Det övergripande syftet är att, om möjligt, undersöka olikheter och attityder som berör resursskolansuppdrag i och omkring de berörda resursskolorna K1 & K2. Vidare att utifrån detta kartlägga ochförsöka lyfta fram uppfattningar om resursskolans uppdrag för att där igenom jämföra och belysakärnpunkter, för att starta en debatt om resursskolans uppdrag. Studien bör betraktas somemancipatorisk därför att arbetet initialt utgår från nyfikenhetsforskning och önskar leda mottillämpning genom kritiskt konstruktiva dialoger. Undersökningens empiri bygger påhalvstrukturerade intervjuer med stöd i fenomenologin. Sju planerade och tre oplanerade respondenterfrån två skilda kommuner har medvetet valts ut därför att alla är direkt anknutna till diskursenresursskola inom olika tjänsteområden. Respondenterna förväntas ha goda erfarenheter av elevstödutifrån olika perspektiv, vilket förväntades klargöra en bredare bild av fenomenet resursskolansuppdrag.Studiens resultat grundas i tre vetenskapsteoretiska perspektiv, skolkod, sociokonstruktivistiskt- ochsociokulturellt-perspektiv. För att söka korrelerande eller divergerande uppfattningar/attityder harsammanställningen av empirin bearbetats genom meningskodning i relation till kategorisering, för attutmynna i meningskoncentration. Tidigare forskning beskriver bl.a. att praxis i särskildundervisningsgrupp verkar oförändrad trots tidigare reformer och regleringar av skolans uppdrag.Kommuner är lämnade åt, att efter egen förmåga, reglera funktionen av verksamheter liknanderesursskolan. Litteratur visar också att ett specificerat uppdrag för ”resursskola” inte existerar.Resursskola utgör en särskild undervisningsgrupp och är en specialpedagogisk angelägenhet.Studien visar att uppfattningar om resursskolans uppdrag varierar mellan de två undersöktakommunerna K1 och K2. Uppfattningen av resursskolans uppdrag varierar även inom den undersöktaenheten K2. De problemområden som tydligast framkommer behandlar hemskolans behov avsärskilda utredande enheter för att om möjligt kunna stödja de elever som uppvisar omfattandesociala- och beteende-avvikelser. Andra område som respondenterna genomgående beskrev är behovetav tydlighet och flexibilitet i det gemensamma elevansvaret vid slussning mellan resursskola ochhemskola. Arbetet avslutas med specialpedagogiska implikationer följt av förslag till fortsatt forskninginom det specialpedagogiska området.Nyckelord: / The taskof resource shool from a special educational perspektiv.

Syftet med arbete är att undersöka hur pedagoger i fem särskilda undervisningsgrupper arbetar med sina elevers återgångsprocess. / From a special education group back to an ordinary class. A study of the returning process.

Detta examensarbete fokuserar på användandet av läsplattor och digitala hjälpmedel i en särskild undervisningsgrupp där eleverna har diagnosen autism. Som en del i utvecklingsarbetet, ”en tillgänglig lärmiljö i en digital skola”, på skolan i fråga har alla elever i gruppen fått tillgång till egna läsplattor. Samtidigt som detta införts rapporterar undervisande lärare i gruppen att måluppfyllelsen ökat och att de upplever att det är ett mer lustfyllt lärande. Metoden är semistrukturerade kvalitativa intervjuer med undervisande lärare för att försöka identifiera vilka framgångsfaktorer de ser som tros ha lett till den ökade måluppfyllelsen. Det resultat som kom att utmärka sig i intervjuerna var att det inte gick att urskilja enstaka faktorer utan att det handlar om flera samverkande faktorer. / This thesis focuses on the use of e-readers and digital tools in a special teaching group where students have been diagnosed with autism. As a part of development, "an available teaching environment in a digital school", at the school in question, all students in the group gained access to their own e-readers. Simultaneously with this introduction the teachers in the group report that the goal attainment increased, and that they felt that it had led to a more pleasurable learning. The method is semi-structured qualitative interviews with three teachers to try to identify the success factors they see and that is believed to have led to the increased achievement. The results that came to excel in interviews was that it was hard to discern individual factors since it involves multiple interacting factors.

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att ta reda på hur en grupp elever med diagnosen språkstörning upplever sin skolgång när det gäller delaktighet, gemenskap och utanförskap i särskild undervisningsgrupp respektive ordinarie skola. Förväntat kunskapsbidragUnder studietiden har vi mött forskning som tyder på att det är ogynnsamt och diskrimi-nerande att placera elever i särskild undervisningsgrupp, men vi har haft svårigheter att hitta forskning som baserats på elevens egen upplevelse. Inkludering präglar synsättet hos både FN, staten och kommunen, men vad upplever eleverna själva? Frågeställning•Hur upplever elever gemenskap och delaktighet (inkludering) i Verksamheten? •Hur upplever elever utanförskap (exkludering) i Verksamheten? •Hur upplever elever gemenskap och delaktighet (inkludering) i ordinarie skola/gymnasiet? •Hur upplever elever utanförskap (exkludering) i ordinarie skola/gymnasiet ?Teori och metodStudien är genomförd med kvalitativa intervjuer som analyserats tematiskt. Den tematiska ansatsen har funnits med genom hela arbetet, från skapandet av intervjufrågor till gruppe-ringen efter temaområden i resultatdelen. Det utvecklingspedagogiska perspektivet har bemötts genom att vi strävat efter att se hela individen, med både kunskapsinhämtning och socialt samspel, i stället för delar och anpassat oss efter intervjudeltagarnas svar då vi ge-nomfört intervjuerna. Samspel är centralt i ett sociokulturellt perspektiv och studien foku-serar på delaktighet, gemenskap och utanförskap.ResultatResultatet visar att eleverna upplever högre grad av delaktighet och gemenskap då de är placerade i särskild undervisningsgrupp och att utanförskap snarare var en regel än ett undantag i ordinarie skola. De svårigheter elever med språkstörning har med skapandet och bibehållandet av kamratrelationer är något som tydliggjordes i studien och något som följer eleverna upp i vuxen ålder. ImplikationerEn placering i särskild undervisningsgrupp medför ofta att eleven flyttas från sitt naturliga geografiska område. Då minskar möjligheterna till sociala kontakter med klasskamrater på den ordinarie skolan och därmed också möjligheten till att träna sitt språk och sina sociala förmågor i samspel med jämnåriga med typiskt språkutveckling. De som har kvar sitt so-ciala nätverk, trots placering i särskild undervisningsgrupp, har ofta det genom att de ingår i ett sammanhang runt idrott. SlutsatsIntervjusvaren visar att eleverna upplever delaktighet och gemenskap då de är placerade i särskild undervisningsgrupp. De berättar om högre grad av delaktighet och bättre gemen-skap än vad de upplevt i ordinarie skola. På grund av sin funktionsnedsättning har de be-hov av de anpassningar som särskild undervisningsgrupp erbjuder för att få möjlighet att utvecklas både kunskapsmässigt och socialt. Önskvärt vore att språkstörningen upp-märksammades och bemöttes redan i förskoleåldern.

Syftet med denna studie var att undersöka hur några pedagoger identifierar och anpassar sin undervisning till särskilt begåvade elever samt att undersöka handlingsplaner som handlar om särskilt begåvade elever identifieras och vilka anpassningar bör göras för dem. Datainsamlingsmetoderna som användes i denna multipla fallstudie var semistrukturerade intervjuer, öppna observationer och handlingsplaner. I studien intervjuades elva pedagoger, och 20 observationer genomfördes. En handlingsplan undersöktes. Resultatet analyserades utifrån det sociokulturella perspektivet och en flerfaktorsmodell. Studien visade att det finns svårigheter med att identifiera särskilt begåvade elever samt att pedagogerna, även om de gjorde anpassningar, kände sig osäkra på om dessa var framgångsrika eller inte. Handlingsplaner för särskilt begåvade elever saknades i flera av de observerade skolorna.

Sammanfattning Nilsson, Johanna., Samuelsson, Karin (2024). Pedagogers uppfattning om inkluderande utbildning och särskilt stöd . Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Inom den svenska utbildningshistorien har det funnits en ideologisk grundtanke om att skapa inkluderande utbildning eller en skola för alla. Vars främsta syfte är att ge elever kunskap och förmågor som gör att de kan utvecklas till goda samhällsmedborgare.Mot denna bakgrund är det viktig att kunna förstå idén om inkludering och hur den kan ses som en förlängning av tanken om ”En skola för alla”. Tidigare forskning redogör för att det finns ett ökat behov såväl nationellt som internationellt av inkluderande utbildning och utgör därav de viktigaste utmaningarna för utbildningssystemen runt om i världen.Studiens intresse riktas mot grundskolepedagogernas uppfattning och definition av begreppet inkluderande utbildning. Vilka hinder och möjligheter beskriver pedagogerna i samband med inkluderande utbildning. Samt uppmärksamhet mot de särskilda stödinsatser som används i undervisningsmiljöerna för att inkludera alla elever.Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med en induktiv ansats. De semistrukturerade intervjuerna har analyserats utifrån systemteori och en grundläggande inkluderingsteori. Vilket betyder att analysen avser att hitta mönster, samband och olikheter i pedagogers beskrivna uppfattningar om inkluderande utbildning och särskilt stöd. Ur resultatet går det att uttyda att grundskolepedagoger definierar inkluderande utbildning som en skola för alla. Att alla är med och att alla elever ska kunna tillgodogöra sig den. Klassrummet ska vara välkomnade men också att utbildningen ska vara tillgänglig och visa hänsyn till allas olika behovDe möjligheter som pedagogerna ser med inkluderande utbildning är exempel att fler elever uppnår målen och om elevers utvecklingsbehov uppmärksammas i tid och därmed ökar chanserna att lyckas i skolarbetet. Pedagogerna uppfattar inkluderande utbildning som något eftersträvansvärt och ett positivt tillvägagångsätt för att skapa en inkluderande skola för alla elever. Om än komplext eftersom pedagogerna samtidigt upplever olika hinder som exempelvis bristande resurser i form av lokaler, klassrum som är små, elevgruppens storlek, svårigheter att nivåanpassa undervisningen, bristande yrkeskompetens, skolpersonal i skolmiljön som bidrar till känslan av att skolan inte är inkluderad. Dock har grundskolepedagogerna en generellt4positiv inställning till idén om inkluderande utbildning och särskilt stöd. Vars syfte och intention är att tillhandahålla inkluderande utbildning för att främja framgång för alla elever.

I svensk skoldebatt diskuteras det om bristande stöd och för låg kunskap kring hur skolan kan stötta särskilt begåvade elever att utvecklas på sin nivå. År 2010 trädde lagen om elevers rättighet att utvecklas så långt de kan in, vilket kom att synas i läroplanen år 2011. Inom svensk skola finns ett behov av kunskap om särskild begåvning eftersom forskning visar på stora konsekvenser för dessa elever om stöttning uteblir. Den tidigare internationella forskningen på området om begåvning har långt bakåt gående anor. Urvalet av denna tar utgång framför allt i expertisteori med domänspecifik syn på begåvning och olika modeller för talangutveckling. På senare år har internationell forskning även intagit socialkonstruktivistiskt perspektiv på begåvning, som ser att hela skolsystemet gynnas av en utbildning där undervisningsmetoder för särskilt begåvade elever förs in i praktiken. Forskning visar dock att olika definitioner av begåvning har inverkan på hur begåvning uppfattas och därmed om en elev uppmärksammas som begåvad eller ej.  Den nationella forskningen har inspirerats av den internationella forskningens syn på talangutveckling, även då svensk skola sent beaktat anpassad undervisning för särskilt begåvade elever. Detta har inflytande på den utbildning som lärare får med sig och som då upplevs eftersatt. Det är problematiskt eftersom lärare står inför ett uppdrag att tillgodose alla elevers kunskapsutveckling i skolan. Utifrån ovan nämnda ser vi problemet att verksamma lärare upplever en svårighet i att identifiera begåvning, vilket är betydande kunskap för om stöttning blir av och hur den sker.  Syftet med denna studie är därför att undersöka hur särskilt begåvade elever upptäcks och stöttas. Studien bygger på utsagor från lärare med erfarenheter av att upptäcka och stötta särskilt begåvade elever i årskurs 1 - 6. Den tar sin grund i empirin och ett interpretativistiskt perspektiv och använder en kvalitativ metod genom en intervjustudie vars data induktivt analyseras tematiskt. Resultatet tolkas därefter mot ramfaktorer som teoretiskt kan förklara inverkande faktorer på processerna att identifiera och stötta elever i svensk skola.  Resultatet visar att särskilt begåvade ofta upptäcks vars beteende är utmärkande. Detta genom att uppvisa prestationer över förväntan eller genom dåligt mående som yttrar sig i passivitet och utåtagerande. Begåvning som är dold och latent innebär en svårighet att bedöma i klassrummet. Vidare att begåvning upptäcks med återkoppling från utomstående såsom vårdnadshavares tankar om sina barn och genom bedömningar i form av tester och diagnoser. Resultatet visar också att stöttning av elevens utveckling bygger på vikten av samarbete och bra relationer och tar sin form i individanpassad undervisning, både genom individualiserade uppgifter, specialgrupp eller acceleration. Slutligen visar resultatet att brister i kunskap om hur begåvning identifieras upplevs vara ett hinder för att möjliggöra begåvningsspecifika utmaningar i undervisningen, likväl avsaknad av anpassat material som utmanar dessa elever. Till detta framkommer i resultatet dilemmat att skapa tid för stöttning av särskilt begåvning samtidigt som elever som inte når upp till kunskapskraven behöver prioriteras.  De slutsatser som vi dragit är att framför allt skolans organisatoriska ramars utformning både begränsar och möjliggör hur begåvning upptäcks, och att vårdnadshavares erfarenheter ofta är gynnsamt. När det kommer till stöttning av särskilt begåvade har vi tagit slutsatserna att personalens kompetens likväl vårdnadshavarnas kunskaper har betydelse för denna process. Vad gäller de utmaningar som lärarna själva upplevt drar vi slutsatser att förutsättningar såsom ekonomiska resurser, personalens kompetens och elevgruppen, formar lärarnas undervisning.  Studiens bidrag till forskningen är en generellt fördjupad bild av hur lärare i svensk skola upptäcker och stöttar särskilt begåvade elever, som förklaras av faktorer som ger olika förutsättningar för detta.

Syftet med vår studie är att utifrån en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade begreppsintervjuer bidra med kunskaper om specialpedagogers och speciallärares uppfattningar om och erfarenheter av särskild begåvning. I studien har fyra specialpedagoger och fyra speciallärare från sex olika kommuner i Mellansverige deltagit. Diskursanalys med de teoretiska begreppen stora D om särskild begåvning och lilla d-diskurser, har utgjort studiens inspirationskälla för såväl teori som metodologi. Med den diskursanalytiska ansatsen har studiens resultat visat att: Uppfattningarna om begreppet särskild begåvning har enligt intervjudeltagarna framhållits som elever med en högre kunskapsförmåga. Samtidigt har begreppet också varit svårdefinierat och något som intervjudeltagarna sällan har uppmärksammat inom åren som yrkesverksamma. Utifrån intervjudeltagarnas utsagor framhölls skillnader i deras kunskaper om och erfarenheter av högpresterande elever och särskilt begåvade elever. Beträffande deltagarnas uppfattningar om vilka insatser som är främjande, har kompetensutveckling med praktiknära forskning, kollegial samverkan men också samverkan mellan hem och skola samt externa aktörer uppfattats som betydelsefullt. Lärare har framhållits såväl inom tidigare forskning som i intervjuutsagorna som nyckelpersoner i upptäckten av särskilt begåvade elever. Något som däremot inte har framkommit explicit inom forskningen men som det till viss del finns en förförståelse för utifrån specialpedagogernas och speciallärarnas intervjuutsagor, är de specialpedagogiskaprofessionernas betydelse i arbetet med och för särskilt begåvade elever. Men det har också hävdats såväl inom forskningen som utifrån intervjuutsagorna att de specialpedagogiska professionerna kan ha betydelse för samordning, upptäckande av utvecklingsbehov i verksamheten och därmed bidra till att säkerställa varje elevs rätt till stöd, ledning och stimulans. De specialpedagogiska professionerna har därmed en central roll för att skolan ska kunna möta upp de särskilt begåvade eleverna där de befinner sig och för att hinna i kapp”När tankarna springer före”.

Syftet med studien är dels att undersöka och få en större uppfattning om hur lärare upptäcker elever som har en särskild begåvning i matematikämnet. Men även undersöka hur lärare utmanar och stimulerar elever med särskild begåvning i matematikundervisningen. Enligt Skolverkets undersökning beräknas 5% av Sveriges skolelever vara särskild begåvade men studier som är gjorda av andra forskare visar att särskilt begåvade elever inte fått tillräckligt stöd för att de ska kunna utveckla sin fulla kunskapspotential, vilket grundar sig i att de inte har blivit uppmärksammade och identifierade som särskilt begåvade av lärarna (Persson, 2010). I en forskningsstudie kom det fram att lärare kan bli osäkra på deras ämneskunskaper i jämförelse med vad eleverna redan kan. Vidare menar hon att detta kan leda till att dessa lärare förminskar elevernas förmågor när de ser att de kan mer än dem själva. De teoretiska ramverken som denna studie förhåller sig till är forskaren Renzullis egna teori om identifiering av särskild begåvade som han kallar för The three conception of giftedness och differentieringsmetoden som forskaren och författaren Liljedahl benämner ABC-metoden. Till studien har en kvalitativ metod använts och undersökningen genomfördes genom digitala semistrukturerade intervjuer av fem yrkesverksamma matematiklärare från olika grundskolor runt om i landet. Den insamlade data har genom en tematisk analys bearbetats och det visar att matematiklärarna som deltog använde egna observationer och iakttagelser i undervisningen för att upptäcka särskilt begåvade elever. Den mest vanliga metoden som lärare använde för att identifiera elevernas kunskapsnivå är genom att testa av dem i olika moment i matematiken för att veta varifrån de ska utveckla sin kunskap ännu mera. Iakttagelserna var baserade på lärarnas egna kunskaper om hur en särskilt begåvad elev ter sig, vilka egenskaper de har och hur de beter sig i undervisningen. Vidare visar studien att matematiklärarna som deltog i undersökningen hade ett tillvägagångssätt för att utmana särskilt begåvade elever. Detta i form av accelerering och berikning som till exempel att ge dem extra material, låta dem arbeta i matematikböcker för högre årskurser eller låta dem vidareutveckla sina befintliga kunskaper inom ett matematisk område med hjälp av digitala verktyg, så som programmering. / The purpose of the study is to get a deeper understanding of how teachers discover gifted pupils mathematics in Swedish primary schools. But also how teachers challenge and stimulate gifted pupils in mathematics. According to Skolverket it have been discovered that 5% of Sweden's school pupils are gifted, but according to a study it shows out that gifted pupils have not received enough support to develop their giftedness, and that is because of that they have not been identified as gifted by their teachers. Another study shows that teachers can become unsure of their knowledge in comparison to what the gifted students know. Due of that it can lead to these teachers diminishing the pupils' abilities, when they see that the gifted pupils can solve more advanced math tasks than themselves. The theoretical approach from this study is Renzulli's own theory in order to identify the gifted pupils, which he calls The three conception of giftedness and also a differentiation method from Liljedahl which is called the ABC method. A qualitative method has been used for the study and the survey was carried out through digital semi-structured interviews of five mathematics teachers from different primary schools around the country. The collected data has been processed through a thematic analysis and it shows that the mathematics teachers who participated in this study uses their own observations to discover particularly gifted students. The observations were based on the teachers' own knowledge of how a particularly gifted student behaves, what character they have and how they behave. The most common method that teachers used when they want to see how long their gifted pupils have come in their knowledge is by testing them in different areas of mathematic and therefore develop their knowledge even more. Furthermore, the study shows that the mathematics teachers who participated in the survey had a teaching method in order to challenge the gifted pupils. The teaching method is that they use acceleration and enrichment, such as giving them extra material, letting them work in mathematics books for higher grades or developing their existing knowledge furthermore with digital tools.

Sammanfattning/Abstract Jönsson, Malin (2024). Särskilt begåvade grundskoleelevers trivsel och motivation – hur påverkar skolors arbete med ledning och stimulans?  Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.  Förväntat kunskapsbidrag Studien vill belysa kunskap om hur skolans ledning och stimulans påverkar särskilt begåvade elevers trivsel och motivation. Studien problematiserar även de riktlinjer som nationellt finns för arbetet samt undersöker skolmyndigheters ställning till begreppet ledning och stimulans i relation till särskilt begåvade elever. Studien syftar till att bidra med kunskap om vilken effekt de insatser som görs idag har för särskilt begåvade elever och granskar om de kan ses som tillräckliga.  Syfte och frågeställningar Studien syftar till att undersöka om särskilt begåvade elever i grundskolan upplever trivsel och motivation till följd av den ledning och stimulans som ges. Studien syftar även till att undersöka hur arbetet och uppföljningen av ledning och stimulans fungerar i praktiken och vilken stödjande roll svenska skolmyndigheter har. Frågeställningarna som studien besvarar är: - Hur beskriver vårdnadshavare och elever upplevelsen av trivsel och motivation i grundskolan för särskilt begåvade elever? - Vilken inverkan har ledning och stimulans för elevernas upplevelse av trivsel och motivation i grundskolan? - Hur anser Skolverket att begreppet ledning och stimulans ska gestaltas i praktiken för de elever som når längre än kunskapskraven? Teori De teoretiska perspektiv som genomsyrar studien är självbestämmandeteorin samt relationell pedagogisk teori. Med självbestämmandeteorin förstås inre motivation, yttre motivation samt amotivation. Självbestämmandeteorin förklarar även vilka grundläggande behov som kan ses som nödvändiga för att motivation ska uppstå och konsekvenserna om det inte gör det. Genom relationell pedagogisk teori förstår vi relationernas bärande roll och konsekvenserna av brister i det mellanmänskliga. Med dessa teorier tolkar och förstår vi studiens resultat. Teorierna förklarar fenomen, genererar hypoteser och ger grund för en diskussion och kritisk analys. Metod Studien bygger på en digital surveyundersökning med 190 respondenter och 1046 självinitierade skriftligt utvecklade svar samt en ostrukturerad intervju med två tjänstemän vid en skolmyndighet. Surveyundersökningens respondenter inkluderar särskilt begåvade elever som har gått i grundskolan efter 2010, samt vårdnadshavare till elever som har gått i grundskolan efter 2010. Resultatet från surveyundersökningen redovisades i en deskriptiv analys samt frekvensanalys och intervjun redovisades med en deskriptiv ansats för att bibehålla närheten till det empiriska materialet. I en efterföljande analys jämfördes den kvantitativa och kvalitativa datan med studiens teoretiska ramverk och befintlig forskningslitteratur, vilket bidrog till en fördjupad insikt i studiens tematik. Resultat Studiens resultat indikerar fortsatt stor vantrivsel samt låg motivation hos särskilt begåvade elever, kopplat till deras skolgång. Skolornas arbete med ledning och stimulans upplevdes av många som obefintligt eller otillräckligt. Vidare synliggjordes att en stor andel lider av psykisk ohälsa, till följd av bla understimulans i skolan. Skolverkets tjänstemän som intervjuades är medvetna om problematiken kring särskilt begåvades skolgång, men påpekar att deras handlingsutrymme är begränsat på grund av att de styrs av politiska beslut. Specialpedagogiska implikationer Resultatet av studien visar på ett behov av att anpassa undervisningen och lärmiljön för att möta särskilt begåvade elevers unika behov och förutsättningar. Arbetet med särskilt begåvade elever kan ses som ett specialpedagogiskt uppdrag, vilket stödjs av Högskoleförordningen (SFS 2017:1111) som fastställer att specialpedagoger ska leda utvecklingen av det pedagogiska arbetet för att säkerställa att alla barn och elevers behov möts. Föreliggande studie understryker behovet av förebyggande och hälsofrämjande arbete för särskilt begåvade elever, något som kan ses som elevhälsans uppdrag. Slutligen måste skolans samlade potential tillvaratas för att göra ledning och stimulans tillgängligt för alla elever. Specialpedagogens processkompetenser kan bidra till ett främjanande arbete och förebyggande insatser och samtidigt stärka lärarna i sin professionsutveckling.