Cities around the world are facing challenges of rapid population growth, social inequality, environmental degradation and climate change. Within the realm of planning and policy, one answer to these issues has been the invention of certification systems to support the transition to a sustainable urban development. In the last ten years a number of certification systems for sustainable urban development on neighbourhood level have been developed, such as BREEAM Communities and LEED Neighborhood Development. Though an important contribution for a systematic way to treat sustainability in urban development, such systems have been criticised in a number of criteria, among which an important deficiency is their lack of factors for social sustainability. A new Swedish certification system for neighbourhood level, Citylab Action, is since January 2016 being tested in a pilot round with twelve Swedish urban development projects. The aim of this study was therefore to investigate how three of the pilot projects worked with social sustainability and within which areas the Citylab Action Guide best could be developed to support socially sustainable urban development. The following research questions were formulated: What is a relevant understanding of social sustainability for contemporary urban development drawing on the academic literature? How do the selected Citylab Action projects understand and work with social sustainability? What are projects’ key challenges for creating socially sustainable neighbourhoods? What are the projects’ experiences with Citylab Action in relation to their work with social sustainability? The thesis had a critical approach and took ground in a literature study, which rendered an analytical framework and the normative standpoint that social sustainability needs to be concerned with increasing social justice. Täby Park, DrottningH and Masthuggskajen were selected as cases, and studies involved interviews with two civil servants from each project and analysis of planning documents related to the projects’ work with social sustainability. An analysis of the empirical material was carried out underpinned by the analytical framework, which contained the questions: How is social sustainability (implicitly) defined and operationalised? How is the project oriented in regards to the dualism of development and maintenance? Who is considered in the development of the district? Results showed theoretical understanding of social sustainability, as well as operational work, were very different between projects. Synthesis suggests a key challenge for the projects’ work with social sustainability concerns the tendency of marginalising people with less purchasing power. For the development of the Citylab Action Guide to better support socially sustainable urban development, four proposals are given. The Guide should include: more aspects for how to work with existing inhabitants, more distinct aims for projects to execute a comprehensive analysis of the effects on segregation patterns, more attention to the creation of affordable apartments and socially mixed housing, and aims for considering the seven discrimination grounds and socio-economic status in the outcomes of planning. / Städer världen över står idag inför svåra utmaningar såsom befolkningsökning, växande klyftor ökande resursanvändning och klimatförändringar. Ett svar på dessa utmaningar har inom policy och planering varit utvecklingen av certifieringssystem för att stödja övergången till en hållbar stadsutveckling. De senaste tio åren har ett antal certifieringssystem för hållbar stadsutveckling på stadsdelsnivå utvecklats, såsom BREEAM Communities och LEED Neighborhood Development. Dessa verktyg har utgjort ett viktigt steg framåt för ett systematiskt arbete med hållbarhet i stadsutveckling, men också kritiserats för att vara otillräckliga på flera punkter, däribland i sin behandling av social hållbarhet. Ett nytt svenskt certifieringssystem för stadsdelsnivå, Citylab Action, testas sedan januari 2016 i en pilotrunda av tolv svenska stadsutvecklingsprojekt. Föreliggande uppsats avsåg att undersöka hur tre av dessa pilotprojekt har arbetat med social hållbarhet, samt inom vilka områden Citylab Action-guiden kan utvecklas för att på bästa sätt stödja socialt hållbar stadsutveckling. Följande forskningsfrågor formulerades: Vad är en relevant förståelse av social hållbarhet för dagens stadsutveckling utifrån den akademiska litteraturen? Hur förstår och arbetar de utvalda Citylab Action-projekten med social hållbarhet? Vad är projektens största utmaningar för att skapa socialt hållbara stadsdelar? Vad är projektens erfarenhet av Citylab Action i förhållande till deras eget arbete med social hållbarhet? Uppsatsen utgick från en kritisk ansats och tog avstamp i en litteraturstudie, som utmynnade i ett analytiskt ramverk och den normativa hållningen att arbetet med social hållbarhet måste innefatta en ambition att öka den sociala rättvisan. Täby Park, DrottningH och Masthuggskajen valdes som fall, och studien innefattade intervjuer med två tjänstepersoner från varje projekt och textanalyser av plandokument som var kopplade till projektens arbete med social hållbarhet. En analys av det empiriska materialet gjordes utifrån det analytiska ramverket, som innehöll frågorna: Hur är social hållbarhet (implicit) definierat och operationaliserat? Hur är projektet orienterat i förhållande till dualismen mellan utveckling och bevarande? För vem görs utvecklingen av stadsdelen? Resultaten indikerade att förståelsen av social hållbarhet, liksom det operationella arbetet, var mycket olika projekten sinsemellan. I sammanvägningen av de olika fallen framstod tendensen att marginalisera människor med små ekonomiska resurser att vara en av huvudutmaningarna för att skapa social hållbarhet. Fyra förslag ges på vad som skulle kunna ändras i Citylab Action-guiden för att på bästa sätt stödja utvecklingen av socialt hållbar stadsutveckling: Om guiden är ämnad att användas för befintliga stadsdelar bör den omfatta fler aspekter kring att ta hänsyn till och adressera befintliga invånare. Guiden bör innehålla tydligare mål för analys av hur projektet påverkar segregationsmönster. Guiden bör ge mer uppmärksamhet till skapandet av billiga lägenheter i socialt integrerade stadsdelar. Guiden bör innehålla mål för att beakta de sju diskrimineringsgrunderna och socio-ekonomisk status i planeringens fysiska resultat och inte bara i planeringsprocessen.

During the past decade policies and strategies for social sustainability have been developed in order to draw attention to the issue of redistribution of resources in the city and the creation of environments for everyone, and to “enhance social sustainability” is a common policy objective in contemporary Swedish urban planning. It is, however, not clear or predictable what social strategies actually deliver in terms of tangible results. On the one hand, the introduction of the concept has encouraged a debate around equality and democracy in urban areas. On the other hand, in a context of an entrepreneurially oriented urban development, the concept seems to legitimise actions “in the name of sustainability”, that do not necessarily have any redistributive effects. The aim of this project has been to explore how social sustainability as a policy objective is framed and realised in contemporary Swedish municipal urban planning, and what difficulties might occur in the implementation of social strategies. The purpose has been answered through the following research questions: How is the concept of social sustainability incorporated and operationalised within the sphere of urban planning and city administration? What kind of obstacles and goal conflicts that obstruct implementation do the actors involved experience? In order to carry out the aim and answer the research questions a case study has been realised in the municipality of Huddinge. Two different qualitative methods have been used. Analysis of policy documents has demonstrated how the concept of social sustainability is defined in the municipality and what goals and strategies are set up in order to reach there. Semi-structured interviews with planning actors in the municipal organisation have created an understanding of how the public servants handle the issue in their everyday practice and what kind of obstacles they encounter. The theoretical framework consists of two components. Theoretical reasoning around the concept of social sustainability sheds light on what possibilities as well as contradictive and conflictual aspects the concept entails. The approach of Actor Network Theory has allowed an understanding of the municipal organisation as an assemblage of different human and non-human actors involved in the task of making Huddinge socially sustainable. Furthermore, it has encouraged an open-ended inquiry emerging from the interviewees' own perspectives, preventing an understanding limited to explanations anticipated beforehand. The most important results show that the social sustainability work in Huddinge consists of ambitious objectives but that the efforts are performed in a loosely connected network of heterogeneous actors where the work is rather fragmented and many efforts are dependent on individuals. Artefacts in terms of, for example, check-lists play an important role in order to allow all planners to function as agents of change. Implementation difficulties has shown to be wider than usually indicated, and are mainly related to lack of political prioritisation among objectives, lack of routines and knowledge, preconceptions and lack of representation among planners, lack of possibilities to influence market conditions as well as the prioritisation of economic aspects over social issues. In order to facilitate implementation a number of suggestions are being made, including the promotion of a political debate around social objectives and the meaning of social sustainability, to increase resources for the development of routines and an increased knowledge base in order to stabilise the network, and to find means to limit the influence of private actors. It is also concluded that social sustainability has to be prioritised and that goal conflicts with the economic dimension has to be handled in order to produce substantial change. / Under det senaste decenniet har strategier för social hållbarhet utvecklats för att uppmärksamma frågan om urban resursfördelning och skapandet av miljöer för alla, och att ”stärka social hållbarhet” är ett vanligt policymål i dagens svenska stadsplanering. Det är dock inte varken självklart eller förutsägbart vad sociala strategier faktiskt leder till för konkreta resultat. Å ena sidan har introducerande av begreppet social hållbarhet uppmuntrat till debatt kring jämlikhets- och demokratifrågor. Å andra sidan, i en kontext av en entreprenöriellt orienterad stadsutveckling, verkar begreppet kunna legitimera åtgärder ”i hållbarhetens namn”, som inte har någon egentlig omfördelande effekt. Syftet med studien har varit att utforska hur social hållbarhet som ett policymål inramas och förverkligas i nutida svensk stadsplanering, samt vilka svårigheter som kan uppstå i implementeringen av sociala strategier. Syftet har besvarats genom följande forskningsfrågor: Hur är begreppet social hållbarhet införlivat och operationaliserat inom området stadsplanering och kommunal förvaltning? Vilka svårigheter och målkonflikter som försvårar implementering upplevs av involverade aktörer? En fallstudie i Huddinge kommun har utförts för att uppfylla syftet och svara på forskningsfrågorna. Två olika kvalitativa metoder har använts. Analys av policydokument har visat hur konceptet social hållbarhet definieras i kommunen samt vilka mål och strategier som har satts upp för att nå dit. Semistrukturerade intervjuer har skapat en förståelse för hur tjänstepersonerna i den kommunala organisationen hanterar frågan i deras vardagspraktik och vilka typer av svårigheter de upplever. Studiens teoretiska ramverk består av två delar. Ett teoretiskt resonemang kring begreppet social hållbarhet tydliggör vilka möjligheter samt vilka motsägelsefulla och konfliktuella aspekter begreppet bär på. Angreppssättet aktör-nätverksteori har möjliggjort en förståelse av den kommunala organisationen som en samling av olika mänskliga och icke-mänskliga aktörer involverade i uppgiften att göra Huddinge socialt hållbart. Dessutom har det uppmuntrat en förutsättningslös undersökning utifrån intervjupersonernas egna perspektiv, vilket har förhindrat en förståelse begränsad till på förhand antagna förklaringar. De viktigaste resultaten visar att arbetet för social hållbarhet i Huddinge består av ambitiösa målsättningar, men att ansträngningar utförs i ett löst sammansatt nätverk av heterogena aktörer där arbetet är relativt splittrat och många insatser är individberoende. Artefakter i form av exempelvis checklistor spelar en betydande roll i att tillåta alla planerare att fungera som förändringsagenter. Implementeringssvårigheter har visat sig vara bredare än vad som vanligtvis föreslås, och beror främst på brist på politisk prioritering bland målsättningar, brist på rutiner och kunskap, fördomar och brist på representation i planerarkåren, brist på verktyg att påverka marknadsvillkor samt prioritering av ekonomiska aspekter framför sociala frågor. Ett antal förslag för att underlätta implementering ges, vilka innefattar att stimulera en politisk debatt runt sociala målsättningar och betydelsen av begreppet social hållbarhet, att satsa ökade resurser på att utveckla rutiner och en utökad kunskapsbas med syftet att stabilisera nätverket, samt att hitta sätt att begränsa privata aktörers inflytande. Slutsatsen har även dragits att social hållbarhet måste prioriteras samt att målkonflikter med den ekonomiska dimensionen behöver hanteras för att någon betydande förändring ska kunna ske.

The project studies environmental and social sustainability of alternative food networks (AFNs) in Jönköping County, Sweden by investigating the development of alternative food networks as part of a pre-study for Region Jönköping’s Län project Återtag av livsmedel från Naturbruksskolorna i länet till sjukhusrestaurangerna. The purpose of the study was to identify challenges and opportunities of implementing AFNs and to determine suggestions for overcoming these challenges. The purpose was achieved by investigating Region Jönköping Län's project to implement meat and vegetables produced by Jönköping County's agricultural high schools into the kitchens of the regional hospitals to become meals for patients and visitors.

La industria de la moda es una de las más contaminantes del mundo, responsable de la contaminación ambiental, consumismo masivo y esclavitud moderna. Debido a esto, se desarrolló un nuevo concepto dentro de la moda, conocido como moda sostenible, la cual busca reducir el impacto que la industria está creando en el mundo y en la sociedad. Actualmente, son escasas las marcas peruanas de moda, que practican alguna de las ramas sostenibles, siendo estas: la ecológica, económica o social. En la presente investigación, se explorará específicamente la rama social, analizando cómo es que una marca peruana aplica este concepto dentro de sus métodos de trabajo. La empresa a estudiar, es Artemisa Grellaud, una marca de joyería artesanal. Es por ello, que la presente investigación tiene como objetivo general entender cómo se ha trabajado la sostenibilidad social en la marca Artemisa Grellaud. Para ello, se realizará un estudio de caso descriptivo, con el fin de analizar la marca desde diversas perspectivas, para lograr un mayor entendimiento sobre sus prácticas. Se realizarán diferentes técnicas de recolección de información, tanto como: observación, entrevistas y grupos focales, para crear un mayor acercamiento en el caso a realizar. / The fashion industry is one of the most polluting in the world, responsable for environmental pollution, mass consumerism and modern slavery. Due to this, a new concept was developed within fashion, known as sustainable fashion, which seeks to reduce the impact that the industry is creating in the world and in the society. Currently, there are few Peruvian fashion brands that practice any of the sustainable branches, these being: ecological, economic or social. In this research, the social branch will be specifically explored, analyzing how a Peruvian brand applies this concept within its working methods. The company to study is Artemisa Grellaud, a brand of artisan jewelry. That is why the general objective of this research is to understand how social sustainability has been worked on, in the brand Artemisa Grellaud. To do this, a descriptive case study will be carried out, in order to analyze the brand from different perspectives, to achieve a better understanding of its practices. Different information gathering techniques will be carried out, such as: observation, interviews and focus groups, to create a greater approach in the case to be carried out. / Trabajo de investigación

The 2030 Agenda for Sustainable Development, adopted by all United Nations Member States in 2015 and consists of the 17 Sustainable Development Goals (SDGs). Sustainable development was adopted in 2003 as an overall objective of Swedish government policy. This study focuses more closely on gender-equal parenting as an aspect of social sustainability. According to the Swedish government’s national policy on gender equality, the work of family centers must be characterized by a gender equality perspective as a step towards creating social sustainability. However, several studies show that female dominance in family centers, together with traditional norms linked to parenthood, entails a challenge related to the pursuit of equal parenthood. For example, fathers tend to feel excluded and not welcome in the center. Hence, this study especially aims to find out how family centers and their professionals work to create conditions for including fathers in their activities and thereby stimulate equal parenting. The study used a qualitative method with semi-structured interviews with a total of six interviewees at two family centers. The result shows that the personnel at the family centers are working for social sustainability diligently, in this case, gender-equal parenting. Still, the execution of the work varies between professionals and family centers. Therefore, it is safe to say that a national effort is needed to create greater equality in family centers' approach to gender-equal parenting.

Barnkonventionen blev lag i Sverige den första januari år 2020. Ett sätt att integrera barnkonvention i fysisk planering är säkerställa alla barns rätt till en god utomhusmiljö. Tidigare forskning visar att tillgång till naturen har flera positiva fördelar, såsom fysisk och psykisk hälsa. Barns möjlighet till detta kan variera beroende på olika bakgrundsförhållanden och ett sätt att jämna ut ojämlikheten är att arbeta med skolgårdens utformning och planering.  Utifrån ovanstående resonemang är syftet för den här kandidatuppsatsen att belysa skolgårdens nutida utformning och utvecklingsmöjligheter baserat på visioner och teorier om barns utemiljöer. För att uppfylla syftet har ett inventeringsprojekt av skolgårdar i samarbete med Karlskoga kommun genomförts våren 2021. Projektet ska utmynna i en nulägesbeskrivning och analys för stödja kommunens planering och prioritering av skolgårdar. Följande frågeställningar har formulerats för att uppfylla uppsatsens syfte: Vilka målsättningar och visioner för skolgården och barns utomhusmiljöer har Karlskoga kommun?  Hur är skolgårdarna i Karlskoga kommun rumsligt utformade i förhållande till visionen?  Studiens resultat har analyserats med hjälp av en teori som utgår från Grahns och Berggren-Bärrings (1995) åtta karaktärer hos parken som är betydelsefulla för människor. Teorin har anpassats och kompletterats med hjälp av andra studier om kvalitéer i barns utemiljöer. Karlskoga har en policy gällande för- och grundskolans skolgårdsmiljöer samt en översiktsplan från år 2011, som med hjälp av en dokumentanalys undersökts utifrån teorin. Teorin har med stöd av dokumentanalysen utvecklats till ett observationsschema för att möjliggöra för en inventering och analys av skolgårdarna i Karlskoga kommun. Resultatet har även analyserats med hjälp av kulturgeografiska och rumsliga perspektiv samt barns geografier för att få en djupare förståelse om skolgården som plats. Slutsatsen baserad på resultatsanalysen visar att de undersökta skolgårdarna till stor del lever upp till Karlskogas vision om barns utemiljöer. Den naturrika miljön är en genomgående utgångspunkt i analysen av empirin och förespråkas både av tidigare studier samt kommunens styrdokument. Den naturrika miljön har en så kallad polymorf egenskap som innebär att den kan ha olika användningsområden och egenskaper. Exempel på dessa egenskaper är återhämtning, kultur och artrikhet, lekvärde samt möjlighet för barn att forma sin egen plats. Däremot finns det en paradox när det gäller tillgänglighet och trygghet. Den naturrika miljön kan ge upphov till tillgänglighet då den har flera användningsområden, men kan också  hindra elever med fysisk funktionsnedsättning samt undanskymma konflikter. Därför är utformningen av den naturrika miljön betydande för att skapa en tillgänglig utomhusmiljö. De skolgårdar som bedömdes uppfylla flest kriterier enligt observationsschemat var de som hade god tillgång till vegetation och skogsliknande miljöer. / The UN Convention on the Rights of the Child became law in Sweden on the first of January in 2020. One way to integrate the Convention on the Rights of the Child into physical planning is to ensure that all children have the right to a good outdoor environment. Previous research shows that access to nature has several positive benefits, such as physical and mental health. Children's possibility to this can vary depending on different background conditions and a way to approach and even out the inequality is to work with the schoolyard's design and planning. Based on the above reasoning, the purpose of this bachelor thesis is to shed light on the schoolyard's current design and development opportunities based on visions and theories about children's outdoor environments. To fulfill the purpose, an inventory project of schoolyards in collaboration with Karlskoga municipality took place in the spring of 2021. The project will result in a current situation description and analysis to support the municipality's planning and prioritization of schoolyards. The following questions have been formulated to fulfill the purpose of the essay: What goals and visions for the schoolyard and children's outdoor environments does Karlskoga municipality have? How are the schoolyards in Karlskoga municipality spatially designed in relation to the vision? The results of the study have been analyzed with the help of a theory based on Grahn's and Berggren-Bärring's (1995) eight characteristics of the park that are important to humans. The theory has been adapted and supplemented with the help of other studies regarding qualities in children's outdoor environments. Karlskoga municipality has a policy regarding schoolyards environments as well as their long-term planning document regarding guidance on how water, land and built environment is going to be used, developed and preserved from 2011, which with the help of a document analysis was examined based on the thesis theory. With the support of the document analysis, the theory has been developed into an observation scheme to enable an inventory and analysis of the schoolyards in Karlskoga municipality. The results have also been analyzed with the help of spatial perspectives as well as children's geographies to gain a deeper understanding of the schoolyard as a place. The conclusion based on the results analysis shows that the surveyed schoolyards overall live up to Karlskoga's vision of children's outdoor environments. The natural environment is a consistent starting point in the analysis of the empirical data and is advocated both by previous studies and the municipality's governing documents. The natural environment has a so-called polymorphic quality, which means that it can have different uses and properties. Examples of these characteristics are recovery, culture, species richness, play value and the opportunity for children to shape their own place. However, there is a paradox when it comes to accessibility and safety. The natural environment can give rise to accessibility as it has several uses, but can also prevent students with physical disabilities and obscure conflicts. Therefore, the design of the natural environment is significant for creating an accessible outdoor environment. The schoolyards that were considered to meet the most criteria according to the observation schedule, were those that had good access to vegetation and forest-like environments.

Att uppnå de tre dimensionerna av hållbarhet är ett av samhällsplaneringens övergripande mål, men trots det har den sociala hållbarheten fått minst uppmärksamhet och sociala aspekter åsidosatts. Samtidigt föreligger det maktstrukturer som ett hinder. Mot denna bakgrund är syftet uppsats är att kritisk granska och analysera hur social hållbarhet görs inom samhällsplaneringen i Norrköping kommun. Detta genomfördes huvudsakligen genom undersökning av 5 kommunala policydokument med Bacchis kritiska policyanalys som kompletteras med intervjuer, utifrån intersektionalitet. Vårt resultat indikerar att social hållbarhet genomgående saknar definition och är således ett abstrakt koncept, istället utgörs det av underliggande termer exempelvis trygghet eller tillgänglighet. Underliggande maktordningar tas inte hänsyn till och det förekommer en risk att problemen produceras och reproduceras i stället för att hanteras, således kan inte social hållbarhet uppnås. / Achieving the three dimensions of sustainability is among the ultimate goals of planning, despite this social sustainability has received the least attention and social aspects have been neglected. In addition, the prevailing power structures act as a hindrance. Against this backdrop, the following thesis critically examines and analyses how social sustainability is constructed in urban planning in Norrköping municipality. This was accomplished, through the lens of intersectionality, by examining 5 policy documents with Bacchi's critical policy analysis which was complemented with interviews. Our results indicate that social sustainability consistently lacks definition and is thus an abstract concept, consisting of underlying terms such as security or accessibility. Furthermore, the underlying power structures are overlooked, and the municipality is in peril of producing and reproducing them. Social sustainability thus cannot be achieved.

This work examines the possibility of designing senior housing in collaboration withpreschool. The report focuses on how the common outdoor environment is designed, aswell as a common area for activities. Many elderly feel more lonely as they get older. Atthe same time research has shown that interaction between children and elderly peopleresults in positive effects. Therefore, interaction between the two generations bydesigning common environments is examined.The work is based on interviews conducted with several parties involved in the functionsand potential future residents of senior housing. The results of the interviews show that allrespondents are positive about collaboration between senior housing and preschool.Based on the wishes and experiences that emerged in the interviews, a design proposal ispresented. The design proposal consists of one-storey apartment buildings, a one-floorpreschool, a common room for activities and a common outdoor environment thatincludes a greenhouse, outdoor stage and barbecue areas. / I dagens samhälle minskar den generationsöverskridande kontakten allt mer. Många blir, isamband med att de blir äldre mer ensamma. Dessutom väljer många äldre att bo kvar isina villor längre och som en följd av det blir cirkulationen på bostadsmarknaden låg.Barn spenderar en stor del av sin tid på förskolan där de framförallt umgås med andrabarn, samtidigt som många äldre upplever ensamhet. Många studier visar att kontakt övergenerationsgränser är positiv för såväl ung som gammal. Därav är det intressant attundersöka om utformning av miljöer kan bidra till att samverkan mellan generationernaförenklas.Syftet med examensarbetet är att undersöka om det går att kombinera förskolor ochseniorboende, genom en god gemensam utomhusmiljö och möjlighet till samverkaninomhus, utifrån ett socialt hållbart perspektiv. Frågeställningarna som arbetet har utgåttfrån rör hur förutsättningar kan se ut och utformas för samverkan mellan olikagenerationer, olika generationers behov samt hänsyn till såväl privata som gemensammadelar. Utifrån resultatet har ett utformningsförslag illustrerats. Visualiseringen avförslaget framställdes på en tomt i Växjö.Tomten som valts ut för utformningsförslaget har studerats genom platsbesök ochinläsning av detaljplan. Arbetet har utförts genom intervjuer med flertalet engageradeparter i Växjö och Värnamo kommun, vilka är kommunpolitiker, arkitekter,förskolepersonal, förskolebarn, ordförande för bostadsrättsföreningen vid ett befintligtseniorboende samt potentiella intressenter för ett framtida seniorboende. Således byggerresultatet av arbetet på den information som framkommit vid genomförda intervjuer.Resultatet visar att samtliga tillfrågade respondenter är positivt inställda till samverkanmellan seniorboende och förskola. Det framkommer också att det är viktigt medmöjlighet till både samverkan och avskildhet. Samtliga parter anser att utomhusmiljön harstor betydelse. Det är också där som respondenterna i högst utsträckning tror attsamverkan mellan seniorboende och förskola fungerar bäst. Det framkommer även att engemensamhetslokal, där aktiviteter kan ske, ses som en möjlighet för samverkan.Utifrån intervjusvaren, med anpassning till den valda tomten, har ett program tagits framdär förutsättningar för utformning redovisas och sedan illustreras i utformningsförslaget.Utformningsförslaget består av seniorboende i form av markplanslägenheter, en förskola iett plan med två tillhörande gårdar, en gemensamhetslokal för aktiviteter samt engemensam utomhusmiljö som bland annat innehåller växthus, utomhusscen ochgrillplatser. På området löper cykel- och gångvägar förbi olika platser för aktiviteter ochgrönska.

Background: The unethical treatment of factory workers is widespread, especially in developing countries. There is no international legal body with the jurisdiction to uphold universal labor rights. Hence, the responsibility to ensure worker well-being falls upon the multinational organizations that operate the supply chain. These focal firms often use social auditing; however, recent research reveals that this approach does not incorporate workers' experiences on a consistent basis. To address these shortcomings, a new technology has enabled organizations to connect directly with factory workers, we term the technology digital reporting tools (DRT).  Problem: Even though DRT potential is supported, their adoption rate amongst multinational organizations remains minimal. The benefits of these tools cannot be leveraged without firm implementation. In fact, the estimated market size for socially sustainable tools in global supply chains significantly outweighs their investment rates. This discrepancy must be explained to advance the industry.  Purpose: This thesis intends to deepen the understanding of individual and group level resistance within the change management field by researching a phenomenon that combines technology and social sustainability: DRTs. By recognizing the internal subjective experiences of potential users of DRT technology, we ultimately hope to inform DRT-providers and focal firms of internal and unrealized bottlenecks that hinder the adoption of these tools.  Method: The thesis employs an inductive research approach with a qualitative research design based on 8 semi-structured interviews. All respondents are potential users of the technology within focal firms.  Result: Upon researching the experience of potential users, we find that their willingness to suggest DRT to upper management is the primary mechanism that impacts adoption. We partitioned willingness to suggest into two aggregate dimensions: perceived acceptance of upper management and organizational culture. We find potential users hold an internal need to pitch DRT to upper management in monetary terms. Furthermore, half of DRT utility was unknown by respondents. Lastly, we correlate the sub-theories of change management to the different factors we identified.

Restriktionerna och rekommendationerna införda för att bromsa besmittningen av Covid-19,har implicerat en livsstilsförändring hos individen. Restriktionerna har hindrat människanfrån att delta i sociala sammanhang som var normen innan pandemin ochrekommendationerna har uppmuntrat individen att förändra delar av sin livsstil, i syfte attanpassa sig till de nya samhällsförutsättningarna. Uppoffringarna som individen har behövtgöra, intresserade i synnerhet den sociala dimensionen. Till följd av de minskade socialainteraktionen mellan individerna i samhället, har den ekologiska dimensionen upplevtoväntade förmåner. Man kan i stort sett säga att restriktionerna har gjort individens livsstilmer hållbar, ur en ekologisk synpunkt. De ekologiska fördelarna med restriktionernaförväntas dock försvinna när de så småningom lyfts, om inte livsstilen som individen harbedrivit hittills, behålls kvar. För att detta ska ske, behöver den nya, hållbara livsstilen blinormen för standarden för hälsa och välstånd som finns i samhället. Kulturen som driversamhället ska därför präglas av individens hållbara idéer, tankar och handlingar.Den hållbara livsstilsförändringen har varit startpunkten för denna undersökning. Syftet medstudien är att undersöka ifall individen är villig att fortsätta leva efter livsstilen som bedrevsunder pandemin och hur individens inställning till hållbar livsstil i framtiden har förändratsmed införandet av restriktionerna. Under arbetets gång kommer individens beteenden och valatt problematiseras utifrån två teorier som det teoretiska ramverket består av: kulturellresiliens och hållbart medborgarskap. För att uppnå syftet användes en enkätundersökningsom datainsamlingsmetod, där 70 personer svarade och en blandning av en tematiskinnehållsanalys och en deskriptiv statistisk analys som analysmetod. Av resultatet framgår atten stor del av respondenterna är för en fortsatt användning av klimatfrämjanderekommendationer som riktlinje för en mer hållbar livsstil. Samtidigt, har restriktionernapåverkat individen negativt ur en social synpunkt, men medvetenheten att miljön gynnas avdet är något som anses vara positivt av individen. / The social constraints and recommendations that were introduced to mitigate the spread ofCovid-19 virus, has had implications on the individual’s lifestyle, making it more sustainable.The social constraints have prevented the individual from taking part in any social activitieswith numerous people, but the recommendations have motivated the population for a changein some parts of their lifestyle to better accommodate the forced changes many communitieshave experienced due to the pandemic. The sacrifices that the individual had to make werefocused on its social sphere and as a result of that, the environment has experiencednumerous benefits. The pandemic has made the individual’s lifestyle more sustainable for theenvironment. These environmental benefits though, are expected to disappear when thepandemic is over and the social constraints ceases. Although, if this more sustainable lifestylecould continue, this would be a great opportunity to make a step in the right direction. Thiscould only happen if it becomes the new norm for what a good and sustainable lifestyleshould be lived. The culture, with its norms, should therefore be influenced by theindividual’s sustainable ideas, thoughts and actions.The change into a more sustainable lifestyle has been the starting point of this study. Thepurpose of this paper is to examine if the individual is willing to accept a more sustainablelifestyle and if its attitude towards environmentally conscious lifestyle has changed since theintroduction of sustainable recommendations. During the course of the paper, the individual’sattitudes and choices will be problematized through two theories that makes up the theoreticalframework of this study: cultural resilience and sustainable citizenship. To achieve thepaper’s main purpose, a survey was sent digitally, and 70 people answered, and a mixedmethod approach was used to analyse the result. The survey’s outcome was that the strongmajority of individuals would keep the sustainable recommendations as guidelines towards amore sustainable lifestyle. Besides that, the social constraints have influenced the individual’ssocial sphere negatively, but they have also contributed to many advantages for theenvironment.