No description available.

<p>Abstract</p><p>Study: Degree project in teacher education, Advanced level, 15 p</p><p>University of Skövde</p><p>Title: Competence – Self image – Inclusion</p><p>A study of a couple of students in need for extra education and their</p><p>experiences of their studies at school in a special class.</p><p>Number of</p><p>Pages: 43</p><p>Author: Britt Hellqvist</p><p>Tutor: Gunvi Broberg</p><p>Date: 01-2008</p><p>Keywords: special class, extra education, competence, self image, inclusion</p><p>Students who have difficulties in school or in the social contact are the main subject of this thesis. The students that I have interviewed attend the upper high school in a special class, separated from the major school. My purpose has been to investigate how such students experience their studies at school, with emphasis on competence and the feeling of participation. Moreover, the self image of these students was investigated. My method has been qualitative, consisting of interviews performed on seven students. I have used a hermeneutic interpretation on the analysis of my interviews. The result shows that most students experience that they have succeeded during their study but that they have different views concerning the concept of competence. The major part of these special students has a poor self image. The feeling of participation shows that just half of such students feel as included in classes but that none feels included in the whole school as an entirety. My discussion presents advantages and disadvantages encountered when such students attend special classes. Another part of my discussion is the knowledge related grading system adopted in Swedish schools which may cause problems for students with special needs. My conclusion is that nowadays it is not easy to have an included school; if we wish to have such a school, more personnel to our schools are required.</p> / <p>Resumé</p><p>Arbetets art: Examensarbete i lärarutbildningen, Avancerad nivå, 15 p</p><p>Högskolan i Skövde</p><p>Titel: Kompetens – Självbild – Inkludering</p><p>En studie av några elever i behov av särskilt stöd och deras upplevelser</p><p>av sin studietid i en särskild undervisningsgrupp.</p><p>Sidantal: 43</p><p>Författare: Britt Hellqvist</p><p>Handledare: Gunvi Broberg</p><p>Datum: 01-2008</p><p>Nyckelord: särskild undervisningsgrupp, särskilt stöd, kompetens, självbild, inkludering</p><p>Elever som har svårigheter i skolarbetet eller i den sociala kontakten är de som min studie handlar om. De elever jag intervjuat går på högstadiet i en särskild undervisningsgrupp avskiljd på den stora skolan. Syftet har varit att undersöka hur dessa elever upplever sin studietid med avseende på kompetens och känsla av inkludering. Syftet har även varit att undersöka hur deras självbild ser ut. Metoden har varit kvalitativ och jag har genomfört intervjuer med sju elever. Jag har använt mig av en hermeneutisk tolkning vid analysen av mina intervjuer. Resultatet visar att de flesta eleverna upplever att de lyckas bra i skolarbetet men att de har olika syn på begreppet kompetens. Övervägande delen av eleverna har en svag självbild. Känslan av inkludering visar att ungefär hälften av eleverna känner sig inkluderade i sin klass men att ingen känner sig inkluderad på den stora skolan som helhet. Min diskussion handlar om fördelar och nackdelar med att gå i en särskild undervisningsgrupp. Att vårt kunskapsrelaterade betygssystem kan ställa till problem för elever i behov av särskilt stöd diskuteras också och jag avslutar med att konstatera att det i dag inte är lätt att ha en inkluderad skola och för att den ska kunna bli verklighet krävs bland annat mer personal till skolan.</p>

<p>In 1972 the regulations on tax surcharge were introduced. In the new system the sur-charge are imposed by the Tax Authority (skatteverket) and not the Court. Since 1995 the European Convention on Human Rights constitute law in Sweden, which means that Sweden is forced to guarantee its citizens the human rights in the Convention. Article 6 in the Convention states that everyone, in the determination of his civil rights and obligations or of any criminal charge against him, is entitled to a fair hea-ring within reasonable time. The Article also expresses the right for anyone charged with a criminal offence to be presumed innocent until proved guilty according to law (the presumtion of innocence). Article 4 in the seventh amendment states that nobo-dy may be tried or punished again (the principle of ne bis in idem). Another impor-tant principle when enterpreting the Convention is the principle of proportionality, which means that measures should be proportionate in relation to the legal aim.</p><p>In 1985 the question of the tax surcharge and its compatibility with the rights in the European Convention arose for the first time, when the Swedish citizen Max von Sydow complained to the European Commission that his right to a fair trial had been infringed. However, the court never gave a decision due to settlement out of court. In 2002 the European Court of Human Rights stated in Janosevic v. Sweden and Västberga Taxi AB and Vulic v. Sweden, that the regulations on tax surcharge had in-fringed the complainants’ right to access to court and to a fair trial within reasonable time. In consequence, some changes were done in order to make the regulations on tax surcharge conform to the requirements in the Convention.</p><p>An analyze is made to investigate whether the changes have improved the situation or if Sweden still is on the verge of infringement of the Convention. My analyses re-veals that the changes only led to marginal improvements. The areas where Sweden could still be in breach of the Convention are the length of the proceedings in the matter of tax surcharge, the lack of subjective elements and the situation where tax surcharge sometimes are imposed when a criminal penalty is simultaniously applied.</p>

Bakgrund: Självbestämmande och inflytande är något som ska prägla det sociala arbetet med människor med funktionsnedsättning. Människors olika förutsättningar att kunna fatta beslut kan påverka möjligheten till medverkan i det dagliga livet. Syfte: Syftet med denna studie är att analysera och beskriva hur personer med intellektuell funktionsnedsättning, som är berättigade LSS-insatsen bostad med särskild service, förstår och skapar mening kring inflytande och självbestämmande. Metod: Studien har en socialkonstruktivistisk ansats och datamaterialet har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med personer med intellektuell funktionsnedsättning som bor på gruppbostad enligt LSS. I analysarbetet har en analysmetod med fokus på meningsskapande använts. Resultat: Resultatet visar att självbestämmande över vardagen konstrueras som något positivt och som gynnar välbefinnandet. Meningsskapande kring inflytande och självbestämmande sker utifrån att bli vuxen samt att få bestämma över fritid och det egna hemmet. Personer med intellektuell funktionsnedsättning konstruerar sig själva som självständiga individer vars valmöjligheter sker inom vissa ramar. Slutsatser: De slutsatser som kan dras av studien är att självbestämmandet handlar om vuxenblivande och som beskrivs utifrån ett mönster av att jämföra det aktuella vardagslivets nu med vardagslivet förr. Det handlar även om att självbestämmandet begränsas. Här framträder paradoxer där socialarbetarnas stöd och gruppbostaden både kan verka främjande för självbestämmande och hindrande av den samma. Implikationer för socialt arbete: Studiens kunskapsbidrag om meningsskapande av självbestämmande kan användas i det sociala arbetets praktik genom att stödja och motivera till självbestämmande. Att verka för och främja möjligheterna till medverkan i det dagliga livet för personer med intellektuell funktionsnedsättning blir därför extra viktigt då denna möjlighet kan begränsas.

I denna studie undersöks hur föräldrar till elever med fallenhet för matematik upplever matematikundervisningen i grundskolan samt hur och varför deras barns matematikintresse bevarats och/eller förändrats genom åren i skolan. Studien undersöker även föräldrarnas uppfattningar kring barnens matematiska förmågor i jämförelse med tidigare forskning av bland annat Krutetskii (1976) kring matematiska förmågor hos elever med fallenhet för matematik och de förmågor som ska utvecklas och bedömas enligt läroplanen. Mönks (1992) flerfaktormodell ligger även som teoretisk grund för förståelsen av särskild begåvning och prestation och för tolkning av resultatet. Sju föräldrar har intervjuats om totalt nio barn. Föräldrarna är själva lärare och insatta i skolans vardag. Resultatet visar att flera av eleverna tappat sitt matematikintresse. Alla elever i denna studie har fått kämpa med olika dilemman i skolan, så som att få mer och svårare utmaningar, att bli accepterade av lärare och kamrater, motivation, låga prestationer, depressioner, utredningar, diagnoser och andra större eller mindre svårigheter. Föräldrarna berättar om en önskan att lärare ska samarbetar med dem om deras barn och lyssna både på eleven och föräldrarna. De har även många tankar om hur lärare kan anpassa undervisningen för att passa både deras egna barn och andra elever och framhäver vikten av att ta med även elever som har fallenhet för matematik såväl som de med svårigheter i planeringen av undervisningen. Resultatet visar även att eleverna enligt deras föräldrar innehar många av de förmågor som listas i läroplanen men ofta har svårt att visa dessa förmågor i skriftliga matematikaktiviteter på grund av att tankarna går så mycket snabbare än pennan.

The aim of our study was to examine how the elderly experience their meal situation in a sheltered housing. We have used a qualitative approach. We conducted individual interviews with six elderly in a sheltered housing to collect our empirical material. To reach the purpose of this study we tried to answer the questions: which factors affect the elderly person’s experience of the meal and which significance does the meal have for the elderly? To reach deeper understanding for our collected material we used Maslow’s theory of human motivation, the two concepts of Tönnies; gemeinschaft and gesellschaft, disengagement theory and the concept of Bourdieu, called habitus. Our result shows that five factors have impact on how the elderly experience their meals. These are: Acceptance and means that the elderly accept their situation and are therefore satisfied with the conditions they have concerning the meals. The food with its taste, aroma, appearance and variety. There was disagreement among the respondents about how the food was experienced and in which way it affected their meals. The factor influence was also found to be significant. The more influence and the more opportunities to make their own choices, the more positive were the elderly’s experiences. The room environment includes the dining room at the sheltered housing, which were where all the respondents chose to eat. The design, décor and noise level in the dining room were found to be of significance. The final factor that were identified was the meeting. The factor includes the relationships and interactions that are created in the dining room between the elderly and the staff, but also among the elderly themselves. The result also showed that the meal means an opportunity to satisfy the hunger, a time for togetherness and a pleasant break from the daily (non-) routines. / Syftet med vår studie var att undersöka hur den äldre på ett särskilt boende upplever måltidssituationen. Vi har använt ett kvalitativt tillvägagångssätt. Som datainsamlingsmetod genomfördes individuella intervjuer med sex äldre på ett särskilt boende. För att uppnå syftet med studien sökte vi svar på frågorna: vilka faktorer påverkar de äldres upplevelser av måltidssituationen och vilken betydelse har måltiden för de äldre? För att förstå och tolka vårt insamlade material använde vi oss av Maslows motivationsteori, Tönnies begreppspar gemeinschaft och gesellschaft, disengagemangsteorin och Bourdieus habitusbegrepp. Vårt resultat visar att fem faktorer är av betydelse för de äldre kring måltidssituationen. Dessa faktorer är: Acceptans och innebär att de äldre accepterat sin situation och är nöjda utifrån de förutsättningar de har. Det påverkar hur de överlag reflekterar kring måltidsupplevelsen. Maten och dess smak, doft, utseende och variation. Det fanns meningsskiljaktigheter respondenterna emellan kring hur faktorn maten och dess innehåll upplevdes och påverkade deras måltidssituation. Faktorn inflytande visade sig också ha betydelse. Ju mer inflytande och valmöjligheter som man ansåg sig ha, desto positivare måltidsupplevelse. Den rumsliga miljön innefattar matsalen, där samtliga respondenter intar sina måltider. Matsalens utformning, inredning och ljudnivå visade sig ha betydelse. Den sista faktorn som kunde urskiljas har vi namngett mötet. Denna faktor innefattar de relationer och interaktioner som skapas i matsalen mellan de äldre och personalen, men också de äldre emellan. Resultatet visade även att måltiden betyder ett tillfälle att mätta magen, en stund för gemenskap och ett välkommet avbrott under dagen.

Riskkapitalbranschen har varit etablerad i Sverige sedan 1980-talet, trots det finns det idag inget regelverk som specifikt reglerar denna verksamhet. Sedan år 2007 har Skatteverket bedrivit djupgående utredningar av bolag verksamma inom riskkapitalbranschen. I utredningarna har fokus legat på en särskild vinstandel som utgår till vissa aktiva aktörer inom denna bransch. Den särskilda vinstandelen benämns carried interest och har skapat stor debatt på riskkapitalområdet. Debatten grundar sig i hur carried interest ska klassificeras och beskattas. Riskkapitalsidan har under en längre tid behandlat carried interest som en avkastning på investerat kapital medan Skatteverkets utredningar tyder på att det är en tjänsteinkomst. En förvaltningsrättsdom mot bolaget Nordic Capital Advisory AB aktualiserar problematiken. En riskkapitalverksamhet består av en mängd olika aktörer kring en riskkapitalfond. Riskkapitalstrukturen uppfattas i de flesta fall som mycket komplex, vilket gör det svårt att fastställa vilka aktörer som utför aktivt arbete för fondens räkning. I arbetet har problematiken kring beskattningen av carried interest utretts och analyserats. Diskussionen har främst utgått från begreppet verklig innebörd, detta för att kunna utreda om carried interest i grunden är en tjänstebaserad inkomst eller en avkastning på investerat kapital. Diskussion har även förts angående rättssäkerheten, bland annat med utgångspunkt i legalitetsprincipen. Flera försök har gjort för att lösa beskattningsproblemet med carried interest men inte resulterat i någon slutgiltig lösning. För att kunna lösa problematiken krävs att en tydlig och enhetlig lagstiftning införs. Detta för att öka förutsebarheten av beskattningen och stärka rättssäkerheten på riskkapitalområdet.

I denna uppsats har jag genom den diskursanalytiska metoden sökt att undersöka hur gränsen mellan psykiskt normala och psykisk efterblivenhet barn på 1930-talet upprättades genom diskursen som fördes i en av statens offentliga utredningar om särskild undervisning. Undersökningen har visat att det efterblivna barnet var föremål för en makt och kontrollutövande verksamhet som genom differentierad undervisning skulle befria den vanliga skolan från den belastning som de efterblivna ansågs att vara. Vidare har undersökningen visat att denna differentiering och polarisering inte enbart grundades på pedagogiska aspekter utan också var en profylaktisk åtgärd. Efterblivenhet var något som stod i nära anslutning till asocialitet och kriminalitet, därför sökte ecklesiastikdepartement genom en kontrollerad undervisning också att omvårda och uppfostra dessa individer på ett sätt som inte föräldrarna ansågs vara kapabla till. Den särskilda undervisningen var både ett sätt att kontrollera barnen men också en möjlighet att avstyra vad som senare kunde utvecklas till att bli en samhällsfara. Undersökningen har visat att det efterblivna barnet inte bara var en individ med nedsatt intellektuell funktion utan också var i allmänt sämre kroppslig kvalitet, svårhanterligt och med stor potential för att i framtiden hängiva sig till kriminella aktiviteter och osedligt leverne.

Studien grundas på att undersöka vad förskollärare anser om begreppet trygg omsorg, vilken betydelse förhållningssättet och arbetssättet har till barngruppen samt vilka främjande metoder de använder sig utav. Forskningsmetoden som är vald till studien är kvalitativ metod. Syftet är att få fördjupad förståelse över hur förskollärarna tänker kring sitt arbete. För att göra det har intervjuer hållits med fokusgrupper och intresset är att tillsammans skapa diskussioner kring det valda området. Empiriinsamlingen görs på sex förskolor i samma kommun. Fokusgrupperna blir tre stycken förskollärare på varje förskola. Även en ensam intervju med en förskollärare kommer göras. Sammanlagt blir det 14 förskollärare som intervjuas. Resultatet visar att respondenterna förhåller sig på snarlika sätt med sitt arbete i barngrupperna. I sitt förhållningssätt strävar de efter att alla barn blir sedda, lyssnade på och få göra sig hörda. I verksamhet bör förskollärare arbeta med att ta tillvara på barnens olika behov, att se behoven som styrkor i stället för något negativt. Anknytning måste barn känna till sin omgivning för att kunna utvecklas som individ i relation till andra. Metoder de använder sig av är förebyggande, förtydligande och lösningsinriktade. Diskussionen visar på kopplingar mellan respondenternas diskussioner, litteraturer och den valda teorin till studien.

En  särskilt  begåvad  elev  anses  ha  en  hög  förmåga  inom  ett  specifikt  område.  Särskilt begåvade elever har en intellektuell begåvning, vilken kan vara exempelvis språklig eller matematisk. Särskilt begåvade elever är ingen homogen grupp. Deras begåvning kan vara knuten till ett eller flera områden, men det är inte alltid som begåvningen tar sig uttryck i skolprestationer. Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på vilka förkunskaper och erfarenheter som lärare och specialpedagoger har av de särskilt begåvade eleverna. Vi vill även undersöka vilka stöd och anpassningar som de ger till de särskilt begåvade eleverna i årskurs 4-6. Vidare vill vi undersöka om det finns några skillnader mellan lärares och specialpedagogers uppfattningar om särskilt begåvade elever. Den kvalitativa metoden intervju har använts för att få svar på syfte och forskningsfrågor i arbetet. Urvalet består av verksamma specialpedagoger och lärare i grundskolan. Intervjuerna är utförda för att se om det finns en skillnad i vilken kunskap lärare och specialpedagoger besitter och hur de arbetar med de särskilt begåvade eleverna. I studien medverkar fyra lärare och fyra specialpedagoger. Resultaten visar att såväl lärare som specialpedagoger behöver mer kunskap om särskild begåvning, för att de på ett gynnsamt sätt ska kunna bemöta dessa elever. De pedagoger som deltagit i intervjuerna har delade meningar om de besitter tillräckligt med kunskap om ämnet eller inte. Dock är samtliga respondenter överens om att det är viktigt att särskilt begåvade elever får de anpassningar och det stöd som de behöver.