• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 75
  • 1
  • Tagged with
  • 76
  • 31
  • 27
  • 24
  • 17
  • 16
  • 16
  • 14
  • 14
  • 13
  • 13
  • 13
  • 12
  • 11
  • 10
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
51

Hur upplever lärare arbetet med högpresterande elever i årskurs 1? : Lärares arbete för att bibehålla högpresterande elevers studiemotivation i ämnena svenska och matematik

Fürstenhoff, Linnea, Kjällander, Hedda January 2022 (has links)
No description available.
52

Särskild begåvning i matematik : Lärares erfarenheter av identifiering och undervisning av särskilt begåvade elever i matematik i grundskolans tidigare år. / Mathematically gifted students : Teachers experiences of identifying and teaching mathematically gifted students in early years in elementary school.

Johansson, Sofie January 2023 (has links)
Studien syftar till att undersöka lärares erfarenheter av att identifiera särskilt begåvade elever i matematik samt lärares erfarenheter av att undervisa dessa elever. Studien syftar vidare till att undersöka eventuella hinder kopplade till detta. Undersökningen genomfördes med kvalitativ metod och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer av fyra verksamma lärare i lågstadiet. Resultatet visade att lärarna främst upptäckte särskilt begåvade elever i matematik i den ordinarie undervisingen. Att identifiera särskilt begåvade elever i matematik var inget som lärarna beskrev som svårt, ett möjligt hinder kunde dock vara att veta huruvida eleven var särskilt begåvad eller högpresterande. Lärarna differentierade undervisningen för särskilt begåvade elever i matematik på så sätt att dessa elever ofta arbetar i en matematikbok som ligger på en lite svårare nivå än övriga elevers matematikbok. Någon använde sig av problemlösning och nivågruppering. Hinder kopplade till undervisningen av särskilt begåvade elever var att hitta utmaningar på rätt nivå, material och tid. Lärarna beskrev också att ofta prioriteras de elever som har svårt att nå målen framför de elever som behöver extra utmaningar.
53

Den särbegåvade eleven: hur identifieras hen i dagens skola? : En enkätstudie om identifiering och anpassning med lärare i årskurs F-3. / The gifted student - how are they identified by the school? : A questionnaire about identification and adaption with teachers in primary school.

Jansson, Madeléne January 2021 (has links)
Syftet med studien är att undersöka hur lärare i de tidiga skolåren identifierar, stimulerar och utmanar särbegåvade elever. Studien grundar sig i Lee Shulmans sex processdelar som handlar om lärarens ämneskunskaper vid lektionsplanering. För att besvara studiens syfte och två frågeställningar har en kvantitativ metod använts i form av en enkät, dock med kvalitativa inslag. De svarande är verksamma lärare i årskurserna F-3. Resultatet påvisar att det finns brister i den svenska skolan kring undervisning av särbegåvade elever. Flertalet av de svarande lärarna känner en osäkerhet och saknar kunskap kring att undervisa särbegåvade elever. De lärare som känner sig trygga har antingen erfarenhet eller kunskap om att undervisa särbegåvade elever, alternativt en bredare utbildning. Slutsatsen är således att Shulmans processdelar, som annars till stor del efterföljs, blir svåra att följa när osäkerhet kring identifiering och utmaning av särbegåvning finns. / The purpose of this study is to investigate how teachers identify and challenge gifted students. The study is based the process model of Lee Shulman for teachers’ planning. The main method for collecting data has a quantitative approach by the use of a questionnaire, which also been complemented by some questions with a qualitative approach. The respondents are teachers within the grades F-3. The result highlights some flaws with teaching gifted students. Several of the respondents mentioned that they felt insecure due to the lack of knowledge and experience of teaching gifted student. Those respondents that felt comfortable with teaching gifted student either relied on a more comprehensive educational background or previous knowledge or experience of it. The conclusion is that the model of Lee Shulman is difficult to comply to when there is some uncertainty about how to identify and challenge gifted students.
54

Högpresterande och matematikbegåvade elever. Hur stimuleras de i matematikundervisningen?

Lyckelinge, Annette January 2013 (has links)
Denna uppsats har som syfte att skapa förståelse för hur högpresterande och särskilt matematikbegåvade elever blir stimulerade i matematikundervisningen. Genomförandet av undersökningen startade med en kvantitativ enkätstudie med standardiserade påståenden för att finna ett lämpligt urval av elever. Därefter utfördes standardiserade kvalitativa intervjuer med utvalda elever, som ansågs uppfylla de kriterier som beskriver högpresterande och särskilt matematikbegåvade. Analysen av resultatet hade en fenomenologisk ansats och har tolkats utifrån hermeneutiken. Resultatet visar att eleverna stimuleras av en matematikundervisning som i hög grad innehåller experimenterande och undersökande moment, där de kan få utlopp för sina kreativa matematiska tankar. Då dessa elever identifieras i skolan kan undervisningen anpassas till deras förmågor. Slutsatsen som dras av resultatet är att undervisningen och matematiklärarens roll är av stor betydelse för att dessa elever ska ha möjligheter att utvecklas utifrån sin potential. Med rätt stimulans kommer dessa elever fortsätta tycka att matematiken i skolan är givande och lärorik.
55

En skola för alla! - Hur utmanas de bättre i matematik?

Björklund, Åsa, Lindskog, Åsa January 2007 (has links)
Syftet med studien var att undersöka om skolan är till för alla, även de högpresterande och särbegåvade eleverna i matematik. Genom kvalitativa intervjuer av rektorer/biträdande rektorer på fem skolor och Lars Narvselius, ansvarig för Mensas program för begåvade barn, undersöktes hur undervisningen ser ut för de elever som ligger steget före i matematik. Dessutom undersöktes hur matematikundervisningen skulle kunna se ut för att inkludera alla elever. Studien visar att undervisningens utformning och innehåll inte kan vara likadan för alla elever eftersom behoven är olika, men att tillhöra en grupp, att känna trygghet i den gruppen och att bli sedd av kamrater och vuxna är alla elevers rätt i skolan. Pedagogerna måste ta hänsyn till att även högpresterande och särbegåvade elever behöver bekräftelse och stimulans, genom att erbjuda dem specialundervisning, antingen i den vanliga klassen, i speciella klasser eller i särskilda skolor.
56

Specialpedagogers syn på särbegåvade barn i förskolan : - / Special education teachers´ view on gifted children in preschool : -

Böök, Sandra, Wärja, My January 2022 (has links)
Avsikten med denna studie är att uppmärksamma synen på särbegåvning i förskolan, med fokus på specialpedagogernas kännedom. Jämfört med andra länder ligger Sverige efter I forskning kring särbegåvade barn. Detta gör att pedagoger behöver mer kunskap och utveckla sin kompetens inom ämnet, för att främja barn som besitter på en hög intellektuell intelligens. Kommunerna behöver satsa mer på utbildningar inom förskola/skola, för att skapa medvetenhet kring särbegåvning. Likaså för att skapa möjligheter till att etablera bättre förutsättningar, och att implementera en bredare kunskap och nyanserat tänk i anknytning till särbegåvning. I denna studie har det förekommit kvalitativa intervjuer som transkriberats och analyserats, utifrån vårt syfte att ta reda på specialpedagogers kunskap och synsätt kring barn med särbegåvning. Likaså att få kännedom angående hur specialpedagoger arbetar med att upptäcka särbegåvning i förskolan. Vi har använt oss av den teoretiska utgångspunkten social inlärningsteori och kopplat det till begreppen positiv och negativ förstärkning och social förmåga. Resultatet har analyserats utifrån begreppen och teorin kopplat till tidigare forskning samt diskuterats utifrån studiens syfte. Kopplat till tidigare forskningsdel har det framkommit i analysen att specialpedagogerna och pedagogerna i förskolan har bristande kompetens inom termen särbegåvning. Detta i sin tur kan bidra till en rad problematiska dilemman, som beteende problematik och utanförskap. Slutsatsen indikerar på att det är behov av mer forskning och utbildning inom barn med särbegåvning.
57

Särskild begåvning i ämnet samhällskunskap : En kvalitativ studie om samhällskunskapslärares uppfattningar om särskilt begåvade elever i ämnet samhällskunskap / Giftedness in civics : A qualitative studiy of civics teachers' perceptions of giftedness in civics

Fahgén, Albin January 2022 (has links)
I takt med att intresset för hög prestation ökat såväl nationellt som internationellt har även intresset för olika elevgruppers och elevtypers olika behov och förutsättningar ökat. En elevtyp som emellertid lyfts fram som outforskad, inte minst i en nationell kontext, är de elever som är särskilt begåvade eller särbegåvade. Skolverket har inlett ett arbete som syftar till att öka medvetenheten kring särskilt begåvade elever. Läraren är en avgörande aktör för särskilt begåvade elevers utveckling samt välmående i skolan. Skolverket har publicerat stödmaterial tillgängligt för lärare i flera ämnen, dock inte för samhällskunskap, där det verkar finnas en gråzon i såväl forskning som i lärares praxis för arbetet med särskild begåvning. Studien har som syfte att navigera i denna gråzon och undersöka samhällskunskapslärares uppfattningar om särskild begåvning i ämnet samhällskunskap, för att på så sätt skapa förståelse för hur lärare kännetecknar, identifierar samt undervisar och stimulerar särskilt begåvade elever. Tre samhällskunskapslärare, verksamma på tre olika gymnasieprogram på samma skola har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer vilka har analyserats utifrån framförallt Kokots (1999) och Wallströms (2013) kännetecknande egenskaper för särskilt begåvade elever samt Lev Vygotskijs teori om den närmaste utvecklingszonen. Resultatet visar att lärarna uppfattar särskild begåvning som ett komplext fenomen som är svårt att avgränsa i allmänhet och i samhällskunskap i synnerhet. Deras uppfattningar kring särskild begåvning präglas av samblandning med andra elevtyper och tillägg av andra egenskaper, vilket går i enlighet med tidigare forskning om särbegåvning. Resultaten indikerar att lärarna uppfattar att relationsskapande processer och att lära känna sina elever är viktigt för såväl identifiering samt undervisning av elever som skulle kunna vara särskilt begåvade. / As the interest of high performance has increased both nationally and internationally, interest in different types of pupils and their needs and conditions has also increased. One type of pupil who, however, is depicturized as unexplored, not least in a Swedish, national context, are those pupuils who are gifted. The National Agency for Education has introduced work aimed at increasing awareness of giftedness and gifted pupils. The teacher is a crucial actor for the developement and well-being of gifted pupils in school. The National Agency of Education has published material aiming to support teachers in various subjects, but not for civics, were it appears to be a grey area in both research and teachers’ practice for teaching gifted pupils. The purpose of the study is to navigate this grey area by examine civics teachers’ perceptions of giftedness in civics, in order to achieve an understanding of how teachers characterize, identify, teach and stimulate gifted pupils. Three civics teachers, working at three different programs at the same upper secondary school have been interviewed though semi-structured interviews which have been analyzed though Kokot’s (1999) and Wallstrom’s (2013) characteristics of gifted pupils and Lev Vygotskij’s theory of the Zone of proximal developement. The results show that teachers percieve giftedness as a complex phenomenon that is difficult to define in general and in civics in particular. Their perceptions of giftedness is characterized by mixing with other types of pupils and the addition of other characteristics, which is in line with previous research on giftedness in general. The results indicate that the teachers percieve establishing professional relationsips with the pupils and getting to know them is important both for the identification and teaching of pupils who could be gifted.
58

Matematisk kreativitet och särskild begåvning : Hur vill mellanstadielärare utforma undervisningen? Vilka ramfaktorer begränsar eller möjliggör? / Mathematical creativity and giftedness : How do teachers in grades 4-6 prefer teaching?Which frame factors limit or enable the teching process?

Johansson, Olivia January 2024 (has links)
Individer med särskilda begåvningar utgör en heterogen grupp. Särskilda begåvningar finnsinom olika områden, däribland matematik. Trots att särskilt begåvade individer utgör enspretig grupp med många olikheter återfinns även många likheter. En gemensam nämnare äratt dessa individer behöver mer kunskapsmässig och social stimulans än normalpopulationenför att må bra. Att tillgodose de särskilt begåvade barnens sociala och kunskapsmässiga behov i grundskolan är inte alltid en enkel uppgift. Särskilt begåvade barn har ofta en högre mentalålder än kronologisk ålder vilket medför att de har andra kognitiva behov än jämngamla barn. Granskningar har visat att många skolor brister i att ge särskilt begåvade elever den ledningoch stimulans de behöver för att utvecklas. Syftet med examensarbetet är därför att kartläggapå vilka sätt som lärare vill undervisa mellanstadieelever med särskild begåvning för att deska utveckla sin matematiska kreativitet samt vilka ramfaktorer som begränsar och möjliggördetta. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tre mellanstadielärare som kvalificerat istudiens målinriktade urval. Den insamlade datan analyserades tematiskt. Resultatetsammanställdes och tolkades mot ramfaktorer för att teoretiskt förklara vilka faktorer sombegränsar och möjliggör den matematikundervisning som lärare föredrar av elever medsärskilda begåvningar. Studiens resultat visade att informanterna föredrar att användaproblemlösningsuppgifter för att eleverna med särskilda begåvningar ska utveckla sinmatematiska kreativitet. Två av tre informanter vill även använda sig av digitala verktyg i undervisningen. Samtligainformanter ansåg att gruppuppgifter utgör en viktig del i matematikundervisningen avsärskilt begåvade elever. De anser att det är fördelaktigt att variera gruppindelningar.Informanterna menade på att eleverna ibland kan ingå i grupper med elever på liknandenivåer och ibland ingå i grupper där det är en större kunskapsmässig variation mellaneleverna. Informanterna menade även på att de vill ha mer tid till att arbeta enskilt med desärskilt begåvade eleverna. De ramfaktorer som begränsar och möjliggör den undervisningsom lärare helst vill bedriva av elever med särskild begåvning för att de ska utveckla sinmatematiska kreativitet är skolans ledning och organisation, ekonomi, tid, gruppstorlek,personal och närsamhället. Studiens bidrag till forskningen är en fördjupad bild av vilkaundervisningsmetoder som lärare föredrar att använda sig av för att elever med särskildbegåvning ska få förutsättningar att utveckla sin matematiska kreativitet samt vilkaramfaktorer som begränsar och möjliggör detta.
59

Särbegåvade individer i rekryteringsprocess : En kvalitativ studie från HR-chefers perspektiv / Recruiting gifted individuals : A qualitative study of HR-managers' perspective

Örnfjäder, Anna, Sandelin, Hedvig January 2024 (has links)
Syftet med studien var att undersöka den kunskap och förståelse som HR-chefer besitter gällande särbegåvning kopplat till rekrytering med utgångspunkt från 12 deltagare där samtliga personer arbetar som HR-chefer i olika organisationer med olika lång arbetslivserfarenhet. Studien utfördes med en kvalitativ metod och materialet insamlades genom semi-strukturerade intervjuer. Deltagarna utgjordes av 6 kvinnor och 6 män och tillhörde olika organisationer som var utspridda på 10 olika orter i Sverige. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en tematisk analys som resulterade i fyra huvudteman: definitioner och förståelse, social problematik, normalitet och jantelag och rekryteringsprocessen, med tillhörande underteman. Resultatet visade att majoriteten av deltagarna besitter en begränsad kunskap och förståelse av särbegåvning och att de inte har någon specifik strategi eller metod för att identifiera särbegåvade i ett rekryteringsförfarande. Resultatet visade även att deltagarna inte ansåg att särbegåvade har det svårare än andra i rekryteringsprocessen. Studien visade att särbegåvning inte är ett omtalat ämne på arbetsplatser.
60

Särskild begåvning och matematik – Hur yttrar det sig? : Vad uppfattar pedagoger som kännetecken på särskild begåvning och hur kommer det till uttryck? / Giftedness and mathematics – How does it show? : What do educators perceive as traits of giftedness and how does it show?

Andersson, Tobias, Evertsson, David January 2019 (has links)
Studien syftar till att undersöka vilka kännetecken pedagoger uppfattar att de särskilt begåvade eleverna uppvisar och hur de kommer till uttryck i matematikundervisningen. Detta görs med förhoppningen att fler pedagoger ska kunna uppmärksamma sina särskilt begåvade elever. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med fem pedagoger samt två observationer av särskilt begåvade elever. Resultatet visar dels att pedagoger uppfattar vissa kännetecken som tecken på särskild begåvning trots att kännetecknen inte har koppling till särskild begåvning. Resultatet visar också att de särskilt begåvade eleverna utnyttjar sina mer välutvecklade förmågor på olika sätt beroende på om de har intresse för ämnet och känner sig motiverade. Studiens implikation på yrkesutövandet blir att det behövs mer kunskap hos pedagoger om hur kännetecknen kan komma till uttryck för att säkerställa att fler av de oidentifierade eleverna uppmärksammas. / The purpose of the study is to examine what traits educators perceive that the gifted students exhibit and how it shows in mathematics teaching. This is done with hope that more educators will be able to notice their gifted students. The study is based on semi structured interviews with five educators as well as two observations of gifted students. The result shows that some of the traits that educators perceive as signs of giftedness aren’t connected to giftedness. The result also shows that the gifted students utilize their above-average abilities in different ways based on interest for the subject and feelings of motivation. The study implicates that educators need more knowledge about how the traits can be expressed to make sure that more of the unidentified gifted students come to educators’ attention.

Page generated in 0.1097 seconds