The purpose of this thesis is to study how teachers teaches about controversial topics in the subject of social studies in relations to Albert Banduras theory of self-efficacy. Nine high school social studies teachers have been interviewed in order to fulfill this purpose. The teachers answers where then categorized into different categories of teaching strategies and influencing factors. The result shows that all of the teachers in the study applied teaching strategies that requires a high degree of self-efficacy. These strategies where pupil-centered to a high degree and correlates with ideals of deliberativ democracy as consensus weren’t necessarily the goal with the education. The source of the high degree of self-efficacy amongst the teachers seemed to be prior teaching experiences about controversial topics as all of the teachers claimed that their experiences where a major influencing factor for their classroom teachings. Other influencing factors such as the degree of heterogeneity in the classroom, type of high school program or the societal discourse surrounding the controversial topics where deemed as important but seemed to affect the choice of teaching strategies in a quite limited way. The fact that prior experiences where theprimary influencing factor supports the hypothesis that self-efficacy is an essential factor when teachers choose their teaching strategies as prior experiences of success (so-called mastery experiences) is the most important source for a strong sense of self-efficacy according to Bandura’s theory. / Denna uppsats har till syfte att granska samhällskunskapslärares undervisning om kontroversiella samhällsfrågor i ämnet samhällskunskap i relation till Banduras teori om upplevd självförmåga. För att uppfylla detta syfte har semistrukturerade intervjuer med 9 samhällskunskapslärare på gymnasienivå genomförts. Utifrån samhällskunskapslärarnas utsagor har en kategorisering kring lärarnas val av undervisningsstrategier samt de faktorer som påverkar detta val av undervisningsstrategier genomförts. Resultatet visade att samtliga lärare använde sig att undervisningsstrategier som i hög utsträckning förutsätter en stark upplevd självförmåga. Dessa strategier är elevcentrerade och bygger på samtalsdemokratiska ideal där konsensus inte nödvändigtvis är målet. Källan till denna starka upplevda självförmåga hos lärarna förefaller vara tidigare erfarenheter av undervisning om kontroversiella samhällsfrågor då samtliga lärare lyfte fram deras erfarenhetsgrad som en viktig påverkansfaktor för deras undervisning. Övriga påverkansfaktorer som graden av heterogenitet i klassrummet, typ av gymnasieprogram eller den samhällsdiskurs som omgärdar den kontroversiella samhällsfrågan uppgavs som viktiga men tycktes relativt sällan påverka valet av undervisningsstrategi i någon nämnvärd utsträckning. Att det är just erfarenheter som framförallt styr valet av undervisningsstrategi stödjer hypotesen att den upplevda självförmågan är central för valet av undervisningsstrategi då erfarenheter av framgång (s.k. mastery experiences) utgör den främsta källan till en stark känsla av upplevd självförmåga enligt Banduras teori.

The aim of this study is to bring more knowledge about how teachers in social studies use news and current events in their teaching to develop skills and knowledge with their pupils. This study uses Gert Biestas three dimensions of schools' purpose of education. The method used in this study is a qualitative semi structured interview with six social studie teachers in upper secondary school, which then was coded with an thematic analysis. The result shows that teachers can use current events and news as a complement to their own teaching and to concretize and exemplify their teaching on an everyday basis for the pupils. With the theory it shows that pupils both can qualify knowledge and use that knowledge to think critically and subjective. / <p>Godkännande datum: 2022-06-02</p>

Research shows that students occasionally face linguistic challenges related to the subject-concepts of social studies. One example concern that individuals can interpret subject-concepts in various ways. Therefore, the area of this study is how social studies teachers work with subject-concepts in social studies. The study aims to investigate how these teachers describe the subject-concepts in relation to an everyday language. Furthermore, the aim is to investigate how these teachers work with subject-concepts in their instruction. The research questions concern partly how teachers characterize the subject-concepts as well as in what way they differ from the everyday language. Moreover, the study aims to answer the question of how teachers through their instruction enable that students are given the opportunity to develop an understanding of these. The data consists of ten individual, qualitative and semi-structured interviews with social studies teachers currently teaching in Swedish year 7-9. Moreover, it constitutes of national and international research of different kinds. The theory of hermeneutics has been used as both the theoretical and methodological framework. Results show that subject-concepts can be characterized as consistent and be described as including differences. A reoccurring difference is that the meaning of subject-concepts depends on the context. The teachers describe that there is a distance between the subject-concepts and the students, which explains how the concepts differ from everyday language. The distance can be explained by the fact that students in general do not interact with the subject-concepts in everyday life, as well as not using them in everyday dialog. A second difference between subject-concepts and everyday language is found to be the structure of subject-concepts. How teachers work with subject-concepts varies, but results show reoccurring themes. It is common to use group teaching and varying methods of instruction. Moreover, results imply that teachers often give supportive efforts when working with subject-concepts. Prominent supportive actions are visualization, help with study technique, and accessibility to teacher support. The conclusion is that the horizon of understanding around this subject is unlimited, but present study has been broadened it. / Forskning visar att elever tidvis möter språkliga utmaningar som relaterar till de ämnesbegrepp som finns i samhällskunskapsämnet. Ett exempel handlar om att ämnesbegrepp kan ges olika tolkningar av olika individer. Ämnesområdet för den här studien är, med utgångspunkt ur ovanstående, samhällskunskapslärares arbete med ämnesbegrepp i samhällskunskapsämnet. Syftet är att undersöka hur dessa beskriver ämnesbegreppen i relation till vardagsspråk. Likaså är syftet att undersöka hur lärarna arbetar med ämnesbegreppen i sin undervisning. Frågeställningarna berör dels lärarnas karaktärisering av ämnesbegreppen samt deras beskrivning av hur dessa skiljer sig från ett vardagligt språk. Dels hur lärarna genom sin undervisning möjliggör att eleverna ges möjlighet att utveckla förståelse för ämnesbegreppen. Materialet består av dels tio enskilda, kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med samhällskunskapslärare som undervisar på högstadiet. Dels nationell och internationell forskning av olika slag. Hermeneutiken har använts som både teoretiskt och metodiskt ramverk. Resultatet visar att ämnesbegreppen kan karaktäriseras som sammanhängande samt beskrivas inrymma olikheter. En återkommande olikhet var att ämnesbegreppen kan ha olika betydelser beroende på i vilken kontext de diskuteras. Lärarna förklarar att ämnesbegreppen har ett avstånd till eleverna, något som beskriver hur de skiljer sig från ett vardagsspråk. Avståndet handlar om att eleverna generellt sett inte möter ämnesbegreppen till vardags samt att de inte använder dem i vardaglig dialog. En annan skiljelinje mellan ämnesbegreppen och vardagsspråk benämns vara att ämnesbegreppen har en annan uppbyggnad. Lärarnas arbete med ämnesbegreppen är i viss mån varierad, men resultatet visar några återkommande aspekter. Bland dessa nämns att inlärningsmomenten sker tillsammans, att undervisningsmetoderna varieras samt att stödjande insatser ges. De stöd som framträder är bildstöd, studieteknik och lärarens tillgänglighet för eleverna. Slutsatsen är att förståelsehorisonten kring ämnesområdet är obegränsad, samtidigt som föreliggande uppsats varit en del i att vidga den.

The society of today is getting more polarised, and people is keeping themselves to their bubbles of opinions. This is a development which threatens the trust between citizens, an important building block in a functioning democracy. The school is one of the best places for youngsters to meet different ideologies, opinions, and perspectives in different political issues. Especially in the social studies subject, which according to the Swedish curriculum is supposed to let pupils analyse political issues. In past studies many teachers are talking about a fear of teaching in controversial political issues. The purpose of this study is to figure out how social studies teachers act when controversial public issues appear in the education, what kind of challenges they experience in those situations and describe any possible connections between the teacher’s strategies and the challenges. The study was done through semi structured interviews with four social science teachers. The result of the study shows that all the teachers interviewed used a strategy when the brought in facts to their education. Three of the teachers did it more clearly through an objective presentation of the issue. All of the teachers also used strategies where they included different perspectives and balancing them, giving them the same importance, in different classroom discussions. When it was considered necessary, the teachers privileged one perspective. These strategies had a possible effect on the challenges the teachers met since the teachers did not experience fear of teaching controversial public issues and rarely saw any lack of the competence in themselves in relation to controversial public issues. Although the teachers that participated in the study saw obstacles in their daily work caused by the Swedish curriculum of the social studies subject and student related challenges.

Every subject has a unique language that consists of concepts and different types of texts, in which subject-specific abilities are tested. In social studies, students learn abstract con- cepts and have abilities such as source evaluation tested. Based on the expression that all teachers are language teachers this study aims to examine the arguments brought forward regarding the need of social studies teachers to implement language work in their instruc- tion. Furthermore, the study aims to investigate how the same teachers are currently work- ing with language. Scientific publications from both national and international perspectives have been chosen, interpreted and analysed. Results show themes that cover the two re- search questions. Related to the first research question regarding arguments to implement language work in social studies, it is reasoned that subject-specific language differs from every day-language and that focus on language can give developed and broadened subject- specific knowledge. Moreover, the second research question, on the current implementa- tion of language from social studies teachers, indicate that students require support and multi-dimensional methods of teaching. Furthermore, the amount of knowledge in the area influences how and to what extent social studies teachers integrate language in their in- struction. Throughout the study, it is clear that students in social studies may benefit from a more language-focused teaching, which is highlighted through different perspectives.

Denna litteraturstudie tar avstamp i Skolinspektionens granskning från 2010 som visar att lärare i stor utsträckning saknar kunskap om flerspråkiga elevers bakgrunder och erfarenheter. Studien syftar således till att granska hur forskning beskriver att samhällskunskapslärare kan arbeta, för att utveckla begreppsförståelse hos flerspråkiga elever, på ett språk som de ännu inte behärskar till fullo. Främst ämnar studien bidra med didaktiska insikter för samhällskunskapsundervisningen i grundskolans årskurs 4–6. Studien är en litteratur-översikt som inkluderar elva forskningsartiklar och en doktorsavhandling, vilka behandlar begreppsförståelse och flerspråkighet i samhällskunskapsämnet. Resultatet synliggör hur lärare kan möta och tillvarata flerspråkiga elevers varierande bakgrunder och erfarenheter, genom arbetssätt som inkluderar kontextualisering, multimodalitet, transspråkande och inlärningsstrategier, samt genom arbetsformer som innefattar gemensamt lärande. Därutöver indikerar resultatet att ett inkluderande och transspråkande klassrumsklimat är avgörande, för att dessa arbetssätt och arbetsformer ska utveckla flerspråkiga elevers förståelse för samhällsvetenskapliga begrepp.

The aim of this study is to contribute to the existing but limited research on the use of ChatGPT within educational contexts. Furthermore the study investigates how ChatGPT can be used in schools, focusing mainly on the Swedish upper secondary school. This paper also examines how the usage of ChatGPT affects learning and education, with regards to replicative, applicative, associative and interpretative learning. In a broader aspect, this study also discusses what learning and knowledge means within a new world of AI, chatbots and education that have become highly digitalized. This paper categorizes previous research to collect and identify where ChatGPT is used. In addition to categorizing contemporary research, this study also analyzes four questions assigned to ChatGPT from the above mentioned criterias. The questions chosen were based on the curriculum by Skolverket for Samhällskunskap 1b, 2 and 3. In order to evaluate the reliability of the answers produced by ChatGPT, other research and subject books were used. The answers were seemingly correct and also indifferent to ideology in these particular cases. In summary, ChatGPT can be used in various ways to strengthen and aid pupils in the search for replicative and applicative knowledge. However, as this study finds in accordance with previous research, ChatGPT is not suitable to strengthen pupils skills regarding associative and interpretative learning. In these two categories, additional techniques and/or methods implemented by teachers are required to further the development of pupils.

I den här magisteruppsatsen undersöks genom en hermeneutisk analys hur samhällskunskapsämnets paideia, alltså ämnets innebörd och lära, framställs i det senmoderna samhället. Dessutom genom kvalitativa intervjuer hur gymnasieelever upplever ”en bra” samhällskunskapslärare i samband med ämnets undervisning och vilka förbättringsförslag de ger till sina respektive samhällskunskapslärare. I forskningsöversikt ligger tonvikten på kursplanen för samhällskunskapsämnet, samhällsundervisning i skolan, samhällskunskapsämnets kris, den formativa bedömningen och relationen mellan lärare och gymnasieelever. De teorier som används handlar om det senmoderna samhället, språket som en viktig faktor för den kommunikativa relationen i undervisningen, den pedagogiska relationen som en kommunikativ relation och motivet för individualisering. Syftet med denna studie är att undersöka samhällskunskapsämnets paideia, alltså ämnets innebörd och lära utifrån vad som lyfts fram i forskningsöversikt. Dessutom via intervjuer belysa hur gymnasieelever upplever en “bra” samhällskunskapslärare i samband med ämnets undervisning. Respondenternas svar varieras på grund av att de aktuella gymnasieeleverna har haft olika erfarenheter samt samhällskunskapslärare under sin skolgång. Diskurser som verkar vara intressanta här handlar om samhällskunskapsämnets paideia, alltså lära, kunskap, makt, lärande, ansvar, relation, professionalism och det senmoderna samhället. Resultatet visar att samhällskunskaps paideia har en flertalig definition, vilken läran och undervisningen också befinner sig i ständig förändring. Dessutom visar resultatet att de tillfrågade gymnasieeleverna har olika perspektiv på hur ”en bra lärare” ska vara och föreslår olika förbättringar i undervisning, metodik och undervisningsstilar.

Resultat av forskningsstudier som visar på att formativ bedömning har positiva effekter på elevers lärande har fått stor spridning i världen och inte minst i Sverige. Kunskapsbedömningar i skolan görs med olika syften. När bedömningar görs för att stötta och utveckla elevers lärande talas det om formativ bedömning och när bedömning görs för att stämma av elevers kunskaper mot betygskriterier benämns det som summativ bedömning. Båda typerna av bedömning behövs men forskningsstudier har gjorts som indikerar att betygsfokus och digitala lärplattformar kan utgöra hinder för en formativ bedömningspraxis. Forskning som undersöker hur elever och lärare uppfattar och använder sig av formativ bedömning i ämnet samhällskunskap på gymnasiet har gjorts i begränsad omfattning. Så är det även vad gäller forskning som undersöker hur formativ bedömning uppfattas av elever och lärare i samhällskunskap under ett läsår präglat av en blandning av när- och distansundervisning under en pandemi.  Syftet med undersökningen är att ta reda på hur elever och lärare uppfattar formativ bedömning i samhällskunskap. Syftet är också att undersöka hur de uppfattar formativ bedömning under ett läsår präglat av en blandning av när- och distansundervisning.   De frågeställningar som formulerades för att uppnå syftet besvarades genom att kvalitativa intervjuer genomfördes med elever som studerar Samhällskunskap 1b med olika lång erfarenhet av gymnasiestudier samt med deras lärare. Resultatet av intervjuerna analyserades med hjälp av fem nyckelstrategier som Paul Black och Dylan Wiliam utformat utifrån sin forskning om lärande och bedömning. Dessa strategier beskrivs som användbara verktyg i undervisningen för att kunna besvara frågor om var eleven befinner sig i lärandeprocessen, vart eleven är på väg och hur eleven ska ta sig dit.   Resultatet av undersökningen visar att den digitala lärplattform som elever och lärare använder sig av är ett gynnsamt verktyg för att synliggöra för eleverna och för läraren var eleverna befinner sig inlärningsmässigt i förhållande till målen. Undersökningen visar också på att eleverna uppfattar lärarens återkoppling som användbar för att ta sig vidare i lärandeprocessen. Den skriftliga återkopplingen eleverna får tillsammans med ett betygsliknande omdöme uppfattas av eleverna som en indikation om var eleven befinner sig, vart den är på väg och hur den ska ta sig vidare, vilket uppskattas av eleverna. Följaktligen visar resultatet av den här undersökningen att de formativa och summativa kunskapsbedömningarna harmonierar väl med varandra. Kamraters återkoppling värderas inte lika högt som lärarens då kamraten inte uppfattas som lika kompetent i ämnet som läraren. Resultatet av undersökningen visar att eleverna tränas i att kunna göra självbedömningar men att de uppfattar sig olika mycket som ägare av sitt eget lärande beroende på om de är första- eller andraårselever.   Resultatet visar att läraren upplevt att muntlig återkoppling blivit svårare att ge under de förutsättningar som ges under pandemin och att träning i kamratbedömning inte är något som prioriterats i någon större utsträckning under dessa ovanliga omständigheter. Avslutningsvis visar resultatet av undersökningen på den potential de digitala verktygen har för en formativ bedömningspraxis då undervisningen kombineras av när- och distansundervisning. / Results from research studies showing the positive effects of formative assessment on students’ learning have spread across the world and in Sweden. Assessment of student achievement has two different functions depending on why the assessment is made. When the goal is to monitor learning the assessment is formative and when the goal is to evaluate what the student has learnt at the end of an instructional unit by comparing it to some standards it is summative. Both types of assessments are needed but some research studies indicate that formative assessment practices may be impeded by excessive focus on grades and by the design of digital learning platforms. Not many research studies have been made examining formative assessment practices in social studies at upper secondary school. Nor have many research studies been made that examine formative assessment practices and how they are perceived by students and teachers a school year during a pandemic.   The aim of the study is to find out how formative assessment in social studies is perceived by students and teachers at upper secondary school. The aim is also to examine how they perceive formative assessment practices a school year during a pandemic with a mix of on-site and distance learning.   A qualitative method was used to answer the research questions. Two groups of students from different grades studying the same core course “Samhällskunskap 1b” and their teacher were interviewed. The data gathered from the interviews were analyzed with Paul Black’s and Dylan Wiliam’s five strategies formed on the basis of their research on learning and assessment. These strategies are described as useful tools in education to answer questions about where the student is in his/her learning process, where the student is going and how to get there.   The result of the study shows that the digital learning platform that the students and their teacher use is a beneficial tool for them to visualize where the student is in the learning process in relation to the learning goals. Furthermore, the result shows us that the students perceive the feedback that they receive from their teacher as useful in guiding the student where to go next and how to get there. The written feedback combined with a summative-like assessment helps the students taking the next step in the learning process. Consequently, this study shows that formative and summative assessments harmonize. Peer assessment is not as much valued by the students as the formative assessment they receive from their teacher, since they do not regard their peers being sufficiently qualified to give feedback. The result of the study shows that students do get training in making self-assessments. However, students in second grade consider themselves as owners of their own learning to a greater extent when compared with students in first grade.   The result shows us that the teacher perceives that opportunities to give students oral feedback have diminished during the pandemic and that the practice of peer assessment has been given less priority during these extraordinary circumstances. Finally, the result shows us the potential of digital tools being used for formative assessment practices when education is a combination of learning at school and online.

No description available.