Bakgrund: Infertilitet är ett globalt hälsoproblem som uppstår när paret inte blivit gravida efter 12 månader eller mer efter regelbundet oskyddat samlag. Hos män kan det bero på olika saker som till exempel nedsatt spermieproduktion, hormonella störningar och medicinska behandlingar. Det har mest fokuserats på kvinnor gällande den reproduktiva hälsan. Syfte: Syftet med studien var att belysa mäns upplevelser av infertilitet. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats där 11 vetenskapliga artiklar användes till resultatet och kodades ner till huvudkategorier och underkategorier. Resultat: Resultatet visade att infertilitet var livsomfattande och hade en stor påverkan på livet. Psykiska problem som depression, suicidtankar och att känna sig odugliga var några av problemen. För att vara stöttande till sin partner under IVF behandlingen gömde männen sina känslor och präglades av skam och skuldkänslor. Även brist på kunskap, låg självkänsla och stress bland männen påvisades i resultatet. Konklusion: Män lider av infertilitet och behöver stöttning. Mer kunskap behövs för att kunna erbjuda männen stöd och hjälp. / Background: Infertility is a global health issue and can be seen when the couple does not become pregnant after 12 months or more after having regular unprotected intercourse. It can depend on different things for example reduced sperm production, hormonal disordes and medical treatments. It has been more focused on the women and their reproductive health. Aim: The purpose of the study was to shed light on men's experiences of infertility. Method: A systematic literature study that was based on 11 articles. The articles were used for the result and coded down to main categoryand subcategories. Results: The result showed that infertility had a great impact on life. Problem with mental health like depression, suicidal thoughts and the feeling of being incompetent was some of the problems. To be supportive of their partner during IVF treatment, the men hid their feelings and felt shame and guilt. Lack of knowledge, low self-esteem and stress among men were also demonstrated in the results. Conclusion: Men suffer from infertility and need support. More knowledge is needed to be able to offer men help and support.

Bakgrund: Oplanerade prehospitala förlossningar kan ske i närvaro av ambulanspersonal, vilka är avsevärt mindre utbildade för förlossningar än barnmorskor men tvingas ändå handha samma situation. Detta kan vara en dramatisk och stressande upplevelse både för födande och ambulanspersonal. Syfte: Beskriva sjuksköterskors/ambulanssjuksköterskors upplevelser, tankar och känslor om prehospitala förlossningssituationer i sitt arbete. Metod: En kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design. Elva semistrukturerade intervjuer analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Förlossningssituationer beskrevs som verkligt fantastiska, häftiga, spännande, som de roligaste körningarna och som en euforisk glädje att få se ett liv ta sin början, jämfört med alla liv som ambulanspersonal ser slockna. Förlossningskörningarna benämndes som skräckblandad förtjusning, nervöst och läskigt. Dels eftersom dessa var så ovanligt förekommande och ambulanspersonalen upplevde sig underutbildade för situationen, vilket gav känslor av obehag, kompetensbrist och skräck att inte kunna hantera en eventuellt kritisk situation. Dels då körningar involverande barn gav extra kraftigt adrenalinpåslag, skärpa, närvaro och fokus. Ytterligare försvårande faktorer upplevdes vara platsbristen i en ambulans, dålig arbetsställning, underbemanning, utrustnings- och resursbrist, språksvårigheter, kulturskillnader eller sjukt/missbildat/dött/oönskat barn. Bristen på erfarenhet och kunskap var dock det primära och mer förlossningshospitering önskades. Slutsats: Förlossningssituationer väcker mycket starka känslor hos sjuksköterskor/ambulanssjuksköterskor både på ett positivt och negativt sätt. Dessa upplevs som de roligaste, mest spännande och mest glädjebringande körningar samtidigt som stressande, pressande, adrenalinframkallande samt som annorlunda alla andra körningar. Förlossningskörningar sker så sällan att det är svårt att upprätthålla en god kunskapsnivå, varför en ökning av utbildning önskas. / Background: Unplanned prehospital births can occur in the presence of ambulance staff, who are considerably less educated for childbirth than midwives but are still forced to handle the same situation, a potentially dramatic and stressful experience for both patient and paramedic. Purpose: Describing paramedics' experiences, thoughts and feelings about prehospital birth situations. Method: A qualitative interview study with descriptive design. Eleven semi-structured interviews analyzed with qualitative content analysis. Results: Childbirth situations were described as amazing, exciting and the euphoric joy seeing a life begin, compared to all lives paramedics see end. Childbirth situations were called a "horrified delight". Partly, because these were so unusual and the paramedics felt under-educated, which gave feelings of discomfort, inadequacy and fear of being unable to handle a potentially critical situation. Partly, because missions involving children gave stronger adrenaline-rushes, sharpness and focus. Further aggravating factors were the compact ambulance, poor working posture, understaffing, equipment- and resource-shortages, language difficulties, cultural differences or sick/malformed/dead/unwanted children. However, the lack of experience and knowledge was the primary one where more practical experiences at the delivery ward was desired. Conclusion: Childbirth situations evoke very strong emotions among nurses/paramedics both in positive and negative ways. These are considered the most enjoyable and exciting missions as well as stressful, pressing, adrenaline-inducing and different from all other missions. Childbirth missions are so unusual that it is difficult to maintain a good level of knowledge, which is why an increase in education is desired.

Det finns många olika typer av preventivmedel för kvinnor, där en av de vanligaste är kombinerade hormonella p-piller. Många kvinnor vill undvika hormonella preventivmedel och använder sig av andra metoder för att undvika graviditet. Intressanta alternativ till hormonella preventivmedel har kommit de senaste åren, där en av dem är mobila applikationen Natural Cycles, som baserar sig på fertilitetsmedvetenhet.  Befintliga studier finns som undersöker hur effektivt och säkert Natural Cycles är som preventivmedel. Syftet med detta arbete är att undersöka applikationen Natural Cycles som preventivmedel, detta genom att jämföra Pearl Index och sannolikheten att bli gravid efter ett visst antal cykler av befintliga studier, och undersöka vilken demografi som Natural Cycles är bäst lämpad för.  Arbetet är en litteraturstudie där fem vetenskapliga artiklar analyserats. Studierna är hämtade från databasen PubMed och Google Scholar, och visar att Natural Cycles effektivitet med ett Pearl Index vid typisk användning är mellan 6,1–7,0. Detta visar att Natural Cycles effektivitet som preventivmedel är lika bra som tex. kombinerade hormonella p-piller, men sämre jämfört med tex. hormonspiral. Sannolikhet för graviditet efter en 13-cykelperiod för Natural Cycles beräknades till 6,3–8,3 %. Natural Cycles passar bäst för kvinnor runt 30 års ålder, som är i ett förhållande, har en högre utbildning och som tidigare använt kondom som preventivmedel.  Att tänka på är att alla studier som undersökts i detta arbete har varit sponsrade av just Natural Cycles, vilken kan ha påverkat resultatet. Det behövs göras mer forskning under längre tid och för större mångfald, och även göra studier som inte är sponsrade av Natural Cycles. / There are many different contraceptive methods for women and one of the most common are the combined hormonal birth control pills. Many women want to avoid hormonal contraceptive methods to prevent pregnancy. Interesting alternatives to hormonal contraceptives have emerged in recent years, and one of these is the mobile application Natural Cycles, which is based on fertility awareness. Existing studies are available that examine the effectiveness of Natural Cycles as a contraceptive.   The aim of this study is to investigate the effectiveness of the application Natural Cycles as a contraceptive, by comparing the Pearl index and the probability of becoming pregnant after a certain number of cycles of existing studies and also examine demographic which Natural Cycles is best suited for. This study is organized as a literature study, in which five scientific articles were analyzed. The studies were obtained from the database PubMed and Google Scholar and show that the effectiveness of Natural Cycles with a typical-use Pearl Index is between 6,1-7,0. This shows that Natural Cycles' effectiveness as a contraceptive is as good as e.g. combined hormonal birth control pills, but poorer compared to e.g. hormonal intrauterine device. The probability of pregnancy after a 13-cycle period for Natural Cycles was estimated to 6.3–8.3%. Natural Cycles is best suited for women around the age of 30, who are in a relationship, have a higher education and who have previously used a condom as a contraceptive. It should be borne in mind that all studies examined in this work have been sponsored by Natural Cycles, which may have affected the results. More research is needed for a longer period and for greater diversity, and to do studies that are not sponsored by Natural Cycles.

Syfte: Att kartlägga barnmorskors erfarenheter vid akut omhändertagande av barn i samband med förlossning. Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie. Datainsamling genom webbenkäter som analyserades med deskriptiv statistik. Resultat: Totalt besvarades 100 enkäter av barnmorskor verksamma på förlossningsavdelning. Av barnmorskorna uppgav 64 % att de med säkerhet kunde identifiera barn med asfyxi, 49 % kunde utföra neonatal HLR med säkerhet. Både barnmorskor med kortare och längre erfarenhet behövde mer teoretisk och praktisk kunskap i akut omhändertagande av barn vid födelsen, mest kunskap behövde de med kortast erfarenhet. Barnmorskor med kortare erfarenhet var även mindre säkra i att stödja och informera föräldrar när barnet behövde akut omhändertagande. Slutsats: Det är barnmorskors ansvar att handlägga barn som är i behov av akut omhändertagande vid förlossning. Det är möjligt att det behövs mer förberedelser och längre introduktion i ämnet för nyutexaminerade barnmorskor. / Aim: To examine midwives experiences in emergency care of children immediately after birth. Method: Quantitative cross-sectional study. Data were collected through a web based survey and analyzed with descriptive statistics. Result: A total of 100 questionnaires were answered by midwives working at maternity wards. Among the midwives 64 % could with certainty identify children with asphyxia, 49 % could perform neonatal CPR with certainty. Midwives experienced a need for more theoretical and practical knowledge in emergency care of children at birth, those with the least experience felt a higher need for additional knowledge. Midwives with the least experience were less certain in the support of parents when their newborn needed emergency care. Conclusion: It is the midwives’ responsibility to care for children who are in need of emergency care during childbirth. It is possible that more preparation and longer introduction to the subject for new graduate midwives is needed.

Bakgrund: Portpartumblödningar (PPH) ger upphov till flest fall av mödradödlighet i världen, förekomsten och risken att dö är som högst i låginkomstländer men det har rapporterats om ökning även i västvärlden. I Sverige har cirka 7% en ICD-10 kod för PPH. Barnmorskor har en nyckelroll i att identifiera och initiera tidig diagnos av PPH för att kunna påbörja adekvata åtgärder, handlägga det akuta förloppet och samtidigt upprätthålla den värdighetsskyddande vårdrelationen. Syfte: Beskriva barnmorskors erfarenheter av postpartumblödningar >1000 ml i samband med förlossning. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. En webbenkät som besvarades av 24 barnmorskor. Enkätsvaren analyserades med innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier och tio subkategorier utgjorde resultatet. Barnmorskorna beskrev att handläggandet vid PPH begränsas av bristande samarbete, kunskap, hjälpmedel, oerfaren personal samt pressad arbetsmiljö och bidrog till känslor av otillräcklighet. Genom gott samarbete, teamträning, närvarande kollegor, förkroppsligad kunskap och goda förutsättningar kunde handläggningen bli framgångsrik, vilket bidrog till känslor av acceptans. Slutsats: Barnmorskor behöver ges förutsättningar för att handlägga PPH. Genom goda förutsättningar kan barnmorskor bistå PPH på ett patientsäkert sätt samtidigt som de själva känner trygghet och acceptans. Det är således en betydande del i att säkra vården vid PPH. / Background: Postpartum hemorrhage (PPH) gives rise to most cases of maternal mortality in the world, the incidence and risk of dying is highest in low-income countries, but an increase has also been reported in the western world. In Sweden, about 7% have an ICD-10 code for PPH. Midwives play a key role in identifying and initiating early diagnosis of PPH to be able to initiate adequate measures, manage the acute process and at the same time maintain the dignity-protective care relationship. Aim: Describe midwives experiences of postpartum hemorrhage > 1000 ml in connection with childbirth. Method: Qualitative method with inductive approach. An online survey answered by 24 midwives. The questionnaire responses were analyzed with content analysis. Results: Four categories and ten subcategories made up the result. The midwives experienced that the treatment at PPH was limited by a lack of cooperation, knowledge, aids, inexperienced staff and a pressured work environment and contributed to feelings of inadequacy. Through good cooperation, team training, present colleagues, embodied knowledge and good conditions, the handling could be successful, which contributed to feelings of acceptance. Conclusion: Midwives need to be given the conditions to handle PPH. Through good conditions, midwives can assist PPH in a patient-safe way while at the same time feeling secure and accepted. It is thus a significant part of securing care at PPH.

Bakgrund: Under adolescensen genomgår tjejer puberteten och får den första menstruationen tillsammans med andra kroppsliga förändringar. Under denna känsliga fas i livet behöver tjejer information och utbildning i sex- och samlevnad för att tillgodogöras en god sexuell och reproduktiv hälsa. I Sverige har sex- och samlevnadsundervisning varit obligatorisk sedan 1950-talet. Trots det förekommer en stor okunskap i menstruationscykeln hos tjejer trots att information och utbildning om pubertet skall undervisas om redan i grundskolan.Syfte: Syftet med arbetet var att beskriva erfarenheter av menstruationscykeln hos tjejer i åldersgruppen 16–19 år.Metod: En kvalitativ intervjustudie tillämpades. Intervjufrågorna var semistrukturerade och en innehållsanalys med induktiv ansats användes. Totalt intervjuades 12 tjejer individuellt. Intervjuerna skedde digitalt på grund av COVID-19 pandemin.Resultat: Resultatet sammanfördes genom två kategorier: Betydelsen av information och utbildning samt Omställning och anpassning. Deltagarna beskrev att menstruationscykeln påverkade vardagen till det sämre. Deltagarna beskrev en brist på kunskap gällande menstruationscykeln och härledde det till brist på undervisning. Konklusion: Barnmorskor och lärare utgör en viktig roll i att informera och undervisa tjejer om menarke och menstruationscykeln. Att erhålla adekvat sex- och samlevnadsundervisning kan komma att påverka tjejers upplevelse av menarke och kommande menstruationer till det positiva.

Bakgrund: Förlossningsrädsla drabbar ungefär en femtedel av alla gravida kvinnor och barnmorskor möter dessa i sitt arbete. Syfte: Syftet var att analysera begreppet förlossningsrädsla ur ett barnmorskeperspektiv. Metod: En begreppsanalys med en hybridmodell. Först en teoretisk fas med litteratursökning, därefter en fältstudiefas där fem barnmorskor intervjuades följt av en sammanfattandes syntes med resultatet från den teoretiska fasen och fältstudiefasen. Resultat: Förlossningsrädsla är något som kan drabba kvinnor innan, under eller efter graviditet och förlossning. Förlossningsrädsla kan vara primär eller sekundär. Vid primär förlossningsrädsla kan kvinnan sakna tilltro till sin förmåga att föda barn och vid sekundär förlossningsrädsla har kvinnan haft en tidigare traumatisk förlossningsupplevelse. Barnmorskorna beskrev förlossningsrädsla som ett komplext begrepp. Kvinnorna använde oftast inte ordet förlossningsrädsla utan barnmorskorna tolkade vad de märkte eller såg hos kvinnan som yttringar av förlossningsrädsla. Slutsats: Barnmorskor använder begreppet på olika sätt och efterlyser en tydligare definition och arbetssätt kring förlossningsrädsla. Förlossningsrädsla innebär ett stort lidande för den gravida kvinnan och därför anser författarna till detta examensarbete att det förebyggande arbetet är viktigt och att barnmorskan har en central och betydelsefull roll. Kliniks tillämpbarhet: Barnmorskor kan använda sig av studien för att utveckla sin kunskap kring förlossningsrädsla samt se hur andra barnmorskor ser på begreppet förlossningsrädsla. / Background: Fear of childbirth affects about one-fifth of all pregnant women and midwives face these in their work. Aim: The aim was to analys the concept fear of childbirth from a midwife perspective. Methods: A concept analysis with a hybrid model. First a theoretical phase with a search for literature, thereafter a fieldwork phase where five midwifes where interviewed followed by a final analytic phase. Results: Fear of childbirth is something that can affect women before, during or after pregnancy and childbirth. Fear of childbirth for primiparous women can be a lack of confidence in her ability to give birth, and for multiparous women have had a previous traumatic birth experience. The midwives described that fear of childbirth was a complex concept. Women did not usually use the word fear of childbirth, but the midwives interpreted what they noticed or saw in the woman as manifestations of fear of childbirth. Conclusion: Midwives use the concept in different ways and call for a clearer definition and way of working with fear of childbirth. The fear of childbirth is a great suffering for the pregnant woman and therefore the authors of this thesis consider that preventive work is important and that the midwife has a central and important role. Clinical Applicability: Midwives can use this study to develop their knowledge of fear of childbirth and see how other midwives view on the concept fear of childbirth.

Bakgrund: Förlossningsrädsla kan vara påfrestande för kvinnor, förekommer i varierande allvarlighetsgrad och kan leda till negativ förlossningsupplevelse. Förekomsten av förlossningsrädsla varierar mellan olika länder vilket till viss del kan förklaras av olika mätmetoder. Barnmorskan är en betydelsefull person för kvinnor med förlossningsrädsla. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors upplevelser och erfarenheter av barnmorskans stöd vid förlossningsrädsla. Metod: Kvalitativ metasyntes med meta-etnografisk analysmetod, där artiklar söktes i databaserna PubMed, CINAHL, Google Scholar, Scopus, Web of Science och PsycINFO. Efter kvalitetsgranskning kom 15 artiklar att analyseras. Resultat: Tre kategorier med tillhörande mönster identifierades; En närvarande barnmorska och En kompetent barnmorska där kvinnornas upplevelser av barnmorskans stöd bidrog till att minska förlossningsrädslan. Kategorin En distanserad barnmorska med tillhörande mönster visar upplevelser som istället ökade förlossningsrädslan. Slutsats: Resultatet påvisar betydelsen av att kvinnor upplever att barnmorskan är närvarande och kompetent för att kvinnan ska känna sig trygg och våga lita på att hon kan föda. Kontinuerligt stöd vid förlossning och fortbildning till personalen som möter förlossningsrädda kvinnor behövs. Caseload kan vara en modell som ytterligare behöver implementeras i barnmorskans arbete. / Background: Fear of childbirth can be stressful for women, occurs in varying degrees of severity and can lead to negative birth experience. The incidence of fear of childbirth varies between different countries, which to some extent can be explained by different measurement methods. The midwife is a person of significance for women with fear of childbirth. Objective: The purpose of this study was to investigate women's experiences of a midwife's support during fear of childbirth. Method: Qualitative meta synthesis using meta-ethnographic analysis method, where articles were searched in the databases PubMed, CINAHL, Google Scholar, Scopus, Web of Science and PsycINFO. After a quality review, 15 articles were analyzed. Result: Three categories with correlating patterns were identified; A present midwife and a competent midwife where the women's experience of the midwives support contributed to alleviate childbirth fear; Category a distant midwife with correlating patterns displays experiences that tended to increase childbirth fear. Conclusion: The results display the importance of the women's experience of a present and competent midwife for the women to feel safe and dare trust that she can give birth. A continuous support at childbirth and education for the staff that encounters women with fear of childbirth is needed. Caseload could be one model that needs to be implemented in the midwives work.

Bakgrund För tidig födsel innebär ökade risker för barnets liv och hälsa. Att få ett mycket för tidigt fött barn och därmed behöva vårdas på neonatalavdelning kan vara traumatiskt, omvälvande och stressande för mammor och kan ha stor betydelse för deras livskvalitet. Syfte Att beskriva mammor till för tidigt födda barns livskvalitet och påverkande faktorer upp till 12 månader efter förlossningen. Metod Studien hade en kvantitativ design och var en longitudinell kohortstudie där mammor (n=493) till barn som vårdats på sex olika neonatalavdelningar i Sverige fick svara på enkäter om livskvalitet (SF-36) vid fyra olika tillfällen under det första året efter förlossningen. Data har analyserats för att se vilka faktorer som kan ha haft betydelse för mammans livskvalitet samt om det fanns några skillnader över tid. Resultat Lägst livskvalitet skattades vid utskrivning från neonatalavdelning med en signifikant och successiv förbättring de kommande 12 månaderna (p <0,01). Inom grupperna med olika faktorer fanns vissa signifikanta skillnader i livskvalitet med liten eller medelhög effektstorlek i några dimensioner av livskvalitet. Slutsats Mammorna skattade lägre livskvalitet vid utskrivning än senare under det första året och det fanns skillnader i livskvalitet mellan olika grupper av mammor. Detta är viktig kunskap för hälso- och sjukvårdspersonal i mötet med mammor till för tidigt födda barn. Klinisk tillämpbarhet Resultatet kan hjälpa barnmorskor och även barnsjuksköterskor och distriktsjuksköterskor att få en bättre förståelse för mammor till för tidigt födda barn och därmed kunna förebygga ohälsa och stötta mammorna för att främja en god anknytning till barnet. / Background Premature birth involves an increased risk for the child's life and health. Having a preterm infant and thus needing care at a neonatal unit may be traumatic and stressful for mothers and also have a great impact on their quality of life. Aim To describe the quality of life among mothers of preterm infants and influencing factors up to 12 months after birth. Method The study had a quantitative design and was a longitudinal cohort study. Mothers (n = 493) of preterm infants who were cared for at six neonatal units in Sweden answered questionnaires about quality of life (SF-36) on four different occasions during the first year after birth. Data has been analyzed to see which factors that may have had an impact on the mother's quality of life and whether there were any differences over time. Results The lowest quality of life was estimated at discharge from the neonatal unit with a significant and gradual improvement in the first year after delivery (p<0,01). Within the different groups of mothers, there were significant differences in quality of life with a small or medium effect size in some dimensions of quality of life. Conclusion The mothers in this study rated their quality of life lowest at the time for discharge from the neonatal unit, and there were differences in quality of life between different groups of mothers. This is important knowledge for healthcare professionals. Clinical application The result of this study may help midwives and other healthcare professionals to gain a better understanding of mothers of preterm infants and their situation and thereby prevent mental illness and support the mothers to promote secure attachment with their children.

Bakgrund: När en kvinna genomgår en graviditet och förlossning innebär det stora påfrestningar för hennes kropp. Vid en förlossning kan bristningar uppstå, vilket kan medföra besvär för kvinnan i olika utsträckning. Genom eftervårdsbesöket har barnmorskorna en möjlighet att identifiera problem som kan ha uppstått och upptäcka odiagnostiserade förlossningsskador. Syfte: Syftet var att beskriva barnmorskans erfarenheter av gynekologisk undersökning och att bedöma bäckenbottens strukturer vid eftervårdsbesök inom mödrahälsovården. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med elva barnmorskor yrkesverksamma inom mödrahälsovården. Tematisk analys användes för att analysera materialet. Resultat: Ett huvudtema, tre organiserande teman samt tio basteman identifierades. Huvudtemat var: kvinnans behov i centrum. Organiserande teman var: att stödja genom sitt förhållningssätt; att verka hälsofrämjande och förbättringsområden. Basteman var: att vara lyhörd; att bekräfta; att se individuella behov; att motivera till undersökning; att motivera till egenvård; utbildning; struktur; dokumentation; tidsaspekten och uppföljning. Slutsats: Barnmorskor inom mödrahälsovården fyller en viktig funktion i att arbeta hälsofrämjande och arbetar med kvinnans behov i centrum. De försöker individanpassa varje besök och den information som ges ut men upplever att det kan finnas svårigheter att motivera kvinnor till gynekologisk undersökning. Mer utbildning, bättre och tydligare struktur för bedömning av bäckenbotten samt en förbättrad samtalsmetodik kring besvär som kan kvarstå efter förlossningen kan bidra till att kvinnor får den hjälp och vård de behöver. Klinisk tillämpbarhet: Studiens resultat belyser behov av mer kunskap, utbildning och struktur. Att detta uppmärksammas i denna studie kan leda till diskussion om vidareutveckling och att ämnet lyfts i den kliniska verksamheten. / Background: Undergoing pregnancy and childbirth, entails great strain on a woman’s body. When giving birth vaginally, tears may occur, which may cause problems for the woman to a different extent. Through the postpartum check-up, midwives have an opportunity to identify problems that may have occurred and detect undiagnosed perineal injuries. Aim: The aim was to describe the midwife’s experiences of pelvic examination and to assess pelvic floor structures at the postpartum check-up. Method: Semi-structured interviews were conducted with eleven midwives working in maternal health care. Thematic analysis was used to analyze the material. Results: One global theme, three organizing themes and ten basic themes were identified. The global theme was: the woman´s needs. The organizing themes were: to support through the approach; to promote health and areas for improvement. The basic themes were: to be responsive; to confirm; to see individual needs; to motivate for examination; to motivate selfcare; education; structure; documentation; time aspect and follow-up. Conclusion: Midwives in maternal health care play an important role in health promotion and working with women's needs. They try to personalize each visit and adapt the information given, but their experience is that there are difficulties in motivating women to undergo a pelvic examination. More education, a better and clearer structure for assessing the pelvic floor and an improved way of addressing problems that may persist after childbirth may enable women getting the help and care they need. Clinical application: The study results highlight an existing need for more knowledge, education and structure. Attention to this can lead to discussion of further development and the subject can also be raised among other healthcare providers.