In recent decades, there has been a growing recognition of Indigenous rights over traditional territories and natural resources, alongside the intensification of extractive activities on Indigenous lands, often in violation of their rights.The paradox is driven by several factors, including escalating global commodity prices, energy security concerns, and the shift towards green energy. While Sweden has long been known for promoting human rights and environmental standards, the exploitation of rare earth metals in Kiruna has emerged as a significant priority on the Swedish political agenda. These metals are crucial for producing green energy technologies and advancing green energy transition in the country as well as Europe. However, mining rare earth metals in Kiruna raises concerns about the impact on the traditional ways of life of the Sámi Indigenous people, who rely on these territories for their survival and cultural identity. The Sámi people have a deep connection to the land and are greatly affected by environmental changes, including mining activities in their territories. This thesis aims to explore the role of the Sámi Indigenous people in the decision-making process of the Per Geijer expansion of Kiruna mine. Considering the significant priority given to advancing the green energy transition, a critical question arises whether the green energy transition is truly “green” if it requires sacrificing the cultural heritage of the Sámi Indigenous communities in the area.  By employing various perspectives and drawing on environmental justice and interactive governance theories, this thesis aims to shed light on this complex intersection of mining, Indigenous rights, and the pursuit of sustainability, with a particular emphasis on the social sustainability implications.

Offentlig upphandling utgör nästan en femtedel av Sveriges BMP vilket ger upphandlingar en stor påverkansfaktor. Svenska myndigheter förespråkar att upphandlingar genomförda av offentliga myndigheter, regioner och kommuner ska innehålla kravställningar som behandlar miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet, eftersom offentliga upphandlingar anses vara ett viktigt verktyg som främjar hållbar utveckling. Forskningsrapporter och olika nationella myndighetsrapporter pekar alla mot att offentlig upphandling har potential att bli betydligt mer hållbar än den är idag och några av de störst identifierade hindren är kunskapsbrist inom hållbarhetsaspekterna och ett inte tillräckligt strukturerat arbete inom organisationer. För att identifiera vilken potential offentlig upphandling har i arbetet mot ett hållbart samhälle och för att bidra till de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030, har denna studie granskat upphandlingsdokument inom Bodens kommun, genomfört workshops med temat hållbar upphandling och gjort kvalificerade bedömningar av nuläge och potential för hållbar upphandling inom kommunen med hjälp av verktyget HållbarhetssolenTM.Syftet med granskningen och bedömningarna var att se hur kommunen redan arbetar med miljömässig och social hållbarhet samt för att avgöra vilken potential kommunen har till förbättring inom dessa områden.Resultatet visar att upphandlingsprocessen kan ses som en väsentlig del i hållbarhetsarbete på både lokal och nationell nivå. Samtidigt som det kan vara är en av de mest effektiva metoderna att komma åt och förändra produktion och leverans av varor och tjänster. Genom att i offentliga upphandlingar driva hållbarhetskrav och innovation framåt, medverkar organisationer och myndigheter till miljömässig, social och ekonomisk hållbar utveckling och måluppfyllelse av Agenda 2030 / Public procurement makes up just under a fifth of Sweden's BMP, which gives procurement a large influencing factor. Swedish authorities advocate that procurement carried out by public authorities, regions and municipalities should contain requirements that deal with environmental, social, and economic sustainability. Public procurement is thereforconsidered an important tool that promotes sustainable development.Research reports and various national authority reports all point to the fact that public procurement has the potential to become more sustainable than it is today and some of the biggest identified obstacles are a lack of knowledge in the aspects of sustainability and a lack of structured work within organizations.To identify the potential public procurement has in the work towards a sustainable society and to contribute to the global sustainability goals in Agenda 2030, this study has reviewed procurement documents within the municipality of Boden, conducted workshops on the theme of sustainable procurement and made qualified assessments of the current situation, and potential for sustainable procurement in the municipality using the tool HållbarhetssolenTM. The purpose of the review and assessments was to see how the municipality works with environmental and social sustainability and to determine what potential the municipality has for improvement in these areas.The result shows that the procurement process can be seen as an essential part of sustainability work at both local and national level. By promotingsustainability requirements and innovation forward in public procurement, organizations and authorities contribute to environmental, social, and economic sustainable development and goal fulfilment of Agenda 2030 / <p>2023-06-02</p>

Boendeojämlikheter har ökat i Sverige sedan 90-talet. Detta faktum ställer krav på svenska kommuner att hantera den negativa utvecklingen och arbeta med en hållbar bostadsförsörjning. Kommunala policydokument i form av bostadsförsörjningsplaner och riktlinjer för markanvisning är verktyg för kommuner att ställa sociala krav vid byggande och planering av bostäder. Det saknas uppgifter om i vilken utsträckning kommuner ställer sociala krav vid markanvisning i syfte att främja en hållbar bostadsförsörjning och skapa social rättvisa.  Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera i vilken utsträckning kommuner inom Region Stockholm ställer krav på social hållbarhet i kommunernas riktlinjer för markanvisning och bostadsförsörjningsprogram samt granska samband mellan hur höga och låga medianinkomster påverkar sociala krav i policydokument. Empirin består av 26 kommuners riktlinjer för markanvisning och bostadsförsörjningsprogram som bearbetas genom innehållsanalys med utgångspunkt i Fainsteins teori om rumslig och social rättvisa. Genom att studera Region Stockholms kommuner har studien uppmärksammat att sociala krav i många fall är bristfälligt hos kommuner / Increased housing inequalities in Sweden have been on the rise since the 1990s. This fact places demands on Swedish municipalities to address the negative development and work towards sustainable housing provision. Municipal policy documents in the form of housing supply plans and guidelines for land allocation serve as tools for municipalities to impose social demands in the construction and planning of housing. There is a lack of information regarding the extent to which municipalities impose social demands during land allocation with the aim of promoting sustainable housing provision and creating social justice. The purpose of this thesis is to examine and analyze the extent to which municipalities within the Stockholm Region impose demands for social sustainability in their guidelines for land allocation and housing supply programs, as well as to investigate the correlation between how high and low median income influence social demands in policy documents. The empirical data consists of guidelines for land allocation and housing supply programs from 26 municipalities, which are analyzed through content analysis based on Fainstein's theory of spatial and social justice. By studying the municipalities in the Stockholm Region, the study has brought attention to the inadequate presence of social demands in many cases.

Introduktion: De globala målen har tre dimensioner där social hållbarhet är en dimension som innebär att skapa ett jämställt, jämlikt och inkluderande samhälle. Ett av de globala målen är att minska ojämlikheterna där ett delmål är att främja social inkludering. Traditionella maskulina normer och strukturer utmanar arbetet med en god och jämlik hälsa samtidigt som den traditionellt maskulina normen kan bidra till utsatthet och ohälsa hos män. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur hälso- och genusfrågor inkluderas i arbetet med social hållbarhet hos organisationer som arbetar med industrin. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ studie med semistrukturerade fysiska eller digitala intervjuer. Det transkriberade materialet gav underlag till en innehållsanalys där kategorier skapades utifrån manifest och latent innehåll i de meningsenheter som hade bäring på studiens syfte. Resultat: Resultaten visar på svårigheter vid arbete med social hållbarhet då industriella organisationer ofta prioriterar kortsiktig lönsamhet och produktivitet före hälsa. Det kan dock finnas samhällsvinster om fler organisationer arbetar utifrån social hållbarhet - bättre arbetsmiljö, högre innovationsgrad och bättre hälsa. Slutsats: Social hållbarhet skapar bättre förutsättningar för bättre hälsa, men social hållbarhet är inte prioriterat lika ofta inom industrin som kortsiktig lönsamhet. Därav skulle industriföretag behöva fler incitament och strategier om hur social hållbarhet skapar värde för företaget och en bättre hälsa både för kvinnor och män. / Introduction: The sustainable development goals have three dimensions where social sustainability is one dimension that means creating an equal and inclusive society. One of the sustainable development goals is to reduce inequalities, where an objective is to promote social inclusion. Traditional masculine norms and structures challenge the work of good and equal health, while the traditionally masculine norm could contribute to vulnerability and illness in men. Purpose: The purpose of this study was to investigate how health and gender issues are included in the work with social sustainability in organizations working with industry. Method: The study was conducted as a qualitative study with semi-structured physical or digital interviews. The transcribed material provided a basis for a content analysis where themes were created based on manifestos and latent content in sentence-units was identified as having connections on the purpose of the study. Results: The results show difficulties when working with social sustainability as industrial organizations often prioritize short-term profitability and productivity over health. However, there are societal benefits if there were more organizations working on the basis of social sustainability - better work environment, higher degree of innovation and better health. Conclusion: Social sustainability creates better conditions for better health, but social sustainability is not prioritized as often in industry as short-term profitability. Therefore, industrial companies would need more incentives and strategies on how social sustainability creates value for the company and better health for both women and men.

Föreliggande studie avser att skapa en förståelse för begreppet kvinnors empowerment samt dess praktik i Kilimanjaro regionen i Tanzania. Studien syftar till att undersöka hur icke-statliga organisationer i regionen arbetar med kvinnors empowerment samt hur arbetet bidrar till en social hållbar utveckling. Det empiriska materialet har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer med personal inom tre olika organisationer som arbetar med socialt arbete. Empirin har sedan analyserats, med hjälp av en tematisk analys, utifrån begreppen kvinnors empowerment, social hållbarhet, postkolonial feminism, västerländsk dominans och white saviourism. Studiens resultat påvisar att förståelsen av kvinnors empowerment grundar sig i att kvinnor ska återta egenmakten, att ojämlika maktförhållanden ska jämnas ut samt att stärkandet av kvinnor även leder till att samhället förändras och utvecklas. Vidare visar resultatet att kvinnors empowerment bidrar till en social hållbarhet eftersom arbetet grundar sig i kollektivismen inom lokalsamhällen. Ytterligare påvisar studiens resultat behovet av inhemska och lokala arbetsmetoder inom arbetet med kvinnors empowerment samt vikten av att frångå västerländska perspektiv inom det sociala arbetet i det globala syd. Genom att förlita sig på de inhemska och lokala arbetsmetoderna kan samtliga kvinnor inkluderas, eftersom dessa innefattar den etniska mångfalden. / The present study intends to create an understanding of the concept of women's empowerment and its practice in the Kilimanjaro region of Tanzania. This study aims to investigate how non-governmental organizations in the region work with women's empowerment and how the work contributes to social sustainability. The empirical material has been collected through six semi-structured interviews with staff from three different organizations within the social work field. The empirical work has then been analysed, using a thematic analysis, based on the concepts of women's empowerment, social sustainability, post-colonial feminism, Western dominance and white saviourism. The study's results demonstrate that the understanding of women's empowerment is based on women regaining their power, that unequal power relations must be equalized, and that women empowerment results in a changing and evolving society. Furthermore, given that the work is built on collectivism within local communities, the findings demonstrate that women's empowerment contributes to social sustainability. Additionally, the result demonstrates the need for indigenous and local methods within women's empowerment as well as the importance of breaking from Western perspectives. By relying on the indigenous and local methods, it may result in the inclusion of all women, since it takes ethnic diversity into account.

I dagens stadsplanerings saknas det allmänt erkännande metoder för hur utvärdering av social hållbarhet i planering ska gå till. Forskning inom planering belyser att det även finns en brist på utvärdering efter genomförandeskedet i stadsplaneringen. Det finns även en insikt inom forskningen att resultat av planer kan få oväntade effekter, denna insikt har ökat efter att de sociala aspekterna integrerats mer i planeringen. En positiv aspekt av utvärdering i efterhand är att den ger nytta i form av ett lärande, planeringsteorin har visat ett behov av effektanalys för att förklara resultat. Vidare lever vi i en komplex föränderlig värld som således påverkar stadbyggnadsprocessen, det finns en komplexitet som kommer av projektets omfattning över tid.  Dessa problemformuleringar ligger till grund för denna studie. Syftet är således att skapa ökad förståelse för hur svenska kommuner arbetar med utvärdering av stadsbyggnadsprojekt i relation till mål kring social hållbarhet. Vidare undersöks även vad som sker efter att en utvärdering ägt rum - det vill säga om det finns ett lärande i samband med utvärdering. Studien åskådliggör hur utvärderingar genomförs genom att exemplifiera fyra kommuner som arbetar med utvärdering i olika omfattning. Kommunernas metoder för att utvärdera framhävas samt deras sätt att arbeta med lärande i organisationen. Studien belyser även sambandet mellan sociala projektspecifika mål i relation till utvärdering. Vidare berörs temat om utmaningar med utvärdering, detta framgår både från kommuner som intervjuats samt via enkät. De vanligaste utmaningarna är främst: vem som bär ansvaret för en utvärdering, att det är svårt att mäta, att kommuner har hög arbetsbelastning, ekonomiska hinder, att politiken ej lagt resurser eller inte visar intresse samt utmaningar med lärandet efter en utvärdering.  Studiens empiriska material grundar sig i en kvalitativ ansats bestående av åtta intervjuer och tolv enkätsvar från svenska kommuner. Samt en intervju med tjänsteperson från Boverket, intervjun med Boverket berör frågor inom samma tema som kommunerna besvarar. Det empiriska materialet kompletterats med relevanta dokument från kommunerna och Boverket vid behov.  I denna studie framgår även förbättringspotential för framtida arbete med utvärdering av social hållbarhet i stadsbyggnadsprojekt. Det första förslaget handlar om att kommuner bör arbeta med tydliga konkreta sociala hållbarhetsmål för att veta vad de ska utvärdera. Det andra förslaget berör en gemensam syn på utvärdering, att den följaktligen inte bör uppfattas som bestraffning. Det tredje temat nämner indikatorer, dessa bör fokusera på den lokala kontexten samt finnas med avsikt att leda till reflektion och förbättring. Den fjärde åtgärden belyser att goda exempel i stadsplaneringen bör framhävas samt att ett strategiskt urval av projekt bör väljas ut vid utvärdering. Slutligen beskrivs lärandet som en gemensam process som bör ske kollektivt istället för endast individuellt. Avslutningsvis redogörs värdet av lärande utvärdering inom projekt samt i relation till framtida projekt. / Modern urban planning lacks generally recognized methods for evaluating the social sustainability of urban development projects. Research has also shown there is also a lack of evaluation after the implementation stage in urban planning. There is an insight within research that the results of plans can have unexpected effects. This insight has increased after the social aspects were integrated more into the planning. Evaluation can be valuable to planners by providing benefits in forms of shared experiences and learning. Planning theory has shown a need for impact analysis to explain unexpected results in planning projects. Furthermore, we live in a complex changing world which thus affects the urban planning process. These processes are usually very long and can affect projects in various unexpected ways. These problems form the basis of this study. The aim of the study is to create an increased understanding of how Swedish municipalities work with evaluation of social sustainability in urban development projects, furthermore, what happens after an evaluation is also examined - that is, whether there are any learning elements in relation to evaluation in practice. The study illustrates how evaluations are carried out with four examples of municipalities that work with evaluation to different extents, the study highlights the municipalities’ evaluation methods, as well as the municipalities’ ways of working with learning in the organization. The study also highlights the connection between evaluation and social project-specific goals. Furthermore, the study emphasizes the challenges municipalities often face with evaluation through a qualitative approach combining interviews and surveys. The most common challenges the study found were: difficulty determining who is responsible for an evaluation, difficulty determining evaluation criteria, high municipal workload, financial cost, lack of resource allocation or political interest, and difficulty communicating knowledge received after an evaluation. The study is based on eight interviews and twelve survey responses from Swedish municipalities, as well as an interview with an person from the Housing Agency Boverket. The interview with Boverket contains the similar questions as those asked to the municipalities. The material has been supplemented with relevant documents from the municipalities and the Swedish Housing Agency where necessary. The study shows potential for improvement in evaluation of social sustainability in urban development projects and provides six proposals for steps municipalities can take to accomplish this. The proposals are: that municipalities should work with clear and concrete social sustainability goals in order to know what to evaluate; that municipalities should create a shift in the mentality towards evaluation away from the common perception of evaluation as a form of punishment; that chosen indicators in a project should focus on the local context and exist with the intention of leading to reflection and improvement; that good examples in urban planning should be highlighted and that a strategic selection of projects should be selected during evaluation; that learning should be emphasized as a joint process which must take place collectively rather than just individually; and that the municipality should emphasize value of learning evaluation within projects and in relation to future projects.

Det blir idag allt viktigare att tänka hållbart, inte minst inom byggbranschen. Klimatmål, ekonomi och resursförbrukning är en del av de faktorer som bidrar till att branschen måste styras mot ett cirkulärt förhållandesätt. Det finns en potential i de stora mängder flerbostadshus från miljonprogrammet som planeras att byggas om eller rivas. Det saknas dock praktiska lösningar på hur detta görs, det saknas även kunskap samt kompetens inom återbruk. Denna undersökning kommer att utreda hur en ny byggnad kan konstrueras med återbrukad betong kombinerat med KL-trä, genom att analysera strategier för demontering, förband samt ta fram konstruktionslösningar. Studien innehåller en metoddel där beräkningar och programvara beskrivs, en teoridel där strategier för demontering, montering och förband samlats in. Resultatet presenterar de konstruktionslösningar som tagits fram samt resultatet av beräkningar som gjorts, slutsatsen blev att konstruktionen håller med hänsyn till bärighet. I diskussionen skriver författarna om möjliga strategier för återbruk och de metoder och resultat som erhållits. Författarna diskuterar även kring social hållbarhet och cirkulär ekonomi. / Sustainable thinking is becoming increasingly important, not least in the construction industry. Climate targets, economy and resource consumption are factors that contribute to the need to steer the industry towards a circular approach. There is potential in the large number of apartment buildings from the Million Programme that are planned to be rebuilt or demolished. However, there is a lack of practical solutions on how to do this, as well as a lack of knowledge and expertise in reuse. This study will investigate how a new building can be constructed with recycled concrete combined with CLT, by analyzing strategies for dismantling, joints and developing design solutions. The study contains a method where calculations and software are described, a theory where strategies for disassembly, assembly and connections are collected. The result presents the design solutions that have been developed and the results of the calculations made, the conclusion was that the design works with regard to load bearing capacity. In the discussion, the authors write about possible strategies for reuse and the methods and results obtained. The authors also discuss social sustainability and circular economy.

The foundation Stora Sköndal is currently planning a city development programme with a focus on creation of a modern, socially sustainable urban district. The programme is called “Framtidens Stora Sköndal”. With close collaboration with the city planning office in Stockholm and with the aim to contribute to the goals that the City of Stockholm has set for a development of a coherent and socially sustainable city, the foundation aims to build “an inclusive area, characterized by empathy and an open-minded attitude” where people from different backgrounds, different origins, with different economical, physical, and psychological abilities can meet and live together. The programme plan encompasses new housing for approximately 10,000 additional dwellers and thousands of new workplaces. It also includes for example, six character areas and six principles for urban planning that have been developed for the programme to support the goals of creating a socially sustainable urban district of Sköndal. The programme is planned to be implemented by 2035 hence, within this study it will not be possible to draw any conclusions on the final result. Rather, this study is a descriptive study that discusses theory, visions, programme documents and the process behind the programme and the different actors involved. The study has showed that the programme for Framtidens Stora Sköndal has a potential to deliver at least some part of the visions and goals they aiming at. However, the process and the implantation of a socially sustainable district can meet challenges along the way. The individuals have been shown to play an important role in the development and implementation of the programme. Furthermore, the steering effects of economy seems to trump even strong ideas and visions. Politics are other factors that have been showed being a game changer.

We are living in a changing time where a living democracy and sustainable development is more important than ever. Factors such as urbanization, technological development and migration is creating new needs for us as a society which has to be considered when designing for a sustainable future. The Swedish policy ”Politik för gestaltad livsmiljö” (Policy for a designed urban environment), is suggesting a new way to work with sustainability, design and architecture in our urban environment. The policy is mentioning a lot of factors that should be considered in the design of a socially sustainable urban environment but it is lacking a clear guidance on how to achieve it. For lighting designers it might be hard to know how to work consciously with these factors. The different factors needs to be put in to a lighting design context to bring clearness to the matter. This thesis had the intention to summarize the new policy and create guidelines regarding socially sustainable lighting design of public spaces. These guidelines was then implemented in a project with a client where the aim was to create a social sustainable lighting design for the shopping center ”Valbo Köpcentrum” right outside the Swedish city of Gävle.

Jämställdhet och trygghet är begrepp som utgör en del av de sociala hållbarhetsmålen och förväntas därmed integreras i stadsutvecklingsarbetet. Det offentliga rummet är till för alla där rummet bidrar till en känsla av delaktighet och samhörighet, men stämmer det? Statistik tyder på att det är betydligt fler kvinnor än män som känner sig otrygga utomhus, den upplevda oron och rädslan kan i vissa fall begränsa kvinnor från att befinna sig ute i det offentliga. Det offentliga rummet ska inte begränsa individens användning av det, snarare motivera individen till att gå ut och socialisera sig. Historiskt har det offentliga rummet använts av män och har därför planerats utifrån mäns behov och perspektiv. Då det finns en tydlig skillnad mellan män och kvinnor behöver genusperspektivet implementeras vid planering av fysiska miljöer. Utförandet av studien delas in i två delar där första delen består av litteraturstudien som var nödvändig för att samla kunskap inom fokusområdet. Litteraturstudien har besvarat frågor vad gäller den upplevda tryggheten, vad den möjligtvis kan bero på och varför det uppstår skillnader mellan män och kvinnor. Andra delen består av en intervjustudie och dokumentstudie som utförts för att sammanställa kvalitativ information om hur kommunala stadsplaneringen arbetar för att främja tryggheten. Fyra respondenter deltog och delade med sig av sina erfarenheter, sedan kompletterades de svaren med dokumentstudier där översiktsplaner granskades i första hand. Kvinnor och män upplever otrygghet på olika sätt och det skiljer sig även inom grupperna. Det är svårt att ta fram åtgärder som funkar för alla utan att gå över gränsen vad gäller livliga och attraktiva stadsrum. Det är synnerligen svårare att ta fram åtgärder som ur ett genusperspektiv främjar kvinnors trygghet i samhället. Åtgärderna inom fysisk utformning ökar tryggheten för alla, det finns inget specifikt som främjar kvinnors trygghet. Vanliga faktorer som främjar tryggheten i stadsmiljöerna är belysning, vegetation och möjligheten till rörelse och aktivitet. Då trygghetsarbetet är en fördel för alla bör den tillämpas och utvecklas inom alla kommuner för ett tryggt Sverige. Det finns en vilja att inkludera genusperspektivet i det kommunala arbetet, däremot har det varit svårt att tillämpa den. Yrkespersoner inom stadsplanering tänker större än genusperspektiv; det ska vara jämlikt där alla ska kunna ta del av samhällets stadsmiljöer. Oavsett perspektiv är det viktigt att ta del av fler perspektiv inom stadsplaneringen, i frågan om trygghet bör däremot jämställdhetsperspektivet användas då det finns en tydlig skillnad bland könen. Vad gäller genus och trygghet har kommunerna kommit olika långt i sitt arbete. Inom kommuner ses trygghet som en egen separat aspekt eller en aspekt som faller inom en större kategori, social hållbarhet. Trygghet förekommer i alla översiktsplaner, däremot är det inte lika tydligt att implementeringen av genusperspektiv är viktigt.  Trygghetsperspektivet används väl inom planering, den fortsätter utvecklas och många ser vikten i hur viktigt det är med social hållbarhet. Genusperspektivet däremot behöver utvecklas i högre grad, i alla fall om hur den ska tillämpas i planeringen. Med det sagt, bör perspektivet även tillämpas i trygghetsarbetet, skillnaden bland könen ska inte vara så stor som den är. / Equality and security are concepts that form part of the social sustainability objectives and are therefore expected to be integrated into urban development work. Public space is for everyone, where space contributes to a sense of inclusion and belonging, but is this true? Statistics suggest that women are significantly more likely than men to feel unsafe outdoors, and perceived anxiety and fear may in some cases limit women from being out in public. Public space should not limit an individual’s use of it, rather motivate the individual to go out and socialize. Historically, public space has been used by men and has therefore been designed with men’s needs and perspectives in mind. As there is a clear difference between men and women, the gender perspective needs to be implemented in the planning of physical environments. The execution of the study is divided into two parts, the first of which consists of the literature study that was necessary to gather knowledge in the focus area. The literature study has answered questions regarding the perceived safety, what it could possibly be due to and why differences occur between men and women. The second part consists of an interview and document study conducted to compile qualitative information on how municipal urban planning works to promote security. Four respondents participated and shared their experiences, then these responses were complemented by document studies, with municipal comprehensive plans being the primary focus. Women and men experience insecurity in different ways, and even within groups. It is difficult to come up with measures that work for everyone without overstepping the boundaries of lively and attractive urban spaces. It is particularly difficult to develop measures that promote women’s security in society from a gender perspective. Measures in physical design increase security for everyone; there is nothing specific that promotes women’s security. Common factors that promote security in urban environments are lighting, vegetation and the possibility of movement and activity. Since security work is a benefit for everyone, it should be applied and developed in all municipalities for a secure Sweden. There is a desire to include the gender perspective in municipal work, but it has been difficult to apply it. Professionals in urban planning think bigger than gender perspectives, it should be equal where everyone should be able to take part in society’s urban environments. Regardless of the perspective, it is important to take advantage of more perspectives in urban planning, but in the issue of security, the gender equality perspective should be used as there is a clear difference between the sexes. When it comes to gender and security, the municipalities have progressed differently in their work, and it is prioritized differently. Within municipalities, security is seen as its own separate aspect or an aspect that falls within a larger category, social sustainability. Security appears in all comprehensive plans, but it is not as clear that the implementation of gender perspectives is important. The security perspective is well used in planning, it continues to develop, and many see the importance of social sustainability. The gender perspective, on the other hand, needs to be developed further, at least in terms of how it should be applied in planning. With that being said, the perspective should also be applied in security work; the difference between the sexes should not be as huge as it is.