No description available.

Urban space is a product of power relations and negotiations in society. Who gets represented and monumentalised in it, you? One is being formed and deformed by the environment they are placed into through the way it functions and suggests certain actions in a particular sequence, through the power distribution in its spatial equivalent. Cities, consciously or not, dictate and proclaim “norms” encoded into their visible and invisible fences by those in majority, those in power, systematically failing the misfits. Yet rebellious minorities coming out of oppressive systems refuse to be silenced and “normalised”, their dissent practices carry critical potential, highlighting systematic obstacles, testing response measures and prototyping alternative futures. For my research I define:Social sustainability as constant renewal of the system and social contract, adapting to the newly occurring challenges of the time.Dissent as expressing opinions, demanding conditions and carrying lifestyles, at variance with those hegemonic or officially held. Working in Stockholm’s suburban area of Tensta I concentrate on local postcolonial dissident practices. I want to take a look at how they can inform urban planning, making the system more flexible and adaptable to constant changes. I decode the disciplining choreography of the city and examine roles of such dissent actors as planner, civic educator, warrior and builder. In my design proposal I try toset a new civic urban stage with shifting borders, multilayered visibility, entrance and escape points, with mobilisation, education, commoning and retreat backstage able a) of making global, national and communal politics a local and tangible affair, b) of enhancing and empowering individuals and minorities in their role as civic actors, building peaceful urban voice; and create flexible local ecosystems c) facilitating new grassroots societies prototyping.

Transportplaneringen har länge präglats av rationella metoder och verktyg, vilka anses ha svårt att hantera de sociala dimensionerna av hållbar utveckling (Thoresson 2014, s.23-24). Transportsystemet påverkar emellertid förutsättningarna för samhällets möjligheter till socialt hållbar utveckling (Stren & Polèse, 2000, s.28-29). År 2010 bildades Trafikverket genom sammanslagning av tidigare separerade verk för att skapa förutsättningar för en mer integrerad och långsiktigt hållbar transportplanering (Ingo, 2013, s.114). För att bidra till den långsiktigt hållbara transportplaneringen införde Trafikverket (2015a, s.3) år 2013 ett nytt steg i planprocessen: Åtgärdsvalsstudier (ÅVS), där förslag för vilken typ av åtgärd som kan lösa transportproblem utreds (Trafikverket, 2015a, s.8-9).I relation till ovanstående utveckling ställer vi i denna uppsats frågan: Hur integreras sociala dimensioner i den svenska transportplaneringen? Studien har avgränsats till att behandla processen för åtgärdsvalsstudier. Empiri har samlats in genom en fallstudie bestående av intervjuer med en arbetsgrupp för en pågående åtgärdsvalsstudie. Dessa intervjuer har kompletterats med ett samtal med en fokusgrupp, bestående av konsulter som arbetar med åtgärdsvalsstudier och redovisar deras erfarenheter av hur sociala dimensioner behandlas i åtgärdsvalsstudier. Denna empiri ställs i förhållande till teori om social hållbarhet och transportplanering. Resultatet av uppsatsen belyser problematik som finns med den rationella kunskapssynens sätt att behandla sociala dimensioner av hållbarhet. Detta då rationella processer inom transportplaneringen har svårigheter att identifiera grupper i samhället, vilket är ett kriterium för social rättvisa och social hållbarhet (jfr. Fainstein, 2000; Stren & Polèse, 2000, s.15-16). Dessutom har de rationella metoderna och den rationella kunskapssynens svårigheter i att kunna integrera kvalitativa värden av sociala dimensioner. Det framkommer även att ÅVS-processen präglas av förhandlingsplanering, vilket möjliggör att önskade åtgärder kan rationaliseras av de som bjuds in till dialog. I relation till förhandlingsplaneringen begränsas medborgarnas delaktighet och insyn, vilket äventyrar de demokratiska idealen och skapar en obalans i vem som får komma till tals. / Transport planning has for a long time been characterised by rational methods and tools that have had a hard time handling the social dimensions of sustainable development (Thoresson, 2014, p.23-24). However, the transport system influences the conditions of societies possibilities for sustainable development (Stren & Polèse, 2000, p.28-29). In 2010, Trafikverket (The Swedish Transport Administration) was formed by merging several separate administrations, to create the possibility for a more integrated and long term solution for transport planning (Ingo, 2013, p.114). In 2013, Trafikverket (2015a, p.3) introduced a new step in the planning process, as a means of contributing to the new long term sustainable transport planning: Åtgärdsvalsstudier (ÅVS), where in they would study different suggestions of intervention that could be used to solve transport problems (Trafikverket, 2015a, p.8-9).In relation to the above mentioned development, we will pose the following question in this paper: how are social dimensions incorporated within Swedish transportplanning? This paper has been limited to only treat the process of ÅVS. During the study we have done a case study including interviews with a team working on a ongoing ÅVS. A conversation with a focus group consisting of consultants working with ÅVS has also taken place. This empirical study has been compared to theories of social sustainability and transport planning. The result of the paper highlights the problems of discussing social dimensions within the rational perception of knowledge. This is because the rational processes used within transport planning make it difficult to identify groups in the society, which is neccesary for social justice and social sustainability (jfr. Fainstein, 2000; Stren & Polèse, 2000, s.15-16)”. In addition to this, the rational perception of knowledge and rational methodology creates difficulties in integrating qualitative values of social dimensions. It also appears that the ÅVS-process is characterised by negotiation planning, which makes it possible for people invited to the process to influence the interventions according to their own preferences. Linked with the negotiation planning is however the limitation it puts on the citizen participation and insight, which jeopardises the democratic ideals and creates an imbalance in who gets to have a say.

Sociala konsekvensanalyser är en process som handlar om att beskriva, analysera och hantera avsiktliga och oavsiktliga sociala konsekvenser som uppkommer som en följd av planerad stadsutveckling. Syftet med studien är att skapa ökad kunskap kring teori och praktik i sociala konsekvensanalyser genom att jämföra teorier om social rättvisa och aktuell forskning med ett praktiskt exempel i anslutning till infrastrukturprojektet “Västlänken” i Göteborg. Studien kommer även att undersöka om det finns några eventuella utmaningar i den praktiska tillämpningen av sociala konsekvensanalyser. Vidare syftar studien till att få insikt i på vilket sätt en social konsekvensanalys potentiellt kan påverka social rättvisa. Resultatet visar att det förekommer utmaningar kring en gemensam förståelse och definition av området, avsaknad av en gemensam modell samt en brist på kompetens inom social hållbarhet och social rättvisa. Studien föreslår att det införs ett lagkrav på sociala konsekvensanalyser och utformning av en nationell modell med utgångspunkt i teorier om social rättvisa. Att inkludera sociala konsekvensanalyser i planeringsprocessen innebär att ta ställning till ett antal komplexa frågor, nödvändiga för att nå fram till ett rättvist och socialt hållbart samhälle. / Impact Assessments are common tools in urban planning, used to predict future consequences of a certain project. This study focuses on the Social Impact Assessment, which is about the processes of describing, analyzing and managing the intended and unintended social consequences of planned interventions. The purpose of the study is to create an understanding of the theory and practice in Social Impact Assessments and in what way the Social Impact Assessment could have the potential to affect social justice. This will be accomplished by comparing existing research within the subject and theories about social justice with the Social Impact Assessment carried out in an infrastructure project called "Västlänken" in Gothenburg, Sweden. The study also explores if there are any particular challenges in the field of Social Impact Assessments and its practical application. The results show that there are challenges around the common understanding and definition of the field, absence of a common model and a lack of expertise in social sustainability and social justice. The study proposes that the Social Impact Assessment becomes a legal requirement in Sweden and that a national model based on theories of social justice will be created. Including Social Impact Assessments in the planning process means taking a stand in a variety of difficult questions, necessary in the aim for a just and socially sustainable society.

Sammanfattning Titel: Hyresgästens möjlighet till boende vid en omfattande renovering.Ämne: Kandidatuppsats i företagsekonomi – inriktning: hur bostadsbolags värderar hyresgästers möjlighet till boende efter en omfattande renovering, 15 HP.Problembeskrivning: I samband med omfattande renovering av en bostadsfastighet tenderar nivån på hyresgästutflytt öka. Nivån är som högst i socioekonomiskt utsatta områden, vilket härleds till att de är mer exponerade mot en hyreshöjning. Alla omfattande renoveringar leder inte till någon större hyreshöjning men bostadsbolag har stora möjligheter att öka hyran markant. En kraftig hyreshöjning är ekonomiskt fördelaktigt för fastighetsägaren men de som tvingas flytta på grund av oförmågan att betala hyran hamnar i kläm.Forskningsfråga: Hur arbetar bostadsbolag för hyresgästens möjlighet till bostad vid en omfattande renovering?Syfte: Studien syftar till att analysera hur bostadsbolag tar socialt ansvar och värderar hyresgästens möjlighet till boende i samband med en omfattande renovering och medförande hyreshöjning. Genom att analysera genomförda renoveringar vill vi kartlägga hur bostadsbolag tar socialt ansvar för hyresgästens boendemöjligheter vid en renovering. Studien ska bidra till en förståelse för hur bostadsbolag balanserar det sociala ansvarstagandet med sitt affärsmässiga intresse.Metod: Studien har genomförts med en abduktiv forskningsansats. Vetenskapliga artiklar på det valda forskningsområdet har lagt grunden för den forskningslucka som undersökts. Det är utifrån denna forskningslucka som problemformuleringen och forskningsfrågan skapats. Det empiriska materialet har samlats in genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med sex respondenter på sex olika bostadsbolag. Studien är utformad som en retrospektiv fallstudie där de valda bostadsbolagen äger miljonprogramsfastigheter som i relativ närtid genomgått omfattande renovering.Slutsats: De undersökta bostadsbolagen strävar åt att arbeta socialt och försöker upprätthålla en bild av företaget som socialt ansvarstagande. Studien påvisar att socialt ansvarstagande åtgärder som genomförs ibland har en ekonomisk agenda bakom. Trots det tyder studien på att bostadsbolagen generellt värnar om hyresgästens möjlighet till bostad genom att:- Endast utföra de renoveringar som anses nödvändiga och avstå från de standardhöjande åtgärder som inte efterfrågas.- Låta hyresgästen välja bland olika renoveringspaket, vilket ger dem möjlighet att påverka omfattningen på renoveringen i den utsträckning som de kan betala hyran.- Erbjuda ett alternativt boende som hyresgästen kan välja att flytta permanent till vid större renoveringar som ska göras i lägenheten. / Abstract Title: The tenant's opportunity for accommodation in the event of an extensive renovation.Subject: Bachelor's thesis in business administration – specialization: how housing companies value tenants' opportunity for housing after an extensive renovation, 15 HP.Problem statement: Associated with extensive renovation of a residential property, the level of tenant relocation tends to increase. The level of relocation is highest in socio-economically vulnerable areas, which is due to the fact that they are more exposed to a rent increase. Not all extensive renovations lead to a major rent increase, but housing companies have great opportunities to increase the rent significantly. A sharp rent increase is economically advantageous for the property owner, but those who are forced to move due to the inability to pay the rent are the ones ends up suffering.Question at issue: How do housing companies work for the tenant's opportunity for housing in the event of an extensive renovation?Purpose: The study aims to analyze how housing companies take social responsibility and evaluate the tenant's opportunity for housing in connection with an extensive renovation and the rent increase it result in. By analyzing implemented renovations, we want to map how housing companies take social responsibility for the tenant's housing opportunities during a renovation. The study will contribute to an understanding of how housing companies balance social responsibility with their business interest.Method: The study was conducted with an abductive research approach. Peer reviewed articles in the chosen research area have established the research gap that has been investigated. It is on the basis of this research gap that the problem formulation and research question has been created. The empirical material has been collected through a qualitative method with semi-structured interviews with six respondents at six different housing companies. The study is designed as a retrospective case study in which the selected housing companies own million-program properties that have undergone extensive renovation in the relative proximity.Conclusion: The surveyed housing companies strive to perform socially sustainable and try to maintain an image of the company as socially responsible. The study shows that social responsibility actions that are implemented, sometimes have an economic agenda behind them. The study indicates that housing companies generally take responsibility for the tenant's ability for housing by:- Only execute necessary renovations and not implement standard-raising measures that aren’t demanded- Let the tenant choose from different renovation alternatives, which gives them the opportunity to affect the scope of the renovation to the extent that they can pay the rent.- Offer an alternative accommodation that the tenant can choose to move to permanently in the case of major renovations to be done in the apartment.

Integrationen av hållbarhet blir allt viktigare för produktutvecklingsföretag. Men hållbarhet handlar inte bara om att hitta klimatsmarta lösningar. För att företag ska bli konkurrenskraftiga på marknaden samt vara attraktiva arbetsgivare så gäller det att jobba för att integrera samtliga tre hållbarhetsaspekter; ekologisk-, ekonomisk- och social hållbarhet. Det gäller att kunna integrera hållbarhet i produktutvecklingsprocessen utan att någon av hållbarhetsaspekterna hamnar i skymundan till förmån för övriga aspekter. Scania är en global tillverkare av lastbilar som har ett stort fokus på hållbarhetsintegrering. De har flertalet aktiva projekt som syftar till att utveckla framtidens klimatsmarta lastbilar. Denna studie syftar till att undersöka om Scania integrerar samtliga tre hållbarhetsaspekter i sin produktutvecklingsprocess, samt hur de i sådana fall går till väga för att lyckas med detta. Studien baseras på en litterär- och empirisk studie. I litteraturstudien har huvudsakligen vetenskapliga artiklar samt viss kurslitteratur från de tre första åren på civilingenjörsprogrammen i Maskinteknik respektive Design och Produktframtagning på Kungliga Tekniska högskolan (KTH) använts. Den empiriska studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer av fyra respondenter. Tre från Scania och en från institutionen för hållbar produktionsutveckling på KTH. Studien visar på att Scania lyckas integrera samtliga tre hållbarhetsaspekter i sin produktutvecklingsprocess, men att det är svårt för företaget att integrera samtliga aspekter i lika stor utsträckning. Dessutom integreras inte den interna och externa sociala hållbarheten till samma grad. Studien visar också på att integrering av en aspekt kan påverka övriga två aspekter positivt. För att kunna ta hänsyn till samtliga tre hållbarhetsaspekter så är det viktigt att sätta upp en plan för hur integreringsarbetet ska gå till, samt att försöka tillgodose alla möjliga intressenters behov ochönskemål. / Integration of sustainability is becoming more important for product development companies. But sustainability is not all about finding climate-smart solutions. For companies to be competitive in the market and attractive employers, they need to integrate the three sustainability aspects: ecological-,economic- and social sustainability. The need to integrate sustainability in the product development process without any of the aspects being overshadowed. Scania is a global manufacturer of heavy vehicles with a big focus on integrations of sustainability. They have a number of ongoing projects involving developing new climate-smart auto trucks. This study aims to get an insight of Scania, if it manages to integrate all the aspects of sustainability in their product development process and in such cases how they work to accomplish this. This study is based on a literature- and empirical study. The literature study mainly consists of scientific articles as well as some course literature from the three first years of the Master of Science inengineering, with majors in mechanical engineering and design and product realization at Royal Institute of Technology (KTH). The empirical study consists of interviews with four respondents, three representatives from Scania and one representing the department of Sustainable Production Development at KTH. The study shows that Scania succeeds in integrating all three sustainability aspects in their product development process, however, it is difficult for the company to integrate all of the aspects to the same extent. In addition, internal and external social sustainability do not receive the same focus. The study also shows that integrating one aspect may effect the other two aspects in a positive manner. In order to integrate all three aspects of sustainability, it is important to establish a plan for how to manage the integration and also try to fulfill the desires and needs of all the stakeholders.

Årstadal som är belagd i Stockholm stad, har på senare år genomgått en rad olika förändringar. Området har övergått från att vara ett industriområde till att i dagsläget vara ett attraktivt bostadsområde. Förändringarna har skett utefter Stockholm stad översiktsplans övergripande mål och visioner, men även specifika mål för Årstadal. Dessa har senare gett avtryck i form av nybyggnationer i from av bostäder och en park vid namn Årstabergsparken. Målen, visionerna och strategierna uppsatta av Stockholm stad har inslag av ekologiskt och socialt hållbarhetsperspektiv. I detta projekt analyseras det om målen, strategierna och visionerna på den övergripande nivå, uppfyllts med hjälp av nybyggnation och parketableringen. Därutöver diskuteras det om exploateringen av Årstadal uppfyller ekologisk och social hållbarhet utifrån diverse definitioner. Avslutningsvis går det att konstatera att byggnationerna samt Årstabergsparken uppfyller social och ekologisk hållbarhet ur vissa aspekter, men ur andra inte. / Årstadal, which is located in Stockholm city, has in recent years undergone a number of different changes. The area has changed from being an industrial area to now being an attractive residential area. This project is analyzing how set visions and goals at the overall level are expressed in area planning with examples from building projects and park establishment in the Årstadal district of Stockholm. In addition to this, the project aims to find out how these outcomes can affect the social and ecological sustainability of Årstadal and what the effects are due to planning in the area in order to gain an understanding of how it affects ecological sustainability, in the form of recreational opportunities and ecological considerations. Some of the development in Årstadal contributes to social sustainability, but in some aspects it is deficient. This could have been counteracted if social sustainability was taken into account in the new buildings. Årstabergsparken is ecologically sustainable from some perspectives, but from others not. However, it is seldom that anthropocentric thinking is not prioritized in the urban environment, as the city as a whole is built by humans for humans. Methods such as green infrastructure has been taken into account in Årstabergsparken, which can contribute to ecological sustainability in relation to the definition of ecological sustainability and the Brundtland Report's sustainability definition. It is difficult to assess the sanction of the development of Årstadal at present, as the development of the area is still happening today. However, in summary, it can be stated that it will have consequences in the future.

Styrningen inom företag är en viktig aspekt för att påverka företagets resultat. Verksamhetsstyrning finns i alla organisationer och är ledningens åtgärder föratt ta vara på samtliga resurser inom organisationen för att nå uppsatta mål. Verksamhetsstyrning delas in i formell styrning och informell styrning. För att uppnå ett visst resultat använder sig företag av de två styrningssätten i olika grad eftersom de påverkar olika faktorer. Ett ämne som har haft en stor betydelse för samhället är hållbarhet. Tidigare forskning har till stor del undersökt de ekonomiska och miljömässiga perspektiven och inte fokuserat på det sociala perspektivet av hållbarhet. Social hållbarhet innebär att organisationer tar hänsyn till välmående och jämlikhet i samhället. Till skillnad från social hållbarhet i samhället innebär social hållbarhet på ett företag att organisationen tar hänsyn till anställdas behov genom företagets arbetsmiljö. Syftet med studien är att förklara hur verksamhetsstyrning påverkar social hållbarhet inom företag i bankbranschen. Vidare undersöks syftet utifrån två frågeställningar, hur den formella styrningen påverkar arbetsmiljön inom företag i bankbranschen samt hur den informella styrningen påverkar arbetsmiljön inom företag i bankbranschen. Utifrån syftet har en kvalitativ forskningsansats antagits för att få en djupare förståelse för hur verksamhetsstyrningen påverkar social hållbarhet. För att samla in data har nio semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomförts med anställda på företag inom bankbranschen. Intervjuerna är grunden för det som presenteras i empirin utifrån de två frågeställningarna under rubriken formell styrning och arbetsmiljö och under rubriken informell styrning och arbetsmiljö. Studiens resultat indikerar att den sociala hållbarheten påverkas på olika sätt av hur företagen implementerat sin styrning. Formell styrning påverkar arbetsmiljön genom officiella dokument och regler, medan den informella styrningen påverkar arbetsmiljön genom den inofficiella företagskulturen, beteenden och normer. Det är möjligt att kombinera formell och informell styrning för att uppnå ett hållbart resultat. / A company's control systems are an important aspect to affect the company's results. Management control systems exist in all organizations and consist of the managements measures to take advantage of all resources in the organization to reach the goals. Management control systems divide into formal control and informal control. To achieve a certain goal, companies use the two controlsystems to varying degrees because they affect different factors. A topic that has had a powerful impact on society is sustainability. Previous studies have to a great extent researched the economic and environmental view and not concerned the social view of sustainability. Social sustainability means that organizations consider well-being and equality in the society. In contrast to social sustainability in the society, social sustainability for a company means that the organization considers the employee’s needs, through the company's work environment. The aim of the thesis is therefore to explain how management control systems affect the social sustainability within companies in the bank industry. Furthermore, the purpose is examined based on the two research questions, how formal control affects the work environment within companies in the bank industry and how informal control affects the work environment within companies in the bank industry. Based on the aim, a qualitative research approach has been adopted to gain a deeper understanding of how management control systems affect social sustainability. To collect data, nine semi-structured qualitative interviews were conducted with employees in the banking industry. The interviews are the basis for what is presented in the empirical section under  the headline formal control and work environment, and the headline informal control and work environment. The result of the study indicates that social sustainability is affected in different ways by how the companies have implemented their management control systems. Formal control affects the work environment through official documents and rules, while informal control affects the work environment through the unofficial corporate culture, behaviors and norms. It is possible to combine formal and informal controls to achieve a sustainable result.

Background: Since the 1960s, the notion of sustainability has gained worldwide significance, including environmental issues, and advocating for sustainable economic development. Businesses have a crucial role in reducing environmental effects, motivated by pressure from stakeholders such as governments and shareholders. While environmental and economic sustainability receive significant attention, the social aspect often receives less attention. Social sustainability involves creating equitable social systems and ensuring ethical practices, employee well-being, and diversity. Sustainability Consultancy Companies (SCCs) assist firms in integrating sustainability into their daily operations. Nevertheless, SCCs must comply with social sustainability principles, ensuring that they implement the same values they advocate for to maintain their reputation and establish industry benchmarks.   Purpose: The purpose of this research is to determine the extent to which Sustainability Consulting Companies (SCCs) are implementing sustainable practices within their daily operations.  We are investigating whether SCCs possess the necessary knowledge, expertise, and in-depth understanding of issues related to social sustainability practices. Our research aims to provide practitioners with knowledge and awareness of how SCCs perceive social sustainability and to what extent they implement social sustainability practices.    Method: This thesis employed a qualitative research approach, incorporating relevant literature, peer-reviewed articles, and semi-structured interviews. Through the semi-structured interviews conducted with various Sustainability Consultancy Companies (SCCs), employees, and a CEO, we were able to gather varying perspectives and professional insights on social sustainability issues.   Conclusion: The findings of this research indicate that although most SCCs had knowledge on social sustainability issues and practices, only a limited number of levels in Carroll’s CSR Pyramid were fulfilled. Furthermore, while the SCCs consider social sustainability as the missing pillar, there is a limited focus on implementing social sustainability in comparison to the other pillars of sustainability.

Trafikplanering har stor och direkt påverkan på människan och därmed den sociala dimensionen. Trots den mänskliga faktorn har de sociala faktorerna hamnat i bakgrunden då det inom trafikplanering traditionellt, främst fokuserats på de ekonomiska och tekniska delarna. Syftet med uppsatsen har därför varit att undersöka hur Norrköpings kommun och Malmö stads trafikstrategier förhåller sig till social hållbarhet och att föra en diskussion kring begreppet social hållbarhets definition. Studien utgår från en dokumentanalys av respektive kommuns trafikstrategi och policydokument som kompletterats med kvalitativa intervjuer med tjänstepersoner från kommunernas infrastruktur- och mobilitetsenheter. Studien genomför en kartläggning av det befintliga forskningsfältet kring social hållbarhet som begrepp, men även inom samhällsplanering och trafikplanering. Slutsatsen visar att det i en trafikstrategisk kontext, kan finnas behov av att bryta ner och definiera social hållbarhet till mindre konkreta faktorer. Detta för att enklare och tydligare kunna diskutera hur trafikstrategierna ska främja den sociala hållbarheten. Studien visar även att social hållbarhet i respektive kommuns trafikstrategi främst kretsar kring att skapa rättvisa, och att tillgänglighet därför blir en grundläggande faktor. Därför fokuserar åtgärderna främst på gång-, cykel- och kollektivtrafik samt olika metoder för kartläggning av barriärer, fysiska och sociala / Transport planning has a major and direct impact on people and thus the social dimension. Despite the human factor, the social aspect has been overlooked as traffic planning has traditionally focused mainly on the economic and technical aspects. The purpose of the paper has therefore been to investigate how Norrköping municipality and Malmö city's traffic strategies relate to social sustainability. The study is based on a document analysis of each municipality's traffic strategy and policy documents, supplemented by qualitative interviews with officials from the municipalities' infrastructure and mobility unit. The study conducts a mapping of the existing research field on social sustainability as a concept, but also in urban planning and traffic planning. The conclusion shows that in a traffic strategy context, there may be a need to break down and define social sustainability into more specific factors. This would make it easier and clearer to discuss how traffic strategies should promote social sustainability. The study also shows that social sustainability in each municipality's transport strategy mainly revolves around creating justice, and that accessibility therefore becomes a fundamental factor. Therefore, the measures focus mainly on walking, cycling and public transport as well as different methods for mapping barriers, both physical and social.