Det förekommer mycket forskning kring brytning hos andraspråksinlärare. Många studier använder sig av modersmålstalare som har skattat brytning hos andraspråksinlärare på en Likert-skala (Jesney, 2004). Ett mål med föreliggande studie var att bidra till en ökad insikt om och hur personer med svenska som andraspråk uppfattar utländsk brytning i svenska på samma sätt som en modersmålstalare gör och om det fanns något samband mellan förmågan att uppfatta brytning och förmågan att utrycka sig på svenska.  Djupare analyser gjordes av perception och produktion hos andraspråksinlärare. Designen på studien bestod av tre grupper och omfattade 42 deltagare som representerade 15 språk . Två av grupperna innehöll andraspråksinlärare och den tredje gruppen bestod av modersmålstalare. Samtliga andraspråksinlärare studerade eller hade studerat svenska som andraspråk vid ett universitet eller SFI. Alla deltagare med svenska som andra språk spelades in, när de uttalade ett antal meningar samt beskrev två bilder. Andraspråksinlärarna i den första gruppen och modersmålstalarna i den tredje gruppen fick sedan skatta brytning utifrån det inspelade materialet. Skattningarna utfördes på en 8-gradig Likert-skala där 1 stod för ”ingen brytning” och 8 för ”mycket stark brytning”. Det utfördes även en intervju för att kartlägga olika språkliga och sociala bakgrundsfaktorer hos andraspråksinlärarna i den första gruppen. Under intervjun fick andraspråksinlärarna även göra en självskattning av sin egen brytning. Resultaten visade att andraspråksinlärarna skattade både sin egen och andra andraspråksinlärares brytning högre än modersmålstalarna. Det fanns även tendenser till samband mellan brytningsgrad i det egna uttalet och likhet i skattning av brytning jämfört med modersmålstalare. Resultaten visade också att andraspråksinlärarna och modersmålstalarna i viss mån uppfattade olika fenomen i svenska språket som brytning. Det märktes tydligast då accenter förekom i meningarna vilket andraspråksinlärarna tycktes vara känsliga för i skattning av brytning. Slutsatsen av föreliggande studie är att olika faktorer i svenska språket ger upphov till grad av uppfattad brytning och att andraspråksinlärare och modersmålstalare delvis uppfattar brytning på olika sätt. / The results showed that the second language learners were more critical in their ratings of foreign accent of other second language learners than the native speakers. The results also indicated a correlation between native-like rating of foreign accent and the rating of one’s own perceived foreign accent among the second language learners.  Correlations between gender and native-like rating and correlation between friendship with native speakers and native-like rating showed no significant results. Second language learners and native speakers perceived different factors in Swedish as foreign accent. This was most distinct when word stress occurred in the sentences, which the second language learners appeared to be more sensitive to in perceived foreign accent rating than the native Swedish speakers. The conclusion of this study is that a variety of factors in Swedish affect perceived foreign accent and that second language learners and native speakers of Swedish to some extent perceive foreign accent in similar ways, and to some extent deviate from each other.

Inom det teoretiska perspektivet för huvudområdet SMDI vilket inbegriper språkliga och kulturella verksamheter som barn och unga ingår i, men samtidigt med vidgad ram mot skrivutveckling och textsocialisation mot det nya medielandskapet, skrivs denna uppsats. Studien syftar till att ge en djupare förståelse för hur elevers samtal skapar text i skärmbaserad undervisning, det vill säga hur eleverna arbetar med digitala verktyg i undervisningen, samt för hur läraren stödjer samtalet. Det teoretiska perspektivet bottnar i Vygotskijs sociokulturella teori. Studien som har en hermeneutisk inriktning med ansats att tolka och klargöra, är av kvalitativ karaktär. Metoden är deltagande observation. I studien ingår sex elever i en årskurs två samt dess lärare. Samtalen dokumenterades med hjälp av inspelning. Tidigare forskning berör elevers samtal, de digitala verktygen samt textskapande. För att tolka och förstå resultatet av observationerna har jag använt begrepp, vilka hämtats ur tidigare forskning. De olika formerna av stöd som läraren eller eleven ger i skrivhändelserna, funktionsstöd, stavningsstöd, instruktionsstöd och idéstöd, och de strategier som är kopplade till skrivande på datorplatta, handlingskedjor, samt samtalets beskaffenhet, turtagning och uppbackning, är några begrepp som använts. Analys av tre skrivhändelser görs och den visar att textskapande samtal uppstår framför allt genom att läraren finns med i detta samtal och ger stöd kopplat till den nära utvecklingszonen. När eleverna ska jobba på egen hand och läraren inte deltar dör samtalet ut. I samtalen är det framför allt funktionsstöd de ger varandra. Slutsatsen är att elevsamtal ofta hamnar i att eleverna ger varandra funktionsstöd kopplat till den text de ska skriva. Samtalet handlar sällan om innehållet i texterna. Lärarens stöd blir därför nödvändigt för att text ska skapas.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2002. / Härtill 5 uppsatser.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka hos vältränade om det fanns något samband mellan maximal styrka, effektutveckling och snabbhet, dvs tester som till stor del speglar anaerob kapacitet. Syftet var också att undersöka om det här fanns någon skillnad och/eller likhet mellan kvinnor och män. (1) Hur ser det eventuella sambandet ut mellan effektutveckling och maximal styrka? (2) Hur ser det eventuella sambandet ut mellan effektutveckling och snabbhet? (3) Hur ser det eventuella sambandet ut mellan maximal styrka och snabbhet? (4) Hur ser det eventuella sambandet ut, på ovanstående frågeställningar, hos kvinnor och män? Metod: Metoden var kvantitativ och laborativ, utformad för att undersöka det eventuella sambandet mellan snabbhet, maximal styrka och effektutveckling – Detta testades genom tre olika fysiologiska tester. Testerna genomfördes på en grupp bestående av 10 män (ålder 24,4±2,8 år, kroppsvikt 78,9±9,7 kg och längd 175,6±7,5 cm) och 10 kvinnor (ålder 24,1±1,7 år, kroppsvikt 65±8,0 kg och längd 167±5,7 cm) som var vältränade men hade olika idrottsbakgrund. Målet var att, utifrån den undersökta gruppen, kunna göra uttalanden om en större population. Testerna som genomfördes var 1 RM knäböj (maximal styrka), sprint 5 m, 10 m och 30 m (snabbhet) samt ett Wingate-test (effektutveckling). Med hjälp av statistikprogrammet Statistica 12.0 och beräkningsmetoden Pearson korrelationskoefficient, har rådata från testerna beräknats för att redovisa det eventuella sambandet. Resultat: Resultatet visade att det fanns, antingen ett medelstarkt samband eller ett starkt samband mellan alla tre testerna, för hela gruppen. Majoriteten av testerna visade ett starkt samband, endast mellan effektutveckling och snabbhet 5 m och 30 m var det ett medelstarkt samband, inga svaga samband hittades. De starkaste sambanden som hittades, för hela gruppen, var mellan effektutveckling och maximal styrka (r 0,90 i absoluta tal och r 0,78 i relativa tal). Män hade, totalt sett, många fler starka samband mellan de olika testerna än kvinnor, kvinnor hade endast ett enda starkt samband, vilket var mellan effektutveckling och maximal styrka. Män å andra sidan hade, med majoritet (8 av 14), ett starkt samband mellan de olika testerna, de starkaste sambanden hittades mellan effektutveckling och övriga tester. Slutsats: Det fanns ett tydligt samband mellan de olika anaeroba kapaciteterna, för hela gruppen. När resultatet redovisas för kvinnor och män enskilt, så var slutsatsen inte densamma – Kvinnor visade både svagare och färre förekommande samband mellan alla kapaciteter än män. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Psykopatiska drag kan ge negativa konsekvenser såsom ett antisocialt beteende och låg empati. För att kunna förebygga har forskningen tittat på olika orsaker till att sådana drag utvecklas. Man har bland annat tittat på om otrygga anknytningsstilar har ett samband med psykopatiska drag.   I den här studien deltog 102 personer i ett bekvämlighetsurval. Av de som svarade var 83,3% kvinnor och resten män, de flesta var i åldersgrupperna mellan 41–64 år.   Denna studie visade ett svagt samband mellan otrygg-undvikande anknytningsstil och psykopatiska drag. Andra studier har gjorts med andra urvalsgrupper med problematik såsom psykiatrisk diagnos och kriminalitet. Förmodligen hade resultatet blivit annorlunda med ett annat urval. Tendensen är dock att det finns ett samband mellan otrygg-undvikande anknytningsstil och psykopatiska drag. / Psychopathic traits can have negative consequences such as antisocial behaviour and low empathy. In order to be able to prevent it, research has looked at various reasons why such traits develop. Among other things, they have looked at whether insecure attachment styles have a connection with psychopathic traits.   In this study, 102 people participated in a convenience sample. Of those who responded, 83.3% were women and the rest were men, most were in the age groups between 41–64 years.   This study showed a weak association between insecure-avoidant attachment style and psychopathic traits. Other studies have been done with other sample groups with problems such as psychiatric diagnosis and crime. Probably the result would have been different with a different selection. The tendency, however, is that there is a connection between insecure-avoidant attachment style and psychopathic traits.

Mellan åren 2001-2010 har 41 svenska aktiebolag valt att byta noteringsplats för sina aktier till NASDAQ OMX Stockholm (Stockholmsbörsen). Bytet har skett från de alternativa marknads- och handelsplatserna NASDAQ OMX First North (First North), Nordic Growth Market (NGM) eller Aktietorget. Det huvudsakliga syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett värde för företagets aktieägare att företaget byter noteringsplats till Stockholmsbörsen. Detta syfte uppnås genom att undersöka hur listbytet till Stockholmsbörsen påverkar företagets marknadsvärde samt hur handeln i aktien påverkas. Då tidigare svenska studier (på Stockholmsbörsen) inom området är få eller helt saknas så är förhoppningen att denna studie ska ligga till grund som ett första steg för framtida forskning inom området.    Tidigare forskning, främst utförd på de amerikanska marknaderna, visar överlag att företag som byter till en mera välkänd och prestigefylld börslista överavkastar marknadsindex tiden innan bytet för att tiden efter bytet underavkasta marknadsindex. Likviditeten, illustrerad med vedertagna nyckeltal, förbättras överlag enligt tidigare studier.    Denna studie har utförts i form av en kvantitativ eventstudie, där själva listplatsbytet har utgjort det studerade eventet. Studien har inte för avsikt att analysera enskilda bolag utan ska istället ge en bild av hur bolagen som grupp beter sig i samband med listplatsbytet.    Sammantaget visar resultatet från denna studie att studiebolagen överavkastar OMX Stockholm PI med 34,2 % och en grupp av jämförelseföretag (som referensgrupp) med 35,3 % under perioden 250 handelsdagar innan listbytet. Tiden efter listbytet och 250 handelsdagar framåt så underavkastar studieföretagen OMX Stockholm PI med 10,6 % samt jämförelseföretagen med 6,3 %. Majoriteten av studieföretagen erhåller vidare en bättre likviditet i och med listplatsbytet vilket visas genom att de får; en minskad köp- och sälj spread, ett större ”djup” i handeln med bolagets aktier, samt en högre omsättning i relation till bolagets marknadsvärde. / During a ten-year period, between 2001-2010, forty-one Swedish public traded companies have changed their trading location to NASDAQ OMX Stockholm (Stockholmsbörsen). These changes in trading location have been from the smaller alternative trading platforms such as NASDAQ OMX First North, Nordic Growth Market (NGM) or Aktietorget. The main purpose of this study is to examine if there is a value in the change of trading location for the current shareholders of these companies. The purpose will be achieved by studying how the change in trading location affects the share price and the stock liquidity. Previous researches on the Swedish markets have been few (or non-existent), hence this report also aims to give an introduction to this field and be a first step in further researches on the Swedish market.    Previous reports, mainly conducted on the US market, show that companies that change their trading location to a better-known exchange experience an increase in their share price the period before the change and a decline in their share price the period after the change. The liquidity shows general improvement when comparing the time before the change to the time after the change.    This report has been conducted in the form of a quantitative event-study, where the actual change in trading location represents the event. The aim is not to show how individual stocks are behaving. Instead all stocks are grouped together and the results are supposed to show how this group behaves.    The results from this report show that companies that change trading location to Stockholmsbörsen have an abnormal return of +34.2% in relation to the broad stock index OMX Stockholm PI and +35.3% compared to a group of randomly selected companies during the 250 trading days before the specific day when the change is conducted. The time from the first day of trading at Stockholmsbörsen and 250 trading days forth companies that change trading location experience an abnormal return of -10.6% (index) respectively -6.3% (group of companies).    The majority of companies that changes trading location to Stockholmsbörsen experience better liquidity ratios such as; a narrower bid-ask spread, an increase in the “depth” in the market, an increase in turn-over compared to market capitalisation.

Syftet med den föreliggande studien är att undersöka i vilken grad elever vid det estetiska gymnasieprogrammet med inriktning musik känner inre motivation till att ägna sig åt övning på sitt huvudinstrument. Syftet är också att undersöka om det finns några samband mellan graden av inre motivation och genre, tidigare musikutbildning, och musicerande familjemedlemmar. I områdesorienteringen lyfts litteratur fram som berör övningsbegreppet och motivationsbegreppet, liksom tidigare forskningsstudier på området. Studien är en kvantitativ sådan där data har samlats in med hjälp av en digital enkät. Ett bekvämlighetsurval av respondenter har gjorts, varför ingen bortfallsanalys har kunnat göras. Resultatet visar att respondenterna upplever en generellt hög grad av inre motivation till att ägna sig åt övning, och att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan en hög grad av inre motivation till att ägna sig åt övning och hobbymusicerande föräldrar. Inga samband mellan en hög grad av inre motivation till att ägna sig åt övning och genre eller tidigare musikutbildning kunde påvisas. Diskussionen belyser resultatet i relation till relevant tidigare forskning på området. / The purpose of the present study is to examine to what degree high school students studying music experiences intrinsic motivation for practicing their instrument. The purpose is also to find out if there are any connections between intrinsic motivation for practicing and musical genre, previous musical education, or family members engaging in musical activities. Chapter two presents relevant literature on practicing and motivation, as well as previously conducted studies on the subject. The present study is quantitative, and data has been gathered using an online survey. A convenience sample of respondents was used and therefore no dropout analysis could be carried out.   The result shows that the respondents experience a rather high level of intrinsic motivation for practicing their instrument, and that there is a statistically significant connection between a high level of intrinsic motivation for practicing and having parents who take part in musical activities in their spare time. No connections could be found between a high level of intrinsic motivation for practicing and musical genre or previous musical education. Chapter six discusses the result in relation to relevant literature and previously conducted studies on the subject.

I detta examensarbete har en geoteknisk utredning utförts för att bedöma ifall grundläggning aven bro över Fyrisån i Uppsala kan utföras på enklaste sätt, genom plattgrundläggning. Arbetethar grundats på att undersöka hur grundläggningen styrs av den postglaciala lerans tekniskaegenskaper. Problemformuleringen har varit, att undersöka hur den geotekniska projekteringenav bron, dels skulle kunna genomföras, dels ska genomföras utifrån beaktande och värderingav tekniska och i viss mån ekonomiska aspekter. De frågeställningar som behandlas är: Vilkautmaningar finns det med att bygga bron på den aktuella platsen? Vilka svårigheter finns detmed att bygga bron enligt enklaste sätt, Vilka ytterligare grundläggningsmetoder kan användasför att grundlägga bron samt hur ska dessa tillämpas? Arbetet har utförts med en inledandelitteraturstudie via Malmö Universitetsbibliotek, sökmotorn Libsearch och SGI:s bibliotek. Enfallstudie har utförts av jordlagerförhållandena vid Fyrisån, där utvärderingen baseras påanalyser av data från tillgängliga fältundersökningar i området. Handberäkningar hargenomförts för att överslagsmässigt kontrollera de geotekniska förutsättningarna i brott- ochbruksgränstillståndet. Handberäkningarna har jämförts med datorberäkningar från Plaxis 2D.Teorin som ligger till grund för beräkningarna baseras på etablerade standarder somkontrolleras mot flertalet källor. Undersökningarna visar att djupet till berg är ca 55 m underbefintlig markyta. Jordlagerföljden består generellt av fyllning på siltig torrskorpelera påsulfidlera på lera/silt på friktionsjord. Utmaningen med grundläggningen av bron kansammanfattas till den potentiellt miljöfarliga sulfidhaltiga leran som leder till svårigheter ibruksgränstillståndet, eftersom den har en benägenhet att ge stora sättningar vid belastning,kombinerat med det stora djupet till berg.Handberäkningar visar att bron inte kan grundläggas på platta på mark eftersom jorden går ibrott när den belastas av fundamentet för odränerade förhållanden, dvs. korttidstillståndet. Ävenberäkningar med Plaxis 2D indikerar att jorden går i brott. Handberäkningar ochplaxisberäkningar har också genomförts för att undersöka de sättningar som kan utbildas vidgrundläggning på platta på mark. Det tillåtna värdet för sättningar är 0,050 m medanhandberäkningarna ger en sättning på 0,52 m och Plaxis 2D 0,41 m. För att bron ska kunnagrundläggas på den postglaciala leran används istället pålar med en geoteknisk bärförmåga på725 kN. Pålarnas knäcklast har beräknats till 5254 kN. Totalt krävs 18 pålar för att grundläggabrofundamentet. Pålning används då det råder osäkerhet hur användningen av övrigagrundläggningsmetoder interagerar med sulfidhaltig lera, bland annat hur reaktionen mellankalk/cement och sulfidjorden fungerar, om t ex kalk-cement-pelare skulle ha använts istället förpålar, samt resultaten av en eventuell försurning av omkringliggande miljö. Sulfidhaltig lerasänker pH-värdet i jord vid exponering för syre.Handberäkningarna och datorberäkningarna visar liknande resultat, vilket tyder på att deterhållna resultatet är rimligt. Förutsättningarna som används för beräkningarna är baserade påempiriska samband, som vid jämförelse med resultat från genomförda sonderingar visar på engod överensstämmelse. Avvikelser i sonderingarna bedöms vara ett resultat bl. a av deskalrester som finns i jorden, vilket beaktas vid värdering av resultatet. Resultatet från denutförda studien visar, att grundläggning av platta på mark inte är möjlig, främst på grund av destora sättningar som kan förväntas utbildas. Grundläggning med pålning väljs utifrånmiljömässiga och tekniska krav. / In this thesis, a geotechnical investigation has been performed to assess if the foundation of abridge over Fyrisån, Uppsala, can be founded by plate foundation. The work has been based oninvestigating how the postglacial clay affects the construction based on the current groundconditions. Questions being answered are: what challenges there are in building the bridge atthe current location, what difficulties there are in building the bridge according to conventionalmethods and what foundation methods can be used to construct the bridge and how these shouldbe applied. The work has been carried out through a literature study. A case study has beenperformed of the soil conditions in Fyrisån which shows that the soil consists in general offilling on silty dry clay crust on sulfide clay on clay/silt on friction soil. The depth to rock is 55meters.The main challenge with this specific soil are the large compression, which is a result of largedepth and the fact that the soil consists of sulfide clay. The calculations by hand correspond thecalculation done in Plaxis 2D where the results show that the soil breaks in the undrained stateand the compression is 0,41m, 0,52 m by hand, compared to the maximum requirement of 50mm. The choice of foundation is piling due to the uncertainty of reaction betweenlimestone/cement and sulfide and the risk of acidification.The condition on which the calculations are based on is compared to completed probes whichshows a good correspondence. Any abnormalities are concluded to be a result of the soil’scontent of residual of shell. In conclusion the study shows that the foundation cannot be donewith a plate foundation and the soil has to be reinforced due to the large compression of thesoil.

Maritime transportation emits about 3% of global greenhouse gas, International Maritime Organization (IMO) aims to reduce shipping’s emissions by 50% with respect to 2008 levels. Proton exchange membrane fuel cells (PEMFCs) are considered among the most promising clean technologies for decarbonizing the maritime sector. One of the challenges for commercial application of PEMFCs is their limited durability. The purpose of this thesis was to assess the most significant degradation mechanisms and operating conditions of the PEMFC in marine applications, including membrane and catalyst layer degradation during idle, start-stop cycles, and dynamic load cycles, and to build a model to forecast the lifetime.A semi-empirical approach was developed to evaluate the PEMFC lifetime through a 2D COMSOL model. The model takes into account the empirical relationships for membrane conductivity loss and electrochemical surface area (ECSA) decay as functions of cycling numbers, aging process, and idling time. The 2D model has been validated with the experimental data in the literature and are also compared with a previous 1D model. The polarization curves show the voltage output against current density, lifetime is evaluated using a 10% voltage reduction criterion at the current density 0.6 A/cm2.An improved ECSA degradation model with variable load levels increases the lifetime of the ferry in Case 5 from 5500 hours to 7500 hours. Load cycling and idling cause the most severe degradation, but the impact can be reduced by a hybrid system with battery supplement and onshore charging. The lifetime of the ferry in Case 5 has been significantly further improved from 7500 hours to 22500 hours, which is comparable to the 20000-hour lifetime of commercial products for marine applications. Furthermore, membrane thickness effect analysis showed that fuel cells with thinner membranes (such as NR211) have better performance before degradation due to higher proton conductivity, but degrade faster during load cycling due to hydrogen crossover. The results of this research can be extended to help optimize fuel cell, stack and power system designs to avoid worst-case operating conditions and thereby limit fuel cell degradation. / Sjötransporter släpper ut cirka 3% av de globala växthusgaserna, International Maritime Organization (IMO) har som mål att minska sjöfartens utsläpp med 50 % jämfört med 2008 års nivåer. PEM-bränsleceller anses vara bland de mest lovande rena teknikerna för att minska koldioxidutsläppen i den maritima sektorn. En av utmaningarna för kommersiell användning av PEM-bränsleceller är deras begränsade hållbarhet. Syftet med denna avhandling var att bedöma de viktigaste nedbrytningsmekanismerna och driftsförhållandena för PEM-bränsleceller i marina applikationer, inklusive nedbrytning av membran och katalysatorskikt under tomgång, start-stopp-cykler och dynamiska belastningscykler, och att bygga en modell för att förutsäga livslängd.En semi-empirisk metod utvecklades för att utvärdera PEMFC:s livslängd genom en 2D COMSOL-modell. Modellen tar hänsyn till de empiriska sambanden för membrankonduktivitetsförlust och den elektrokemisk ytareans (ECSA) sönderfall som funktioner av cyklingstal, åldrandeprocess och tomgångstid. 2D-modellen har validerats med experimentella data i litteraturen och jämförs även med en tidigare 1D-modell. Polarisationskurvorna visar utspänningen mot strömtätheten, livslängden utvärderas med ett 10 % spänningsreduktionskriterium vid strömtätheten 0.6 A/cm2.En förbättrad modell för nedbrytning av elektrokemisk yta med varierande lastnivåer ökar färjans livslängd i fall 5 från 5500 timmar till 7500 timmar. Lastcykling och tomgång orsakar den allvarligaste försämringen, men påverkan kan minskas genom ett hybridsystem med batteritillägg och landladdning. Färjans livslängd i fall 5 har förbättrats avsevärt ytterligare från 7500 timmar till 22500 timmar, vilket är jämförbart med 20000 timmars livslängd för kommersiella produkter för marina applikationer. Vidare visade membrantjocklekseffektanalys att bränsleceller med tunnare membran (som NR211) har bättre prestanda före nedbrytning på grund av högre protonledningsförmåga, men bryts ned snabbare under belastningscykler på grund av väteövergång. Resultaten av denna forskning kan utökas för att hjälpa till att optimera designen av bränsleceller, stack och kraftsystem för att undvika värsta driftsförhållanden och därigenom begränsa nedbrytningen av bränsleceller.

Bakgrund:  Balanserat styrkort är en ledningsmetod och en styrfilosofi för att styra organisationer. Det fungerar som ett ramverk och verktyg för att mäta, följa upp och hantera prestationer. Enligt Kaplan och Norton innefattar balanserat styrkort fyra perspektiv, det finansiella perspektivet, kundperspektivet, processperspektivet samt utvecklingsperspektivet. Perspektiven utgör en hierarkisk ordning med ett kausalt samband mellan respektive perspektiv. Få studier har fastställt kausalitet i samband med användning av balanserat styrkort som Kaplan och Norton (1992) tidigare beskrivit vara en stor del av ett väl balanserat styrkort. Genom att undersöka en förvaltning i offentlig sektor erhålls därför en uppfattning kring hur det balanserade styrkortet är uppbyggt i dess verksamhet och om kausalitet råder mellan de fyra perspektiven. Studien fokuserar på en förvaltnings introduktion av det balanserade styrkortet och hur detta används och dess effekter, samt om offentliga sektorn innehar kausalitet mellan de fyra perspektiven.  Syfte:  Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur det uppställda balanserade styrkortet används inom omsorgsförvaltningens aktiviteter och utreda om det råder kausalitet mellan perspektiven.  Metodval:  Forskningsstudiens tillvägagångssätt utgår från en kvalitativ metod, där en fallstudie har genomförts i Kristianstad kommuns omsorgsförvaltning. Insamlingen av det empiriska materialet har erhållits genom åtta semistrukturerade intervjuer, med fyra verksamhetsutvecklare, tre medarbetare samt en planeringschef för förvaltningen. Empirin har kompletterats med sex dokument från kommunen. Den teoretiska referensramen syftar till att skapa en förståelse för ämnet balanserat styrkort. Slutligen kopplas empirin till teorin i ett analysavsnitt.  Slutsats:  Det balanserade styrkortet tillämpas i omsorgsförvaltningens genom att i första hand fastställa kvalitetsmålen attraktivitet, trygghet, hållbarhet och ekonomi. Sedan tillämpas balanserat styrkort för att styra och följa upp verksamheternas aktiviteter genom att etablera nyckeltal med avseende på de fyra kvalitetsmålen. Styrkortet fungerar som en strategisk ram för hela förvaltningen som hjälper till att specificera och kommunicera målen samt koppla dem till konkreta indikatorer, det vill säga nyckeltal. Aktiviteterna i respektive perspektiv ger upphov till effekter i de andra dimensionerna i den hierarkiska ordningen, ett samband som tyder på kausalitet, en kedja aktiviteter som kan kopplas till en orsak-verkan-effekt. Genom att beakta kausaliteten mellan de fyra perspektiven som förekommer till följd av tillämpningen av balanserat styrkort kan förvaltningen uppnå sina mål på ett mer effektivt och strategiskt sätt. Det främjar en helhetssyn på verksamheten och hjälper till att skapa en balans mellan de olika dimensionerna. / Background: Balanced scorecard is a management method and a management philosophy for managing organizations. It serves as a framework and tool for measuring, tracking and managing performance. According to Kaplan and Norton, the balanced scorecard includes four perspectives, the financial perspective, the customer perspective, the internal business process perspective and the learning and growth perspective. The perspectives constitute a hierarchical order with a causality between them. Few studies have established causality associated with the use of the balanced scorecard that Kaplan and Norton (1992) previously described as a major component of a well-balanced scorecard. By examining an administration in the public sector, an idea is therefore obtained about how the balanced scorecard is structured in its operations and whether causality prevails between the four perspectives. The study will focus on an administration's introduction of the balanced scorecard and how this is used and its effects, as well as whether the public sector holds causality between the four perspectives.  Purpose:  The purpose of this study is to create an understanding of how a balanced scorecard is used within the activities of the care administration and to investigate whether there is causality between the perspectives.  Method:  The study's approach is based on a qualitative method, where a case study has been carried out in Kristianstad municipality's care administration. The collection of the empirical material has been obtained through eight semi-structured interviews, with four business developers, three employees and a planning manager for the administration. The empiricism has been supplemented with six documents from the municipality. The theoretical frame of reference aims to create an understanding of the subject of the balanced scorecard. Finally, the empirical evidence is linked to the theory in an analysis section.  Conclusion:  The balanced scorecard is applied in care management by primarily determining the quality goals of attractiveness, safety, sustainability and economy. A balanced scorecard is then applied to manage and follow up the operations' activities by establishing key performance indicators with regard to the four quality objectives. The scorecard functions as a strategic framework for the entire administration that helps specify and communicate the goals and link them to concrete indicators, i.e key performance indicators. The activities in each perspective give rise to effects in the other dimensions of the hierarchical order, a connection that indicates causality and a chain of activities that can be linked to a cause-effect-effect. By considering the causality between the four perspectives that occur as a result of the application of the balanced scorecard, management can achieve its goals in a more efficient and strategic way. It promotes a holistic view of the business and helps to create a balance between the different dimensions, such as the financial perspective, the citizen perspective, the employee perspective and the development perspective.