Syftet med denna studie är att undersöka hur olika behandlare inom socialtjänsten resonerar vid val av behandlingsinsats för ungdomar i missbruk, samt vilka faktorer som påverkar valet. Metoden som användes var en kvalitativ metod, med fokusgruppsintervjuer för att samla in empiri. Resultatet visade att utbudet av valbara behandlingsmetoder var begränsat, samtidigt som behandlarna arbetar individanpassat utifrån organisatoriska och individuella resurser, vilket betonats. Resultatet visade även att metoder som inkluderar den unges närmiljö och nätverk motiveras som en främjande behandlingsinsats och används frekvent. Resultatet analyserades genom Bronfenbrenners ekologiska systemteori, där man tolkade resultatet utifrån fyra nivåer av olika påverkansfaktorer; mikro-, meso-, exo och makrosystemen.

Representationsformer behöver ha en central roll i matematikundervisningen, för att elever ska visa resonemang på relevant sätt. Olika representationsformer möjliggör att elever både visar hur de tänker, samt varför de tänker på de sätt de gör. Syftet med denna studie var därför då att undersöka hur olika representationsformer påverkade elevers användande av logos och resonemang. Detta genomfördes genom en kvantitativ studie, där fältobservationer samt genomförande av två tester användes som metod för datainsamling. Data analyserades med hjälp av Chevallards ramverk kring Praxeologi. Resultatet av studien pekar på att en implementering av arbete kring representationsformer, gynnar elever i de matematiska resonemang som ska föras. Resultatet av studien pekar även på att elever gynnas av att delta i helklassdiskussioner, där de kankomplettera varandra i de matematiska tankar och resonemang. Genom implementering avrepresentationsformer i helklassdiskussion kan man se tydliga tecken på att elever i det matematiska klassrummet kan vidareutveckla matematiska resonemang. Elever kan visa på ökadmatematisk förståelse och därigenom utveckla sina matematiska kunskaper.

Abstract Background: Small businesses are vital for the welfare of a country. Yet, they have trou-ble obtaining external financing and these difficulties are gathered under the umbrella concept the “Financial Gap”. The most common source of fund-ing for small businesses is bank loan, why the availability of bank financing is a critical factor for their success. Today, 31% of all Swedish companies argue that they have finance problems and for half of these, the problem is to obtain a bank loan. Purpose: The purpose of the study is to describe and explain the Financial Gap as a relational concept. That is to say that the study will contribute to the understanding of the Financial Gap by focusing on the perspectives of both small businesses and banks interactively. Method: The study views the concept of the Financial Gap from a practical stand-point, assuming that it expresses its existence in the interaction between small businesses and banks. To pursue this view, the study takes on an Eth-nomethodological research approach. This approach is necessary in order to come close to and understand small businesses‟ and banks‟ everyday prac-tises. In-depth interviews are used for obtaining this deeper understanding of both parties. In addition, a questionnaire was sent out to small businesses in order to verify the information gathered in the interviews. Conclusion: On the basis of the study, the authors have developed an Interactive Model which describes their understanding of the Financial Gap. The members of small businesses and banks deal with information differently, which in turn is a result of how they approach ambiguity. When ambiguity is present, small firms settle with making decisions under uncertainty, whereas banks prefer to calculate on probabilities, why their decisions are considered being made under risk. The differences mentioned become visible in their deci-sion-making process, where small businesses act pursuant to a practical rea-soning whereas banks employ an analytical reasoning. Consequently, it leads to a clash when these two shall interact and function in a transaction as partners. The study concludes that the Financial Gap can be explained by small firms and banks speaking different languages when presenting the same reality.

<p><strong>Abstract </strong></p><p><strong>Background: </strong>Small businesses are vital for the welfare of a country. Yet, they have trou-ble obtaining external financing and these difficulties are gathered under the umbrella concept the “Financial Gap”. The most common source of fund-ing for small businesses is bank loan, why the availability of bank financing is a critical factor for their success. Today, 31% of all Swedish companies argue that they have finance problems and for half of these, the problem is to obtain a bank loan.</p><p><strong>Purpose: </strong><em>The purpose of the study is to describe and explain the Financial Gap as a relational concept. That is to say that the study will contribute to the understanding of the Financial Gap by focusing on the perspectives of both small businesses and banks interactively. </em></p><p><strong>Method: </strong>The study views the concept of the Financial Gap from a practical stand-point, assuming that it expresses its existence in the interaction between small businesses and banks. To pursue this view, the study takes on an Eth-nomethodological research approach. This approach is necessary in order to come close to and understand small businesses‟ and banks‟ everyday prac-tises. In-depth interviews are used for obtaining this deeper understanding of both parties. In addition, a questionnaire was sent out to small businesses in order to verify the information gathered in the interviews.</p><p><strong>Conclusion: </strong>On the basis of the study, the authors have developed an <em>Interactive Model </em>which describes their understanding of the Financial Gap. The members of small businesses and banks deal with information differently, which in turn is a result of how they approach ambiguity. When ambiguity is present, small firms settle with making decisions under uncertainty, whereas banks prefer to calculate on probabilities, why their decisions are considered being made under risk. The differences mentioned become visible in their deci-sion-making process, where small businesses act pursuant to a practical rea-soning whereas banks employ an analytical reasoning. Consequently, it leads to a clash when these two shall interact and function in a transaction as partners. The study concludes that the Financial Gap can be explained by small firms and banks speaking different languages when presenting the same reality.</p>

This study identifies and describes students’ mathematical reasoning, when students work with probability tasks. The study also, to some extent, examines the role of oral communication in mathematical classrooms. The students who participated in the study were all in grade 9, the last year of the compulsory school in Sweden. The students were videotaped during their work with the probability tasks and their conversations were transcribed. The tasks are chosen with the purpose to engender oral communication and discussions concerning probability. A practical epistemology analysis was conducted on the data. The observed students’ reasoning concerning probability was analyzed and compared with reasoning competencies and framework for mathematical reasoning. Students’ reasoning was also examined in relation to sociomathematical norms and students’ aesthetic judgments were analyzed.

Bakgrund: Väl undersökta psykometriska egenskaper krävs för att använda ett instrument. Instrumentet Reasoning 4 Change (R4C) begreppsvaliditet behöver stärkas. Den kan undersökas genom att jämföra det kliniska resonemanget hos extrema grupper vilka kan vara fysioterapeutstudenter med beteendemedicinsk inriktning i olika skeden av utbildningen. Utifrån den social kognitiva teorin kan fysioterapeutstudenterna ses som en viktig omgivningsfaktor för att hjälpa patienter utföra en beteendeförändring. Syfte: Att utvärdera begreppsvalididet för bedömningsinstrumentet R4C genom att jämföra det kliniska resonemanget med fokus på patienters aktivitetsrelaterade beteende och beteendeförändring hos fysioterapeutsstudenter i termin ett och termin sex mätt med instrumentet. Metod: En beskrivande och jämförande tvärsnittsstudie som utgår från data insamlad ifrån flera tillfällen. Totalt deltog 89 termin ett studenter och 47 termin sex studenter. Parametriskt oberoende t-test användes för att analysera resultatet. Resultat: Termin sex studenterna hade signifikant högre resultat på sju av åtta variabler mätt med R4C jämfört med termin ett studenterna, vilket innebar att hypotesen nästan fullständigt bekräftades. Slutsats: Begreppsvaliditeten kan anses som god för den undersökta populationen. För att generalisering till alla fysioterapeutstudenter ska kunna ske behövs vidare forskning. / Background: Evaluation of psychometric properties are necessary to use an instrument. The Reasoning 4 Change (R4C) instrument’s construct validity needs to be strengthened. It can be done by comparing the clinical reasoning by extreme groups which can be physiotherapy students with a behavioral approach in different stages of the education. From the social cognitive theory's perspective, the students can be an important environmental factor to help clients’ perform a behavioral-change. Aim: To evaluate construct validity for the R4C instrument by comparing the clinical reasoning with focus on clients’ activity-related behaviour and behaviour change by physiotherapy students in the first and sixth semester measured with the instrument. Method: A describing and comparing cross-sectional study with data collected from several occasions. A total of 89 first semester students and 47 sixth semester students participated in the study. Parametric independent t-test was used to analyse the results. Result: Students in the sixth semester had significant higher results on seven out of eight variables measured with R4C compared with students in the first semester, that indicate that the hypothesis almost is confirmed. Conclusion: The construct validity can be considered good for the evaluated population. To be able to generalize to all physiotherapy students more studies would be necessary.

Tal i bråkform anses som ett arbetsområde som både lärare anser är svårt att lära ut och eleveratt lära, särskilt när det är i kombination med en tallinje. Forskning visar att mycket avmatematiken framförs via envägskommunikation, oftast genom lärare till elev. Samtidigt visarforskningen även att flervägskommunikation är en väsentlig del i matematiken för att nå enhögre kunskapsnivå. Syftet för denna studie är att utveckla kunskaper om hur resonemang kanbidra till elevers lärande om tallinjen i en årskurs 3. Följande frågeställningar är: Vilka typerav resonemang kan identifieras i 33 elevers diskussioner om tallinjen? På vilka sätt bidrarresonemang till lärande i grupp? 33 elever deltog i studien och klassens mångkulturellavariation kan anses som låg. Bakgrunden förklarar centrala begrepp och tidigare forskningsom går i linje med studiens ämne. Detta är en kumulativ studie, som innebär att dennastudies resultat har som grund pålitlig tidigare forskning (Cronehed, 2009: 52). Resultatetvisade att arbete i grupp och användandet av resonemang hade tendenser till att utöka eleversförmåga att resonera, samt utveckla matematiska kunskaper om tal i bråkform i samband medtallinjen. Kreativt matematiskt resonemang visade större tendenser för utvecklad kunskap ände övriga resonemangen. Studiens resultat visade även att den med viss sannolikhet går attanvända inom hela matematiken som skolämne, både enskilt och i grupp. I rubriken”didaktiska implikationer” anges vad verksamma pedagoger kan ha för nytta av det resultatet idenna studie givit. Pedagoger kan använda sig av resonemang för att gynna elevers lärande igrupp. I synnerhet kreativt matematiskt resonemang, då det visade störst tendens till lärande.Pedagogerna bör även se värdet av att arbeta i grupp och vilka möjligheter det kan medföra.

Syftet med denna undersökning har varit att studera gymnasieelevers förståelse för funktionsbegreppet.Den teoretiska utgångspunkten har varit att studera elevernas förmåga att växla mellanolika representationsformer och studera deras förståelse för relationen mellan de olika representationerna.Elevernas förmåga att resonera har också varit en väsentlig del och därför har forskningenkring matematiskt resonemang också varit en viktig del i arbetet. För att nå ett resultat har treklasser på gymnasiet fått skriva ett test konstruerat för att svara mot uppsatsens syfte. Utövertestet intervjuades tre av eleverna för att det skulle finnas möjlighet att fånga elevernas förmågaatt resonera. Resultatet kom att visa att vissa elever har svårt att utföra växlingar mellan vissaolika representationer, men mellan andra är det betydligt enklare. Det framkom att eleverna varskolade i ett algoritmiskt tänkande, och att eleverna hade svårt att resonera fritt och kreativt kringfunktionsbegreppet, samt att eleverna hade svårt att skilja de närliggande begreppen ekvation ochfunktion. / The aim with this thesis has been to study Swedish high school students’ comprehension for theconcept of a function. The theoretical starting point has been to study the students’ ability tochange between different forms of representations of a function and study their comprehensionfor the relation between the different representations. The students’ ability to use mathematicalreasoning has also been a crucial part for the thesis, and therefore research on mathematicalreasoning has also been an important part. Three high school classes were given a test, whichsought to test their ability to change between different forms of representation. In addition to thetest three students were interviewed, so that the students’ ability to reason would be possible toanalyze. The results came to show that some students have difficulties to change between someof the representations but between others it’s far easier for them. The results also showed thatthe students were trained in algorithmically thinking, and that it was difficult to reason creativelyabout the concept of a function. The students also had trouble separating a function from therelated concept of equations.

Sverige är sedan decennier tillbaka ett flerspråkigt land och den språkliga mångfalden återspeglas i dagens skolor. Att bedriva språkutvecklande undervisning är idag högaktuellt. Lärare i flerspråkiga klassrum ska arbeta språkutvecklande och genom detta skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina språk- och ämneskunskaper. Syftet med denna studie är att undersöka hur f-3 lärare i ett arbetslag arbetar språkutvecklande i en flerspråkig skola samt hur de resonerar kring sitt arbete. Den forskningsmetod som används är kvalitativ och studien har utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med fem f-3 lärare verksamma inom ett arbetslag på en flerspråkig skola i Mellansverige. Resultatet visar att lärarna arbetar språkutvecklande under hela skoldagen och att de upplever arbetet som viktigt för elevernas språk- och kunskapsutveckling. Lärarna uttrycker att de använder fyra olika språkutvecklande arbetssätt och att dessa används vid arbetslagets gemensamma planering samt i undervisningen. Resultatet visar att lärarna till viss del är eniga om de möjligheter och svårigheter som arbetssätten medför. Genomgående möjligheter som upplevs av lärarna är att arbetssätten ökar elevernas engagemang, inkludering och ämneskunskaper vilket främjar elevernas språk- och kunskapsutveckling. En genomgående svårighet som upplevs av lärarna är att arbetssätten är tidskrävande. Resultatet visar att lärarna upplever fler möjligheter än svårigheter med de språkutvecklande arbetssätten.

The purpose of this study has been to investigate how the activity with causal linking words may contribute to developing pupils' oral reasoning skills in small groups. The empirical data has been collected through two qualitative research methods: open but passive observations and group interviews. The result has been analysed based on the presented theories and previous research. To investigate this purpose, two questions were formulated:  How can working with causal terms in combination with small group discussions help to develop pupils' oral reasoning skill? What is the significance of the interaction between the pupils for the way they work?  The activity used in the intervention, where the pupils had to put sentences together by placing concept cards and arrows, takes off in relevant previous research and the concept of collaborative support.  The result of the study indicates that the pupils feel that their causal reasoning is positively affected, by using linking words to develop their reasoning in small groups. However, there is still a need for pupils to learn about the meaning of linking words, and how to use them in the correct context.