The main purpose of this essay has been to discover shortcomings in the Criminal law conserning sexual offences and in the application of this law. The primary material of the study has therefore been two different government bills considering 2005 and 2013 years’ provisions on rape, three rape cases, and the proposal for a new provision on rape based on consent as the primary legal definition of rape. From gender theories about power, gender and sexuality I have used discourse analysis as a method to analyze the material to see how the government relates to these questions when reasoning around a new provision on rape. I have also tried to examine why there are so few rape cases that get convicted by analyzing the cases to see how the judges reason around the woman´s responsibility in the events. Another purpose has been to examine how the new potential provision on rape built on consent could change the situation for the woman in rape cases. My conclusions are that there are flaws in the way that the rape provision is built and that a new law built on consent probably won´t have a significant impact on the situation of the woman other than that it might have a normative effect. The study has also shown that the government doesn’t consider elements as male dominance, gender and sexuality when arguing for a new law, which undermines the women’s situation. The study has also shown that the judges in rape cases has indirectly put responsibility on the women, while the prosecuted is acquitted due to his lack of understanding of the women’s resistance. / Huvudsyftet med denna uppsats har varit att synliggöra brister i sexualbrottslagstiftningen och tillämpningen av denna. Det primära materialet i studien har därför varit två propositioner som behandlar våldtäktsbestämmelsen, den ena från år 2005 och den andra från 2013, tre olika rättsfall samt det nya förslaget till en samtyckeslag. Utifrån genusvetenskapliga teorier om makt, kön och sexualitet har jag använt diskursanalysen som metod för att analysera materialet för att se hur regeringen förhåller sig till dessa typer av frågor när de resonerar kring en ny våldtäktslag. Jag har också försökt undersöka varför det är så få våldtäktsfall som får fällande domar genom att analysera de olika fallen för att se hur domarna resonerar kring kvinnan och hennes ansvar under händelserna. Ett annat syfte har varit att undersöka hur det nya samtyckesförslaget skulle kunna förändra kvinnans situation i rättsfall. Mina slutsatser är att det finns brister i de sätt som våldtäktsbestämmelsen är uppbyggd på och att en ny samtyckeslag förmodligen inte har någon större inverkan på kvinnans situation förutom att den kan ha en normativ effekt. Studien har också visat att regeringen inte tar hänsyn till frågor som manlig dominans, kön och sexualitet i argumenten för en ny lag, vilket leder till att kvinnornas situation undergrävs. Studien har också visat att domarna i våldtäktsmål ställer ansvar på kvinnorna, medan den åtalade frikänns p.g.a. dennes bristande förståelse för kvinnornas motstånd.

Syfte Syftet med uppsatsen är att vi ska identifiera nya potentiella utvecklingsmöjligheter med direktreklam. Vilken betydelse har DR för företagen? Metod Den här uppsatsen har vi valt att genomföra utifrån en deduktiv ansats med en kvalitativ karaktär. Det här valet gjorde vi därför att vår strävan har varit att kunna besvara vårt forskningsproblem. Vi har genomfört sex intervjuer, för att ha kunnat samla in våra empiriska data, med personer i ledande positioner på företag som arbetar eller är i kontakt med direktreklam. Tre av dessa har varit personliga intervjuer, två telefonintervjuer och en via e-post. Slutsatser Vi har kommit fram till att direktreklam är en mycket stark och fortfarande mycket aktuell marknadsföringskanal. Trots den stämpel som direktreklamen har fått, av att vara skräppost och junkmail, så har kanalen ändå något alldeles extra att tillföra konsumenterna tycker vi. Direktreklamens fysiska attribut skapar en speciell känsla bland mottagarna av den. Direktreklamen har flera positivt utmärkande egenskaper då vi anser att den både kan driva försäljning och bygga varumärken så länge som dess budskap är relevant för konsumenten. För att relevansen skall finnas med i meddelandet måste företag hantera konsumenternas integritet med respekt. Den integriteten kan företagen respektera genom att ha en tillräckligt nära kommunikation med kunden, vilket på sikt även stärker relationen. Kommunikationen mellan företagen och kunderna sker genom den adresserade direktreklamen som därför har kommit att bli aktuell för oss att utveckla. Utvecklingsmöjligheterna ligger därför i att konsumenterna ska kunna, via internet, välja vilken reklam som de själva vill ha i brevlådan. Det här samtycket bidrar till att kunderna blir sedda, vilket på sikt kan leda till att deras lojalitet inför både företaget och dess varumärke kan stärkas. När kunderna blir lojala så kommer också företagens träffsäkerhet med utskicken att bli bättre. Konsekvensen av det kan bli att den totala volymen av direktreklam minskar, vilket i sin tur leder till en bättre miljö, samtidigt som företagens distributionskostnader reduceras. När andelen av nöjda kunder växer så ökar också lönsamheten för företagen. Därför anser vi att det här förslaget är något som både företagen och kunderna tjänar på i längden, då modellen bidrar till en win - win situation där båda parterna till slut blir vinnare. / Purpose The purpose of this essay is to identify new development opportunities for direct mail. What impact has direct mail on the companies? Method This essay we have chosen to implement is based on a deductive approach with a qualitative nature. We made this choice to be able to answer our research problem. We have conducted six interviews, to collect our empirical data, with managers in companies that are working or in contact with direct mail. Three of these were personal interviews, two telephone interviews and one was made by e-mail. Conclusions We have found that direct mail is still a very strong and very current marketing channel. Despite the stigma that direct mail has been received to be spam and junk mail it has something special to bring to the customers. Direct mail´s physical attributes creates a special feeling among consumers. Direct mail has several positive features, since we believe that it can both drive sales and build brands as long as its message is relevant to the consumer. For the relevance to be included in the message, companies have to deal with consumer privacy with respect. Companies can conform to consumer´s integrity by having a sufficiently close communication with the customer, which in time also strengthens the relationship. Companies communicate with customers through the addressed direct mail, which therefore has to be defined for us to develop. The potential is therefore in that the consumer can by using an internet based technology choose the advertising that they want in their mailbox. This permission marketing based solution helps companies to have a better look on their clients, which also could ultimately lead to strength consumer´s loyalty. As customers become more loyal so will the companies' success rates by mailing to be better. The total volume of direct mail will be reduced which leads to a better environment conditions, while companies distribution costs will be also decreased. When the percentage of satisfied customers grows, the profitability of companies will increase. Therefore, we believe that this proposal is something that both businesses and customers benefit from in the long run as the model contributes to a win - win situation where both parties end up being winners.

Utvecklingen av digital teknik tillsammans med nya affärsmodeller har nått nya nivåer under de senaste åren vilket har resulterat i att behandlingen av personuppgifter både ökat och förändrats. Problematiken med detta innefattar att den personliga integriteten i större utsträckning kränks. I syfte att harmonisera behandlingen av personuppgifter och att stärka skyddet av den personliga integriteten har EU infört en ny dataskyddsförordning. Förordningen träder i kraft den 25 maj 2018 och ska tillämpas i nationell lagstiftning vilket gör att den svenska personuppgiftslagen ersätts. Syftet med studien var att identifiera vilka åtgärder ett antal organisationer vidtagit för att följa dataskyddsförordningens regler samt vilka utmaningar som kan uppstå i omställningen. Studien är avgränsad till samtyckestexter och behandling av personuppgifter. Studien är kvalitativ och vi har med hjälp av intervjuer tagit del av ett antal organisationers syn på utmaningar och åtgärder gällande formuleringar av samtyckestexter och dess personuppgiftsbehandling. Slutsatsen i denna studie visar att samtliga organisationerna har problem att formulera samtyckestexter på ett informativt sätt vilket dataskyddsförordningen kräver. Organisationerna ser även utmaningar i behandlingen av personuppgifter. Dessa utmaningar består av komplexa IT-system innehållande mängder av personuppgifter som idag inte kan hanteras i enlighet med dataskyddsförordningen då relevant systemstöd saknas. / The rapid development of digital technology together with new business models has reached new levels in recent years, which has resulted in the processing of personal data both increasing and changing. The problem with this development involves the violation of personal integrity to a greater extent. In order to harmonize the processing of personal data and to strengthen the protection of personal privacy, the EU has introduced a new data protection regulation. The regulation will enter into force on May 25, 2018 and will apply in national legislation, which will replace the Swedish Personal Data Act. The purpose of the study was to identify what measures a number of organizations have taken to comply with the rules of data protection regulations and the challenges that may arise in the conversion. The study is limited to consent texts and processing of personal data. The study is qualitative and we have, through interviews, taken note of a number of organizations' views on challenges and measures regarding formulas of consent texts and their personal data processing. The conclusion in this study shows that all organizations have problems formulating consent texts in an informative way, which is required for adequate data protection. Organizations also see challenges in the processing of personal data. These challenges consist of complex IT systems containing amounts of personal data that today cannot be managed in accordance with the Data Protection Regulation, as relevant system support is lacking.

Den 25 maj 2018 blev våra inboxar fyllda av nervösa företag som ägnade sig åt att försöka säkerställa att vi var tillräckligt informerade för att de skulle få fortsätta behandla våra personuppgifter. Det rörde sig naturligtvis om den nya dataskyddsförordningens ikraftträdande. Förordningen innebär dryga sanktionsavgifter för den som inte säkerställer att den registrerade är tillräckligt informerad och att all behandling av personuppgifter sker på en rättslig grund. Denna uppsats utforskar två av dessa företags agerande, Google och Facebook. Dessa två företag är båda amerikanska men har en stor andel av sin marknad i Europa. Därmed så måste de båda företagen tillämpa dataskyddsförordningen och de måste se till att följa den. Företagen är speciella för att information är deras handelsvara. Genom att samla information och sedan rikta anpassade annonser mot användarna tjänar de pengar. Deras verksamheter har samtidigt blivit några av våra viktigaste forum och informationskällor, närmast vitala för det demokratiska samhället under 2010-talet. Vi har dock blivit påminda om vad som kan hända om den insamlade informationen missbrukas. Frågan är nu vad som har hänt i och med dataskyddsförordningens ikraftträdande. Har vår personliga integritet nu plötsligt blivit så pass skyddad som mailen antyder? Har vi fått någon som helst makt över Googles och Facebooks hantering av personuppgifter? Har vi fått en större kontroll? Dessa är några av de frågor den här uppsatsen utforskar.

No description available.

Bakgrund: Episiotomi är ett klipp som läggs i vagina och perineum under förlossningen, som utförs exempelvis för att skynda på förlossningen. Ingreppet utfördes tidigare rutinmässigt men har på senare år kritiserats, eftersom ingreppet orsakar många gånger onödiga problem för kvinnorna. Syfte: Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelser av episiotomi eftersom det visat sig finnas sparsamt med forskning kring detta, särskilt i Sverige. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer har genomförts med fenomenologisk metod och induktiv ansats. Informanter eftersöktes genom bekvämlighetsurval, via en grupp på sociala medier. Resultat: Resultatet som framkommit visar att kvinnorna har upplevt episiotomin samt omständigheterna runt omkring som mycket negativa. Kvinnorna understryker framförallt hur de upplevde att bristande kommunikation och information från personalen ledde till en känsla av att vara i en utsatt position samt att de inte upplevde sig vara delaktiga i beslutet rörande episiotomin. Konklusion: Kvinnorna upplevde många negativa känslor kring ingreppet och hade ingen delaktighet när beslut om episiotomi togs. Det faktum att kvinnorna inte fick någon chans att lämna sitt samtycke till ingreppet har gjort att de i efterhand har haft svårt att bearbeta händelsen. / Background: Episiotomy is a cut through the vagina and perineum during childbirth, which is performed, for example, to speed up labor. The procedure was previously performed routinely but has in recent years been criticized, because the procedure often causes unnecessary problems for the women. Aim: The aim of the study was to investigate women's experiences of episiotomy since there is little research on this, especially in Sweden. Method: A qualitative interview study with semi-structured interviews was conducted with a phenomenological method and an inductive approach. Informants were sought through convenience selection, via a group on social media. Results: The results show that the women have experienced the episiotomy and the surrounding circumstances as very negative. The women emphasize that a lack of information from the staff led to a feeling of being in a vulnerable position and not being involved in the decision regarding the episiotomy. Conclusion: The women experienced many negative feelings about the procedure and had no participation when the decision on episiotomy was made. Since the women did not get a chance to give their consent to the procedure it has been difficult for them to process the incident afterwards.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur två populära ungdomsromaner kan användas i svenska för att främja sex- och samlevnadsundervisningen på gymnasiet. Studien baseras på en kvalitativ textanalys med en hermeneutisk ansats. Studien visar att det finns goda möjligheter att använda sig av de två skönlitterära verken för att främja förståelse och kritiskt tänkande hos elever gällande sexualitet och relationer. Litteraturen kan således användas och vara ett stöd för lärare i svenska för att belysa och arbeta med sex och samlevnad i undervisningen.

Consuming pornography is common among Swedish men. The content is often problematized in the public debate because of the common reflection of it containing violence against women as well as depicting women as the subordinate gender. By conducting a quantitative content analysis, the study intended to examine the extent of degradation as well as depictions of physical and verbal aggression in mainstream pornography. An attempt was also conducted to assess whether pornography can be claimed to counteract a functioning consent culture by examining the extent of orchestrated consent expressed by the participating women. Out of 200 videos that were analyzed, degrading behavior and verbal and physical aggressions occurred in 114 (57%) videos. In total, 746 individual cases of aggressions and degradation were observed. Men were mostly the perpetrator committing 96.7% of the actions, whereas the victims were solely female. Consent was observed in 85.5% of the videos and was expressed mostly through a positive or neutral behavior by the woman. / Att ta del av pornografi är mycket vanligt bland svenska män. Innehållet problematiseras ofta i den offentliga debatten genom att det anförs innehålla våld mot kvinnor samt bidra till att reproducera föreställningar om kvinnors underordning. Med kvantitativ innehållsanalys undersöks i vilken utsträckning förnedring samt fysiska och verbala aggressioner förekommer mot kvinnor i pornografiska videor av konventionell karaktär. Dessutom gjordes ett försök att bedöma huruvida pornografi kan sägas motverka en fungerande samtyckeskultur genom att undersöka i vilken utsträckning kvinnan uttryckte ett iscensatt samtycke i det pornografiska materialet. Av de 200 videor som analyserades förekom förnedring samt fysiska och verbala aggressioner i 114 (57%) av videorna. Sammanlagt observerades 746 fall av aggressioner och förnedring. Män var majoriteten av förövarna och begick 96.7% av handlingarna där de utsatta enbart var kvinnor. Samtycke observerades i 88.5% av videorna och då främst genom att kvinnan gett uttryck för ett positivt eller neutralt beteende.

I Skolinspektionens granskning (2018) framkom att det över lag fanns en bristande likvärdighet i undervisningen gällande ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer. Från och med hösten 2022 implementeras den nya läroplanen (Lgr22) i vilken ämnesområdet har fått större utrymme och det fastställs att utbildning i ämnet kommer vara obligatoriskt för alla grundlärarstudenter. Syftet med denna studie är att göra en diskursanalys av externa aktörers material, i detta fall RFSU:s, riktat till elever i grundskolans tidigare årskurser (F-6). En diskursanalys har utgångspunkt i poststrukturalismens och socialkonstruktivismens teorier som baseras på att kunskap är föränderlig och att analysen av ”språk” endast är en tolkning. Det material vi har analyserat har utarbetats av RFSU och är tillgängligt på deras hemsida. Urvalet baserades på relevansen i förhållande till målgruppen (F-6) och utifrån förutbestämda begrepp, nodalpunkter, och artikulationerna av dem. Resultatet visade att materialet innehåller ett brett kunskapsunderlag i ämnet samtidigt som det erbjuder få didaktiska verktyg och har ett brett tolkningsutrymme. Diskurser som tydligt framgår i vår analys kan kopplas till det biologiska, socialt konstruerade och juridiska. I resultatet framgår det att det analyserade materialet delvis kan kopplas till läroplanen och trots att den bidrar till en bredare kunskap över lag så förblir vissa stereotypiska och heteronormativa antaganden synliga. Även om materialet förespråkar mångfald och acceptans så hamnar sexuella minoriteter i skymundan. En övergripande slutsats är att det finns en tydlig brist i materialet gällande barns sexualitet fram till att de är reproduktivt mogna. Även om externa aktörer kan bidra med fördjupad kunskap förblir skolan och läraren den optimala förmedlaren för denna kunskap.

I denna uppsats undersöks om samtyckeslagen från den 1 juli 2018 har haft en påverkan på domstolsaktörers konstruktion av offerskap, utifrån frågeställningen “Hur konstrueras offerskap av domstolsaktörer i våldtäktsmål före respektive efter införandet av samtyckeslagen?”. Konstruktionen av offerskap undersöks genom att analysera 20 domar i våldtäktsmål från Hovrätten över Skåne och Blekinge. Studiens teoretiska ramverk utgår från teori kring offerskap och feminism i kombination med forskning om faktorer som kan påverka synen på, och bedömningen av, offerskap. Studiens analysmetod utgår från Foucaults teori om diskurs och makt. Mer specifikt hur diskursen fungerar som utestängningsmekanismer genom stigmatisering men också skapar acceptans genom legitimering. Detta har analyserats genom att se på vad som explicit uttalas samt på vad som implicit underförstås i domarna. Resultatet visar att offerskap konstrueras kring fem diskurser, som inte bör förstås som åtskilda utan istället som sammanlänkade och dynamiska. Studien synliggör vidare ett diskursivt skifte från en våldsdiskurs innan samtyckeslagen till en nyansering av offerskap efter samtyckeslagens införande. Avslutningsvis betonas hur studiens resultat bidrar med ökad kunskap och förståelse kring konstruktionen och bedömningen av offerskap, vilket har potential att minska stigmatisering av våldtäktsoffer och öka deras rättssäkerhet. / This paper examines the impact of the new constent-based sexual offence legislation from 1 July 2018 on the construction of victimhood in rape trials in Sweden, based on the research question ”How is, and was, victimhood constructed by court members before and after the implementation of the new consent-based sexual offence legislation?”. With the aim of researching how victimhood is constructed, 20 rape trials from the Court of Appeal of Skåne and Blekinge are analysed. The theoretical framework draws upon theories of victimhood and feminism, in combination with research into factors that influence the perception of victimhood. The study’s analysis method is based upon Foucault's theory of discourse and power. More specifically, how discourses work as exclusion mechanisms through stigmatisation but also create acceptance through legitimisation. This has been analysed by looking at what is explicitly stated and implicitly implied in the verdicts. The study shows that victimhood is constructed around five discourses, which should not be seen mutually exclusive but rather as dynamic and interlinked. The study highlights a discursive shift away from a discourse on violence towards a nuanced view of victimhood after the implementation of the new legislation. The study concludes by considering how the result can contribute to an increased understanding of victim constructions and judgements, which has the potential to decrease rape victim stigmatisation and strengthen their legal rights.