Syftet med denna kunskapsöversikt var att sammanställa och undersöka kunskap kring BDSM kopplat till våld, samtycke och normer. Genom att samla in forskning från en bredd av olika fält introducerade denna studie olika perspektiv på BDSM till socialt arbete. För människor som arbetar med individer som misstänks vara våldsutsatta eller möter människor som utövar BDSM är det viktigt att kunna skilja på BDSM-utövning från våld och övergrepp. Analysen av de 28 relevanta källorna redovisades i tre teman. Våld och BDSM som visade att även om det finns klara skillnader gällande samtycke och syfte mellan våld och BDSM ser vissa människor BDSM som våld. Sexuella normer, samtycke och BDSM uppmärksammade att BDSM-gemenskaper både har en mer komplex förståelse och ett tydligare sätt att kommunicera kring samt förhandla fram samtycke än övriga samhället. BDSM:s stigmatisering och dess konsekvenser uppmärksammade bemötandet av BDSM-utövare och behovet av mer kunskap och förståelse, speciellt inom människobehandlande yrken. / The aim for this literature review was to compile and examine research on the topic of BDSM connected to consent, norms, and violence. By collecting research from different scientific fields, this study introduced the different perspectives of BDSM to the field of social work. It is important for people who work with individuals who practice BDSM or people that might be subjected to violence to maintain knowledge about how to differentiate abuse and violence from BDSM. The analysis of the twenty-eight studies are declared in three themes. Violence and BDSM which showed that despite the clear differences in consent and purpose between violence and BDSM there are still people who see BDSM as abusive. Sexual norms, consent and BDSM highlighted how BDSM-communities have both a more complex understanding surrounding consent as well as more clear-cut way of communicating and negotiating it compared to the rest of society. BDSMs stigmatization and its consequences  highlighted the treatment of BDSM-practitioners and the need for more knowledge and understanding especially when it comes to professions that are supposed to help people.

Denna studie syftar till att undersöka vad vårdnadshavare och skolledare förväntar sig av högstadieundervisningen i sexualitet, samtycke och relationer. Undersökningen utgjordes av en kvantitativ studie med inslag av kvalitativ analys. Genom webbenkäter undersöktes vilka förväntningar skolledare och vårdnadshavare hade på undervisningen samt om det fanns skillnader mellan dessa. 37 vårdnadshavare och 12 skolledare, besvarade enkäten som sedan analyserades. Resultatet visade att endast en av tolv skolledare har utbildning inom kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer. Ett annat fynd var att endast 2 av 37vårdnadshavare förmodade att undervisningen ingick från årskurs 1. En gemensam förväntan i båda urvalsgrupperna var att undervisningen främst behandlas inom ämnet biologi. Studiens slutsatser visade att vårdnadshavarna generellt sett saknade kännedom om vad som kan förväntas ingå i undervisningen och hade begränsade kunskaper om innehållet i läroplanen och värdegrunden i den. Studien visade även att samverkan mellan yrkesverksamma i skolan och elevens hemmiljö kan främja utvecklingen av en individuell sexualsyn.

The aim of this study is to evaluate schools’ work against honour-related violence and abuse in Sweden, as dictated by the newly introduced curriculum Lgr22. The study focuses on what level of support the school management offers teachers and what additional support teachers request. It also examines what challenges teachers encounter when teaching about this matter and how they overcome these challenges. Interviews with five high school teachers were conducted, and the data was analysed using a qualitative method.The teachers describe a lack of support from their school management. As an example, teachers have not been informed of the changes in the new curriculum regarding this issue, and they are rarely offered any education on the matter. The teachers request further education. When teaching about honour-related violence, respondents worry about inciting racism among students and stigmatising certain students. However, teachers also point out that education on this topic is a good way to counteract racism and the notion that honour-related oppression is an expression of a certain culture or religion. To manage these challenges, when teaching about this subject, teachers commonly refer to Swedish law, human rights, facts, and guidelines from the Swedish national agency for education.

No description available.

I medier har det larmats om att allt fler unga tjejer som besöker ungdomsmottagningar uppvisar skador efter samtyckt samlag. Studiens syfte var att undersöka fenomenet genom att besvara två frågeställningar om hur ungdomsmottagningar arbetar med unga tjejer (13–25 år) som misstänks ha- eller uppvisar skador till följd av samtyckt sex, samt vilka orsaker de tillskriver skadorna. Detta gjordes genom en kvalitativ ansats utifrån semistrukturerade intervjuer med sex yrkesverksamma på olika ungdomsmottagningar i Sverige. Intervjuerna analyserades genom tematisk analys. Resultatet visade på att skador kan uppstå till följd av fysiologiska besvär som förvärras av penetrerande sex eller av bristande förberedelser inför samlag. Däremot framhävde resultatet gråzoner i ungas samtyckesutövning såsom att ungas samtycke kan undermineras av bristande kommunikation, psykisk ohälsa eller av att sex används i självdestruktivt syfte. Sexualiserade medier och pornografi kan också socialisera unga i skeva föreställningar om sex, och könade sexuella manus kan utgöra en påtvingande drivkraft på unga tjejer att samtycka till samlag. Respondenterna arbetar med fenomenet (1) förebyggande och normativt genom kunskapsspridning, (2) individanpassat med fysiska undersökningar, samtalsstöd och remittering till specialistvård, samt (3) sonderande för att fånga upp sexuellt utsatta ungdomar. Studiens slutsatser är att fenomenets omfattning är svår att avgöra, likaså att urskilja skadornas orsaker som kan grunda sig i samverkan mellan individuella riskfaktorer och strukturella eller normativa samhällsbetingelser. / In the media it has been brought to attention that more and more young girls that visit youth clinics show injuries after having consensual intercourse. The purpose of the study was to investigate the phenomenon by answering two questions relating to how youth clinics work with young girls (13-25 yrs) who are suspected of having or showing injuries after consensual sex, and what causes they attribute these injuries. This was done through a qualitative approach based on semi-structured interviews with six professionals who work at various youth clinics in Sweden. The interviews were analyzed through thematic analysis. The results showed that physiological disorders can be exacerbated by penetrating sex or by lack of preparation before intercourse. On the other hand, the result emphasized gray areas in young people's practice of consent, such as that young people's consent can be undermined by lack of communication, mental illness or by sex being used self-destructively. Sexualized media and pornography can also socialize young people in skewed notions of sex and gendered sexual scripts can be a coercive force for young girls to consent to intercourse. The respondents work with the phenomenon (1) preventively and normatively through the dissemination of knowledge, (2) individually adapted through physical examinations, counselling and referral to specialist care, and (3) probing to reveal sexually vulnerable young people. The study's conclusions are that the extent of the phenomenon is difficult to determine, as well as to distinguish the causes of the injuries that seem to be based on the interaction between individual risk factors and structural or normative societal conditions.

Abstract: Syftet med studien var att få kunskap om hur NO-lärare i årskurs 4–6 beskriver att de arbetar med HBTQi i undervisningen inom området sexualitet, samtycke och relationer. Studien syftade även till att få kunskap om vilka former av stöd lärare uttrycker som viktiga för att utveckla undervisningen samt vilka möjligheter och utmaningar det finns med att inkludera HBTQi i undervisningen. Tidigare forskning och Skolinspektionens granskning av den svenska skolan har visat att HBTQi är ett område som lärare inte känner sig säkra med att inkluderar i undervisningen. En av anledningarna till detta beror på att lärarna saknar kunskap inom området. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har fokusgruppsintervjuer använts för att samla in empirin. Resultatet av denna studie visar att HBTQi är ett område som lärarna inkluderar i sin undervisning, däremot visar resultatet att lärarna önskar fortbildning och stöd för att känna sig säkrare med att undervisa om området HBTQi. Resultatet visar också att HBTQi inte är ett område som eleverna enbart får möta inom området sexualitet, samtycke och relationer, utan att lärarna ofta undervisar om HBTQi i samband med värdegrundsfrågor. / <p>Pedagogiskt arbete, inriktning NO-teknik</p>

In light of the new school curriculum, Lgr22. The Swedish school wants to include sexuality, consent and relationships in religious education in order to create an understanding of other cultures and religions among the students. This qualitative study has examined how lower secondary school teachers relate to the new curriculum as well as how they have included these issues in religious education. The study is based on seven interviews with lower secondary school teachers of religious education. Through the semi-structured interviews, a material was collected to later generate a result for the study. The result of the study showed that the teachers considered it a positive change and a natural issue to teach about in religious education. However there were two different teaching methods shown in the study that prioritized different content in the education. One where basic facts were central and another where understanding dominated the teaching. More detailed research is needed on the consistency of teaching these issues across Sweden.

No description available.

Syftet med föreliggande studie är att öka kunskapen om lärares arbete och utmaningar i sex- och samlevnadsundervisning i ämnet svenska som andraspråk (SVA). Studien syftar dessutom till att utforska hur lärare tolkar undervisningsuppdraget med anledning av revideringar i läroplanens inledande delar för gymnasieskolan hösten 2022. Frågeställningarna är följande: 1) Vilken erfarenhet har SVA-lärare av undervisning om sex- och samlevnad? 2) Hur motiverar och tolkar SVA-lärare relevansen av kunskapsområdet? 3) Vilka utmaningar kan SVA-lärare ställas inför i undervisning om sexualitet, samtycke och relationer? Studien baseras på en både kvantitativ och kvalitativ enkätundersökning med 27 respondenter, vilken ligger till grund för sju kvalitativa fördjupningsintervjuer med behöriga och verksamma SVA-lärare. Resultatet visar att majoriteten av lärarna ser utmaningar med undervisningsuppdraget, grundade i bristande kompetens, osäkerhet inför möten med elevernas olika kulturella referensramar, den praktiska organisationen och otillräcklig uppdragsformulering. Studiedeltagarna anser att kunskapsområdet är relevant för ämnet SVA, men det till trots väger osäkerheten kring uppdraget tyngre. Detta har resulterat i att kunskapsområdet hitintills inte har intagit någon större del av undervisningen, och troligtvis inte heller kommer att göra det till hösten 2022 om inte förutsättningarna ändras.

<p>Syftet med denna studie är att uppmärksamma hinder för undervisningen i Sexualitet, samtycke och relationer i ämnet religionskunskap i grundskolan, i det mångkulturella Sverige. Jag vill också ta reda på religionslärares uppfattning om att ämnet Sexualitet, samtycke och relationer är känsligt i deras ämne.</p><p>Denna studie baseras på hermeneutikens grund. Jag har valt den kvalitativa forskningmetoden genom intervjuer. Detta för att hitta svar på mina frågor och samtidigt ge respondenterna möjlighet att utveckla sina svar. Intervjuerna skedde utifrån en semistrukturerad intervjuguide. empirin som jag har erhållit från mina fem intervjuer tolkades sedan utifrån en hermeneutisk teori. I mitt avsnitt om tidigare forskning tar jag upp fakta kring hinder i Sexualitet, samtycke och relationer samt tolkningar om ämnets känslighet.</p><p>Resultatet i min undersökning visar att det finns hinder från lärare, skolan, vårdnadshavare liksom från elever och hedersnormer, -förtryck och -våld. Resultatet synliggjorde också att ämnet är känsligt för respondenterna i mina intervjuer. Ändå känner sig mina respondenter personligen trygga inför ämnet.</p><p>Slutsatserna är att lärarna behöver mer utbildning samt att skolan bör informera vårdnadshavare om ämnet. Hedersnormer, -förtryck och -våld är fortfarande aktuella och avgörande för undervisningens framgång och måste beaktas. Elevernas delaktighet i ämnets planering bör också förstärkas. Att ämnet ännu idag är känsligt för många lärare ska heller inte underskattas.</p>