekt för elevernas kristna tro. Men i stort sett, har den kristna eleven en skolgång likvärdig alla andra elevers.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1998.