I den här studien undersöker jag religionskunskapslärares uppfattningar om införlivandet av kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer i religionskunskapen på högstadiet och gymnasiet. Syftet är att undersöka vilka områden lärarna införlivar, hur de gör det och vilka utmaningar de möter i processen. För att utforska området genomförde jag intervjuer med fem behöriga lärare i religionskunskap. Resultaten av intervjuerna bearbetades och analyserades med en fenomenografisk ansats för att identifiera variationer i uppfattningarna, med förhoppningen om att variationer skulle synliggöra bredden inom kunskapsområdet. Resultaten från den fenomenografiska analysmodellen visar att lärarna anser att kunskapsområdet, sexualitet, samtycke och relationer är av stor betydelse med tanke på lärarnas uppfattningar om elevernas behov. Via den fenomenografiska analysmodellen framkommer det variationer i uppfattningar om elevernas behov, och mångfacetterade uppfattning om ämnesinnehåll samt didaktiska strategier för hur kunskapsområdet kan införlivas i religionskunskapen. Med den fenomenografiska ansatsen framkommer mångvarierade uppfattningar om utmaningar med införlivningen av kunskapsområdet, uppfattningar om vad som är utmanande varierar och det en lärare uppfattar som utmanande kan en annan lärare uppfatta som en möjlighet till att införliva sexualitet, samtycke och relationer i religionskunskapsundervisningen. För vidare analys av det fenomeneografiska resultaten tillämpade jag det teoretiska förhållningsättet lärarprofessionsperspektivet. Resultaten av analysen visar att läraren ständigt navigerar och balanserar mellan didaktiska strategier, ämnesinnehåll och mellan externa och interna faktorer när hen ska införliva kunskapsområdet i undervisningen. För det första framkommer det att lärarnas uppfattningar om elevernas behov sammanflätas med lärarnas didaktiska val och de utmaningar som de står inför. För det andra behöver lärarna balansera mellan avvägningar och avgränsningar baserade på elevernas livserfarenheter och med hänsyn till de interna och externa utmaningar som lärarna möter i deras arbete. Vidare visar analysen att när lärarna navigerar mellan olika didaktiska och ämnesdidaktiska val är deras professionella kunskap och praktiska erfarenheter avgörande för att kunna bedöma vad som är lämpligt, hur undervisningen ska utformas när kunskapsområdet införlivas i religionskunskapen, samt när ett införlivande av kunskapsområdet är möjligt. De uppfattade utmaningarna som framkommer visar snarare att lärarna tar hänsyn till elevernas tidigare livserfarenheter och kulturella och religiösa bakgrund mer än att lärarna saknar kompetens eller vidare kunskaper att undervisa i kunskapsområdet. Genom att analysera lärarnas uppfattning med lärarprofessionsperspektivet blir det tydligt att deras kunskap och professionella förnuft är avgörande för att kunna skapa en meningsfull undervisning som tar hänsyn till elevernas behov och bakgrund.

Sexualitet, samtycke och relationer är ett nytt kunskapsområde i gymnasieskolans läroplan från den 1 juli 2022. Läroplanen har en överordnad ställning till svenskämnets kursplan och därför ska detta nya värdegrundsarbete även ingå i svenskundervisningen. Syftet med studien är att undersöka hur svensklärare i gymnasieskolan förhåller sig till det nya kunskapsområdet i svenskundervisningen och hur de beskriver att kunskapsområdet integreras i svenskämnet. Materialet för studien utgörs av individuella intervjusvar från fyra svensklärare som undervisar i ämnet svenska i gymnasieskolan. Materialet bearbetades genom en tematisk analysmetod. Resultatet visar på att lärarna upplever att det finns stora möjligheter att arbeta med det nya kunskapsområdet i svenskämnet, och att det delvis redan förekommit innan den nya skrivningen. Litteraturundervisningen lyfts särskilt fram som en viktig del i arbetet, vilket stämmer överens med tidigare forskning. Resultatet visade också på en del utmaningar. Den främsta utmaningen berör lärarens kompetens och kunskap och behovet av fortbildning. Slutsatsen är att svensklärare i det stora hela arbetar på samma sätt som innan den nya skrivningen, men att ett större fokus nu kretsar kring att aktivt väva in arbete med sexualitet, samtycke och relationer i den befintliga undervisningen.

Sexualitet, samtycke och relationer ska sedan hösten år 2022 integreras i all undervisning i skolan. Sedan år 2011 har Skolverket i det centrala innehållet i historia dessutom poängterat att undervisningen i historia ska beröra olika perspektiv utifrån bland annat kön, sexualitet och etnicitet. Trots detta saknas det tidigare forskning om sexualitet, samtycke och relationer i relation till historieämnet.  Detta arbete har således syftet att undersöka hur gymnasielärare i historia uppfattar de nya direktiven samt dess relevans för historieämnet. Syftet är även att undersöka hur lärarna fått information och kunskap om de nya direktiven. Dessutom undersöker studien de möjligheter historielärarna ser med undervisning om detta, samt vilka metoder och vilket stoff som kan inkluderas i undervisning om sexualitet, samtycke och relationer. Arbetet utgår från en fenomenologisk teori där den didaktiska triangeln samt teori om historisk empati används som ett teoretiskt analysverktyg för att besvara frågeställningarna. Insamlingen av data har skett genom kvalitativa intervjuer med fem historielärare som undervisar på gymnasiet.  Resultatet från studien visar att lärarna upplever att de nya direktiven är relevanta i historieämnet och för skolans styrdokument samt i relation till elevers intresse och behov. Studien belyser dessutom att samtliga lärare hört om direktiven men att de i varierande grad fått information och kunskap från skolorganisationen. Resultatet visar även att lärarna undervisar om sexualitet, samtycke och relationer i historieämnet men i varierande utsträckning och med varierande metoder och stoff. Dessutom synliggör studien att ämnet sexualitet, samtycke och relationer är en möjlig ingång för att öka elevers historiska empati.

Detta är en småskalig studie inom speciallärarprogrammet, inriktning mot utvecklingsstörning. Studiens syfte var att belysa speciallärares beskrivningar av planering och utförande av undervisning inom grundsärskola och gymnasiesärskola. Särskild uppmärksamhet gavs erfarna framgångsfaktorer samt undervisning i sexualitet, samtycke och relationer. Studien baserades på intervjuer av elva informanter från olika delar av Sverige. Studien har en kvalitativ ansats med kvantitativa inslag. Data analyserades med hjälp av tematisk analys och resultaten analyserades och diskuterades från en sociokulturell referensram och teori. Fyra huvudteman och åtta underteman analyserades fram i resultatet. De kan sammanfattas i att speciallärarna ser ett relationellt förhållningssätt och social färdighetsträning som framgångsfaktorer för den generella och specifika undervisningen. Speciallärarna beskriver också att eleven är utgångspunkten i såväl undervisning som i de anpassningar som görs inom ramen för undervisning. Resultatet visar också att det förekommer vissa skillnader mellan generell undervisning och undervisning specifikt inom kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer, bland annat genom att den sist nämnda kan ske i könsindelade grupper och med externa undervisare. En slutsats utifrån resultatet är att undervisning om sexualitet, samtycke och relationer behöver diskuteras mer inom grundsärskola och gymnasiesärskola.

Denna studie har undersökt vad som påverkar mellanstadielärares förutsättningar att bedriva sexualundervisning. I och med Lgr22 bytte sexualundervisningen namn till sexualitet, samtycke och relationer och står nu med som en del av skolans värdegrund. Sexualitet, samtycke och relationer ska därför behandlas återkommande genom skolgången. Den tidigare forskningen som har relevans för studien behandlar aspekter av lärares förutsättningar att bedriva sexualundervisning, sexualundervisning i svenska skolan och praktiska förutsättningar för sexualundervisning. Syftet med studien var att med hjälp av ramfaktorteorin synliggöra vad som påverkar mellanstadielärares förutsättningar att bedriva sexualundervisning utifrån förändringarna i Lgr22. För att besvara syftet genomfördes sex stycken semistrukturerade intervjuer med mellanstadielärare på tre olika skolor. Materialet har sedan bearbetats med en tematisk analys. Resultatet visade att det som påverkade lärarnas förutsättningar var tiden, elevgruppen, tillgången till material, relationerna i skolan samt läroplanen. Andra återkommande teman som intervjupersonerna belyste var att samhällsdebatten, lärarnas personliga förutsättningar samt kontinuitet i undervisningen påverkade deras förutsättningar. Ett annat resultat var att läroplansändringarna har påverkat sexualundervisningen genom att flera lärare tycker att det har blivit ett större gemensamt ansvar bland skolpersonalen att arbeta med sexualitet, samtycke och relationer.

Syftet med denna studie är att undersöka hur sex stycken tillfrågade lärare för grundskolans lägre årskurser F-3 upplever sin undervisning kring läroplanens område sexualitet, samtycke och relationer. Studien utgår från Sandra Hardings genusteori samt Judith Butlers begrepp kring performativitet.  Studien är tänkt att synliggöra hur lärare i de lägre årskurserna undervisar kring läroplanens område sexualitet, samtycke och relationer samt att lyfta hur undervisningen balanseras mellan kön och normer.   Resultatet av studien visar att det upplevs finnas svårigheter kring framför allt ämnet sexualitet i läroplanens område sexualitet, samtycke och relationer där det framkommer en osäkerhet kring vad undervisningen förväntas innehålla samt den egna lärarens svårighet att veta hur ämnet ska anpassas till grundskolans lägre åldrar. Inte heller sexuella övergrepp och grooming lyfts av fler än två av de sex tillfrågade lärarna, något som inte svarar mot det eventuella behovet av sådan undervisningen med tanke på att forskning visar hur vanligt det är med sexuella övergrepp hos barn. Studiens resultat visar också på att lärarna har ett väletablerat normkritiskt förhållningssätt där de aktivt reflekterar över sina egna normer och språkbruk för att inte förstärka normer i sin undervisning. I och med detta aktiva normkritiska förhållningssätt påvisade studien knappa svårigheter kring balansen mellan kön och normer i undervisningen inom området sexualitet, samtycke och relationer. Normerna kring genus uppfattades av de tillfrågade lärarna skapas utanför skolverksamheten. Eleverna upplevdes av lärarna att vara medvetna om normer hörande till de olika könen, vilket styrks av tidigare forskning där kulturella definitioner av manligt och kvinnligt påverkar barn även i yngre ålder.  Resultatet av studien förklaras utifrån Hardings genusteori där lärarnas individuella normer kring genus, som är en produkt av hur de strukturella och symboliska normerna i samhället ser ut, kan ha en inverkan på hur de tolkar innehållet i läroplanens område sexualitet, samtycke och relationer. Det tolkas även utifrån Butlers begrepp om performativitet, att våra handlingar och ord skapar normer, där lärarna riskerar att påverka undervisningen i och med att undervisningen eventuellt kan föra vidare beteenden och normer som är påverkade av den individuella tolkningen av området.

Den svenska grundskolan förväntas erbjuda alla elever en utbildning av hög kvalitet i en tillåtande lärmiljö där alla elever är inkluderande. Skolans uppdrag är att främja elevers lärande för att förbereda dem att leva och verka i ett modernt samhälle men den svenska skolans undervisning är inte likvärdig för elever som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Syftet med denna studie är att få fördjupad kunskap om vilka erfarenheter matematiklärare och speciallärare i matematik, som arbetar i grundskolans åk 7-9 samt gymnasiets introduktionsprogram, har av att främja lärande och matematikutvecklande undervisning inom kunskapsområdet problemlösning. Studien fokuserar särskilt på samarbetet mellan speciallärare och matematiklärare och deras arbete med att stödja och främja matematikutveckling för elever som diagnostiserats med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Studien har en kvalitativ forskningsansats där tolv semistrukturerade intervjuer har genomförts. Informanterna valdes ut genom en kombination mellan ett målinriktat urval och ett bekvämlighetsurval. Ur resultatet har tre teman tolkats fram: (1) god lärmiljö som gynnar elever med ADHD, (2) lärares planering och genomförande och, (3) specialpedagogiskt stöd till matematiklärare. Denna studie visar betydelsen av att skapa en lärmiljö som erbjuder elever goda relationer i klassrummet, välplanerade inslag av problemlösning samt samarbetet lärare/speciallärare.

Syftet med denna studie är att undersöka svensklärares inställning till tillägget sexualitet, samtycke och relationer i läroplanen, 2022, och hur de undervisar om kunskapsområdet i svenskämnet samt vilka möjligheter och svårigheter de ser med detta. Åtta svensklärare från tre olika gymnasieskolor deltog i undersökningen som bestod av semi-strukturerade intervjuer. Resultatet visade att lärarna har en positiv inställning till inkluderingen av sexualitet, samtycke och relationer och ser flera möjligheter till att inkludera ämnena i svenskämnet. Möjligheterna som framkom var att ämnesområdet kan främst inkluderas i samtal och diskussioner i svenskämnet men även i läsning av litteratur och i litteratursamtal. Skrivuppgifter nämndes också som en möjlighet men inte i lika stor utsträckning. Lärarna svarade också att de ser flera utmaningar med undervisningen som exempelvis kring språkbruk, kulturkrockar och kunskapsbrist i området. Slutsatserna är att svensklärare ser många möjligheter till att inkludera ämnesområdet men det kommer med svårigheter som skulle kunna minskas genom stöd, fortbildning, samarbete och mer erfarenhet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur skolledning och ansvariga pedagoger inom fritidshemmet resonerar kring inkluderingen av det utökade kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer i fritidshemsverksamhetens utformning. Detta har vi undersöktutifrån vår frågeställning: ”Hur har implementeringen av det nya kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer sett ut, och hur har fritidshemsverksamma pedagoger inkluderats i detta?”; ”Vilka möjligheter finns det inom fritidshemmet att bidra till undervisningen i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer?” och ”Vilket område inom kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer upplevs svårast respektive enklast att arbeta med?”. Empirin har samlats via intervjuer med skolledare, fritidshemsverksamma pedagoger och en samordnade från Utbildningsförvaltningen. Vårt resultat har analyserats och bearbetas med hjälp av diskursanalytiska verktyg samt det interkulturella perspektivet. I resultatet framgår det att fritidshemmets verksamma pedagoger inte inkluderats tillräckligt, eller alls, i implementeringsarbetet, trots att en betydande del av undervisningen de genomför kan ses som arbete inom kunskapsområdet. Vi lyfter även kunskapsområdets komplexitet och svårare respektive enklare delar av arbetet.

Hösten 2022 började den nya läroplanen Lgr22 implementeras i svenska skolan. Läroplanen har ett förändrat fokus på sexualundervisningen som nu utgår från begreppen sexualitet, samtycke och relationer. Syftet med denna studie är att se hur kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer uppfattas av SO-lärare för årskurs 4-6 och hur det kan appliceras i undervisningen i samhällskunskap. I tidigare forskning var tidsbrist, vida beskrivningar från läroplaner och bristfällig kunskap orsaker till otillräcklig sexualundervisning. Vilket synliggjordes i denna forskningsstudies undersökningar i form av sex kvalitativa intervjuer med SO-lärare i årskurs 4-6 som handlade om deras uppfattningar och berättelser om arbetet med kunskapsområdet. Analysen av resultatet, som tillämpades ur ett fenomenografiskt perspektiv, visade att många lärare hade svårt att förstå och hinna med arbetet i samhällskunskapsundervisningen på grund av svårigheter med att tolka läroplanen, tidsbrist och egen kunskapsbrist. Lärarna ser dock positiva förändringar med Lgr22 då de har fått tydligare direktiv, mer elevanpassat innehåll samt att kunskapsområdet nu hanteras i alla ämnen. Lärarna uttrycker dock en saknad av fortbildning i kunskapsområdet för att kunna ge eleverna den bästa undervisningen.