Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka om och hur lärare i idrott och hälsa arbetar med sexualitet, samtycke och relationer i deras undervisning, såväl som deras upplevelser att undervisa kring det. Frågeställningarna studien ämnar besvara är: 1) Hur beskriver lärarna deras upplevelser av att undervisa i sexualitet, samtycke och relationer om det förekommer i deras undervisning? 2) Hur beskriver lärarna att de arbetar i idrott och hälsa i undervisningen med sexualitet, samtycke och relationer om det förekommer i deras undervisning? 3) Hur beskriver lärarna att de arbetar med samtycke i sin undervisning om det förekommer i deras undervisning? Teori och metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod där datamaterialet samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av fem legitimerade lärare i idrott och hälsa.Intervjudatan har analyserats med tematisk analys. Den teori som har använts är läroplansteori och dess tre arenor: formuleringsarenan, transformeringsarenan och realiseringsarenan. Resultat: Resultatet kan sammanfattas i tre delar. Lärarnas upplevelser av att undervisa i sexualitet, samtycke och relationer beskrivs bygga på trygghet och att de önskade fortbildning för att stärka tryggheten. Lärarnas arbete kring sexualitet, samtycke och relationer har främst handlat om att fånga frågor i flykten. Lärarna resonerade på olika sätt om kroppskontakt i undervisningen i idrott och hälsa, däremot var samtliga lärare eniga om att kroppskontakten kommer med utmaningar såsom relaterat till fostransuppdrag, samtycke eller obehagskänslor hos eleverna. Slutsats: Efter studiens genomförande är det synligt att det finns utrymme för utveckling gällande hur sexualitet, samtycke och relationer aktivt kan integreras i undervisningen i idrott och hälsa och inte enbart behandlas genom frågor i flykten. De olika läroplansarenorna påverkar lärarna och deras undervisning på flera sätt men för att sexualitet, samtycke och relationer ska behandlas ilektionsplaneringarna behöver det prioriteras mer i samtliga tre arenor. / Aim The aim of this study was to examine how teachers in physical education work with sexuality, consent and relationships in their teaching, also how they experienced working with it. The research questions that this study aim to answer is: 1) How do the teachers describe their experiences working with sexuality, consent and relationships if it appears in their teaching? 2) How do the teachers describe that they work with sexuality, consent and relationships, if it appears in their teaching? 3) How do the teachers describe that they work with consent, if it appears in their teaching? Theory and method The study has been carried out using a qualitative method where the data was collected through semi-structured interviews. The selection consisted of five licensed teachers in physical education. The interview data has been analyzed using thematic analysis. The theory that has been used is curriculum theory and its three arenas: the formulation arena, the transformation arena and the realization arena. Results The result can be summarized in three parts. The teachers' experiences of teaching sexuality, consent and relationships are being described as based on security and they wish for further education to increase the security. The teachers' work around sexuality, consent and relationships has mainly been about catching questions when they appear. In different ways did the teachers reason about body contact in the teaching of physical education, however, all teachers agreed that body contact comes with challenges such as bringing up the students, consent, or the feelings of discomfort among the students. Conclusions After the completion of the study, it is visible that there is room for development regarding how sexuality, consent and relationships can be actively integrated into the teaching of physical education and not only through catching questions when they appear. The various curriculum arenas affect the teachers and their teaching in several ways, but in order for sexuality, consent and relationships to be addressed in lesson plans, it needs to be prioritized more in all three arenas.

Bakgrund: Under ungdomsåren är utvecklingen av sexualitet och den sexuella hälsan en viktig del av livet. Kunskap om sex och samlevnad främjar den sexuella hälsan, att för första gången få en sexuell upplevelse med en annan person blir mer positiv om ungdomar har kunskap om sex- och samlevnad. Syfte: Syftet med studien var att belysa ungdomars upplevelser av sex och samlevnadsundervisningen i skolan. Metod: Tre intervjuer med fokusgrupper genomfördes med totalt nio ungdomar i åldern 17 år. Data analyserades med kvalitativ innebördsanalys. Resultat: Tre innebördstemanmed åtta subteman framkom under analysen. Omgivningens påverkan: Attityder bland klasskamrater, Familj stöttar eller hindar, Föreställningar om hur tjejer och killar ska vara. Utbildningens upplägg: Undervisning när den behövs, Trygghet och engagemang skapar lärande, Erfarenheter av hur skolsköterskan deltar i undervisningen. Önskemål i relation till given undervisning: Kunskap om samtycke, kommunikation och inkludering, Prata om känslor och relationer. Konklusion: Denna studie visar att ungdomar saknar vissa delar i den sex- och samlevnadsundervisning som erhålls i skolan. Ungdomar önskar mer undervisning kring känslor, relationer och samtycke. Skolsköterskor ska involveras i undervisningen i större utsträckning. Skolsköterskan upplevs vara den som har god kunskap om kroppens fysiska och emotionella pubertetsutveckling. Resultatet bör synliggöras för att möta ungdomars önskemål om undervisningens innehåll och genomförande i syfte att främja ungdomars sexuella hälsa. / Background: In adolescence, the development of sexuality and sexual health is animportant part of life. Having a sexual experience with another person for the first timewill be better if the young people have a clear basic knowledge of sex and cohabitation. Purpose: Adolescence experience of sex and cohabitation in school Method: Three interviews with focus groups were conducted with a total of nine young people aged 17 years. The data were analyzed with qualitative meaning analysis. Result: Three meaning themes with eight subthemes emerged during the analysis. The influence of the environment: Attitudes among classmates, Family support or hinders,Perceptions of how girls and boys should be. The structure of the education: Teaching when it is needed, Safety and commitment create learning, Experiences of how the school nurse participates in teaching. wishes in relation to given teaching: Knowledge about consent, communication and inclusion and talk about feelings and relationships. Conclusion: This study shows that young people lack certain elements in the sex and cohabitation education that is obtained in school. Young people want more education about emotions, relationships, and consent. School nurses will be involved in teaching to a greater extent. The school nurse is perceived to be the one who has good knowledge of the body's physical and emotional puberty development. The result should be made visible to meet young people's wishes regarding the content and implementation of teaching to promote the sexual health of young people.

Det ämne som undersöks i denna uppsats är attityden mot reklamutskick via SMS och e-post. Syftet är att undersöka vilka faktorer som bidrar till attityden och om åldern spelar in som en faktor och om attityden är densamma till reklamutskick via SMS som den är via e-post. En enkätundersökning har genomförts med 139 respondenter som låg till grund för den kvalitativa fokusgruppsundersökning som den största delen av resultatet bygger på. Enkäten har besvarats av individer runt om i Skåne som är i ålder 20 år och uppåt. Enkäten skapades för att kunna identifiera problem och perspektiv inom ämnet som sedan fokusgruppens diskussioner kunde bygga på. Fokusgruppen hade fem stycken medverkande och dessa individer representerade de olika åldersgrupper som enkäten omfattade. Vilket också resulterade i att det var olika åsikter som framkom och en diskussion kunde skapas utifrån olika perspektiv.Enkäten och transkriberingen från fokusgruppen har sedan resulterat i ett resultat som redovisar skillnader och likheter gällande acceptans och attityd mellan de olika kanalerna. Det visar också vilka faktorer som påverkade mottagandet av reklamutskicken via SMS och e-post. De slutsatser som kan dras från undersökningen är att attityden mot reklam via SMS och e-post är av negativ ton enligt fokusgruppen och enkätundersökningen. Om en positiv attityd ska kunna uppnås måste reklamutskicken vara bra utformade, skickas i rätt tid och ha en relevans till mottagaren och mottagarens livsstil. Man kan även dra slutsatsen att attityd inte kan kopplas ihop med ålder. Enkätundersökningen och fokusgruppen påvisar samma attityd och beteendemönster när det gäller SMS och e-post vid alla åldrar. / The topic that is examined in this paper is the attitude towards promotional messages through SMS and email. The aim is to examine the factors that contribute to the attitude, if age comes into play as a factor and if the attitude is the same for promotional messages via SMS as it is through email. An investigation has been conducted by means of a survey with 139 respondents that formed the basis of the qualitative focus group that the largest part of the result is based. Individuals around Skåne that are in the age 20 and up answered the questionnaire. The survey was designed to identify problems and perspectives that the focus group discussions could build on. The focus group had five participants and these individuals represented the different age groups that the survey encompassed. Which also resulted in different views that were aired and a discussion could be created with different perspectives involved.The inquiry and the transcript from the focus group demonstrate the differences and similarities regarding acceptance and attitude towards the different channels. They also show which factors affected the receipt of promotional mailings through SMS and email. The conclusions that can be drawn from the survey is that the attitude towards advertising through SMS and e-mail are with a negative tone according to the focus group and survey. That if a positive attitude is to be achieved, promotional mailings has to be well designed, have to be sent on time and have a relevance to the recipient and the recipient's lifestyle. One can also conclude that attitude cannot be connected with age. The survey and focus group are demonstrating the same attitude and behavior when it comes to SMS and email for all ages.

The most famous argument for anti-natalism is David Benatars asymmetry argument, which argues that the impossibility of a lived life being better than never existing leads us to the conlusion that having children is morally wrong. In this essay I discuss an alternative route to reach the same conclusion. My argument is inspired by Seana Shiffrins consent-based argument and is an alternative to Erik Magnussons risk-based argument. After discussing ways to avoid common objections to the asymmetry argument I proceed to argue whether my risk based argument stands up to an array of hypothetical counterarguments

I takt med att demokratiska system världen över möter alltmer komplexa utmaningar har frågan om demokratins effektivitet blivit alltmer ifrågasatt. Jason Brennans epistokratiteori som argumenterar för ett epistokratiskt samhälle, där politiskt inflytande bör baseras på kunskap istället för allmän rösträtt, har framkallat betydande intresse och debatt. Denna uppsats ska genom en idékritisk metod utvärdera Brennans argument och premisser som presenteras i hans bok Efter demokratin. Genom en noggrann analys av han epistokratiska grunder, dess praktiska implikationer och de etiska frågor den väcker, syftar studien till att bedöma dess rimlighet och önskvärdhet. Uppsatsen inkluderar även argument från framstående kritiker som utmanar Brennans syn på politisk kunskap, beslutsfattande, rättvisa och jämlikhet. Slutsatserna pekar på att även om epistokrati kan erbjuda intressanta insikter för att adressera vissa av demokratins brister, innebär den också betydande risker och problem, särskilt när det gäller politisk jämlikhet och frihet. Teorin innehåller dessutom motsägelser, vilket minskar dess kredibilitet. Studien bidrar till den pågående akademiska debatten om demokratins framtid och utforskar alternativa regeringsformer som kan komplettera eller reformera de nuvarande demokratiska systemen för att bättre hantera dagens och morgondagens politiska utmaningar.

Sedan 1950-talet har sex- och samlevnadsundervisningen varit ett obligatoriskt inslag i den svenska undervisningen. Som första land i världen fick svenska skolbarn lagstiftad rätt till sexualundervisning. Sedan dess har lärare brottats med hur de ska ta sig an ämnet rent praktiskt i klassrummet. Hösten 2022 skärptes ämnets betydelse i läroplanen, både till utrymme och ansvar. För att bättre spegla dagens samhälle har ämnet fått ett nytt namn; Sexualitet, samtycke och relationer och ska numera fungera som ett verksamhetsövergripande kunskapsområde som ska integreras i samtliga ämnen. Därmed ställs högre kompetensmässiga krav också på samtliga lärare som nu ställs inför de utmaningar som kunskapsområdets alla delar skapar. Denna kvalitativa intervjustudie avser ta reda på vilka dessa utmaningar är genom att rama in de områden som lärare upplever som känsliga att undervisa om. Undersökningen avser också med hjälp av ramfaktorteorin identifiera de ramar som påverkar undervisningen om känsliga ämnen och hur dessa ramar påverkar lärarnas ageranden. Det framgår av studiens resultat att områden som sex, sexualitet, pornografi och religion och kultur är områden som upplevs extra känsliga att undervisa om då de väcker starka känslor hos eleverna. Studien visar också att den mest avgörande ramfaktorn för både undervisningen och lärarnas upplevelse är vilka organisatoriska förutsättningar som undervisningen verkar i. Organisatoriska förutsättningar kan både främja undervisningen om känsliga ämnen, därmed också kunskapsområdet, och begränsa undervisningen och arbetsområdet då dessa förutsättningar brister. / Ever since the 1950s, education about sex and relationships has been a mandatory part of Swedish schooling. Swedish pupils were the first pupils in the world to be granted legal right to sex education in school. Since then, teachers have struggled with how to approach the subject in the classroom. In the fall of 2022, the significance of the subject was heightened in the curriculum, both in terms of scope and responsibility. To better reflect today's society, the subject has been given a new name: Sexuality, consent, and relationships, and it is now intended to function as a interdisciplinary matter to be integrated into all other subjects. Consequently, higher competence requirements are placed on all teachers who now face the challenges posed by the various aspects of this subject. This study aims to identify these challenges by charting the areas that teachers find sensitive to teach about. The study also aims to use frame factor theory to identify the frames that influence the teaching of sensitive subjects and how these affect teachers' actions. The results of the study show that areas such as sex and sexuality, pornography, religion and culture are perceived as particularly sensitive to teach about because they evoke strong emotions in the classroom. The study also reveals that the most critical frame factor for both the teaching and the teachers' experience is the organizational conditions in which the teaching takes place. Organizational conditions can promote the teaching of sensitive subjects or limit the teaching of the subjects when these conditions are lacking.

Behandlingar inom hälso- och sjukvården måste överensstämma med kravet på vetenskap och beprövad erfarenhet (VBE) för att erbjudas patienter enligt svensk rätt. Däremot underställs inte medicinsk forskning som avser människor kravet på VBE eftersom behandlingar som ges till människor inom ramen för forskning inte har beprövats i samma utsträckning som behandlingar inom hälso- och sjukvården och anses såldes inte lika effektiv och säker. Behandlingar inom ramen för forskning får i stället utföras på människor efter ett godkännande av Etikprövningsmyndigheten i enlighet med lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor (EPL).  Experimentella behandlingsmetoder har inget uttryckligt lagstöd i svensk rätt men tillämpas i den medicinska praktiken; det handlar om metoder utöver gängse behandlingspraxis som syftar till att ge bot eller lindring till en enskild patient. Sådana behandlingsmetoder uppfyller inte kravet på VBE men anses inte heller omfattas av EPL. Metoderna är således oreglade men motiveras med hjälp av medicinska normer. Att utöva vård inom hälso- och sjukvården som inte lever upp till kravet på VBE är ansvarsgrundande, men enligt nödrätten i 24:4 brottsbalken (BrB) kan utövandet av experimentella behandlingsmetoder innebära ansvarsfrihet vid skuldfrågan. Således finns det utrymme att utföra oreglerade experimentella behandlingar utan att ställas till svars om patienter kommit till skada, eller till och med avlidit.  Det nuvarande rättsliga systemet skiljer med andra ord på människor som utgör patienter och människor som undergår medicinsk forskning och benämns som forskningspersoner. Den kliniska forskningen är däremot inte sällan beroende av vårdens resurser samt strukturer och den grupp som oftast rekryteras till forskningsstudier är just patienter. I praktiken kan alltså en patient också vara en forskningsperson. Hälso- och sjukvårdslagstiftningen skall således vara tillämpbar på en patient som dessutom genomgår forskning och som också enligt EPL utgör en forskningsperson, men varken författningstext eller förarbeten till aktuella regelverk klargör varandras samexistens och således skapas ett juridiskt ingenmansland.  Enligt internationella konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige förbundit sig till får ingen utsättas för vetenskapliga och medicinska ingrepp utan ett frivilligt och informerat samtycke. Den svenska rätten är däremot inte förenlig med internationell rätt eftersom det är möjligt att enligt EPL forska på människor utan inhämtandet av ett informerat samtycke.  Patienter och forskningspersoner är en sårbar grupp eftersom sjukdom och nedsatt hälsa inte sällan försvagar oss. Det kan handla om människor som på olika sätt har en nedsatt funktionsförmåga. Patienter och forskningspersoner kan således ha svårt att ta tillvara sina egna intressen och det kan innebära att det kan vara svårt att förstå risker och konsekvenser som är förenade med olika ingrepp. Legala ställföreträdare som kan ta beslut i frågor som rör en annan människas vård och behandling om denne inte själv är kapabel till att ta ett beslut saknas i svensk rätt, vilket också strider mot traktat som Sverige har ingått.  Den svenska hälso- och sjukvårdslagstiftningen är dessutom inte en rättighetsbaserad lagstiftning vilket innebär att enskilda inte kan gå till domstol och få sina rättigheter prövade. Enskildas enda rättsliga möjlighet är i sådana fall att söka anhängiggöra svensk domstol genom åberopandet av Europakonventionen (EKMR) genom 3:4 Skadeståndslagen (SkL), under förutsättningen att rättigheter enligt konventionen har överträtts. Det kan alltså ifrågasättas om människor som genomgår medicinska behandlingar i Sverige innehar adekvata rätts- och skyddsmekanismer och om det rättsliga systemet på ett tillfredsställande sätt skyddar och respekterar människors rätt till ett fritt och informerat samtycke.

No description available.

Aim: Sexual education and related topics are constantly relevant subjects. Since 1955 it has had a mandatory place in Swedish schools. As of mid-2022 additional changes will be implemented. The subject, currently called sex och samlevnad (sex and togetherness) will change into sexualitet, samtycke och relationer (sexuality, consent, and relations). As a result, this will have implications affecting the current education and textbooks. The goal of the current paper is to examine these changes together with textbooks in religious studies.     Theory and Method: Using a content analysis this paper will examine three textbooks, spanning three curriculums, and categorize their content. Additionally, a critical discourse analysis, inspired by Fairclough (1992) and Eilard and Dahl (2021) will examine the discourses in the third and currently used textbook.    Results: By using the major themes from the subject sexualitet, samtycke och relationer, the data was categorized into the following categories: (1) Sexuality; (2) Consent and own rights, with subcategories as abortion and rape and (3) Relations, with subcategories as marriage, divorce, faithfulness. Across the three textbooks the relations category was the most common, with sexuality and own rights getting gradually improved across the textbooks, while consent had very few mentions. The critical discourse analysis found that it is often the religious practitioners acting as objects in the textbook. In the third textbook there is primarily a truth modality, where most statements are presented without other points of view. Regarding intertextuality, this textbook is well structured in relation to the current curriculum.

The main purpose of this essay has been to discover shortcomings in the Criminal law conserning sexual offences and in the application of this law. The primary material of the study has therefore been two different government bills considering 2005 and 2013 years’ provisions on rape, three rape cases, and the proposal for a new provision on rape based on consent as the primary legal definition of rape. From gender theories about power, gender and sexuality I have used discourse analysis as a method to analyze the material to see how the government relates to these questions when reasoning around a new provision on rape. I have also tried to examine why there are so few rape cases that get convicted by analyzing the cases to see how the judges reason around the woman´s responsibility in the events. Another purpose has been to examine how the new potential provision on rape built on consent could change the situation for the woman in rape cases. My conclusions are that there are flaws in the way that the rape provision is built and that a new law built on consent probably won´t have a significant impact on the situation of the woman other than that it might have a normative effect. The study has also shown that the government doesn’t consider elements as male dominance, gender and sexuality when arguing for a new law, which undermines the women’s situation. The study has also shown that the judges in rape cases has indirectly put responsibility on the women, while the prosecuted is acquitted due to his lack of understanding of the women’s resistance. / Huvudsyftet med denna uppsats har varit att synliggöra brister i sexualbrottslagstiftningen och tillämpningen av denna. Det primära materialet i studien har därför varit två propositioner som behandlar våldtäktsbestämmelsen, den ena från år 2005 och den andra från 2013, tre olika rättsfall samt det nya förslaget till en samtyckeslag. Utifrån genusvetenskapliga teorier om makt, kön och sexualitet har jag använt diskursanalysen som metod för att analysera materialet för att se hur regeringen förhåller sig till dessa typer av frågor när de resonerar kring en ny våldtäktslag. Jag har också försökt undersöka varför det är så få våldtäktsfall som får fällande domar genom att analysera de olika fallen för att se hur domarna resonerar kring kvinnan och hennes ansvar under händelserna. Ett annat syfte har varit att undersöka hur det nya samtyckesförslaget skulle kunna förändra kvinnans situation i rättsfall. Mina slutsatser är att det finns brister i de sätt som våldtäktsbestämmelsen är uppbyggd på och att en ny samtyckeslag förmodligen inte har någon större inverkan på kvinnans situation förutom att den kan ha en normativ effekt. Studien har också visat att regeringen inte tar hänsyn till frågor som manlig dominans, kön och sexualitet i argumenten för en ny lag, vilket leder till att kvinnornas situation undergrävs. Studien har också visat att domarna i våldtäktsmål ställer ansvar på kvinnorna, medan den åtalade frikänns p.g.a. dennes bristande förståelse för kvinnornas motstånd.