Det finns många olika typer av preventivmedel för kvinnor, där en av de vanligaste är kombinerade hormonella p-piller. Många kvinnor vill undvika hormonella preventivmedel och använder sig av andra metoder för att undvika graviditet. Intressanta alternativ till hormonella preventivmedel har kommit de senaste åren, där en av dem är mobila applikationen Natural Cycles, som baserar sig på fertilitetsmedvetenhet.  Befintliga studier finns som undersöker hur effektivt och säkert Natural Cycles är som preventivmedel. Syftet med detta arbete är att undersöka applikationen Natural Cycles som preventivmedel, detta genom att jämföra Pearl Index och sannolikheten att bli gravid efter ett visst antal cykler av befintliga studier, och undersöka vilken demografi som Natural Cycles är bäst lämpad för.  Arbetet är en litteraturstudie där fem vetenskapliga artiklar analyserats. Studierna är hämtade från databasen PubMed och Google Scholar, och visar att Natural Cycles effektivitet med ett Pearl Index vid typisk användning är mellan 6,1–7,0. Detta visar att Natural Cycles effektivitet som preventivmedel är lika bra som tex. kombinerade hormonella p-piller, men sämre jämfört med tex. hormonspiral. Sannolikhet för graviditet efter en 13-cykelperiod för Natural Cycles beräknades till 6,3–8,3 %. Natural Cycles passar bäst för kvinnor runt 30 års ålder, som är i ett förhållande, har en högre utbildning och som tidigare använt kondom som preventivmedel.  Att tänka på är att alla studier som undersökts i detta arbete har varit sponsrade av just Natural Cycles, vilken kan ha påverkat resultatet. Det behövs göras mer forskning under längre tid och för större mångfald, och även göra studier som inte är sponsrade av Natural Cycles. / There are many different contraceptive methods for women and one of the most common are the combined hormonal birth control pills. Many women want to avoid hormonal contraceptive methods to prevent pregnancy. Interesting alternatives to hormonal contraceptives have emerged in recent years, and one of these is the mobile application Natural Cycles, which is based on fertility awareness. Existing studies are available that examine the effectiveness of Natural Cycles as a contraceptive.   The aim of this study is to investigate the effectiveness of the application Natural Cycles as a contraceptive, by comparing the Pearl index and the probability of becoming pregnant after a certain number of cycles of existing studies and also examine demographic which Natural Cycles is best suited for. This study is organized as a literature study, in which five scientific articles were analyzed. The studies were obtained from the database PubMed and Google Scholar and show that the effectiveness of Natural Cycles with a typical-use Pearl Index is between 6,1-7,0. This shows that Natural Cycles' effectiveness as a contraceptive is as good as e.g. combined hormonal birth control pills, but poorer compared to e.g. hormonal intrauterine device. The probability of pregnancy after a 13-cycle period for Natural Cycles was estimated to 6.3–8.3%. Natural Cycles is best suited for women around the age of 30, who are in a relationship, have a higher education and who have previously used a condom as a contraceptive. It should be borne in mind that all studies examined in this work have been sponsored by Natural Cycles, which may have affected the results. More research is needed for a longer period and for greater diversity, and to do studies that are not sponsored by Natural Cycles.

Syfte: Att kartlägga barnmorskors erfarenheter vid akut omhändertagande av barn i samband med förlossning. Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie. Datainsamling genom webbenkäter som analyserades med deskriptiv statistik. Resultat: Totalt besvarades 100 enkäter av barnmorskor verksamma på förlossningsavdelning. Av barnmorskorna uppgav 64 % att de med säkerhet kunde identifiera barn med asfyxi, 49 % kunde utföra neonatal HLR med säkerhet. Både barnmorskor med kortare och längre erfarenhet behövde mer teoretisk och praktisk kunskap i akut omhändertagande av barn vid födelsen, mest kunskap behövde de med kortast erfarenhet. Barnmorskor med kortare erfarenhet var även mindre säkra i att stödja och informera föräldrar när barnet behövde akut omhändertagande. Slutsats: Det är barnmorskors ansvar att handlägga barn som är i behov av akut omhändertagande vid förlossning. Det är möjligt att det behövs mer förberedelser och längre introduktion i ämnet för nyutexaminerade barnmorskor. / Aim: To examine midwives experiences in emergency care of children immediately after birth. Method: Quantitative cross-sectional study. Data were collected through a web based survey and analyzed with descriptive statistics. Result: A total of 100 questionnaires were answered by midwives working at maternity wards. Among the midwives 64 % could with certainty identify children with asphyxia, 49 % could perform neonatal CPR with certainty. Midwives experienced a need for more theoretical and practical knowledge in emergency care of children at birth, those with the least experience felt a higher need for additional knowledge. Midwives with the least experience were less certain in the support of parents when their newborn needed emergency care. Conclusion: It is the midwives’ responsibility to care for children who are in need of emergency care during childbirth. It is possible that more preparation and longer introduction to the subject for new graduate midwives is needed.

Bakgrund: Portpartumblödningar (PPH) ger upphov till flest fall av mödradödlighet i världen, förekomsten och risken att dö är som högst i låginkomstländer men det har rapporterats om ökning även i västvärlden. I Sverige har cirka 7% en ICD-10 kod för PPH. Barnmorskor har en nyckelroll i att identifiera och initiera tidig diagnos av PPH för att kunna påbörja adekvata åtgärder, handlägga det akuta förloppet och samtidigt upprätthålla den värdighetsskyddande vårdrelationen. Syfte: Beskriva barnmorskors erfarenheter av postpartumblödningar >1000 ml i samband med förlossning. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. En webbenkät som besvarades av 24 barnmorskor. Enkätsvaren analyserades med innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier och tio subkategorier utgjorde resultatet. Barnmorskorna beskrev att handläggandet vid PPH begränsas av bristande samarbete, kunskap, hjälpmedel, oerfaren personal samt pressad arbetsmiljö och bidrog till känslor av otillräcklighet. Genom gott samarbete, teamträning, närvarande kollegor, förkroppsligad kunskap och goda förutsättningar kunde handläggningen bli framgångsrik, vilket bidrog till känslor av acceptans. Slutsats: Barnmorskor behöver ges förutsättningar för att handlägga PPH. Genom goda förutsättningar kan barnmorskor bistå PPH på ett patientsäkert sätt samtidigt som de själva känner trygghet och acceptans. Det är således en betydande del i att säkra vården vid PPH. / Background: Postpartum hemorrhage (PPH) gives rise to most cases of maternal mortality in the world, the incidence and risk of dying is highest in low-income countries, but an increase has also been reported in the western world. In Sweden, about 7% have an ICD-10 code for PPH. Midwives play a key role in identifying and initiating early diagnosis of PPH to be able to initiate adequate measures, manage the acute process and at the same time maintain the dignity-protective care relationship. Aim: Describe midwives experiences of postpartum hemorrhage > 1000 ml in connection with childbirth. Method: Qualitative method with inductive approach. An online survey answered by 24 midwives. The questionnaire responses were analyzed with content analysis. Results: Four categories and ten subcategories made up the result. The midwives experienced that the treatment at PPH was limited by a lack of cooperation, knowledge, aids, inexperienced staff and a pressured work environment and contributed to feelings of inadequacy. Through good cooperation, team training, present colleagues, embodied knowledge and good conditions, the handling could be successful, which contributed to feelings of acceptance. Conclusion: Midwives need to be given the conditions to handle PPH. Through good conditions, midwives can assist PPH in a patient-safe way while at the same time feeling secure and accepted. It is thus a significant part of securing care at PPH.

Bakgrund: Under adolescensen genomgår tjejer puberteten och får den första menstruationen tillsammans med andra kroppsliga förändringar. Under denna känsliga fas i livet behöver tjejer information och utbildning i sex- och samlevnad för att tillgodogöras en god sexuell och reproduktiv hälsa. I Sverige har sex- och samlevnadsundervisning varit obligatorisk sedan 1950-talet. Trots det förekommer en stor okunskap i menstruationscykeln hos tjejer trots att information och utbildning om pubertet skall undervisas om redan i grundskolan.Syfte: Syftet med arbetet var att beskriva erfarenheter av menstruationscykeln hos tjejer i åldersgruppen 16–19 år.Metod: En kvalitativ intervjustudie tillämpades. Intervjufrågorna var semistrukturerade och en innehållsanalys med induktiv ansats användes. Totalt intervjuades 12 tjejer individuellt. Intervjuerna skedde digitalt på grund av COVID-19 pandemin.Resultat: Resultatet sammanfördes genom två kategorier: Betydelsen av information och utbildning samt Omställning och anpassning. Deltagarna beskrev att menstruationscykeln påverkade vardagen till det sämre. Deltagarna beskrev en brist på kunskap gällande menstruationscykeln och härledde det till brist på undervisning. Konklusion: Barnmorskor och lärare utgör en viktig roll i att informera och undervisa tjejer om menarke och menstruationscykeln. Att erhålla adekvat sex- och samlevnadsundervisning kan komma att påverka tjejers upplevelse av menarke och kommande menstruationer till det positiva.

Pferd; 12th International Conference on Equine Reproductive Medicine (12th ICERM)

Bakgrund: Förlossningsrädsla drabbar ungefär en femtedel av alla gravida kvinnor och barnmorskor möter dessa i sitt arbete. Syfte: Syftet var att analysera begreppet förlossningsrädsla ur ett barnmorskeperspektiv. Metod: En begreppsanalys med en hybridmodell. Först en teoretisk fas med litteratursökning, därefter en fältstudiefas där fem barnmorskor intervjuades följt av en sammanfattandes syntes med resultatet från den teoretiska fasen och fältstudiefasen. Resultat: Förlossningsrädsla är något som kan drabba kvinnor innan, under eller efter graviditet och förlossning. Förlossningsrädsla kan vara primär eller sekundär. Vid primär förlossningsrädsla kan kvinnan sakna tilltro till sin förmåga att föda barn och vid sekundär förlossningsrädsla har kvinnan haft en tidigare traumatisk förlossningsupplevelse. Barnmorskorna beskrev förlossningsrädsla som ett komplext begrepp. Kvinnorna använde oftast inte ordet förlossningsrädsla utan barnmorskorna tolkade vad de märkte eller såg hos kvinnan som yttringar av förlossningsrädsla. Slutsats: Barnmorskor använder begreppet på olika sätt och efterlyser en tydligare definition och arbetssätt kring förlossningsrädsla. Förlossningsrädsla innebär ett stort lidande för den gravida kvinnan och därför anser författarna till detta examensarbete att det förebyggande arbetet är viktigt och att barnmorskan har en central och betydelsefull roll. Kliniks tillämpbarhet: Barnmorskor kan använda sig av studien för att utveckla sin kunskap kring förlossningsrädsla samt se hur andra barnmorskor ser på begreppet förlossningsrädsla. / Background: Fear of childbirth affects about one-fifth of all pregnant women and midwives face these in their work. Aim: The aim was to analys the concept fear of childbirth from a midwife perspective. Methods: A concept analysis with a hybrid model. First a theoretical phase with a search for literature, thereafter a fieldwork phase where five midwifes where interviewed followed by a final analytic phase. Results: Fear of childbirth is something that can affect women before, during or after pregnancy and childbirth. Fear of childbirth for primiparous women can be a lack of confidence in her ability to give birth, and for multiparous women have had a previous traumatic birth experience. The midwives described that fear of childbirth was a complex concept. Women did not usually use the word fear of childbirth, but the midwives interpreted what they noticed or saw in the woman as manifestations of fear of childbirth. Conclusion: Midwives use the concept in different ways and call for a clearer definition and way of working with fear of childbirth. The fear of childbirth is a great suffering for the pregnant woman and therefore the authors of this thesis consider that preventive work is important and that the midwife has a central and important role. Clinical Applicability: Midwives can use this study to develop their knowledge of fear of childbirth and see how other midwives view on the concept fear of childbirth.

Bakgrund: Förlossningsrädsla kan vara påfrestande för kvinnor, förekommer i varierande allvarlighetsgrad och kan leda till negativ förlossningsupplevelse. Förekomsten av förlossningsrädsla varierar mellan olika länder vilket till viss del kan förklaras av olika mätmetoder. Barnmorskan är en betydelsefull person för kvinnor med förlossningsrädsla. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors upplevelser och erfarenheter av barnmorskans stöd vid förlossningsrädsla. Metod: Kvalitativ metasyntes med meta-etnografisk analysmetod, där artiklar söktes i databaserna PubMed, CINAHL, Google Scholar, Scopus, Web of Science och PsycINFO. Efter kvalitetsgranskning kom 15 artiklar att analyseras. Resultat: Tre kategorier med tillhörande mönster identifierades; En närvarande barnmorska och En kompetent barnmorska där kvinnornas upplevelser av barnmorskans stöd bidrog till att minska förlossningsrädslan. Kategorin En distanserad barnmorska med tillhörande mönster visar upplevelser som istället ökade förlossningsrädslan. Slutsats: Resultatet påvisar betydelsen av att kvinnor upplever att barnmorskan är närvarande och kompetent för att kvinnan ska känna sig trygg och våga lita på att hon kan föda. Kontinuerligt stöd vid förlossning och fortbildning till personalen som möter förlossningsrädda kvinnor behövs. Caseload kan vara en modell som ytterligare behöver implementeras i barnmorskans arbete. / Background: Fear of childbirth can be stressful for women, occurs in varying degrees of severity and can lead to negative birth experience. The incidence of fear of childbirth varies between different countries, which to some extent can be explained by different measurement methods. The midwife is a person of significance for women with fear of childbirth. Objective: The purpose of this study was to investigate women's experiences of a midwife's support during fear of childbirth. Method: Qualitative meta synthesis using meta-ethnographic analysis method, where articles were searched in the databases PubMed, CINAHL, Google Scholar, Scopus, Web of Science and PsycINFO. After a quality review, 15 articles were analyzed. Result: Three categories with correlating patterns were identified; A present midwife and a competent midwife where the women's experience of the midwives support contributed to alleviate childbirth fear; Category a distant midwife with correlating patterns displays experiences that tended to increase childbirth fear. Conclusion: The results display the importance of the women's experience of a present and competent midwife for the women to feel safe and dare trust that she can give birth. A continuous support at childbirth and education for the staff that encounters women with fear of childbirth is needed. Caseload could be one model that needs to be implemented in the midwives work.

Bakgrund För tidig födsel innebär ökade risker för barnets liv och hälsa. Att få ett mycket för tidigt fött barn och därmed behöva vårdas på neonatalavdelning kan vara traumatiskt, omvälvande och stressande för mammor och kan ha stor betydelse för deras livskvalitet. Syfte Att beskriva mammor till för tidigt födda barns livskvalitet och påverkande faktorer upp till 12 månader efter förlossningen. Metod Studien hade en kvantitativ design och var en longitudinell kohortstudie där mammor (n=493) till barn som vårdats på sex olika neonatalavdelningar i Sverige fick svara på enkäter om livskvalitet (SF-36) vid fyra olika tillfällen under det första året efter förlossningen. Data har analyserats för att se vilka faktorer som kan ha haft betydelse för mammans livskvalitet samt om det fanns några skillnader över tid. Resultat Lägst livskvalitet skattades vid utskrivning från neonatalavdelning med en signifikant och successiv förbättring de kommande 12 månaderna (p <0,01). Inom grupperna med olika faktorer fanns vissa signifikanta skillnader i livskvalitet med liten eller medelhög effektstorlek i några dimensioner av livskvalitet. Slutsats Mammorna skattade lägre livskvalitet vid utskrivning än senare under det första året och det fanns skillnader i livskvalitet mellan olika grupper av mammor. Detta är viktig kunskap för hälso- och sjukvårdspersonal i mötet med mammor till för tidigt födda barn. Klinisk tillämpbarhet Resultatet kan hjälpa barnmorskor och även barnsjuksköterskor och distriktsjuksköterskor att få en bättre förståelse för mammor till för tidigt födda barn och därmed kunna förebygga ohälsa och stötta mammorna för att främja en god anknytning till barnet. / Background Premature birth involves an increased risk for the child's life and health. Having a preterm infant and thus needing care at a neonatal unit may be traumatic and stressful for mothers and also have a great impact on their quality of life. Aim To describe the quality of life among mothers of preterm infants and influencing factors up to 12 months after birth. Method The study had a quantitative design and was a longitudinal cohort study. Mothers (n = 493) of preterm infants who were cared for at six neonatal units in Sweden answered questionnaires about quality of life (SF-36) on four different occasions during the first year after birth. Data has been analyzed to see which factors that may have had an impact on the mother's quality of life and whether there were any differences over time. Results The lowest quality of life was estimated at discharge from the neonatal unit with a significant and gradual improvement in the first year after delivery (p<0,01). Within the different groups of mothers, there were significant differences in quality of life with a small or medium effect size in some dimensions of quality of life. Conclusion The mothers in this study rated their quality of life lowest at the time for discharge from the neonatal unit, and there were differences in quality of life between different groups of mothers. This is important knowledge for healthcare professionals. Clinical application The result of this study may help midwives and other healthcare professionals to gain a better understanding of mothers of preterm infants and their situation and thereby prevent mental illness and support the mothers to promote secure attachment with their children.

Orientadores: Maria Jose Duarte Osis, Jose Guilherme Cecatti / Tese (doutorado) - Universidade Estadual de Campinas, Faculdade de Ciencias Medicas / Made available in DSpace on 2018-11-09T13:11:41Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Carvalho_LuizEduardoCamposde_D.pdf: 1884973 bytes, checksum: 0dd23b132c19d4cdd493dad5c85f2eb0 (MD5) Previous issue date: 2007 / Resumo: O objetivo desta pesquisa foi investigar as condições em que está sendo atendida a demanda pela esterilização cirúrgica voluntária na rede pública de saúde dos dezenove municípios da Região Metropolitana de Campinas, e avaliar a opinião de gestores, provedores e usuárias quanto à adequação do atendimento à Lei de Planejamento Familiar. Foi realizado um estudo descritivo com dois componentes: quantitativo e qualitativo. No componente quantitativo foi realizado um estudo de corte transversal, com 398 mulheres residentes na RMC, entrevistadas em seus domicílios, selecionadas em ruas previamente sorteadas através de uma amostragem sistemática e eqüiprobabilística; 15 gestores municipais da área de planejamento familiar e 15 coordenadores de unidades básicas de saúde. Utilizaram-se questionários estruturados e pré-testados. Para a parte qualitativa foram escolhidos propositadamente quatro municípios da RMC. Foram realizadas 28 entrevistas semi-estruturadas com coordenadores (as) de centros de referência (CR) e/ou ambulatórios de planejamento familiar (APF), e com profissionais diretamente envolvidos no processo de atendimento às solicitações de esterilização. Os dados quantitativos foram duplamente digitados, por pessoas distintas, utilizando-se o software Sphinx Léxica. Quanto às entrevistas semi-estruturadas, foram transcritas, e o texto correspondente a cada entrevista inserido no computador utilizando-se o software The Ethnograph V. 5.0. Não houve diferenças significativas quanto às características das mulheres e homens esterilizados antes e depois da regulamentação legal. A partir de 1998, a maior parte das laqueaduras continuou a ser realizada no momento de uma cesárea; o pagamento ¿por fora¿ diminuiu, porém a diferença não foi significativa. O tempo mínimo de espera para a laqueadura foi de seis meses, entretanto, este foi o tempo máximo de espera para a vasectomia. Oito municípios referiram realizar a laqueadura e nove a vasectomia. A informação de cerca da metade dos municípios foi de seguir os critérios estabelecidos pela lei de planejamento familiar. Em três dos quatro municípios avaliados pela parte qualitativa, o atendimento era centralizado em CR/APF, onde se avaliava se eram atendidos os critérios legais para autorizar a cirurgia, ministravam-se atividades educativas e se providenciava o agendamento da cirurgia nos serviços credenciados. A principal crítica à atual legislação referiu-se à proibição de realizar a laqueadura no momento do parto, considerada como forma de penalização às mulheres que só têm partos vaginais. Havia demanda reprimida, gerada pelo tempo de espera para realizar as cirurgias, mas também pela dificuldade de agendamento de consultas nos CR/APF. Essas dificuldades foram atribuídas à falta de estrutura física e de recursos humanos para realizar ações em planejamento familiar, tanto nas Unidades Básicas de Saúde quanto nos CR/APF. Os resultados apontaram que, na RMC, as mudanças produzidas com a regulamentação da legislação específica sobre esterilização não ocorreram da forma esperada. Apesar de avanços, ainda existem várias distorções que ainda precisam ser corrigidas para que se tenha um adequado atendimento à demanda por esterilização cirúrgica / Abstract: The objective of this study was to evaluate the conditions under the demand for voluntary surgical sterilization is being addressed in the health public sector of the 19 municipalities in the Metropolitan Region of Campinas (MRC), and to evaluate the opinion of administrators, providers and users concerning the adequacy to the Law of Family Planning. A descriptive study was performed with two components: quantitative and qualitative. For the quantitative component, a cross sectional study was carried out with 398 women living in the MRC and interviewed in their households, selected in previously randomly identified streets through an equiprobabilistic and systematic sampling; 15 municipal health administrators in the field of family planning and 15 coordinators of primary health units. Structured and pre tested questionnaires were used. For the qualitative component, four municipalities of the MRC were purposely chosen. Twenty eight semi-structured interviews with coordinators of Referral Centers (RC) and/or family planning outpatient clinics (FPOC) were performed, and with professionals directly involved in the process of answering sterilization requests. The quantitative data were double entered by different people using the software Sphinx Lexica. Regarding the semi-structured interviews, they were transcribed and the text correspondent to each interview was entered in a database using the software The Ethnograph V. 5.0. There were no significant differences concerning the characteristics of women and men sterilized before and after the legal regulamentation. From 1998 and upwards, the great majority of tubal ligations continued to be performed at the moment of a Cesarean section; the ¿extra¿ payment decreased, but the difference was not significant. The minimum waiting time for tubal ligation was six months, however this was the maximum waiting time for vasectomy. Eight municipalities reported to perform tubal ligation, while nine the vasectomy. Among them, around half referred to follow the criteria established by the Law of Family Planning. In three out four municipalities evaluated by the qualitative component, the care was centralized in RC/FPOC, where they evaluated whether the legal criteria were followed in order to allow the surgery, educational activities were ministered and the surgical procedure was scheduled in the services with credentials. The main criticism to the current legislation was concerned to the prohibition of performing tubal ligation at the moment of a delivery, what was considered as a kind of penalty to the women who have only vaginal births. There was a repressed demand generated by the waiting time to perform the surgery and also due to the difficulty in scheduling visits in the RC/FPOC. These difficulties were attributed to the lack of physical structure and human resources to accomplish with the family planning actions, not only in the primary health units but also in the RC/FPOC. The results indicated that in the MRC the changes produced with the regulamentation of the specific legislation for sterilization did not occur as expected. Although the improvements, there are still several distortions that need to be corrected in order to came to an adequate answer to the demand for surgical sterilization / Doutorado / Tocoginecologia / Doutor em Tocoginecologia

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.