Syftet med denna uppsats har varit att belysa några ensemblemusikers syn på och uppfattning om det sociala samspelet i en musikensemble. Vi beskriver ensemblemusikernas syn på det sociala samspelet med utgångspunkt i åtta musikers egna berättelser utifrån de kvalitativa intervjuer vi utfört med dem. Musikerna var alla vid studiens utförande studerande vid en folkhögskola i Mellansverige. Den teoretiska utgångspunkten kan närmast knytas till ett sociokulturellt perspektiv, då en grundtanke hos oss är att människan formas och påverkas av den sociala kontext den befinner sig i. Därför var ett grundantagande inför studien att det sociala samspelet i musikensemblen är minst lika viktigt som det musikaliska. Sammanfattande kan sägas att samtliga intervjudeltagare - utöver de rent speltekniska färdigheterna - har nämnt de sociala relationerna som helt avgörande för hur samspelet i gruppen skall fungera. I studien växte fyra begrepp fram som utgjorde överordnade kategorier för hur vi sedan diskuterade våra resultat. Dessa fyra begrepp var individens personlighet, gruppmedlemmarnas erfarenheter, de omständigheter som gruppen befinner sig i samt de värderingar som finns inom gruppen.

The purpose of this study is to find out how teachers in preschool interact with children. By unstructured observations of teachers in preschool I intend to find out how they interact with children. Is it possible to see that the operation is built on guided interaction speciality? Positive interaction between adults and children is of importance to a good childhood and a child’s learning. I have asked myself how teachers interact with children in preschool. There are different ways of interaction. International Child Development Programme, ICDP, Guided interaction has named different ways of interaction. It is based on three dialogues which are divided into 8 themes. Each dialogue is directed to different parts in the interaction. The three dialogues are: The emotional dialogue, the meaning and extending dialogue, and finally the regulatory dialogue. Teachers interact with children, in a positive way of interacting, and often without a thought of why, it is something they just do. What I saw was that the children received positive confirmation of the educators and the operation is built on ICDP’s interaction speciality.

Syftet med detta arbete är att få en inblick i vilka erfarenheter fem förskollärare från två olika förorter till Stockholm har kring användandet av surfplattor i förskolan. Frågeställningarna i studien berör vilka erfarenheter förskollärare har av att använda surfplattor tillsammans med barnen i förskolan. Ytterligare frågor riktas mot hur förskollärarna resonerar kring urval av applikationer och om några skillnader kan urskiljas på de olika förskolorna, i erfarenheter kring arbetet med surfplattorna. Metoden som valts i relation till syftet för studien och frågeställningarna är att genomföra intervjuer. Resultatet visar på att förskollärares erfarenheter är att användandet av surfplattorna upplevs gynna barns samspel på flera olika sätt. Bland annat menar de även att användandet av surfplattorna underlättar att de själva kan vara medforskande pedagoger i större utsträckning, eftersom surfplattan är så lättillgänglig. I resultatet framkommer även att kompetensutveckling och möjligheten till att utbyta erfarenheter kring hur man kan använda surfplattor i förskolans verksamhet, är eftersträvansvärt hos förskollärarna. Vidare visar resultatet att urvalet av applikationer sker på ett medvetet sätt där frågor kring syftet med urvalet hela tiden är i fokus. Resultatet visade även att de förskolorna som hade en inriktning mot IKT hade större möjlighet att utbyta erfarenheter kring arbetet med surfplattorna än de förskolor som inte hade en IKT inriktning.

Inledning: Att barn får utveckla sitt språk är viktigt. Det finns många möjligheter att arbeta utifrånbarnlitteratur i förskolan för att främja barns språkutveckling. Barnlitteraturen medför dessutomflera andra möjligheter för barnen som att få inblick i olika perspektiv och uppleva olika världar,stimulera fantasin men även att kunna relatera till sig själv och till vardagslivet. När man dessutombearbetar barnlitteraturen genom att använda sig av sagopåsar, sång, musik, dramatisering, digitalaverktyg samt att rita och måla m.m. ökar förståelsen om innehållet i litteraturen.Syfte: Syftet med studien är att ta reda på hur några pedagoger arbetar med barnlitteratur för attfrämja barns språkutveckling med särskilt fokus på samspelet mellan pedagog och barn samt hurarbetssättet innefattar förskolans uppdrag och de mål som berör barns språkutveckling i Läroplanför förskolan 98 (rev. 10).Metod: Två kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma på en litteraturprofilerad förskola hargenomförts. Observation av den fysiska språkmiljön samt samspelet mellan pedagoger och barnunder högläsningssituationer har även gjorts.Resultat: I resultatet av studien kan man se att pedagogerna är medvetna om hur de ska användaspråket i vardagen med barnen för att främja barnens språkutveckling. Samarbetet med biblioteketär bra, men problem i arbetet med den litteraturprofilerade verksamheten som visar sig är attbarngruppen är för stor, att det dessutom finns för många andra uppgifter som måste genomförasoch att pedagogerna upplever tidsbrist. Under högläsningssituationerna samtalar tre av de fyrapedagogerna om textens innehåll och om böckernas bilder samt uppvisar stor språklig medvetenhet.Pedagogerna visar medvetenhet om Läroplanen för förskolan 98 (rev. 10), uppdrag och målgällande språkutveckling. Pedagogerna och barnen samspelar under högläsningstillfällena genomatt berätta och diskutera med varandra. De stöttar barnen till att utveckla en positiv uppfattning omsig själva genom att uppmuntra dem. Barnen får hjälp att lita till sin egen förmåga och att tänkasjälva utifrån intellektuella, språkliga och estetiska aspekter under lässituationerna. Barnen fårmöjlighet att utveckla nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp, berätta, uttrycka tankar, ställafrågor, argumentera och kommunicera med varandra och med pedagogerna. Pedagogerna arbetarför att barnen ska utveckla intresse för skriftspråk, texter och bilder genom att samtala kring textoch bild. I intervjuerna framkom det att pedagogerna ibland använder sig av olika medier när debearbetar litteraturen. Barnlitteraturen bearbetas ibland enligt pedagogerna men för tillfället görsdock inte detta enligt vad observationerna visade. Enligt pedagogerna har arbetet medlitteraturprofileringen hamnat i skymundan beroende på tidsbrist. Andra prioriteringar behöver gåföre då barngruppen är stor samt att man nu väljer att prioritera övning inför luciafirandet.

Denna studie har som syfte att lyfta fram hur ett antal pedagoger i förskolan beskriver sitt arbete i en barngrupp med stor språklig mångfald och hur de tänker sig kunna främja barnens svenska språkutveckling och deras samspel. Ytterligare syfte med studien var att ta reda på vilken betydelse det verbala svenska språket ges samt vilka svårigheter de ser och kompetenser de anser sig behöva inom sitt arbete i en flerspråkig barngrupp. Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie utifrån en fenomenografisk forskningsansats där vi har intervjuat åtta verksamma pedagoger i fyra flerspråkiga förskolor. Resultatet visar att det finns flera olika sätt att arbeta språkutvecklande och för att främja samspelet barnen emellan. Vad gäller det verbala svenska språket så har det, enligt pedagogerna, en stor roll för att kunna förstå varandra. Dock används andra typer av kommunikationssätt när det verbala språket inte är tillräckligt, som exempelvis kroppsspråk, mimik med mera. Kompetenser som anses vara av vikt är den pedagogiska utbildningen samt de personliga egenskaperna i form av exempelvis närvaro samt lyhördhet. De svårigheter pedagogerna möter i verksamheten är att hitta det arbetssätt som ger barnen i en förskola med språklig mångfald störst möjlighet att utveckla en vardaglig kommunikation. Det framkommer även att det är brist på de kompetenser som krävs för att kunna driva en utvecklande och lärande miljö i den flerspråkiga förskolan. De stora barngrupperna samt bristen på förskollärare och den flerspråkighet som råder i dagens Sverige beskriver pedagogerna är den avgörande faktorn till förskolans komplexitet.

<p>Denna studie bygger på filmobservationer av pedagoger och barn kring lunchbordet. Syftet är att undersöka i vilken utsträckning och på vilket sätt pedagogen samspelar och kommunicerar med barnen under måltiden i förskolan. Våra frågeställningar är:</p><p>• I vilken utsträckning är lunchen ett tillfälle för samtal?</p><p>• Hur fördelar en pedagog sin samtalstid mellan barnen under en måltid?</p><p>• Hur ser samspelet och kommunikationen ut mellan pedagog och barn?</p><p>• I vilken utsträckning stödjer och bekräftar pedagogens förhållningssätt barnen?</p><p>I studien ingår två förskollärare och sjutton barn i åldrarna 4 – 5 år. Det analyserade materialet är fyra filmer som är cirka 30 minuter vardera. Resultatet visade att de förskollärare som vi har observerat samspelar och kommunicerar på olika sätt med olika barn. Pedagogen har stor makt att styra över vilken typ av samspel och samtalskultur som råder vid lunchbordet. Det är framför allt pedagogernas förhållningssätt och barnen som avgör hur samspelet och kommunikationen formas.</p>

<p>Det huvudsakliga syftet med denna undersökning var att ta reda på vad i utvecklingssamtalet som kan leda till ett dialogiskt samspel mellan lärare och föräldrar i förskolan. Vi kom fram till att observation var den bästa metoden för att kunna få svar på frågan. Tio utvecklingssamtal genomförda vid fyra olika förskolor observerades. Syftet var inte att göra några generella bedömningar av eller jämföra resultat. I stället har en diskussion förts kring resultaten som jämförts med tidigare forskning inom området. Resultaten visar att dialog och samspel mellan lärare och förälder kan uppnås på olika sätt i utvecklingssamtalet. Hur det blir möjligt beror på vilka personerna är och hur de vill bli bemötta. Enligt vår tolkning är det dialogiska samspelet beroende av att läraren på åtskilliga vis bjuder in föräldern i samtalet. Vissa lärare hade innan samtalet förberett föräldern på det som skulle behandlas under samtalet. Väl under utvecklingssamtalet fokuserade läraren på att samtalet skulle grunda sig i båda parternas egna erfarenheter. Det dialogiska samspelet verkade också gynnas genom att läraren inte värderade eller kritiserade ett barn eller dess beteende. En situation eller eventuell problematik beskrevs istället exempelvis med konkreta exempel. Av betydelse för syftet anses också vara hur positivt laddat samtalet i sig var, samt den inspiration som läraren förmedlade. Genomgående mellan de resultat som uppkom i undersökningen är att läraren gav föräldern en chans till delaktighet. På olika vis signalerades att föräldern utgjorde en viktig del i förskolans arbete med barnet.</p> / <p>The main purpose of this investigation was to find out what in the parent-teacher conference (PTC) can lead to dialogue based interaction between teachers and parents in preschool. We concluded that observation was the best method to answer this question. Ten PTCs conducted at four different preschools were observed. The purpose was not to make any general assessments or to compare results. Instead, a discussion has been carried out concerning the results, which have been compared with previous research in the area. The results show that dialogue and interaction between teachers and parents can be achieved in different ways during the PTC. How it is made possible depends on who the individuals are and how they want to be treated and so on. According to our interpretation the dialogue-based interaction is dependent on the teacher inviting the parent into the conversation in numerous ways. Some teachers had before the conference prepared the parent of what would be discussed during the talk. During the actual talk other teachers focused on the talk being founded on the experiences of both parties. The dialogue based interaction also seemed benefitted by the teacher not valuing or criticizing a child or its behaviour. A situation or possible problem was instead described using actual examples. It is also important for the purpose how positively charged the actual conversation was, as well as the inspiration the teacher managed to display. A common trait between the results that came from the investigation is that the teacher gave the parents a chance to participate. In different ways it was signalled that the parent was a key factor in the preschool’s labour with the child.</p>

<p>Tidigare forskning har visat att journalistik är en produkt av förhållandet mellan journalisten och dess källor. Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga hur arbetet med källor ser ut för sex journalister på regionaltidningar. Här undersöks hur kontakten med källorna sker och hur journalisten och källan samspelar med varandra. Studien täcker hela arbetsprocessen, från vem som tagit initiativ till nyheten till hur journalisten och källan sedan bidragit med information till artikeln. Metoden går ut på att journalisterna rekonstruerar sitt arbete med nyhetsartiklar. De sex journalisterna har intervjuats om totalt 76 artiklar.</p><p>Resultatet visar att ungefär hälften av artiklarna har initierats av journalister och hälften av källor utanför redaktionerna. I det stora hela är journalisterna väldigt aktiva i arbetet med artiklarna, men när en artikel har sitt ursprung hos en källa står journalisterna under större påverkan utifrån och blir något passivare i sitt arbete. Journalisterna använder mycket elitkällor. De källor som har varit viktigast återkommer ofta och dem har journalisterna mycket stort förtroende för. Därmed visar studien att journalisten och källan samspelar genom ett givande och tagande i arbetsprocessen. Detta antyder att de har ett gemensamt intresse att forma slutprodukten.</p>

Denna studie bygger på filmobservationer av pedagoger och barn kring lunchbordet. Syftet är att undersöka i vilken utsträckning och på vilket sätt pedagogen samspelar och kommunicerar med barnen under måltiden i förskolan. Våra frågeställningar är: • I vilken utsträckning är lunchen ett tillfälle för samtal? • Hur fördelar en pedagog sin samtalstid mellan barnen under en måltid? • Hur ser samspelet och kommunikationen ut mellan pedagog och barn? • I vilken utsträckning stödjer och bekräftar pedagogens förhållningssätt barnen? I studien ingår två förskollärare och sjutton barn i åldrarna 4 – 5 år. Det analyserade materialet är fyra filmer som är cirka 30 minuter vardera. Resultatet visade att de förskollärare som vi har observerat samspelar och kommunicerar på olika sätt med olika barn. Pedagogen har stor makt att styra över vilken typ av samspel och samtalskultur som råder vid lunchbordet. Det är framför allt pedagogernas förhållningssätt och barnen som avgör hur samspelet och kommunikationen formas.

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur flanosagan som berättarform kan utveckla barns lärprocesser. Syftet är vidare att försöka förstå om flanosagans unika egenskaper kan påverka barns kommunikation och lärande. Frågeställningarna som ligger till grund för det här arbetet är: *Hur ser förskollärare på vilka kvalitéer flanosagan har som berättarform? *Hur ser förskollärare på barns lärande i arbetet med flanosagan? * Hur ser förskollärare på barns lärande i arbetet med flanosagan? Frågeställningarna gjorde att metoden blev intervjuer med öppna frågor för att ta reda på förskollärarens syn på vad flanosagor ger för lärande. Intervjuer gjordes på tre förskolor på landet med åtta olika lärare. Det fanns inte mycket information och forskning om den här unika formen av berättande. Resultatet visade att lärarna på förskolan använder sig av flanosagor samt att de såg möjligheter i lärandet med hjälp av dem. Respondenterna upplevde att berättandeformen innebär ett konkret material som fångar barnen och är flexibelt så det går att använda till nästan allt lärande. Materialet användes mer i arbetet med de yngre barnen, men samtidigt sågs möjligheten att med hjälp av datorn kunna göra egna sagor med de lite äldre barnen. Nackdelen ansågs vara att det tar tid att bygga upp ett förråd av sagor.