Denna studie har analyserat hur polisen uppfattar att deras yrke framställs och representeras i tv-serien Tunna blå linjen som visas på SVT. Detta har gjorts genom en kvalitativ forskningsmetod som bygger på semistrukturerade forskningsintervjuer. I intervjuerna har sex poliser, som tagit del av de första sex avsnitten av Tunna blå linjen intervjuats med hjälp av en på förhand konstruerad intervjuguide. För att analysera intervjusvaren utgår studien från representationsteori, identitetsteori och teorier om polisjargong och polishumor. Syftet med studien var att undersöka hur polisen anser att deras yrke framställs i tv-serien, om denna ger en bild som enligt verksamma poliser stämmer överens med deras upplevelse av yrket.    Studien visar att poliserna som intervjuades anser att deras yrke representerades på ett mer övertygande sätt än vad polisyrket brukar göra i dramaserier. Dock finns det vissa invändningar mot att viktiga delar i deras yrke spetsas till en aning, eller inte skildras över huvud taget. Detta har dock intervjupersonerna översikt med då de anser att dessa delar inte passar in i dramaformatet. Intervjupersonerna väljer dock att fortsätta ta del av serien då de attraheras av dramat, men också för att de anser att skildringen i tv-serien är så pass bra att de kan relatera till många delar av yrket. Intervjupersonerna kan också relatera till den identitet som skildras i tv-serien, och kan se stora likheter på jargongen och gemenskapen som utspelar sig mellan kollegorna i Tunna blå linjen. / The purpose of this bachelor thesis is to examine how the police believe that their profession is portrayed in the tv series Tunna blå linjen that is shown on Sveriges Television, SVT. Does the show give a depiction that according to active police officers is consistent with their experience of the profession. To accomplish the results of this study it has completed six qualitative and semi-structured interviews. The respondents are active police officers and they all have consumed the first six episodes of the show Tunna blå linjen. The study relates to the representations theory, the identity theory and a theory about police jargon and humor.  The results of this bachelor thesis shows that the respondents believe that the tv series Tunna blå linjen represents their profession in a more convincing way than the police profession usually does in other tv drama series. But however, they did react to the fact that the series did not show, for example all the paperwork they need to handle every day, and aggrandize some aspects of their profession, like the emotions of the characters. However, the interviewees are aware that these aspects have to be compromised for a drama series, and therefore they are indulgent.

I denna uppsats tittar jag närmare på webb-tv och hur användningen av detta medium har utvecklats under de senaste åren. Jag har valt att studera SVT Play eftersom de är störst och att SVT var först av de stora tv-kanalerna i Sverige med en play-tjänst. Med hjälp av Jay David Bolters och Richard Grusins teser kring remediering, Marshall McLuhans filosofiska grunder kring medier, kopplar jag ihop dagens användning av webben som ett tv-medium tillsammans med Pelle Snickars teorier som ger en nutida svensk kontext. Huvuddelen av uppsatsen består av en analys av webb-tv-statistik från 2011 fram till och med första kvartalet 2016. Majoriteten av statistiken kommer från MMS som ansvarar för tv- och webb-tv-mätningar i Sverige. Uppsatsens statistikgenomgång görs utifrån ett helårsperspektiv, månadsperspektiv och ett programspecifikt perspektiv. Programmet jag valt är På spåret och hur webb-tv- publiken till detta program förändrats sedan 2011. Här gör jag även en jämförelse med linjär-tv-tittandet för att se om respektive medium påverkar det andra. På spåret har under de senaste fem säsongerna haft en stabil tv-publik via linjär-tv, med ett tittarsnitt på omkring 2,5 miljoner per avsnitt. Webb-tv-tittandet har däremot ökat kraftigt från och med 2013, vilket samtidigt visar att det är ett medium som kommer att fortsätta växa under de närmsta åren.

No description available.

<p>Taligenkänning som verktyg vid direkttextning av tv-program har börjat användas på försök av några utländska tv-bolag. I examensarbetet undersöks möjligheten att använda svensk taligenkänning för att direkttexta tv-program på Sveriges Television. </p><p>Ett av de största hindren för talbaserad direkttextning är att den kognitiva belastningen ökar vidsamtidigt lyssnande, talande, och skrivande. Dessa tre moment måste kunna utföras samtidigt av textaren. Undersökningar visade att det borde vara fullt möjligt att arbeta på detta sätt. </p><p>Flera av de taligenkänningsprogram som finns på marknaden har testkörts. De svenska rogrammen har inte samma prestanda som de engelska. VoiceXpress utsågs till det program som skulle användas under resten av arbetet vid test av direkttextning. En prototyp utvecklades som kopplade ihop taligenkänningsprogrammet med text-tv-sändaren och som gav textaren möjligheten att snabbt korrigera felaktigt tolkade ord. </p><p>Resultaten man uppnår med det nya sättet att texta är varierande. Tempot i tv-programmet är avgörande eftersom det blir en fördröjning på de utsända textblocken. Vid lågt tempo blir resultatet acceptabelt. Är tempot högt blir resultatet däremot underkänt. Den stora fördelen med taligenkänning i jämförelse med traditionell direkttextningsteknik är att taligenkänning är lättare att lära sig.</p>

No description available.

No description available.

En première partie, cette thèse présente différentes significations des termes nature et environnement, en arabe et en français. Par exemple, en arabe, il existe trois termes pour désigner le mot français "environnement". Elle identifie, dans le cadre du modèle KVP qui analyse les conceptions comme des interactions entre connaissances, valeurs et pratiques sociales, plusieurs valeurs qui sous-tendent ces définitions. Plusieurs d'entre elles sont reprises comme des objectifs de l'éducation à l'environnement : citoyenneté, autonomie, responsabilité, altruisme et solidarité (CARTAS). L'essentiel de cette thèse analyse ensuite les conceptions, et plus particulièrement les systèmes de valeurs, sur la nature et l’environnement chez des enseignants tunisiens (111 enseignants de Sciences de la Vie et de la Terre : SVT et 42 enseignants d'Histoire et Géographie : HG), chez 273 élèves de 2ème année secondaire (16-17 ans) et dans les manuels scolaires tunisiens SVT de ce niveau scolaire, édités en 2003 et 2005. Les différentes analyses effectuées (khi2, analyse des correspondances multiples et analyse en composantes principales) montrent que les élèves sont plus anthropocentrés que les enseignants SVT et HG, qui sont plutôt écolocentrés, sans différence significative entre enseignants SVT et HG. Ces systèmes de valeurs sont corrélés à certaines variables personnelles : les non bacheliers, les jeunes et les individus ayant une enfance campagnarde sont plus anthropocentrés que, respectivement, les titulaires d'un baccalauréat ou plus, les adultes et ceux ayant une enfance citadine, qui sont plus écolocentrés. Les conceptions des élèves sont dans l'ensemble conformes à celles présentes dans les manuels SVT : nature sans homme, rapport utilitaire à la nature, absence de gestion et de prévention des risques liés à l’utilisation des ressources, ce qui ne favorise pas l’acquisition des valeurs CARTAS. Les enjeux et perspectives de ces résultats sont discutés / In the first part, this thesis presents in Arabic and French various significations of nature and environment terms. For example, in Arabic, there are three terms to indicate the French word " environnement ". It identifies, within the framework of the KVP model which analyzes the conceptions as interactions between knowledge, values and social practices, several values which underlie these definitions. Several of them are taken again like environmental education objectives : citizenship, autonomy, responsibility, altruism and solidarity (CARTAS). The main part in this thesis analyzes the conceptions, and mainly the values’ systems on nature and environment for some Tunisian teachers (111 Earth and Life Sciences: ELS teachers and 42 History and Geography : HG teachers ), at 273 secondary 2nd year pupils (16-17 year-olds) and in Tunisian LSE textbooks of this school level, published 2003 and 2005. Different analyses carried out (khi2, MCA and PCA) show that pupils are more anthropocentrics than ELS and HG teachers, who are rather écolocentrics, without a significant difference between ELS and HG teachers. These values’ systems are correlated with certain personal variables: the non graduates, the youths and individuals with a country childhood are more anthropocentrics than, respectively, the graduates (baccalaureate or higher), the adults and those with a town childhood, who are more écolocentrics. Pupils’ conceptions are on the whole in conformity with those present in ELS textbooks: nature without man, utility-relation with nature, absence of management and risks prevention related to the use of the resources, which is not in favour of the acquisition of CARTAS values. Stakes and perspectives of these results are discusse

Taligenkänning som verktyg vid direkttextning av tv-program har börjat användas på försök av några utländska tv-bolag. I examensarbetet undersöks möjligheten att använda svensk taligenkänning för att direkttexta tv-program på Sveriges Television. Ett av de största hindren för talbaserad direkttextning är att den kognitiva belastningen ökar vidsamtidigt lyssnande, talande, och skrivande. Dessa tre moment måste kunna utföras samtidigt av textaren. Undersökningar visade att det borde vara fullt möjligt att arbeta på detta sätt. Flera av de taligenkänningsprogram som finns på marknaden har testkörts. De svenska rogrammen har inte samma prestanda som de engelska. VoiceXpress utsågs till det program som skulle användas under resten av arbetet vid test av direkttextning. En prototyp utvecklades som kopplade ihop taligenkänningsprogrammet med text-tv-sändaren och som gav textaren möjligheten att snabbt korrigera felaktigt tolkade ord. Resultaten man uppnår med det nya sättet att texta är varierande. Tempot i tv-programmet är avgörande eftersom det blir en fördröjning på de utsända textblocken. Vid lågt tempo blir resultatet acceptabelt. Är tempot högt blir resultatet däremot underkänt. Den stora fördelen med taligenkänning i jämförelse med traditionell direkttextningsteknik är att taligenkänning är lättare att lära sig.

La thèse propose d’éclairer la compréhension de la mobilisation ou non d’élèves de seconde générale en sciences de la vie et de la Terre (SVT). Sa première partie rend compte de l’identification du rapport aux savoirs des SVT selon l’approche socio-anthropologique initiée par Charlot. Ces analyses reposent sur des données déclaratives recueillies par bilans de savoir et entretiens individuels et nous ont permis de caractériser cinq rapports aux savoirs des SVT d’élèves de seconde, en lien avec des degrés de mobilisation à apprendre les savoirs de cette discipline. Dans la deuxième partie sont examinées les relations entre les rapports des élèves aux savoirs des SVT et les pratiques d’enseignement et d’apprentissage relatives à l’apport sanguin aux organes. Les analyses des pratiques sont réalisées à partir d’un corpus de vidéos des séances et des documents annexes (fiche de préparation, documents d’élèves et entretiens) dans le cadre de l’action didactique conjointe. Les résultats montrent d’une part, que les rapports aux savoirs des élèves peuvent être envisagés comme déterminants de l’action conjointe et d’autre part, que les pratiques d’enseignement pourraient contribuer à la non évolution voire l’accentuation des phénomènes participants aux processus de mobilisation ou non constitutifs des rapports aux savoirs des élèves. / This thesis examines why some students in grade 10 are engaged in studying biology and geology and others are not. First, from “bilans de savoirs” and interwievs, five kinds of students’ relationships to biology and geology knowledge are defined using Charlot’s approach. Each kind of students’relationship to knowledge is associated to a particular level of commitment to study biology and geology. Then, the links between teaching and learning practices and relationship to biology and geology knowledge are examined in the case of blood supply to organs using the Joint Action Didactic Theory. The study is based on classroom videos, interviews and work paper. Our findings show that relationships to knowledge partially determine the didactic joint action and that teaching practices have an influence on the non-evolution of relationships to knowledge.

The purpose of this study is to compare and investigate how three nationwide sports media report on the same Allsvenskan football matches through push notifications, headlines and pull downs. In the study, the analyzed media included Sportbladet, Expressen and SVT Sport. By comparing and analyzing the media coverage of these pseudo events, the study aims to identify differences in news aspects, tonality and use of visual elements. The study further attempts to illustrate how different media convey and shape football news to their readers and how this can affect the interpretation and perception of events in Swedish football. We examined 69 headlines and 69 pull downs in total – 24 each from Expressen and Sportbladet and 21 from SVT Sport. 72 push notifications in total were also examined – 33 from Sportbladet, 31 from Expressen and eight from SVT Sport.  The study has been made with a qualitative and quantitative content analysis where the authors have been working with separate analyses with push notifications on one hand, and headlines and pull downs on the other hand. The qualitative analysis (critical discourse analysis) consisted of four different themes to cover the result. The quantitative analysis was made by six diagrams – all to shed light on the actual result. The theoretical framework is based on theories of framing, pseudo events and news evaluation, combined with previous research on headlines and push notifications, the medialization of elite sports, the commercialization of journalism, the meaning of Swedish sports journalism and the reporting on Allsvenskan. The study’s result shows that there are both differences and similarities in their strategy when it comes to headlines, pull downs and push notifications. The biggest difference, however, is between the commercial media (Sportbladet and Expressen) and publicly funded  SVT Sport. The commercial media is more keen on using sensational language and often hides information in the headlines. They also find different ways of making a headline rather than the result of the football game more often than SVT. The three media also like to represent big losers and winners and also scapegoats and heroes. Conceptual metaphors are also widely used. SVT Sport were also more informative in their headlines, but at the same time they also used a more varied language. Many of the headlines seem also to be written on pure routine. When it comes to push notifications the language and strategy was similar – but the commercial media sent out significantly more push notifications regarding Allsvenskan than SVT Sport.