Lärare har ett ansvar att stötta särbegåvade elever och elever med särskilda förmågor i matematik, ofta förväntas de klara sig själva. Skollagen fastslår dock att "den [utbildningen] ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande" (SFS 2010:800, kap 1, 4 §), alltså att alla har rätt att utvecklas efter sin förmåga. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad forskning säger om dessa elevers egenskaper, behov och vad som påverkar deras prestation. Studien visar att särbegåvade elever och elever med särskilda förmågor behöver utmaning för att motiveras och prestera efter sin potential. Många faktorer verkar också påverka motivation och prestation, bland annat självförtroende, känsla av ansvar, verklighetsbaserade uppgifter, läraren, vårdnadshavare och även den fysiska klassrumsmiljön. Dessa elever verkar också dra nytta av grupperingar efter förmåga. Även olika former av anpassning av undervisning påverkar elevernas motivation och prestation positivt, vilket inte läroboken gör. Detta verkar även gälla de flesta andra elever i en klass. En anpassning där alla individer gynnas är att föredra som lärare då inga elever bör utelämnas. En viktig slutsats är att alla elever är individer med olika uttryck, behov och intressen.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare ser på särskilt begåvade elever inom idrott och hälsa och hur de arbetar för att dessa ska utvecklas utifrån deras förutsättningar. Undersökningen har följande frågeställningar:  Hur definierar lärare begreppet särskilt begåvade elever inom ämnet idrott och hälsa? Hur utvecklar lärarna särskilt begåvade elever i ämnet idrott och hälsa? Metod: Metoden som använts är en kvalitativ intervjumetod där sex lärare på gymnasienivå i Stockholm intervjuats, spelats in och lärarnas utsagor kategorisats. Intervjuerna var halvstrukturerade med färdigformulerade huvudfrågor som följdes upp med följdfrågor. Resultat: Utifrån våra intervjuer har vi funnit att lärarna upplever en osäkerhet kring begreppet särskilt begåvad och har därmed svårt att definiera vad en sådan elev är. Lärarna definierar särskilt begåvade elever inom idrott och hälsa på fyra olika sätt. En akademiskt särskilt begåvad elev vilken är duktig inom den teoretiska delen av ämnet. En elev vilken är särskilt begåvad inom en specifik gren eller idrott, till exempel fotboll eller dans. En elev vilken är särskilt begåvad inom alla praktiska moment vilka utförs under kursens gång. En särskilt begåvad elev inom den teoretiska delen samt alla praktiska moment under kursens gång. Lärarnas sätt att arbeta med särskilt begåvade elever blir oftast att de får en extralärarroll i undervisningen. Ett annat resultat är att de flesta lärarna fokuserar sin feedback till de elever som behöver hjälp med att klara av momenten, det vill säga inte till de som bedöms vara särskilt begåvade.  Slutsats: Forskningen tillsammans med de intervjuade lärarna vittnar om att det finns ett flertal definitioner på vad en särskilt begåvad elev kan vara i idrott och hälsa.  Det saknas en gemensam metod för att utveckla särskilt begåvade elever i ämnet, dock fanns ett återkommande svar bland intervjuerna då dessa elever fick agera hjälplärare under vissa lektioner. / Aim: The purpose of this paper is to examine how teachers look for exceptionally gifted students in physical education and how the teachers work to develop them based on their qualities. The essay asks these questions: How do teachers define the concept of especially gifted pupils in physical education? How to teachers develop especially gifted students in physical education? Method: The method used is a qualitative interview method, six secondary school teachers in Stockholm were interviewed and the interviews were recorded and the teacher's statements were classified. The interviews were semi-structured with fully formulated main issues which were followed by supplementary questions. Results: Based on our interviews, we found that teachers have an uncertainty about the concept especially gifted and for that reason find it difficult to define what such a student is. Teachers define especially gifted pupils in physical education and health in four ways. An academically gifted pupil who is especially good in the theoretical part of the subject. A student which is particularly gifted in a specific branch or sport, such as soccer or dance. A pupil which is particularly gifted in all practical part which are performed in the subject. A particularly gifted student in the theoretical part as well as all the practical parts of the subject. Teacher's way to work with particularly gifted students are usually by giving them an extra teaching role in education. Another finding was that most teachers focus their feedback to the students who need help to cope with the subject that is not the particularly gifted ones Conclusions: The research and the interviewed teachers testify that there are several definitions of what a particularly gifted pupil can be defined as. There is no common approach to developing especially gifted pupils in physical education, however, there was a recurring response among the interviews that these students acted as assistant teachers in some classes.

Syftet med presenterat examensarbete är att undersöka förskolepedagogers kunskap om särbegåvade barn. Frågeställningen består av två forskningsfrågor; Hur uppfattar förskolepedagoger sin kunskap om särbegåvade barn? Uppvisar förskolepedagoger tecken på kunskap om särbegåvade barn? För att svara på dessa forskningsfrågor har en enkätundersökning genomförts, som riktat sig till yrkesverksamma förskollärare och barnskötare runt om i Sverige. Tecken på kunskap om särbegåvning tolkas i den här studien med hjälp av den forskningsbakgrund som presenteras. De insamlade svaren från enkäten genomgår även en korrelationsanalys för att statistiskt undersöka sambandet mellan den självupplevda kunskapen om särbegåvning och tecken på kunskap om ämnet. Resultatet diskuteras tillsammans med aktuell forskning inom fältet för särbegåvning – särbegåvade barns behov och förutsättningar i förskolan sätts i relation till studiens fynd. Med hjälp av forskningsbakgrunden belyses problematiken i att pedagoger som arbetar med barn dagligen har så lite kunskap om särbegåvade barns natur och deras behov. Konsekvenserna av utanförskap och den socioemotionella beteendeproblematik som ofta hör ihop med särbegåvning diskuteras också. Därtill diskuteras bristen på tillförlitlig identifikationsmetodik. Slutsatser som dragits utifrån studien är att mer forskning behövs inom området för särbegåvning hos små barn samt att lärar- och barnskötarutbildningarna bör inkludera undervisning om särbegåvning hos barn i den ordinarie utbildningsplanen.

Studien fokuserar på de särbegåvade eleverna inom gymnasieskolan. Studiens syfte är  att undersöka hur elevhälsans arbete med stödinsatser ser ut för särbegåvade elever inom gymnasieskolan. För att uppnå syftet med studien genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personal som ingår i fyra gymnasieskolors elevhälsoteam i södra Sverige. Studien har analyserats utifrån Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen samt Antonovskys teori om ett salutogent förhållningsätt.   Resultatet visar på att det finns brister i arbetet med de särbegåvade eleverna inom gymnasieskolan,  en förklaring kan vara okunskap kring  elevgruppen. Elevhälsan lyfter fram behovet av kompetensutveckling, specialpedagogiska insatser samt goda rutiner inom både gymnasie- samt grundskolan.

Studien syftar till att genom förskollärares beskrivningar ta del av deras erfarenheter av barn med särskild begåvning, hur barnen uppmärksammas samt vilket stöd de enligt förskollärare behöver och får i sitt lärande i förskolans utbildning. Studien utgår från följande forskningsfrågor: Hur beskriver förskollärare sina erfarenheter av barn med särskild begåvning? Vilket stöd och vilken stimulans beskriver förskollärare att barn med särskild begåvning behöver i förskolans utbildning? Samt vilket stöd och vilken stimulans beskriver förskollärare att barn med särskild begåvning får i förskolans utbildning? Studien har den sociokulturella teorin som utgångspunkt, i den sociokulturella teorin är lärande i samspel, den proximala utvecklingszonen samt en grundsyn på barn som kompetenta individer centralt. Den tidigare forskning som ligger till grund för studien visar att forskning inom ämnet är begränsad i Sverige. Forskning visar även att det svenska utbildningssystemet har lagt störst fokus på de individer som behöver extra anpassningar eller särskilt stöd, inte de barn som har behov av stöd i form av extra utmaning. På senare tid har dock intresset för särskild begåvning ökat både i media och hos verksamma förskollärare, med andra ord är detta ett forskningsområde som behöver stärkas. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod och grundar sig på intervjuer via e-post med fem förskollärare. Resultatet visar att förskollärarnas kunskap och erfarenhet av barn med särskild begåvning skiljer sig åt. Det framkom även att pojkar i högre grad än flickor uppmärksammas med särskild begåvning i förskolans utbildning. Vidare framkommer indikationer på att förskollärarnas erfarenheter av särskild begåvning och kompetens inom ämnet är avgörande för det stöd och den stimulans barn med särskild begåvning ges.

Ungefär ett barn i varje barngrupp kan klassas som särbegåvad, däremot är det färre än cirka en procent av de särbegåvade barnen som upptäcks i förskolan. Både förskolans läroplan och Skollagen är tydliga med att varje enskilt barn ska få stöd utformat efter det egna behovet. Särbegåvning har på senare tid bland annat uppmärksammats i media till viss del, vilket har bidragit till att fler har fått upp ögonen för ämnet. Med två delstudier, varav en kvalitativ och en kvantitativ, undersöker vi pedagogers kunskaper om särbegåvning och om deras upplevelser av samarbetet med vårdnadshavare till särbegåvade barn. Som hjälp i våra analyser och i vår diskussion har vi våra utgångpunkter i Pedagogiskt ABC med dess tre centrala begrepp acceleration, berikning och coaching och Läroplansteorins två begrepp, formulerings- och realiseringsarena. Studiens resultat visar att det inte finns en tydlig definition av begreppet särbegåvning. Begreppet är svårdefinierat och pedagogerna upplever sig osäkra när det kommer till att stötta och utmana de särbegåvade barnen. Kunskapen pedagogerna besitter har de främst fått genom att de själva besitter ett intresse och en nyfikenhet. Respondenterna upplever att kunskap om särbegåvning saknas i lärarutbildningarna. Samarbetet med vårdnadshavare till särbegåvade barn upplever pedagogerna i studien har fungerat bra.  Med styrdokumenten på sin sida har de särbegåvade barnen rätt till en undervisning anpassad efter hens förmågor, i vår studie framkommer det att många pedagoger upplever att stödet de särbegåvade barnen får inte är tillräckligt. Pedagogerna önskar bland annat en samsyn bland kollegor, stöd av specialpedagoger och tydliga arbetsmetoder.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur matematiklärare i årskurs 4-6 beskriver att de anpassar sin undervisning för att ge matematiskt särbegåvade elever de förutsättningar som de behöver för att utvecklas i matematikämnet. Studien består av ostrukturerade kvalitativa intervjuer genomförda med fem verksamma lärare i matematik i årskurs 4-6. Resultatet visar att lärarna i studien differentierar sina matematikundervisningar på flertalet olika sätt och med olika tänk bakom differentieringen. Lärarna beskriver att det finns många utmaningar med att undervisa matematiskt särbegåvade elever. De beskriver även vilka förhållningssätt de har kring detta. Resultatet diskuteras utifrån de fem matematiska förmågorna och huruvida förmågorna utvecklas i den matematikundervisning som bedrivs av informanterna. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att differentierad matematikundervisning gynnar elevernas utveckling av de matematiska förmågorna. / <p>Matematik</p>

Särbegåvade elever upptäcks sällan i skolan och detta får konsekvenser för dessa elever. Studien ämnar bidra till utökad förståelse för hur särbegåvning och matematisk särbegåvning beskrivs. För att undersöka hur pedagoger beskriver särbegåvade elever i skolan användes en kvalitativ ansats där pedagoger inom den svenska grundskolan intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna transkriberades och analyserades ur perspektivet av Renzullis teori The three rings of conceptual giftedness. Resultatet visar att pedagoger beskrev de särbegåvade eleverna med att de ligger över sina jämnåriga inom vissa områden, löser saker snabbt och rätt, lär sig nya saker snabbt, blir lätt uttråkade om de inte får stimulans och vill gå till botten med saker och få djupare förståelse. Det framkom även i beskrivningarna att särbegåvade elever ofta har ett intresseområde och blir bäst motiverade när de får arbeta inom det. Matematisk särbegåvade elever beskrevs ha flexibilitet och kreativitet i sitt sätt att tänka och med att de har en väl utvecklad problemlösningsförmåga. Även sociala aspekter på särbegåvning togs upp där det framkom att särbegåvade elever kan ha svårt med det sociala livet i skolan.

Enligt Skollagen ska elever som lätt når de mål som ska uppnås ges ledning och stimulans att nå längre och utvecklas i enlighet med sin fulla potential. Syftet med studien var att kartlägga i vilken utsträckning handlingsplaner för särskilt begåvade elever förekommer i Sveriges samtliga kommuner samt att beskriva och analysera innehållet i dessa handlingsplaner. I studien användes mixed method, en kvalitativ forskningsansats med kvantitativa inslag. Studien utfördes genom en totalpopulationsundersökning där Sveriges alla 290 kommuner fick frågan om handlingsplaner för särskilt begåvade elever. Därefter gjordes en textanalys på inkomna handlingsplaner. Studiens kvantitativa resultat visade att 33 av 290 kommuner har en handlingsplan för särskilt begåvade elever. Av dessa var majoriteten vetenskapligtorienterade, medan ungefär en fjärdedel föreföll vara mer populärvetenskapligtorienterade. Resultatet av den kvalitativa delen av studien visar att handlingsplanerna definierar särskild begåvning på varierande sätt, både forskningsbaserat och genom egna definitioner. I flera förstärks definitionerna även med beskrivningar av egenskaper och beteende hos särskilt begåvade elever. Syfte och mål med handlingsplanerna verkar främst vara att sprida kunskap om särskild begåvning och att öka kompetensen hos skolpersonalen.De rekommenderade arbetssätten och insatserna är lika i de flesta kommuner; berikning, acceleration och aktiviteter utanför skolan samt regelbunden kontakt med vårdnadshavare.Studien indikerar att det finns viss kunskap och en begynnande insikt om särskilt begåvade elever och deras behov, men att arbetet med handlingsplaner för denna elevgrupp inte tycks ha kommit igång i alla kommuner. Det förefaller råda en osäkerhet och okunskap kring begreppet särskild begåvning; vad det innebär och hur dessa elever ska bemötas för att utvecklas och må bra i skolan. En implikation till specialpedagoger är att arbeta fram handlingsplaner om de saknas.

Vi ville lyfta fram ämnet eftersom vi i samtal med lärare och specialpedagoger vi träffar på, upplever att deras kunskap är begränsad kring specialpedagogens arbete mot de särbegåvade eleverna. I specialpedagogens och skolans uppdrag står att vi ska ge alla elever en utvecklande skoltid. Studiens syfte var att bidra med kunskap om hur några specialpedagoger ser på sitt arbete kring identifiering av särbegåvning och att utmana de särbegåvade eleverna i grundskolan F-6. Vi valde att göra åtta stycken kvalitativa forskningsintervjuer för att göra studiens syfte mätbart. Studien visar att specialpedagogerna har ganska likvärdiga definitioner av begreppet särbegåvning men deras erfarenheter och kompetens skiljer sig väldigt mycket åt. Samtidigt anser de att alla elever har rätt till lika mycket stöd, stimulans och utmaningar för att växa och utvecklas efter sina förmågor. I studien framkom det att acceleration, berikning och coaching är väldigt viktig delar när man som specialpedagog arbetar med särbegåvade elever men att detta kan ske på olika sätt. Det framkom även att specialpedagogerna överlag anser att det är viktigt att göra eleven delaktig i sitt eget lärande. På så sätt kan eleven tillsammans med specialpedagogen hitta rätt verktyg som ger kunskaper som de behöver för att uppnå kunskapskraven i skolan. Utifrån studiens resultat vill vi komplettera bokstaven D, delaktighet, till det pedagogiska ABC, ABC+D.