Denna studie undersöker hur ett läromedel kan utformas för att stödja undervisning kring relationer och samtycke i skola och fritidshem. Hösten 2022 tillkommer nya formuleringar om sexualitet, relationer och samtycke i läroplanens inledande delar (Skolverket, 2021). Detta innebär en förväntan om att alla lärare i grundskolan ska förmedla kunskaper inom detta område i undervisningen. Detta examensarbete innefattar ett didaktiskt lärandematerial som utformats till en bilderbok, Otto ångrar sig, med en tillhörande lärarhandledning. Läromedlet bidrar till undervisningen i skola och fritidshem inom detta kunskapsinnehåll och hjälper lärare att finna vägar att samtala och bemöta elevernas frågor om relationer och samtycke genom högläsning och lässamtal. Studien har sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv där högläsning och lässamtal förstås och kopplas till tidigare forskning och relevant litteratur. För att undersöka hur läromedlet kan stödja undervisningen har observationer av elevgrupper och intervjuer av lärare genomförts. Resultatet visar att lärarnas syn på läromedlet kan stötta dem i undervisningen inom detta kunskapsområde samt utvecklar elevernas förmåga att samtala och delta i högläsning. En slutsats som kan dras är att lässamtal och högläsning förenas för att skapa gemensamma och sociala sammanhang.

I denna studie har det undersökts hur samverkan fungerar mellan skola och socialtjänstoch hur sekretessen påverkar detta. Även en undersökning av en öppenverksamhetsom samverkar mellan skola och socialtjänst har gjorts för att se hur sekretesspåverkar samverkan mellan de olika myndigheterna. Det har använts en kvalitativmetod i studien där det har intervjuats två skolkuratorer, två socialsekreterareoch en socialpedagog från en öppenverksamhet. Resultaten av intervjuerna harjämförts med teori och tidigare forskning. De resultat som framkommit är att sekretessenmellan skola och socialtjänst ses både som en hjälp men även ett hinder isamarbetet mellan myndigheterna. Samarbetet och samverkan mellan skola ochsocialtjänst skulle kunna bli bättre och så även återkopplingen efter anmälan närett barn farit illa. Öppenverksamheter kan ses som ett alternativ för den enskildeindividen att söka lättillgänglig hjälp där sekretessgenombrotten resulterar i enklarekontakter mellan medborgare och myndighet.

No description available.

Den ökande användningen av personuppgifter, bland annat för att ”profilera” de registreradeutan deras vetskap, kan innebära en kränkning av den personliga integriteten. De rådande reglerna räcker inte till för att garantera att de registrerade ger ett fritt, aktivt och informerat samtycke till varje tilltänkt behandling av personuppgifter. I detta hänseende förväntasdataskyddsförordningen förstärka skyddet för den registrerades personliga integritet, genom attställa högre krav för att samtycke till personuppgiftsbehandling ska vara giltigt.När det gäller tillämpningen av reglerna angående inhämtning av samtycke till användning avkakor, visar en empirisk studie av svenska och franska webbsidor att, förutom i undantagsfall,tillämpar varken företag eller myndigheter de nu gällande reglerna. Detta innebär dels en riskför kränkning av de registrerades personliga integritet, dels en risk för hårda sanktioner för de personuppgiftsansvariga när dataskyddsförordningen träder i kraft.De registrerade börjar uttrycka oro över den omfattande personuppgiftsbehandling som sker utan deras vetskap och, i brist på öppen och ärlig information från de personuppgiftsansvarigas sida, börjar använda sig av reklamblockerare. Steget är inte långt till att de också börjar användasig av andra verktyg som helt utesluter användning av kakor. En sådan användning fyller dockviktiga statistiska, ekonomiska och praktiska funktioner, både för den personuppgiftsansvarigeoch för den registrerade. Genom att nöja sig med att ge generell information såsom ”vi använderkakor för att ge dig en bättre användarupplevelse” utan att närmare förklara på vilket sätt eller under vilka villkor, förstärker de personuppgiftsansvariga den rådande misstron hos de registrerade. Enligt öppenhetsprincipen som fastställs i dataskyddsförordningen, bör de personuppgiftsansvariga istället tydligt informera de registrerade om vilkapersonuppgiftsbehandlingar som utförs och i vilket syfte. Annars är risken, dels att de personuppgiftsansvariga straffas hårt när dataskyddsförordningen träder i kraft, dels att de registrerade helt vägrar personuppgiftsbehandlingen. Företagen har förklarat att de inte följer reglerna på grund av bristande kunskap, vilket bekräftas av en undersökning som har beställts av DELL. För att förklara hur reglerna ska tillämpas gerdärför denna uppsats ett enkelt exempel som visar att det endast krävs några få ändringar för attreglerna ska följas. Det ligger i företagens intresse att tillämpa dessa regler innan dataskyddsförordningen träder i kraft och, med denna, mycket hårdare sanktioner som även gäller vid behandling av icke-känsliga personuppgifter i strid med bestämmelser om samtycke. Detsamma gäller i större utsträckning för myndigheter, som underkastas ännu hårdare krav på grund av den registrerades underlägsna ställning och brist på fritt val. Ett förslag på hur inhämtning av samtycke bör se ut för att respektera dataskyddsförordningens minimikrav ges under rubriken 7.3.2. DELL-exemplet. Viktigast är att den registrerade först får detaljerad information angående varje tilltänkt personuppgiftsbehandling och dess syfte, och sedan har möjlighet att enkelt ge, vägra eller ta tillbaka sitt samtycke till varje tilltänkt personuppgiftbehandling. Utöver dessa minimikrav föreslås i uppsatsen att de personuppgiftsansvariga som befarar att de registrerade vägrar ge sitt samtycke till personuppgiftsbehandling skapar incitament genom att tydligt visa på vilket sätt personuppgiftsbehandlingen innebär en konkret förbättring av de registrerades användarupplevelse. För att motivera de registrerade att ge sitt samtycke till användning av särskilt integritetskränkande kakor, såsom tredjepartskakor som används i reklamsyfte, kan det behövas starkare incitament i form av en ekonomisk kompensation.

No description available.

Studiens syfte är att utifrån en kvalitativ- och explorativ utgångspunkt undersöka vilka attityder och referensramar till sex som kommer till uttryck bland ungdomar i 15-16 års ålder. Utifrån syftet ställs följande frågeställningar:  Vilka föreställningar kring sex kommer till uttryck bland unga tjejer och killar?  Hur beskriver de gränsen mellan normalt sexuellt beteende och övergrepp? Genom ett diskursanalytiskt och genusteoretiskt angreppssätt analyseras hur ungdomar i fokusgrupper resonerar kring sex i relation till kön och genus. Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt grundar sig i det socialkonstruktivistiska och feministiskt poststrukturalistiska förhållningssätt som ser människans verklighet som socialt konstruerad och i ständig förändring. I analysen är avsikten att fånga skillnader och likheter i hur killar och tjejer uttalar sig kring sexualitet samt vilken betydelse kön och genus har för deras uttalanden. I analysen framgår en ojämlik och genusnormativ uppfattning av sexualitet mellan tjejer och killar där tjejers sexualitet beskrivs av ungdomarna som väsensskild och sekundär från killars som primärt står i centrum. Killars sexualitet utgör normen vars ramar främst gynnar dem och vilket tjejer måste förhålla sig till. Detta blir tydligt i ungdomarnas förståelse av sexuella övergrepp där tjejerna beskrivs bära det yttersta ansvaret i att påvisa sin ovilja till sex för att ett övergrepp ska anses vara giltigt. Ett ansvar som tjejerna inte alltid tycks ha helt enkelt att hantera. Svårigheter med att ibland avvisa och säga nej till sex beskrivs bottna i oro för negativa konsekvenser som resulterar i att det inte är ovanligt att som ung tjej ha sex mot sin vilja.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare beskriver att de arbetar med att stärka elevers fysiska och psykiska integritet under arbetet med sex- och samlevnadsundervisningen i biologi. Studien syftar även till att beskriva lärarnas resonemang kring deras val att arbeta eller att inte arbeta med integritetsstärkande arbete. Den pragmatiska synen på lärande har genomsyrat arbetet med studien. För att samla in data har kvalitativa intervjuer genomförts med verksamma NO-lärare i årskurs 4–6. Resultatet visar att lärarna beskriver att elevernas erfarenheter och behov påverkar innehållet i sex- och samlevnadsundervisningen. Det integritetsstärkande arbetet menar lärarna sker både under sex- och samlevnadsundervisningen och det vardagliga värdegrunds- och likabehandlingsarbetet. Lärarna beskriver även att hur det ser ut i samhället idag gällande kränkningar av människors integritet har en stor inverkan på att de väljer att arbeta med integritetsstärkande arbete. / <p>NO</p>

No description available.

The swedish law against female genital mutilation (FGM) prohibits procedures that removes parts of the female genitalia and thereby makes permanent changes in the body. The problem with the wording of the law is that it may also apply to the western phenomenon cosmetic genital surgery. This paper therefore examines if cosmetic genital surgery should be covered by the swedish law against FGM, by making a critical comparing analysis. The paper begins with comparing FGM with cosmetic genital surgery to prove that there are more similarities than differences between the procedures. By using the theoretical perspectives universalism and postcolonialism, the paper then examines why, particularly in the West, there is a different approach to FGM than to cosmetic genital surgery, regardless of the similarities of the procedures. Further the paper also examines consent and why consent to FGM is seen as illegitimate while consent to cosmetic genital surgery is seen as legitimate. On basis of the critical comparing analysis the paper then argues: that the procedures cosmetic genital surgery and FGM are very much alike; that cosmetic genital surgery is accepted over FGM because it is more familiar in the West and; that consent should be as illegitimate when given to cosmetic genital surgery as when given to FGM. Thus the conclusion of the paper is that cosmetic genital surgery should be covered by the swedish law against FGM.

The aim of this study was to get an increased understanding regarding how carers relate to consent while working with people who has dementia. The study asks the following questions: How does the carers understand the concept of consent associated with giving care to people with dementia? What is considered by the carers in connection to consenting to caregiving by people with dementia? And lastly, how does consent mediate between carers and people with dementia? It had a hermeneutic and qualitative scientific approach. The data was collected through three focus groups with carers and then analyzed according to Jens Rennstam and David Wästerfors (2015) method of analysis. The theoretical analysis was performed with three different theoretical aspects called: Scope for action and relationship, Being a client and relational power. The authors of the theoretical aspects were Kerstin Svensson, Eva Johnsson and Leili Laanemets (2014), Roine Johansson (2007), Katarina Jacobsson, Joakim Thelander and David Wästerfors (2010) and also Mats Franzén (2010). The main conclusion of this study was that the carers used body language and had to phrase their questions well towards the people with dementia regarding if they consented to let them help or not. The relationship between carers and the people with dementia was vital - without it consent was very hard to reach.