I denna uppsats undersöks om samtyckeslagen från den 1 juli 2018 har haft en påverkan på domstolsaktörers konstruktion av offerskap, utifrån frågeställningen “Hur konstrueras offerskap av domstolsaktörer i våldtäktsmål före respektive efter införandet av samtyckeslagen?”. Konstruktionen av offerskap undersöks genom att analysera 20 domar i våldtäktsmål från Hovrätten över Skåne och Blekinge. Studiens teoretiska ramverk utgår från teori kring offerskap och feminism i kombination med forskning om faktorer som kan påverka synen på, och bedömningen av, offerskap. Studiens analysmetod utgår från Foucaults teori om diskurs och makt. Mer specifikt hur diskursen fungerar som utestängningsmekanismer genom stigmatisering men också skapar acceptans genom legitimering. Detta har analyserats genom att se på vad som explicit uttalas samt på vad som implicit underförstås i domarna. Resultatet visar att offerskap konstrueras kring fem diskurser, som inte bör förstås som åtskilda utan istället som sammanlänkade och dynamiska. Studien synliggör vidare ett diskursivt skifte från en våldsdiskurs innan samtyckeslagen till en nyansering av offerskap efter samtyckeslagens införande. Avslutningsvis betonas hur studiens resultat bidrar med ökad kunskap och förståelse kring konstruktionen och bedömningen av offerskap, vilket har potential att minska stigmatisering av våldtäktsoffer och öka deras rättssäkerhet. / This paper examines the impact of the new constent-based sexual offence legislation from 1 July 2018 on the construction of victimhood in rape trials in Sweden, based on the research question ”How is, and was, victimhood constructed by court members before and after the implementation of the new consent-based sexual offence legislation?”. With the aim of researching how victimhood is constructed, 20 rape trials from the Court of Appeal of Skåne and Blekinge are analysed. The theoretical framework draws upon theories of victimhood and feminism, in combination with research into factors that influence the perception of victimhood. The study’s analysis method is based upon Foucault's theory of discourse and power. More specifically, how discourses work as exclusion mechanisms through stigmatisation but also create acceptance through legitimisation. This has been analysed by looking at what is explicitly stated and implicitly implied in the verdicts. The study shows that victimhood is constructed around five discourses, which should not be seen mutually exclusive but rather as dynamic and interlinked. The study highlights a discursive shift away from a discourse on violence towards a nuanced view of victimhood after the implementation of the new legislation. The study concludes by considering how the result can contribute to an increased understanding of victim constructions and judgements, which has the potential to decrease rape victim stigmatisation and strengthen their legal rights.

Den nya läroplanens formulering börjar gälla hösten 2022 och innebär att skolan kommer behöva ta sig an porr som ämne för undervisning inom sexualitet, relationer och samtycke. Samtidigt är porr ett väldigt omdebatterat och känsligt ämne, och det råder inte konsensus om hur undervisning bör se ut. Studier har gjorts på ungas porrvanor, hur unga relaterar till porr samt hur porr eventuellt påverkar unga, men det finns inte lika mycket klassrumssituerad forskning. I ljuset av detta undersöker jag vilka möjligheter och begränsningar som skapas i en klassrumskontext som behandlar ämnet porr genom frågan: vilka subjektspositioner produceras under klassrumshändelser som behandlar ämnet porr? Med hjälp av teori om diskurs, subjektspositioner, makt/kunskap, samt performativitet synliggör min diskursanalys de ramar som är delaktiga i att begränsa och möjliggöra elevers handlingsmöjligheter. Lektionen om porr möjliggjorde för vissa subjektspositioner genom språk och handling. Eleverna distanserade sig från porrtittande i sitt språk och skiljde på verklighetens sexualitet och det som iscensätts i porr. Analysen illustrerar hur manliga och kvinnliga subjektspositioner möjliggjordes inom ramen för heterosexualitet, samtidigt som motstridiga subjektspositioner skulle kunna möjliggöra för mer. Min analys visar även att undervisning om porr berörde mycket mer än porr. Relationer, ställningstaganden, normer, samtycke och ömsesidighet var ämnen som var med i elevernas konstruktion av ansvarsfulla sexuella subjektspositioner. Genom språk och handling möjliggjordes även motdiskurser som visade på affektiva ingångar till ämnet porr generellt och porrtittande specifikt. Studien illustrerar elevers förmåga att analytiskt reflektera kring porr. Min studie ger inte alla svar, utan väcker snarare fler frågor om hur undervisning om porr kan utvecklas, samt vilka konsekvenser det kan få för elever i skolan. Denna uppsats kan ses som en explorativ studie om att planera, genomföra och utvärdera undervisning om porr med en öppen ingång för att främja elever i deras sexualitet och möjliggöra för dem att fatta medvetna beslut som rör deras sexuella hälsa.

In the year 2022 there will be an update to the Swedish curriculum in the areas concerning the subjects of sex and cohabitation. From now on the title of the subject will be; sexuality, consent, and relationships. It will focus on increasing the knowledge on consent, and questions about LGBTQI will get more attention in interdisciplinary teaching. Teachers feel that they have a alack of education in these fields which agrees with our experience at the school of Education at Jönköping University. The purpose of this literature study is therefore to gain awareness of what research describes as common challenges and success factors in the teaching. The delimitation of this study was broadened to contain research from the Nordic countries to increase the number of relevant articles. The information retrieval was therefore carried out in English. The Nordic countries’ school system, and culture show a great similarity, which allows a conclusion to be made. The result of the study shows what a complex situation the teachers face when teaching sexuality, consent, and relationships. The teachers need to take into account the choice of words, group division, and critical review teaching materials in order to be aware of normative teaching to be carried out. In addition, there are cultural aspects to consider. Students with different backgrounds may have different values from home and this may go against the content of the teaching. A problem arises when the new curriculum (2022) is expecting an awareness of normative teaching but at the same time teachers have a lack of education in the field. Teachers tend to refer to their own life experiences and rely on teaching materials that they already have. This tends to be taught from a heteronormative perspective which contradicts what the new curriculum (2022) puts forward. The result of this literature study shows how teachers can relate to a ‘norm-critical’ perspective in the teaching. It describes the importance of a consensus at school where awareness of a normative approach permeates the whole school.

No description available.

I denna kunskapsöversikt undersöks vilka problem religionslärare upplevde med att undervisa om hedersrelaterat våld och förtryck inom sex och samlevnad. I kontrast till dessa upplevda problem ämnade kunskapsöversikten även finna exempel på hur religionslärare kan bemöta dessa upplevda problem. Bakgrunden till undersökningen uppstod dels ur författarens egen kunskapsbrist och nyfikenhet kring hedersfrågor i rollen som religionslärare, dels ur att hedersrelaterade frågor nämns specifikt i Skolverkets uppdatering kring sexualundervisning. Metoden för forskningsöversikten var att med särskilt utvalda nyckelord söka inom forskningsdatabaser efter forskningsartiklar och böcker relaterat till ämnet. Sedan presenteras och analyseras det utvalda materialet. Forskningsöversiktens slutsats kring upplevda problem är att eleverna inte inkluderas mer i planeringen av sexualundervisningen. Ytterligare en slutsats är att det kollegiala samarbetet kring planeringen av sexualundervisning mellan lärare är bristande, vilket då påverkar undervisningen negativt eftersom sexualundervisning är ämnesöverskridande. Kunskapsöversiktens slutsats kring metoder var att verklighetsbeprövande religionsdidaktik var särskilt lämpat för att tackla hedersrelaterade frågor inom sexualundervisningen. Även direkt och indirekt normkritik framhävs som fördelaktiga metoder för dels inkludering av eleverna, dels ett fördelaktigt sätt att diskutera hedersrelaterade frågor.

This study aims to describe norms around sexual violence and its victims and perpetrators, as constructed discursively in Swedish court cases and how these are altered since the sexual consent legal reform of 2018. Through ideology critical discourse eight rape cases in the Court of Appeal and the Supreme Court, before and after the reform, are analysed. Social constructivism and feminist theory, such as gender dualism, gender order and the heterosexual matrix, provide tools for analysing the discourses surrounding the cases. The study identifies nine discourses: Consent, Violence, Emotions, Sexually available, Attraction, Nice Guy, (Threat of) violence, Resistance, and Not a big deal. It is shown that the emerging Consent discourse has altered foremost the discourses concerning the rape crime itself. The results reveal a tendency to renegotiate the victim ́s sexual boundaries and consent prior to the rape crimes. The study also shows absence of significant change in the discourses surrounding the victim and perpetrator, indicating that gender norms are not easily affected by legislation, which has broad implications for society and social work. It is concluded that the legal reform so far has limited reach and that complementary strategies are needed to make sexual consent a principal social norm.

97 procent av alla misstänkta sexualbrottsförövare är män. Trots detta misslyckas många samtyckeskampanjer med att skapa design som tilltalar män. Denna uppsats syftar till att undersöka hur visuell retorik och specifikt normkritisk design kan tilltala män och därmed främja sexuellt samtycke i praktiken. Uppsatsens frågeställning är: Hur används visuell retorik och speciellt normkritiska designlösningar i kampanjfilmen Let's talk about consent baby för att nå män? Genom en visuell analys med stöd från teori om visuell retorik, genusvetenskap och marknadsföringsteori kommer uppsatsen fram till att kampanjfilmen har vissa bra normkritiska designlösningar. Stundtals är dessa aningen utmanande för att fungera som visuell retorik för att nå normativa män. Rosa används för att symbolisera normkritik men fungerar retoriskt snarare för att stärka kvinnor och icke-binära än att tilltala män. Filmen visualiserar en maskulinitet som utmanar dagens maskulinitetsnorm och stärker individer som faller utanför den. Retoriskt behöver Fatta! stärka sitt etos hos män för att deras andra retoriska verktyg ska fungera. Slutligen använder filmen linjeillustrationer som å ena sidan kan tolkas som inkluderande och normkritiskt, å andra sidan som en reproduktion av vithetsnormen.Languageswe (iso)Subjectgenusgrafisk design​ / 97 percent of all suspected sexual offenders are men. However, many campaigns regarding sexual consent fail to create design that appeal to men. This thesis aims to study how visual rhetoric and especially norm critical design will reach men and therefore promote sexual consent in practice. The thesis studies the question: How is visual rhetoric used and specifically norm critical design solutions in the campaign film Let´s talk about consent baby to appeal men? This is concluded through a visual analysis with support from theory. The thesis concludes that the campaign has some great norm critical design solutions. The solutions are sometimes a little bit too challenging to work as visual rhetoric to reach normative men. Pink is used to symbolize norm criticism but works more as empowering for women and non-binary than to appeal to men. The film visualizes a masculinity that challenges the masculinity norm and empowers individuals that are not part of it. Rhetorically, the ethos needs to be strengthened for the other rhetorical tools to work. Finally, the film uses line illustrations that on one hand can be interpreted as inclusive but on the other hand can be seen as a reproduction of the white norm.​

Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur undervisningen bedrivs i sex och samlevnad i årkurs 4–6. Datainsamlingsmetoderna som användes var dels fokusgrupper med sex yrkesverksamma lärare med olika ämnesbehörighet för grundskolan, dels en enkätundersökning med tjugo elever. Fokusgrupperna användes för diskussion och samtal lärarna emellan om sex- och samlevnadsundervisningen. Enkäten som riktades till eleverna avsåg att klargöra deras förväntningar på och erfarenheter av undervisningen. Insamlade data bearbetades i en innehållsanalys där några teman kunde identifieras och kopplas till forskningsfrågorna.  Resultatet visar att de utmaningar som lärare ställs inför i undervisningen handlar om att det är svårt att veta vad eleverna kan och vill veta, det kan vara problematiskt när elevernas normer och värderingar krockar med skolans värdegrund, det är problematiskt med vad ämnet innehåller och lärarnas egna utmaningar och svårigheter. Det som karaktäriserar lärarnas samtal om undervisningen är att de vill förmedla en bra bild av sex och samlevnad, ”rusta eleverna för livet” och att de pratar om progression. Eleverna hade förväntningar om att undervisningen skulle använda sig av olika arbetsformer och olika sätt att arbeta, framför allt inom områden som upplevdes mer privata eller personliga. Eleverna föredrar att arbeta med frågor som rör sex, pubertet, sexualitet och identitet i halvklass, i mindre grupp eller i separata kill-och tjejgrupper.

Syftet med denna kvalitativa innehållsanalys är att undersöka hur lärare i svenskämnet för gymnasiet kan arbeta med skönlitteratur kopplat till sexualitet, samtycke och relationer som värdegrundsrelaterade frågor. Frågeställningarna som används handlar om hur läroböckerna tar upp och behandlar de värdegrundsrelaterade fenomenen sexualitet, samtycke och relationer ur en skönlitterär aspekt och vilken syn på sexualitet och samtycke som framställs i läroböckernas litteraturutdrag. För att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna utförs en kvalitativ innehållsanalys av fem läroböcker avsedda för kursen svenska 1 på gymnasiet. Slutsatsen är att Skolverkets öppna formuleringar om vilken skönlitteratur gymnasieelever ska få tillgång till, ger lärarna en stor autonomi. De värdegrundsrelaterade fenomenen sexualitet, samtycke och relationer finns alla representerade i läroböckerna men i olika utsträckning. Synen på sexualitet som framställs är starkt heteronormativ och även om fenomenet samtycke finns med är det väldigt få utdrag som ger substans till exemplifieringar på såväl givet samtycke som brist på samtycke. Det är väldigt tydligt att just fenomenet samtycke är något som behöver belysas tydligare i den litteratur som är aktuell i de fem läroböckerna. Betydelsen av att öka kunskapen kring detta fenomen visas i och med den relativt nya lagen samt tillägget i värdegrunden, som tydligt indikerar vikten av ökad förståelse kring SSR-fenomenen.

Denna kvalitativa studie tar sikte på hur biståndshandläggare hanterar äldre människor som har demenssjukdom. Studien syftar till att uppmärksamma dessa upplevelser och hur biståndshandläggare arbetar med äldre människor som har demenssjukdom. Studien använde en hermeneutisk ansats och semistrukturerade intervjuer för att ta reda på vad studien ville utforska. Biståndshandläggarna som intervjuats har erfarenhet av att fatta beslut om åtgärder för äldre personer med demens. Det teoretiska konceptet "handlingsutrymme" har använts för att tolka materialet. Dessutom har teorier och idéer om gräsrotsbyråkrati samt professionsetik och professionalitet använts.Med hjälp av tematisk analys som använts i vår studie har vi kunnat identifiera tre olika huvudteman som handlar om strategier för att erhålla samtycke, samarbete med andra aktörer samt dilemman och svårigheter. Studiens resultat tyder på biståndshandläggarna ställs inför flera utmaningar relaterat till naturen av målgruppen som karaktäriseras av nedsatt kognitivförmåga. Det framkommer att biståndshandläggarnas agerande är baserat utifrån både professionellt ansvar samt personligt engagemang. Det framgår även att brukarens självbestämmande och delaktighet inte alltid garanteras.Vi vill påpeka att studiens rubrik är inspirerad av ett citat från en intervjuperson. Rubriken tyder på en strategi, ett lirkande sätt, som många av våra intervjupersoner har använt sig av för brukarens bästa. När den äldre personen har gått långt i sin demens och löper en stor risk att skada sig eller andra. När denna äldre inte ger sitt samtycke för att flytta till ett demensboende så måste biståndshandläggaren engagera sig och hitta på en strategi som lirkar den äldre i syfte att få henom flytta till en tryggare miljö, i enlighet med citatet från en av biståndshandläggarna: ”ett Café med gratis kaffeservering”