No description available.

Due to the constantly evolving globalization of our societies, it is highly relevant to investigate how the Swedish civics teaching works to educate students into becoming well-functioning democratic citizens, who are well adapted to their multicultural environment. Thereby this study aims to explore five upper secondary school civic teachers’ attitudes towards incorporating multicultural teaching in their mission to provide students with a fulfilling democratic education. This study will therefore be constructed with the use of semi-structured interviews in order to answer this complex, yet important field of civic didactics. Moreover, the previously mentioned civics teachers’ narratives are mainly examined and analysed in relation to J.A Bank’s theory for multicultural education, as well as S. Långström and A. Virtas’ theory: in- and about democracy teaching. As will be presented, the results of this study indicate that the relationship between multicultural teaching and democracy education is as most obvious in the curricular incorporation of democratic values in the civics-teaching classroom. Based on the results of this study, the students are given opportunities to develop several types of democratic abilities that are connected to achieving an active, well-functioning, democratic citizenship. In addition, the results imply that the teachers find the inclusion of multicultural issues to their teaching to be slightly challenging, yet prosperous for their students’ further democratic advancement.

Denna studie undersöker samhällskunskapslärares tolkning av likvärdig bedömning. Syftet är att få en ökad förståelse för samhällskunskapslärares arbete med likvärdig bedömning samt hur bedömningen i samhällskunskap kan göras mer likvärdig då ämnets kursplan och kunskapskrav är öppen för tolkning och innehåller mycket stoff som ska behandlas. Studien har utgått från en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Sex intervjuer med verksamma samhällskunskapslärare på gymnasiet har genomförts på olika skolor i olika kommuner. Studiens teoretiska referensram har varit Lipsky’s teori om närbyråkrater. En närbyråkrat gör avvägningar och tolkningar av politiska beslut och är på så sätt aktivt i implementeringen och skapandet av politiken. Studiens resultat har visat att samtliga lärare menar att likvärdig bedömning ställer stora krav på läraren om denne ska kunna bedöma eleven utifrån kunskapskraven då dessa är öppna för tolkning. Men det råder även en viss oenighet om tolkningen av arbetet med likvärdig bedömning. / <p>Betygsdatum: 2022-02-22</p>

Examensarbetets syfte är att undersöka likheter och skillnader i hur samhällskunskapslärare tolkar de demokratiska värden som förmedlas i skolans värdegrund och i samhällskunskapsämnets syftesförklaring i läroplanen, samt att undersöka varför dessa likheter och skillnader finns. Det teoretiska perspektivet utgår från Pierre Bourdieus handlingsteori och begreppet habitus. Vi har utgått från denna teori när vi analyserat lärarnas demokratisyn i förhållande till deras uppväxt och tidigare erfarenheter. För att besvara frågeställningen använde vi oss utav kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Åtta lärare i samhällskunskap, med varierad ålder och arbetslivserfarenhet, intervjuades. Intervjuerna hade två huvudsakliga fokus, lärarnas bakgrund och lärarnas tolkning av demokratiuppdraget. Resultatet är uppdelat i två huvudsakliga teman utifrån lärarnas syn på demokrati och lärarnas syn på eleverna och medborgarskapet, där likheter och skillnader i lärarnas tolkningar av demokratiuppdraget framkommer. Resultatet visar att lärarna i huvudsak ser demokrati som antingen ett instrument eller ett värde, då de fokuserar mer på deltagande eller mer på lika rättigheter för eleverma, samt att lärarna fokuserar på antingen elevernas skyldigheter eller rättigheter som medborgare.

Syftet med undersökningen är att öka förståelsen för hur samhällskunskapslärare på gymnasiet upplever yrkesrollen utifrån deras förståelse av den informationstäta digitala samtidens möjligheter gällande val av läromedel samt hur utvecklingen utmanat eller konfirmerat det som lärarna menar är eftersträvansvärd samhällskunskapsundervisning. Den teoretiska ansatsen är inspirerad av Anders Perssons teori som bygger dels på kontinental existensfilosofi, dels på en modifierad version av Gert Biestas begreppsapparat för god utbildning. Den metod som använts är kvalitativa intervjuer. Analysen är gjord i två steg, dels en induktiv och tematiserad, dels deduktiv och teoretisk. Resultatet som visas är att lärarna ser sig som elevernas vägledare i det digitala informationsflödet. Resultatet visar också att det finns lärare som anpassar sig till utvecklingen och de som gör motstånd, de som känner glädje och de som känner frustration. Den slutsats studien visar på är att lärarna till stor del drivs av sin egen övertygelse.

Litteraturstudiens syfte är att undersöka samhällskunskapslärares uppfattningar om undervisning av kontroversiella frågor. Undersökningen har skett genom att studera sju stycken vetenskapliga artiklar som presenterar vilka metoder som är centrala för undervisning om laddade samhällsfrågor. Vidare undersöker studien vilka motiv och utmaningar det finns vid hantering av dessa. I denna uppsats har de utvalda vetenskapliga artiklarna främst riktat in sig på samhällskunskapslärares perspektiv kring samhällsfrågor. De främsta motiven vilar på att läraren i synnerhet ska se till att utbilda och fostra eleverna till demokratiska samhällsmedborgare, vilket i sin tur främjar demokratin. Vidare presenterar forskning värdet av undervisning om kontroversiella frågor eftersom denna typ av undervisning främjar elevernas kognitiva förmågor. Resultatet av denna studie visar att lärare stöter på olika utmaningar vid hanteringen av laddade samhällsfrågor men hävdar dock att det är viktigt att frågorna tar sig an i undervisningen. Slutsatser i denna uppsats visar att undervisning i skolan som har inslag av kontroversiella frågor, har ett omfattande demokratiskt uppdrag att förbereda de växande generationerna för ett liv i lokala och globala miljöer. / <p>Denna uppsats är en fördjupning av tidigare studier. Arbetet bygger på sammanställning och analys av nationell och internationell forskning (forskningskonsumtion) inom ett fält med relevans för lärarprofessionen. </p>

Lärare har ett dubbelt uppdrag vilket innefattar kunskapsuppdraget såväl som ett demokratiuppdrag. Historiskt sett har samhällskunskapsämnet varit det medborgarfostrande ämnet och det kan därför argumenteras för att samhällskunskapslärare har en väsentlig roll i att uppfylla skolans demokratiuppdrag. Detta examensarbetes syfte var att få kunskap om hur samhällskunskapslärare realiserar demokratiuppdraget. Det ämnade jag att få genom att undersöka vilka och i vilket syfte olika arbetsformer används i samhällskunskapslärares undervisning såväl som att undersöka vad som påverkar valen av dessa men också vilka hinder och utmaningar samhällskunskapslärare upplever finns gällande att uppfylla demokratiuppdraget. För att svara på dessa frågeställningar användes semistrukturerade intervjuer med fyra olika samhällskunskapslärare verksamma på högstadiet. Intervjuerna analyserades därefter utifrån Anna Henriksson Perssons definition av utbildning och kunskap för, genom, om och i demokrati samt ramfaktorteorin. Resultatet visar att samhällskunskapslärarna använder en variation av olika arbetsformer för att elever ska utveckla olika förmågor förenliga med såväl samhällskunskapsämnet såväl som skolans främsta uppdrag; att fostra demokratiska medborgare. Valen av dessa arbetsformer påverkas dock av olika ramfaktorer som elevunderlag, organisation, styrdokument och tid. Dessa faktorer upplever lärarna också på olika sätt som hinder och utmaningar när det gäller att uppfylla demokratiuppdraget.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka samhällslärares erfarenheter av digitaliseringens effekter på gymnasielevers lärande. Studien utgick från en kvalitativ metod. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av sex semistrukturerade intervjuer med samhällskunskapslärare. Resultatet visar att samhällskunskapslärare kunde identifiera ett antal positiva och negativa digitala effekter av gymnasieelevers lärande. Studiens slutsatser visar att det finns ett behov av fortsatt forskning i ämnet, framförallt kring gymnasieelevers uppfattning om digitaliseringen och digitaliseringens negativa effekter.

The aim of this study has been to broaden the understanding of the opportunities and challenges ofcitizenship education by analyzing Civics teachers' experiences of translating their perceptions ofthe mission into practice on academic and vocational programmes. More precisely, the broadeninghas been accomplished through describing similarities and differences between the conditions onthe basis of qualitative interviews with three teachers. Furthermore, descriptions have been formedthrough the use of a theoretical framework consisting of Gert Biesta's socialization, qualification,and subjectification dimensions on one hand, and frame factor theory on the other. The findings of the study suggests that two of the teachers emphasize socialization, allemphasize qualification and two emphasize subjectification. Within the qualification dimension, adistinction was noted between external means (referring to contextually bound ways of participationand influence), which are related to socialization, and internal means (referring to factualknowledge, perspective-taking and critical thinking), which are related to subjectification. Theframe factor analysis of the teachers' experiences indicated that one participant emphasizes inparticular the similarities in the challenge of realizing socializing elements and external means as aresult of existing pedagogic frame factors; most notably the factually oriented curriculum. Regarding differences, which are substantially more prominent, it emerged that opportunities areprimarily linked to academic programmes while challenges are linked to vocational programmes. At academic programmes, there were particularly better opportunities for qualification interms of internal means (especially factual knowledge) as a result of student-related frame factorssuch as a positive attitude towards studies and the subject. The results suggest that these factors canbenefit both qualification and subjectification, if these are combined. Other student-related factorssuch as willingness to speak and subject-relevant prerequisites emerge as valuable resources forqualification and subjectification amongst students at vocational programmes, but they are in somerespects also prevented from being sufficiently utilized. Willingness to speak is prevented byresource-related frame factors such as lack of time in combination with pedagogic frame factorssuch as a substance-rich curriculum, while subject-relevant prerequisites are prevented bydeficiencies in the linguistic knowledge of students with immigrant backgrounds.

Denna uppsats undersöker genom kvalitativa intervjuer samhällskunskapslärare pågymnasienivå och deras uppfattningar och upplevelser av den påtvingandedistansundervisningen i samhällskunskap på grund av Coronapandemin 2020. Bakgrunden äratt den påtvingade distansundervisningen medförde en helt ny undervisningsarena för mångagymnasielärare och att det saknar omfattande tidigare forskning på området. Studien syftar attundersöka hur distansundervisningen har påverkat samhällskunskapslärare didaktiska val isamhällskunskap utifrån både samhällsdidaktiska teorier samt det sociokulturella perspektivetför lärande. Resultatet av intervjuerna, upplevelserna och uppfattningarna gymnasielärarnahar om distansundervisningen diskuteras och potentiella konsekvenser lyfts fram iförhållande till de tidigare nämnda ämnesdidaktiska och sociokulturella teorierna. Lärarnalyfter framförallt fram att distansundervisningen har påtvingad mer lärarstyrdaundervisningsformer med tydligare struktur samt mindre naturlig kontakt med eleverna.