I takt med att intresset för hög prestation ökat såväl nationellt som internationellt har även intresset för olika elevgruppers och elevtypers olika behov och förutsättningar ökat. En elevtyp som emellertid lyfts fram som outforskad, inte minst i en nationell kontext, är de elever som är särskilt begåvade eller särbegåvade. Skolverket har inlett ett arbete som syftar till att öka medvetenheten kring särskilt begåvade elever. Läraren är en avgörande aktör för särskilt begåvade elevers utveckling samt välmående i skolan. Skolverket har publicerat stödmaterial tillgängligt för lärare i flera ämnen, dock inte för samhällskunskap, där det verkar finnas en gråzon i såväl forskning som i lärares praxis för arbetet med särskild begåvning. Studien har som syfte att navigera i denna gråzon och undersöka samhällskunskapslärares uppfattningar om särskild begåvning i ämnet samhällskunskap, för att på så sätt skapa förståelse för hur lärare kännetecknar, identifierar samt undervisar och stimulerar särskilt begåvade elever. Tre samhällskunskapslärare, verksamma på tre olika gymnasieprogram på samma skola har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer vilka har analyserats utifrån framförallt Kokots (1999) och Wallströms (2013) kännetecknande egenskaper för särskilt begåvade elever samt Lev Vygotskijs teori om den närmaste utvecklingszonen. Resultatet visar att lärarna uppfattar särskild begåvning som ett komplext fenomen som är svårt att avgränsa i allmänhet och i samhällskunskap i synnerhet. Deras uppfattningar kring särskild begåvning präglas av samblandning med andra elevtyper och tillägg av andra egenskaper, vilket går i enlighet med tidigare forskning om särbegåvning. Resultaten indikerar att lärarna uppfattar att relationsskapande processer och att lära känna sina elever är viktigt för såväl identifiering samt undervisning av elever som skulle kunna vara särskilt begåvade. / As the interest of high performance has increased both nationally and internationally, interest in different types of pupils and their needs and conditions has also increased. One type of pupil who, however, is depicturized as unexplored, not least in a Swedish, national context, are those pupuils who are gifted. The National Agency for Education has introduced work aimed at increasing awareness of giftedness and gifted pupils. The teacher is a crucial actor for the developement and well-being of gifted pupils in school. The National Agency of Education has published material aiming to support teachers in various subjects, but not for civics, were it appears to be a grey area in both research and teachers’ practice for teaching gifted pupils. The purpose of the study is to navigate this grey area by examine civics teachers’ perceptions of giftedness in civics, in order to achieve an understanding of how teachers characterize, identify, teach and stimulate gifted pupils. Three civics teachers, working at three different programs at the same upper secondary school have been interviewed though semi-structured interviews which have been analyzed though Kokot’s (1999) and Wallstrom’s (2013) characteristics of gifted pupils and Lev Vygotskij’s theory of the Zone of proximal developement. The results show that teachers percieve giftedness as a complex phenomenon that is difficult to define in general and in civics in particular. Their perceptions of giftedness is characterized by mixing with other types of pupils and the addition of other characteristics, which is in line with previous research on giftedness in general. The results indicate that the teachers percieve establishing professional relationsips with the pupils and getting to know them is important both for the identification and teaching of pupils who could be gifted.

Syftet med denna kvalitativa studie är att ta reda på framgångsrika faktorer för att anpassa undervisningen i matematik för högpresterande och särskilt begåvade elever, detta för att tatillvara på deras begåvning. Den tidigare forskningen visar att högpresterande och särskilt begåvade elever är inte att förhasta som samma sak, det som de har gemensamt är att dessa elever behöver mer utmaningar i undervisningen. I och med att det har rådit relativt lågt forskningsintresse de senare åren för begåvade elever, så har inte heller kunskap belysts hur dessa elever bör bemötas i någon hög grad. Genom att intervjua fem lärare med erfarenhet av dessa elever i lågstadiet, så har deras erfarenheter presenterats i tre teman, med fokus på hur eleverna identifieras i klassrummet, framgångsrika strategier i undervisningen av dem samt hinder och svårigheter. Denna studies resultat visade att många begåvade elever som inte får sina behov mötta i undervisningen riskerar att underprestera och i vissa fall utveckla psykisk ohälsa. Resultatet tillsammans med tidigare forskning visar tydligt att det är av stor vikt att lärare anpassar undervisningen efter elevernas behov. Lär vi oss att ta tillvara på begåvning, så kan dessa elever senare “bli vår spjutspets i samhället.”

Individer med särskilda begåvningar utgör en heterogen grupp. Särskilda begåvningar finnsinom olika områden, däribland matematik. Trots att särskilt begåvade individer utgör enspretig grupp med många olikheter återfinns även många likheter. En gemensam nämnare äratt dessa individer behöver mer kunskapsmässig och social stimulans än normalpopulationenför att må bra. Att tillgodose de särskilt begåvade barnens sociala och kunskapsmässiga behov i grundskolan är inte alltid en enkel uppgift. Särskilt begåvade barn har ofta en högre mentalålder än kronologisk ålder vilket medför att de har andra kognitiva behov än jämngamla barn. Granskningar har visat att många skolor brister i att ge särskilt begåvade elever den ledningoch stimulans de behöver för att utvecklas. Syftet med examensarbetet är därför att kartläggapå vilka sätt som lärare vill undervisa mellanstadieelever med särskild begåvning för att deska utveckla sin matematiska kreativitet samt vilka ramfaktorer som begränsar och möjliggördetta. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tre mellanstadielärare som kvalificerat istudiens målinriktade urval. Den insamlade datan analyserades tematiskt. Resultatetsammanställdes och tolkades mot ramfaktorer för att teoretiskt förklara vilka faktorer sombegränsar och möjliggör den matematikundervisning som lärare föredrar av elever medsärskilda begåvningar. Studiens resultat visade att informanterna föredrar att användaproblemlösningsuppgifter för att eleverna med särskilda begåvningar ska utveckla sinmatematiska kreativitet. Två av tre informanter vill även använda sig av digitala verktyg i undervisningen. Samtligainformanter ansåg att gruppuppgifter utgör en viktig del i matematikundervisningen avsärskilt begåvade elever. De anser att det är fördelaktigt att variera gruppindelningar.Informanterna menade på att eleverna ibland kan ingå i grupper med elever på liknandenivåer och ibland ingå i grupper där det är en större kunskapsmässig variation mellaneleverna. Informanterna menade även på att de vill ha mer tid till att arbeta enskilt med desärskilt begåvade eleverna. De ramfaktorer som begränsar och möjliggör den undervisningsom lärare helst vill bedriva av elever med särskild begåvning för att de ska utveckla sinmatematiska kreativitet är skolans ledning och organisation, ekonomi, tid, gruppstorlek,personal och närsamhället. Studiens bidrag till forskningen är en fördjupad bild av vilkaundervisningsmetoder som lärare föredrar att använda sig av för att elever med särskildbegåvning ska få förutsättningar att utveckla sin matematiska kreativitet samt vilkaramfaktorer som begränsar och möjliggör detta.

Syftet med denna studie var att bidra till ökad kunskap inom området särskilda undervisningsgrupper med betoning på hur lärare samarbetar kring elever i dessa grupper. Detta för att eleverna i särskilda undervisningsgrupper ska ha möjlighet att känna delaktighet och få en utbildning likvärdig sina kamrater i ordinarie klass. Studien syftade också till att undersöka vilka möjligheter och utmaningar som finns i samarbetet mellan ordinarie lärare och lärare i särskild undervisningsgrupp. Teoretiska utgångspunkter för studien grundas i systemteori, likvärdighetsteori samt en delaktighetsmodell. Den tidigare forskning vi ansågs relevant för denna studie presenteras under fyra rubriker: Särskilda undervisningsgrupper, Delaktighet och inkludering, Likvärdighet och Samarbete för elever i behov av särskilt stöd. Studien grundar sig i tio stycken kvalitativa intervjuer med klasslärare, speciallärare och specialpedagog som på olika sätt är verksamma inom området särskilda undervisningsgrupper. Tematisk analys valdes som metod för analys och presentation. Den tematiska analysen av det empiriska materialet resulterade i tre huvudteman: Den särskilda undervisningsgruppen prioriteras inte i verksamheten, Samarbetet har utmaningar på olika nivåer i verksamheten och Möjligheter ur ett personalperspektiv. Resultatet tyder på att rektors ansvar är avgörande för att främja samarbete i skolan, men brist på planeringstid och tydlig ansvarsfördelning hindrar detta, vilket drabbar elever i särskilda undervisningsgrupper. Skolledningen måste förbättra organisation och ledning av dessa grupper. När särskilda undervisningsgrupper inte prioriteras, påverkar det undervisningskvaliteten negativt, då de ofta bemannas av outbildad personal. Dessutom är fysisk tillgänglighet och resurser bristfälliga, vilket begränsar inkludering, delaktighet och likvärdighet. Lärare har olika strategier angående likvärdighet, där klasslärare ofta betonar jämlikhet medan lärare i särskilda grupper fokuserar på anpassningar. För att få till en förändring krävs att rektorer och specialpedagoger tar större ansvar för särskilda undervisningsgrupper. Gemensam planeringstid, tydlig ansvarsfördelning och ökad kompetens är nödvändigt. Genom att främja ett inkluderande arbetssätt kan skolan bättre möta elevernas behov och säkerställa likvärdig utbildning.

For people with a functional disability, the everyday life can consist of various limitations that affect the ability to self-determination. These people are often in need of help and support and are forced to rely on other people’s goodwill. In homes with special services the personnel have an important task because their will and abilities for a good nursing care determines the life of the clients. The purpose of this study is to understand how personnel in homes with special services relate to the clients self-determination in their work, both in concept of their interpretation and application of the term. The study was conducted through interviews with seven different personnel from six different group homes, all of them working with individuals that have moderate to severe functional disabilities. With the help from the interviews, we got an understanding of how our respondents look at the term self-determination, how they implement this in their work and what factors may affect the clients self-determination. The result indicate that the personnel we interviewed all agreed that the client’s self-determination is something they consider to be important, but that it’s difficult to work with this because there is different factors that affect the clients self-determination. These factors can for example be linked to the resources that are available, the personals attitude or the clients ability to express their will.

Denna studie syftar till att undersöka lärares syn på arbetet med särskilt begåvade elever i matematik, samt de möjligheter och hinder som upplevs i det arbetet. Studiens valda metod i undersökningen är kvalitativa semistrukturerade intervjuer som vänder sig till lärare. Totalt 18 lärare intervjuades. Data analyserades utifrån ett händelselogiskt perspektiv som ser till både inre och yttre påverkansfaktorer. Av resultatet framkommer det att lärares definition av matematisk särskild begåvning varierar. Samtliga lärare betraktar de inre faktorerna hos eleven som mest betydande i fråga om eleven uppfattas som särskilt begåvad i matematikämnet. Likt elevens motivation, förmåga att kommunicera, dra slutsatser och flexibilitet i ämnet. Majoriteten av de deltagande lärarna i studien förknippar matematiskt särskilt begåvade elever med ett logiskt tänkande. Lärarna ser då till elevens förmåga att se samband, mönster, generalisera och kreativa behärskning i ämnet. Lärarens definition av matematisk särskild begåvning bestämmer vilka elever som identifieras som särskilt begåvade i matematikämnet. Majoriteten lärare, 12 stycken, anser att de har goda förutsättningar att identifiera eleverna i fråga. Ändå är det 13 av lärarna i studien som anser att de inte kan ge de särskilt begåvade eleverna den stimulans som de behöver i matematikundervisningen. Vilket tyder på att en stor del lärare inte vet hur de ska möta de särskilt begåvade elevernas behov i matematikundervisningen. Faktorer som möjliggör arbetet med eleverna i fråga är få och majoriteten lärare anser att de skapar sina egna möjligheter, i den egna undervisningen. Således är lärares inre faktorer, i fråga om erfarenhet och kompetens, av stor betydelse. Däremot upplever lärarna att det finns betydligt fler hinder i arbetet med de särskilt begåvade eleverna i matematik. Dessa hinder utgörs i större utsträckning av yttre faktorer som brist på tid, resurser i form av personal och kompetensutveckling. / This study aims to examine teachers' views on the work with promising students in mathematics, as well as the opportunities and obstacles experienced in that work. The study’s chosen method for data collection is qualitative semistructured interviews aimed at teachers. Data was ana- lyzed from an event logic perspective that comprises both internal and external influencing factors. By looking at the result, it reveals that the teachers’ definition of mathematical promising ability varies. All teachers consider the internal factors of the pupil as most significant in terms of whether the pupil is perceived as promising in the subject of mathematics. Such as the pupils’ motivation, ability to communicate, draw conclusions and flexibility on the subject. The majority of the participating teachers in the study associates mathematically promising pupils with a logical thinking. The teachers then look at the pupil's ability to see connections, patterns, generalize and creative mastery of the subject. The teachers' definition of mathematical promising ability determines which students are identified as promising in the subject. The majority of teachers, twelve, consider themselves to have good chances to succeed with identi- fying the pupils in question. Yet, thirteen of the teachers in the study believe that they do not provide the mathematically promising students with the stimulus they need. Suggesting that a large number of teachers do not know how to meet the needs of mathematically promising pupils. Factors that enable the work with the pupils in question are few and the majority of teachers believe that they create their own opportunities, in their own classroom teaching. Thus, the teachers' internal factors, in terms of experience and competence, are of great importance. However, the teachers experience that there are far more obstacles in the work with the mathematically promising pupils. These barriers consist to a greater extent of external factors such as lack of time, resources in the form of staff and professional development.

No description available.

Den här kvalitativa fallstudien belyser två fall av hur lärare, organisatoriskt och pedagogiskt, anpassar matematikundervisningen för elever med särskild begåvning i matematik där det ena fallet även belyser en dubbelriktad begåvningsproblematik. Syftet med studien är att synliggöra arbetssätt och arbetsmetoder som lärare använder för att inkludera dessa elever ur olika aspekter samt vilka framgångsfaktorer och utmaningar de kan identifiera i sin matematikundervisning. Resultatet visade att det finns flera olika organisatoriska och pedagogiska verktyg som kan användas för att göra de särskilt begåvade eleverna mer inkluderade i matematikundervisningen. Viktigt att poängtera är att man som lärare bör utgå från varje enskild elev för att hitta lämpliga arbetssätt och arbetsmetoder som gynnar elevens fortsatta utveckling. Samtidigt ställer komplexiteten i en sådan undervisning höga krav på lärarens förmåga att, utifrån de förutsättningar och resurser som oftast upplevs som otillräckliga, organisera och individualisera undervisningen på sådant sätt att de särskilt begåvade eleverna får en positiv utveckling utifrån deras unika förutsättningar och behov.

Syftet med studien är att identifiera framgångsfaktorer, samt att påvisa hinder för att uppnå en fungerande elevhälsoorganisation, samt att visa hur Elevhälsans olika yrkeskompetenser bidrar till ett framgångsrikt elevhälsoarbete på en skola. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa djupintervjuer av Elevhälsans personal i åk 6-9 på en skola i en mellansvensk kommun, som enligt Skolverket anses ha en väl fungerande Elevhälsa. Resultaten grundar sig även på samtal med annan personal på skolan, samt på observationer i olika klassrum. Data från intervjuer, samtal och observationer har analyserats utifrån aktivitetsteorin, där fokus ligger på beskrivning av Elevhälsans olika yrkeskategoriers mål, handlingar och operationer. Undersökningen visar hur Elevhälsans olika yrkeskompetensers individuella arbete, samt samarbete sinsemellan bidrar till en fungerande elevhälsoorganisation. Elevhälsans arbete med eleverna kretsar kring hälsofrämjande arbete och arbete för att eleverna ska nå kunskapskraven. Detta bygger på värdegrundsarbete där det satsats mycket kraft på relationsbyggande och gott bemötande mellan elever, samt mellan personal och elever på skolan. Det finns dessutom en tydlig ledning och struktur i organisationen där rutiner och ansvarsfördelning är väl kända och accepterade av personalen. Det förebyggande arbetet bland personal och elever är betydelsefullt. Beslutsprocessen är snabb och dokumentationen upplevs som betydelsefull och användbar i praktiken. Det utgår stöd till elever i svårigheter utifrån deras individuella behov där lärarna visar att de tror på elevens förmåga att lyckas. Arbetet har sin grund i att det råder en positiv stämning bland både personal och elever, där det förebyggande arbetet för att stärka elevernas självkänsla och självtillit är betydelsefullt.   De hinder eller svårigheter som kan finnas för utvecklingsarbetet med Elevhälsan är att det inte finns något facit på hur verksamheten ska organiseras, varje skola måste hitta sin egen modell utifrån sina förutsättningar. Brist på tid, långdragen beslutsprocess och komplicerad dokumentation av elevärenden kan vara andra hinder. En otydlig ledningsorganisation kring Elevhälsans arbete utgör dessutom hinder för att utveckla en fungerande Elevhälsa. / The aim of this study is to find factors for success, and indicated impediments to achieving a well-functioning organization for students’ health. The study was carried out with qualitative in-depth interviews with the staff of the Students’ Health Organization for grade 6-9 at a school in the middle of Sweden, which according to the Swedish National School Board (Skolverket) is considered to have a well-functioning organization for student’s health. The results are also based on conversations held with other staff members of the school and observations made in different classrooms. Data from the interviews, conversations and observations have been analyzed based on the activity theory, focusing on descriptions of the goals, actions and operations of the different professions of the Students’ Health Organization. The study shows how the work of the different professions of the Students’ Health Organization, as well as the cooperation among the different professions, contributes to a well-functioning organization for students’ health. The work of the Students’ Health Organization revolves around promoting the health of the students’ and to establish prerequisites for the students to reach the knowledge requirements. This work is based on values and ethics where much effort is put into the relationship-building and good interactions among students and students and staff. There is also a distinct leadership and a structure of the school organization where routines and distribution of responsibility is well known and accepted by all staff. The preventive work among staff and students is important. The decision procedure is quick and the documentation is experienced as significant, important and useful in everyday work. Support is given to student in need, based on their individual needs and it is shown that there is belief in the students’ abilities to succeed. The work has its foundation in a positive attitude among both staff and students, where the preventive work; to enhance the students’ self-esteem is of great importance. The impediments or difficulties that can be found for the development of a functioning students’ health organization is that there is no key or straight answer to how the work should be organized; each school has to create its own model based on its own conditions. Lack of time, protracted decision procedures and complicated documentation of students needs, abilities and how to work with them are other impediments. An indistinct leadership of the students’ health organization and their work is also an impediment to the development of a functioning students’ health organization itself.

Hyresrätten är en viktig del för svensk ekonomi och sysselsättning. Boendeformen gör det enklare för personer att flytta mellan orter, utan att först behöva köpa en ny bostad och sälja sin gamla. För att se över möjligheterna att främja hyresrätten beslutade regeringen den 30 juli 2015 att tillsätta en särskild utredare med uppgift att bland annat analysera området ”ingripande mot misskött förvaltning av hyreshus, m.m” samt analysera vilka konsekvensersom upphävandet av förvärvslagen år 2010 har medfört. Utredningen fick namnet Hyresgästutredningen. Hyresgästutredningen har i sin utredning kommit till slutsatsen att det föreligger problem avseende ingripande mot misskött förvaltning av hyreshus, m.m. För att komma till rätta med de problem som föreligger är det viktigt att åtgärder vidtas och därför har utredningen framtagit ett antal förslag och överväganden. Utredningen har bland annat föreslagit att det krävs klarare bestämmelser avseende åtgärdsföreläggande i hyreslagen, att ingripandeformen förvaltningsåläggande i bostadsförvaltningslagen ska ersättas av förvaltningsföreläggande, att kommuner ska bli skyldiga att tillhandhålla en förteckning över godvilliga tvångsförvaltare, att när det sker ett ägarbyte under pågående tvångsförvaltning ska den ursprungliga ägaren ansvara över att betala förvaltarens arvode fram till dagen för ägarövergången, att det krävs tydligare bestämmelser avseende förvaltares utgifter samt att det krävs ytterligare insatser för att hitta godvilliga tvångsförvaltare. Vidare har utredningen konstaterat att det inte föreligger skäl för att införa en ny förvärvslag eller för att införa möjligheten till tvångsförsäljning av hyresfastigheter som står under särskild förvaltning. Hyresgästutredningens framtagna förslag är huvudsakligen bra, men förslagen behöver bearbetas ytterligare innan de eventuellt blir lagstadgade. Det hade således varit önskvärt att utredningen antingen hade haft längre tid på sig eller att utredningen hade uppdelats i två skilda utredningar. Utredningens förslag att inte införa en ny förvärvslag är ett adekvat förslag, men inom sin tid bör en ny förvärvslag införas. Det är positivt att utredningen vill klargöra att det inte krävs hinder eller men i nyttjanderätten vid åtgärdsföreläggande när hyresvärden brister i sin underhållsskyldighet. Utredningens förslag att förvaltningsåläggande ersätts av förvaltningsföreläggande är ett bra förslag, men behöver utvecklas mer innan det införs i lagen. Att kommunen ska upprätta en förteckning över förvaltare är ett bra förslag, men det krävs ytterligare åtgärder för att få fler förvaltare. Om fastigheten övergår till ny ägare under pågående förvaltning bör de båda parterna vara solidariskt betalningsansvariga gentemot förvaltare. Det är ett bra förslag att förvaltare ska medges ersättning för nödvändiga utgifter ur fastighetens avkastning. Utredningen har dragit slutsatsen att alternativet tvångsförsäljning under pågående förvaltning inte bör införas, vilket är en positiv slutsats.