Syftet med denna studie är att få fördjupade kunskaper om hur sångpedagoger med hjälp av kommunikativa resurser hanterar sin sångundervisning. I bakgrundskapitlet presenteras forskning inom områdena kommunikation genom kroppsliga resurser, elevers tillägnande och förhållande till kunskap samt lärares val av undervisningsinnehåll. Vidare presenteras multimodalitet och designteori som teoretiska utgångspunkter. Undersökningen är genomförd med hjälp av stimulated recall interview och videoinspelningar. Fyra sångpedagoger som undervisar på högstadie- och gymnasienivå deltar i undersökningen. Sånglektioner har videoinspelats och sångpedagogerna har intervjuats. I resultatet beskrivs vilka hjälpmedel och resurser de använder i undervisningen samt hur de kommunicerar med eleven. Sångpedagogerna använder sig själva som förebildare för att visa olika sätt att använda rösten. Dator är ett verktyg som används frekvent för att hitta repertoar samt spela upp bakgrundskomp. En del sångpedagoger ställer frågor till eleverna för att uppmuntra dem till att reflektera över sitt lärande. Sångpedagogerna lägger ned förhållandevis lite tid på interpretation och ger istället större utrymme till teknik. Notläsning används mycket sällan under sånglektionerna. I diskussionen förs ett resonemang kring förutsättning för lärande och hur ramarna för undervisningen sätts. / The purpose of this study is to gain further insight into how voice teachers, through the help of communicative resources, address voice lessons. The background chapter presents research within the fields of communication through body language, the pupils’ acquisition and relationship to knowledge, in addition to the teachers’ choice of educational content. Furthermore, multimodality and design theory are presented as points of departure.       The study was made using stimulated recall interview and video recordings. Four voice teachers, who teach in Swedish high schools, participated in the study. Voice lessons were videotaped and the voice teachers were interviewed. In the result chapter, the means and recourses applied are described, as well as the ways through which they communicate with the pupils. As role models, the voice teachers have demonstrated various ways in using the voice.  Computers are often used during the voice lessons in choosing repertoire and backgrounds. A few voice teachers direct questions to the pupils in order to help them reflect on their own learning process. The voice teachers devoted more time on vocal techniques than interpretation. Fewer resources were spent on sight reading. In the chapter on discussion, the premises of learning and the framework for teaching are discussed.

Syftet med studien är att undersöka hur sångpedagoger inom de klassiska respektive de populärmusikaliska sångtraditionerna förhåller sig till enskild sångundervisning, samt hur de designar sin undervisning. Data har samlats in genom intervjuer med fyra sångpedagoger, samtliga verksamma på eftergymnasial nivå. Två av informanterna arbetar i huvudsak inom den klassiska genren, de andra två inom pop-genren. Intervjuformen var kvalitativ intervju med öppna följdfrågor. Analysen av materialet är gjord utifrån ett designteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att informanternas val av resurser är liknande oavsett genretillhörighet. De lägger alla stor vikt vid förmågan att designa förutsättningarna för lärande utifrån det enskilda mötet med varje elev. Resultatet visar också att språkbruket skiljer sig åt beroende på vilken genre informanterna tillhör, samt att skillnaderna i klangligt ideal genrerna emellan leder till skillnader i arbetssätt och musikaliskt fokus. I diskussionen förs ett resonemang kring genrernas ideal och dess påverkan på kunskapsförmedlingen. / The purpose of this study is to examine how voice teachers, when following the Classical and Popular vocal traditions, approach private singing, and how they design the instruction. Data has been collected through interviews with four voice teachers, all of whom are active at the post-secondary school level. Two of the informants primarily teach the Classical tradition, while the other two teach the Popular music tradition. The interview form used was the qualitative interview, with open follow-up questions. The analysis was performed from a perspective of design theory. The result shows that the resources used by the informants are similar regardless of genre. Emphasis is placed on the ability to design the conditions for learning in the encounter of each individual student. The result also shows that vocabulary varies according to genre, and that the difference in preferred sound between genres leads to differences in methods, as well as musical focus. The discussion reflects on the ideals of the two genres, and how they affect the transfer of knowledge.

Syftet med studien är att få fördjupad insikt i hur sångpedagoger arbetar med musikteori i enskild sångundervisning på gymnasiet. I bakgrundskapitlet presenteras de rådande betygskriterierna inom ämnet Instrument eller sång I samt tidigare forskning och litteratur som har anknytning till studiens syfte.   Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer och har sedan analyserat materialet ur ett sociokulturellt perspektiv. Samtliga informanter har utbildning från musikhögskola och arbetar vid gymnasieskolans estetiska program. De beskriver sin syn på musikteori ur ett sångperspektiv, berättar hur de arbetar med musikteori i sin undervisning samt ger exempel på hur eleverna kan motiveras till lärande. Resultatet visar att alla informanter anser att musikteori och notläsningsförmåga är viktigt för elevernas musikaliska helhetsbild. Eleverna själva har dock svårt att förstå nyttan av musikteorin eftersom det är lättare för dem att lära sig genom att lyssna på inspelningar via internet. De har också svårt att få en översiktlig helhet över musik och musikteori. / The purpose of this study is to gain deeper insight into how vocal teachers incorporate music theory during individual lessons in upper secondary school. The background chapter presents the grading criteria for Instrument eller sång I, in addition to previous literature related to this purpose.   I have used qualitative interviews and analysed the data from a sociocultural perspective. All of the informants have a higher musical education and work at the designed aesthetical programme at various upper secondary schools. They describe their view of music theory from a vocalist’s perspective and also explain how they incorporate music theory when teaching. The result indicates that the informants consider music theory and the ability to read music as being very important for the student’s general comprehension of music. The students though, have difficulties understanding the advantage of music theory skills since it is easier for them to learn by listening to recordings on the Internet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur sångpedagoger inom genren ”svensk folklig sång” använder trall i sin undervisning och om de eventuellt använder den som ett redskap för att förbättra sångteknik. Tre kvalitativa intervjuer med sångpedagoger ligger till grund för undersökningen och ett sociokulturellt perspektiv har varit teoretisk utgångspunkt. Studiens resultat visar att alla informanter använder sig mycket av trall i undervisningen och att de dessutom använder den som ett sångtekniskt redskap. Informanterna anser att trallen har en mängd egenskaper som gör den till ett praktiskt verktyg när de vill öva sångteknik och exempel på områden i vilka trallen kan tjäna som övning är rytm- och puls, andning, artikulation och röströrlighet. Informanterna anser också att trallen har vissa sociala parametrar som gör den till ett bra hjälpmedel för att bli en del av den folkmusikaliska diskursen. / The purpose of this essay is to examine how singing-teachers, within the Swedish folk music-genre, use trall when they teach and if they eventually use it as a tool to improve singing technique. The foundation of the research is three qualitative interviews. The socio-cultural perspective has served as the study´s theoretical basis. The result of the study shows that all of the interviewees use trall a lot in their teaching and that they also use it as a tool. The interviewees think that trall has a lot of qualities that makes it a practical tool for practicing singing-technique. Examples of areas where trall can be used as practise is rhythm and pulse, breathing, articulation and movability within the voice. The interviewees also think that trall has social parameters which makes it a good tool for becoming a part of the folk-music discourse.

Syftet med studien är att få ökad insikt i hur sånglärare med utgångspunkt i kursplanens mål om genrebreddning hanterar genreområdet jazzsång i sångundervisningen på gymnasieskolans estetiska program. Genom att intervjua fyra sångpedagoger verksamma på gymnasiets estetiska program har jag tagit reda på vad som enligt dem kan betecknas som ett genreenligt sound eller genrespecifika egenskaper speciellt viktiga för jazzsång, hur dessa kunskaper kan förmedlas till eleverna samt hur sångpedagoger använder sig av jazzsångens genrespecifika element i sångundervisningen. Studien har som sin teoretiska utgångspunkt ett sociokulturellt perspektiv med fokus på hur pedagoger använder olika redskap för att kommunicera och lära ut. För att få svar på mina frågor har använt mig av en halvstrukturerad intervjuform. Informanterna är alla yrkesaktiva sångpedagoger, två med en mer klassisk inriktning och två med afroinfriktning. Resultatet visar att jazz som genreområde är svårt för pedagogerna att definiera och ingår i undervisningen i den mån pedagogen styr det därhän. Informanterna beskriver hur jazzen inte bara används för att uppfylla målen om genrebredd, utan också som ett redskap för att mediera kunskap om olika sångtekniska moment som inte är genrebundna. Det framgår också att texten och det talade ordet återkommer som redskap i flera olika moment i jazzsångsundervisningen där jazz undervisas utan att vara ett redskap för att mediera något annat än just jazz i sångundervisningen. De intervjuade pedagogerna anser improvisation vara tyngdpunkten i jazzsångens genretypiska element, men att det varierar beroende på lärarens ämnessyn hur mycket eleverna får arbeta med detta moment. / This study will investigate how to attain a fuller and more versatile insight in how vocal teachers, with the syllabus requirements of genre width in mind, communicate the genre of jazz in their singing classes to learners from the upper secondary school, especially students attending the designed aesthetical programme. By interviewing four vocal coaches, all active teachers at different advanced Schools of Music, I have examined not only what, according to their specific knowledge, is to be considered the sound specific to jazz and the specific properties required for singing jazz, but also how this knowledge is imparted to learners. This is followed by how these aforementioned specific elements of jazz are used in a didactic capacity. The theoretical basis of this study, applying a socio-cultural perspective, focuses on how teachers use different tools to communicate and teach. To answer my questions I have worked with a semi-structured interview method. The informants are all professionally active, two with a classical approach towards singing and two with more of a jazz approach, which also includes their former training and education. The result demonstrates that jazz, as a genre, is difficult for the teachers to define, and is taught only when the teacher includes it in the lesson. The informants describe how jazz is used not only to fulfill the objectives of genre width, but also to mediate technical singing elements that are not genre linked. It also indicates that the text and spoken word recur as tools in various facets of learning jazz, especially when the didactic goal is to solely mediate the art of jazz singing. When interviewed, the educators emphasize the opinion that improvisation is the most important typical element in singing jazz, but to what degree students become acquainted with vocal improvisation is dependent upon how the teacher views the subject.

No description available.

This study examines how singing teachers experience students' nervousness and performance anxiety, what physical and intellectual tools they use to work with it and how they have learned to deal with students' nervousness and performance anxiety. The profession of a vocal coach is a socio-cultural profession – they learn from each other, from their students and through individual studies and education. This study consists of three semi-structured interviews and two exploratory interviews. Qualitative interviews were chosen as method to be able to take part in informants' experiences and knowledge of the subject in a deeper way. Sociocultural perspective was applied as a theoretical angle. What can be deduced from the results is that vocal coaches work with students' performance anxiety and nervousness continuously. The interviewed experienced that there has not been much talk about the subject during their education, but that they themselves have found different ways and strategies to help students with these challenges. The result shows that visualization, the use of metaphors, bodily exercises, involvement of students in concert preparation, "tricking" students into learning, creating a calm, safe and humorous environment, de-dramatization, dialogue with students and self-reflection are used by vocal coaches as tools to handle students' performance anxiety and nervousness

Syftet med detta arbete är att undersöka hur användningen av beteendetestet DiSC påverkar sångpedagogers undervisning. Tre sångpedagoger har därför fått göra ett varsitt DiSC-test och utifrån informationen i DiSC Classic Personprofil övat på att anpassa sitt beteende till tre till fyra elever vardera under tre veckor. Detta följdes av kvalitativa intervjuer med varje sångpedagog. Den teoretiska utgångspunkten för arbetet är ett designteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att sångpedagogerna fått en ny syn på sina (för studien valda) elever. Sångpedagogerna har utifrån detta anpassat sin design av undervisningen till varje elev, vilket bland annat resulterat i att sångpedagogerna upplevt en ökad förståelse och bättre kommunikation- och personkemi till eleven. De upplever vidare att eleven utvecklats snabbare och att välbefinnandet ökat för både lärare och elev. De upplever även att DiSC i många fall svarat mot de tidigare problemområden de upplevt i undervisningssituationen. Sångpedagogerna har redan innan undersökningen förståelse för att de som lärare behöver bemöta varje enskild elev individuellt, men uttrycker efter detta ett stort behov av konkreta redskap, som DiSC, som beskriver hur de kan göra detta. Sångpedagogerna anser att DiSC har varit utvecklande för deras pedagogiska design. Vidare diskuteras, utifrån ett designteoretiskt perspektiv och utifrån tidigare forskning, bland annat huruvida elevers motivation påverkas av DiSC och om användandet av DiSC i undervisningen underlättar för lärare att nå sina egna- eller elevens mål. / The purpose of this study is to investigate how the use of the DiSC behavior test affects the teaching of vocal teachers. Three vocal teachers have therefore done a DiSC test and based on the information in DiSC Classic personal profile practiced adjusting their behavior to three to four students each over the course of three weeks. This was followed by qualitative interviews with each vocal teacher. The theoretical starting point for the work is a design theoretical perspective. The results show that the voice teachers developed a new view of the students chosen for the study. Based on this, the vocal teachers have adjusted their behavior and their teaching design toward each student, which among other things has resulted in the vocal teachers experiencing an increased understanding and better communication and personal chemistry in relation to the student. Furthermore, they experience that the student has developed faster and that the well-being of both teacher and student has improved. They also experience that DiSC has in many cases provided an answer for previous problem areas they have experienced in teaching situations. Even before the study, the vocal teachers understood that they as teachers needed to treat every individual student individually, but afterwards they expressed a great need for concrete tools, like DiSC, that describe how they can do this. According to the vocal teachers, DiSC has been developmental for their teaching design. Furthermore, the effect of DiSC on students’ motivation, among other topics, is discussed from a design-theoretical perspective and based on previous research. Another question that is discussed is whether the use of DiSC in teaching facilitates teachers reaching their own goals or those of the students.