Detta arbete kommer att beröra kritisk litteracitet och hur man kan arbeta med det i samhällskunskapsundervisningen. Syftet med denna kunskapsöversikt var att samla ihop forskning om hur det går att använda kritisk litteracitet i samhällskunskapsundervisningen där vi analyserat de metoder, argument och tillvägagångssätt som redan finns för ämnet. Under processen av vårt arbete har vi använt oss av specifika nyckelord som hjälpt oss att hitta rätt forskning kring vad arbetet kommer att handla om. Inspirationen till detta arbete har kommit från vår verksamhetsförlagda utbildning där vi har stött på att arbetet med kritisk litteracitet i undervisningen är något lärarna inte lägger mycket fokus på. Hur vi kom fram till att de är ett problem var efter att vi märkte att majoriteten av eleverna i klassen förstod inte texterna de läste, samt att de inte fick möjlighet till att kritiskt analysera texterna utan de fick enbart svara på frågor till texterna. Detta gav oss motivationen till att forska djupare i vad som redan arbetas med till vad man kan förbättra för att skapa en bättre kunskap i ämnet samhällskunskap. Vi kom fram till att arbetet med att läsa och förstå texter är en viktig samt stor del av läroplanen och därför valde vi att forska kring hur man kan arbeta kritisk med litteraciteten i klassrummet för samhällskunskapsämnet.    För att besvara frågeställningen har en genomsökning av olika databaser använts. De olika databaserna är Swepub och EBSCO där både vetenskapliga artiklar och doktorsavhandlingar har filtrerats på Peer Review där andra forskare har granskat texterna. Resultat har visat att det finns flera olika metoder att jobba med kritisk litteracitet i samhällskunskapsundervisningen och att man kan använda metoderna med varandra.

Denna kunskapsöversiktens syfte är att sammanställa relevant forskning kring hur lärare använder sig av digitala verktyg i undervisning samt hur dom arbetar med med elevers förståelser kring informationssökningar och deras källhantering. Vi har genom olika databaser funnit relevant forskning kring dessa aspekter genom vetenskapliga artiklar, avhandlingar och böcker. Forskningen som hittats har framhävt flera perspektiv där både för och nackdelar kring användningen av dom digitala verktygen förts fram. Det vi kommit fram till är att dom digitala verktygen har en stor betydelse i undervisningen för att eleverna ska skapa ett intresse och lust till att lära. Dock kan dom digitala verktygen inte anses som en ersättare till den traditionella undervisningen utan endast som ett hjälpmedel som kompletterar den som redan existerar. Forskningen som vi funnit visar att lärare som har brist gällande den digitala kompetensen avstår från att använda sig av dom digitala redskapen i undervisningssyfte. Detta eftersom den nya digitala världen ställer höga krav på lärares digitala kompetens där följden blir att lärare tar avstånd från att använda verktygen i sin undervisningspraktik. Med detta resultatet vill vi som framtida lärare få en större förståelse kring digitala kompetensens betydelse för professionen och vikten den har för den pedagogiska undervisningen.

Syftet med det här arbetet är att belysa hur lärare arbetar med de mänskliga rättigheterna i samhällskunskapsundervisningen för årskurs 1–3 och vad som ligger till grund för deras val av undervisningssätt och material. Syftet är också att öka kunskapen om hur lärare ser på de mänskliga rättigheternas roll i ämnet samhällskunskap kontra skolans övergripande värdegrundsuppdrag. Slutligen syftar arbetet till att undersöka lärares uppfattningar om huruvida införandet av barnkonventionen som svensk lag påverkar deras samhällskunskapsundervisning om de mänskliga rättigheterna. Intresset för området växte fram på grund av att det finns en begränsad mängd tidigare forskning gällande undervisning om de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen i skolans yngre åldrar, samt att tidigare forskning visar att de mänskliga rättigheterna ofta bortprioriteras i samhällskunskapsämnet. För att besvara syftet har kvalitativa intervjuer genomförts med sex lärare i årskurs 1–3. Intervjusvaren har sedan analyserats utifrån de teoretiska perspektiven pragmatismen och den sociokulturella teorin. Resultatet visar att lärare främst kopplar de mänskliga rättigheterna till skolans övergripande värdegrundsuppdrag och till arbetet med demokrati och konflikthantering. I samhällskunskapsämnet arbetas de mänskliga rättigheterna med i samband med FN-dagen, där undervisningen främst berör barnkonventionen. Resultatet visar även att få lärare upplever att barnkonventionens laginförande 2020 har påverkat deras undervisning nämnvärt.

Hösten 2022 började den nya läroplanen Lgr22 implementeras i svenska skolan. Läroplanen har ett förändrat fokus på sexualundervisningen som nu utgår från begreppen sexualitet, samtycke och relationer. Syftet med denna studie är att se hur kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer uppfattas av SO-lärare för årskurs 4-6 och hur det kan appliceras i undervisningen i samhällskunskap. I tidigare forskning var tidsbrist, vida beskrivningar från läroplaner och bristfällig kunskap orsaker till otillräcklig sexualundervisning. Vilket synliggjordes i denna forskningsstudies undersökningar i form av sex kvalitativa intervjuer med SO-lärare i årskurs 4-6 som handlade om deras uppfattningar och berättelser om arbetet med kunskapsområdet. Analysen av resultatet, som tillämpades ur ett fenomenografiskt perspektiv, visade att många lärare hade svårt att förstå och hinna med arbetet i samhällskunskapsundervisningen på grund av svårigheter med att tolka läroplanen, tidsbrist och egen kunskapsbrist. Lärarna ser dock positiva förändringar med Lgr22 då de har fått tydligare direktiv, mer elevanpassat innehåll samt att kunskapsområdet nu hanteras i alla ämnen. Lärarna uttrycker dock en saknad av fortbildning i kunskapsområdet för att kunna ge eleverna den bästa undervisningen.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka samhällskunskapslärares förståelse av solidaritetsbegreppet i årskurs 4-6 och detta i enlighet med styrdokumenten. Syftet är även att undersöka på vilket sätt dessa lärare synliggör solidaritetsbegreppet i undervisningen. Solidaritet är ett av de demokratiska värden som skolan ska förmedla och främst gäller detta för samhällskunskapsläraren. Studiens teoretiska ansats inspireras av hermeneutiken och livsvärldsfenomenologin. Genom intervjuer med sju verksamma lärare visar resultatet generellt att solidaritet är ett viktigt begrepp men som inte ges lika stort utrymme som innebörden av det. Solidariteten får definitivt en plats i undervisningen men den planeras inte in i lektioner, utan snarare framträder solidariteten ofta som en biprodukt av konflikter eller ordningsproblem. Lärares förståelse för begreppet visar att det är ett mångtydigt begrepp men att förståelsen för det stämmer väl överens med styrdokumentens definition. / The aim of this study is to examine the understanding of elementary teachers in relation to the solidarity concept in the subject of civics. This, in relation to the steering documents. The study also focuses on finding out which ways teachers express solidarity in the civics education. Solidarity is one of the democratic values that is required by the Swedish school to convey to all students, particularly by the civics teacher. The study is inspired by the hermeneutic and the life world phenomenological theory. Through interwievs of seven operative teachers, the result indicates, in general, that they find solidarity as a concept of importance but it is not used as per its concept. Teachers reference solidarity in the classroom, but they do not plan a lesson about it. Solidarity is more a question of order and is often given space when incidents of discord occurs. Teachers comprehension of solidarity indicates that it is a versatile concept but it is consistent with the steering documents.

Det råder i forskningslitteraturen inga tvivel om att dagens unga har blivit särskilt berörda av den omfattande digitaliseringen i samhället. I skolan visar sig detta extra tydligt, där undervisningen i allt större utsträckning använder sig av digitala verktyg för att bemöta digitaliseringen. Denna undersökning har syftat till att undersöka och analysera hur några elever och lärare upplever relationen mellan medborgarfostran och digitalisering i samhällskunskapsundervisningen på gymnasiet. För detta ändamål har sex elever och sex lärare från gymnasieskolan blivit intervjuade. Med hjälp av hermeneutisk tolkningsmetod har intervjuerna analyserats med teoretisk utgångspunkt i dels begreppen actualizing citizenship respektive dutiful citizenship samt dels lärandeperspektivet konnektivism. I resultaten framträder upplevelser som indikerar att relationen mellan medborgarfostran och digitalisering i undervisningen handlar om elevers digitala informationsinhämtning, vilket upplevs vara förbundet med ett aktivt samhällsdeltagande. Med informanternas utsagor i utgångspunkt har digitaliseringen även tagit sig uttryck i att elevernas samhällsorientering har kommit att bli avsevärt intressestyrd till följd av att individens preferenser exponeras bland en mångfaldig representation av forum på internet. Studiens lärarinformanter befarar emellertid att detta kan komma att äventyra elevers universella samhällsintressen.

The purpose of the study is to investigate teachers’ perceptions of school’s democracy mission, focussing on the subject of social science, with the aim of providing perspectives on the democratic work in school. There is previous research indicating that school’s democracy mission should be integrated in various ways in social science education to provide both knowledge and behavioural training. However, there is a lack of research illustrating how teachers design and plan the presentation of democracy in grades 1-3. The study has been conducted using a phenomenographic approach to empirically study teachers’ perceptions of school’s democracy mission in relation to the curriculum and teaching. Semi-structured interviews were conducted with six active teachers at different schools. To substantiate the teachers’ statements, pragmatism and Dewey’s learning theory were applied in the analysis. The main results show that there is some variation in teachers’ perceptions of the meaning of the democracy mission and in how they interpret the governing documents. Likewise, there is variation in the way teachers shape the mission of democracy in their teaching to ensure that students gain knowledge of how society is structured and of how to act in a democratic society. An interesting aspect that has emerged is that the governing documents are perceived as unclear and diffuse. One conclusion to be drawn from this is that it places great demands on the teachers’ professional skills in interpreting the assignment and shaping it in their teaching.

Svensk politik, vilket kan beskrivas som ett kontroversiellt ämne, har en naturlig del i undervisningen av samhällskunskap i den svenska skolan då elever ska tillägna sig förmågan att forma och uttrycka olika uppfattningar samt att kunna argumentera för dessa. Samhällskunskapslärare behöver således möta elevers olika åsikter och värderingar samt ta ställning till om hen vill vara förtegen eller öppen om sina egna politiska åsikter. Genom semistrukturerade intervjuer med fem samhällskunskapslärare och elevenkäter med fyra olika klasser undersöker denna studie upplevelser av undervisning i svensk politik. Resultaten visar på att samhällskunskapslärare utför ett känsloarbete, som kan upplevas som svårt, då de strävar efter att upprätthålla en vald positionering i undervisningen. Däremot används värdegrunden som ett praktiskt stöd då demokrati och mänskliga rättigheter behandlas, vilket underlättar känsloarbetet. Vidare önskar eleverna till viss grad att läraren utför ett känsloarbete i syfte att bevara relationen med dem. Sammantaget visar studien på att upplevelsen av undervisning i svensk politik delvis är individuell och beror på den enskilda individen, dock lyfter samtliga intervjuade lärare att Sverigedemokraternas politiska framgång bidrar till att undervisningen upplevs som svår. Lärarna och eleverna i studien identifierar även indoktrinering som den största risken med lärarens öppenhet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare i ämnet samhällskunskap förhåller sig till normkritisk pedagogik, samt hur de uppfattar att deras förhållningssätt präglar den samhällskunskapsundervisning som sker. Syftet är också att undersöka vilka faktorer som påverkar lärarnas förhållningssätt till normkritisk pedagogik. Normkritisk pedagogik handlar om att visa sätten som olika normer interagerar och skapar obalanser i makt samt om hur dessa normer kan utmanas inom undervisningssammanhang (Bromseth & Darj, 2010, s. 13). Samhällskunskapslärare som undervisar i årskurs 7-9 har besvarat en kvalitativ enkät om deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik. Samhällskunskapslärarnas svar har analyserats utifrån flera bakgrundsfaktorer för att undersöka eventuella variationer i deras förhållningssätt utifrån deras bakgrund. Dessa bakgrundsfaktorer var ålder, kön, yrkeserfarenhet, behörighet och ämneskombination.  Samhällskunskapslärarna har till stor del positiva uppfattningar av begreppen normkritik och normkritisk pedagogik, vilket medför att majoriteten av samhällskunskapslärarna arbetar med normkritisk pedagogik i hög utsträckning eller i mycket hög utsträckning. Studien visar även en viss relation mellan ålder och kön som bakgrundsfaktorer för i vilken utsträckning som samhällskunskapslärarna arbetar med normkritisk pedagogik. Ett resultat var dessutom att de studerade samhällskunskapslärarna anser att deras personliga bakgrund har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik i högre utsträckning än styrdokumenten. Faktorer som samhällskunskapslärarna själva menar har påverkat deras förhållningssätt är deras personliga bakgrund, didaktiska reflektioner, samhället och eleverna. Samhällskunskapslärarna nämner emellertid inte styrdokumenten som en viktig påverkansfaktor. Majoriteten av samhällskunskapslärarna menar dessutom att deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik påverkar deras samhällskunskapsundervisning. Studien indikerar även en viss relation mellan kön som bakgrundsfaktor och i vilken utsträckning som samhällskunskapslärarna menar att deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik påverkar deras samhällskunskapsundervisning. Flera samhällskunskapslärare betonar emellertid att andra faktorer än deras förhållningssätt påverkar deras val av ämnesinnehåll och undervisningsmetoder. Dessa faktorer är styrdokumentens centrala innehåll och/eller den aktuella elevgruppen.  Studien visar även att det är möjligt att styrdokumenten, lagar och institutioner kan påverka samhällskunskapslärares förhållningssätt till normkritisk pedagogik utan deras medvetenhet. Studien visar emellertid även att majoriteten av samhällskunskapslärarna menar att deras personliga bakgrund påverkar deras förhållningssätt, vilket i sin tur påverkar den konkreta samhällskunskapsundervisningen. Styrdokumenten, diskrimineringslagen och Skolverket som institution fungerar därmed som ramar som påverkar och reglerar samhällskunskapslärares förhållningssätt till normkritisk pedagogik och deras samhällskunskapsundervisning. / The purpose of this essay is to investigate how teachers in the subject of social studies approach norm-critical pedagogy, and how they perceive that their approach characterizes the social studies teaching that takes place. The purpose is also to investigate which factors influence the teachers’ approach to norm-critical pedagogy. Norm-critical pedagogy is about showing the ways in which different norms interact and create imbalances in power and about how these norms can be challenged in teaching contexts (Bromseth & Darj, 2010, p. 13). Social studies teachers who teach 7-9 graders have answered a qualitative questionnaire about their approach to norm-critical pedagogy. The social studies teachers’ answers have been analyzed on the basis of several background factors in order to investigate possible variations in their approach based on their background. These background factors were age, gender, professional experience, eligibility and subject combination.  The social studies teachers have to a large extent positive perceptions of the concepts of norm criticism and norm-critical pedagogy, which causes the majority of the social studies teachers to work with norm-critical pedagogy to a high extent or to a very high extent. The study also shows a certain relationship between age and gender as background factors for the extent to which the social studies teachers work with norm-critical pedagogy. A result was also that the social studies teachers believe that their personal background have influenced their approach to norm-critical pedagogy to a greater extent than the steering documents. Factors that the social studies teachers themselves believe have influenced their approach are their personal background, didactic reflections, the society and the students. However, the social studies teachers do not mention the steering documents as an important factor. The majority of the social studies teachers also believe that their approach to norm-critical pedagogy affects their social studies teaching. The study also indicated a certain relationship between gender as a background factor and the extent to which the social studies teachers believe that their approach to norm-critical pedagogy affects their social studies teaching. However, several social studies teachers emphasize that other factors than their approach influence their choice of subject content and teaching methods. These factors are the central content of the steering documents and/or the students.  The study also shows that it is possible that the steering documents, laws and institutions can influence social studies teachers’ attitudes to norm-critical pedagogy without their awareness. However, the study also shows that the majority of the social studies teachers believe that their personal background influences their approach, which in turn affects their social studies teaching. The steering documents, the Discrimination Act and the Swedish National Agency for Education as an institution thus function as frameworks that influence and regulate social studies teachers’ approach to norm-critical pedagogy and their social studies teaching.

I början av 1990-talet myntades begreppet ”värdegrunden” för att tydliggöra skolans fostrande huvuduppdrag när det gäller värden, men utredningar har visat att värdegrundsbegreppet uppfattas som både diffust och mångfacetterat. Denna studie har därför haft för avsikt att undersöka samhällskunskapslärares beskrivningar av innehållet i definitionen av de fem grundläggande demokratiska värden som skrivs fram i skollagen; människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet, solidaritet. Det har också funnits ett intresse av att undersöka hur värdegrundsarbetet realiseras i samhällskunskapsundervisningen, eftersom det finns brist på studier för hur samhällskunskapslärare förverkligar värdegrundsarbetet. För att kunna besvara detta har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts där fem samhällskunskapslärare bidragit med sina beskrivningar. Forskningslitteratur och praxismodellen har använts i analysfasen. Studiens resultat påvisar att det fortfarande finns visst tolkningsutrymme när det gäller förståelsen av värdegrundens kärnvärden. Resultatet visar också att samhällskunskapslärarna använder demokratiska arbetsformer, samtal och goda relationer när de försöker realisera värdegrunden i sin undervisning. I studiens slutsatser ges förslag på möjliga definitioner för varje kärnvärde i värdegrunden, vilka har inspiration från respondenternas utsagor och tidigare forskning. Värdegrundens kärnvärden visar sig också innehålla kopplingar till det centrala innehållet för grundkurserna i samhällskunskap på gymnasienivå. Avslutningsvis ges också förslag på hur praxismodellen kan utvecklas för att stödja samhällskunskapslärare i sitt arbete med värdegrunden.