Sexuality, Consent and Relations operate in contrast to the previous subject area Sex and Coexistence in an interdisciplinary matter. This implies that responsibility rest on each teacher to incorporate sexual education within their subject. This study aims to investigate the experiences and desires of upper secondary school student´s regarding the expressions and integration of the teaching area sexuality, consent, and relations in social studies education. To address the study´s questions, qualitative interviews with nine upper secondary school students was implemented. The examined area is highly relevant due to the curriculum changes that were implemented when the previous subject area of “Sex and coexistend” was redefined as “Sexuality, Consent and Relationships”. The findings of the empirical study showed that the interviewed upper secondary school students have primarily experiences of the subject area in natural science class. What was also found was that the students experiences vary depending on what social studies specialization they have. In terms of their desires, the students expressed a wish for the course on sexuality, consent, and relationships to include topics such as LBTQ+ issues, pornography, relationships, consent, and abortion. In conclusion, the results indicate that the participating upper secondary school students have limited and diverse experiences of the subject area. The findings also highlight the student´s awareness of the significant role of sexual education. Additionally, the results suggest that the students desire more education on sexuality, consent, and relationships within the context of social studies.

This research is a qualitative interview study on consent in upper secondary school dance education through focus group interviews with teachers and students. The intention is to give more insight on how teachers and students understand consent in upper secondary school dance education and in general. The study shows that consent in upper secondary dance education in Sweden exists at the intersection between norms of communication, power and the context in which it is practiced. The most common communication of consent for dance in this study is through reading body language, and the most discussed situation is regarding touch and bodily contact. Touch is viewed by the teachers as a vital part of knowledge generation in dance. Both teachers and students find situations where students are engaging with touch and body contact as the most challenging. The study observes that consent is specific within its context, which requires dance teachers to establish and clarify norms and intentions in the dance studio. To do so takes time and repetition, if not successful norms and perceptions from other contexts may be stronger and make the communication of consent difficult. Further, the study suggests that teaching about consent needs to be combined with practical exercises for a more preventive knowledge. The material was analyzed with qualitative analysis and a norm critical and multimodal perspective.

I denna studie vill vi belysa och undersöka de diskurser som finns inom de olika remissvarenpå betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten, SOU 2016:60. Frågorna viställer oss gäller hur och vilka problem som konstrueras inom remissvaren gällande förslagettill samtyckeslagstiftningen? Vilka diskursiva konflikter som återfinns inom dessa? Hurkonstrueras lagförslagets effekter diskursivt? Med avstamp i Foucaults teorier om makt ochdiskurser samt What´s the Problem Represented to be som metodologisk inriktning undersökshur instanser med makt ser på lagförslaget. Det normvetenskapliga perspektivet ochfeministisk teoribildning hjälper oss förstå de diskursiva konflikter som återfinns.Våldtäktsbegreppet, rättssäkerhet, subjektspositioner och samtyckesrekvisitet illustreras somtvå teman: Representationsproblemet avseende våldtäktsbrottet samt Rättssäkerhet för vem?Studiens fynd visar på hur subjektspositioner konstrueras i förhållande till maktrelationer. Viredogör även för att problemet som formuleras i diskurserna handlar om vilka normer ochvärderingar som en samtyckeslagstiftning ska kommunicera för att stärka brottsoffretsposition.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lesbiska, bisexuella, trans- och queerpersoner med svåra erfarenheter av barnafödande har upplevt bemötandet i den reproduktiva vården. Vidare var syftet att undersöka vilka farhågor de hade kring bemötandet inför mötet med vården. Tidigare forskning visar att denna grupp är särskilt sårbar, vilket gör det viktigt att uppmärksamma hur denna grupp upplever och påverkas av bemötandet. Detta gjordes genom semistrukturerade intervjuer med 20 personer i åldern 28 till 40 år, både födande och ickefödande föräldrar, som alla hade svåra erfarenheter av barnafödande. Deras berättelser bearbetades sedan med hjälp av tematisk analys.  Analysen mynnade ut i sex teman som beskriver de farhågor som deltagarna hade kring graviditet och förlossning, samt hur de upplevde bemötandet i vården; Farhågor kring ett bristande bemötande, Erfarenheter av ett hetero- och cisnormativt bemötande, Osynliggjord som ickefödande förälder, Behandlad som en kropp, En stressad och otillräcklig vårdapparat och Ett professionellt bemötande. Deltagarnas vittnesmål går i linje med både svensk och internationell forskning, samtidigt som det framkommer att denna grupp riskerar att utsättas för flera lager av bristfälligt bemötande, som bidrar till minoritetsstress och utgör en riskfaktor för en negativ förlossningsupplevelse och förlossningsrelaterad psykisk ohälsa.

Syftet med studien har varit att undersöka socialsekreterares upplevelser av att arbeta inom den sociala barnavården vilken förutsätter föräldrars frivillighet för att barn ska få sina rättigheter gällande stöd, skydd och delaktighet tillgodosedda. Studien har i synnerhet fokuserats kring att undersöka huruvida socialsekreterare upplever att föräldrars lagstadgade rätt till frivillighet begränsar barns lagstadgade rätt till delaktighet och skydd. Kvalitativ forskningsmetod valdes för att besvara frågeställningarna och studiens empiri består av intervjuer med sex socialsekreterare och en sektionschef, samtliga verksamma inom den sociala barnavården. För att bearbeta och analysera empirin användes tematisk innehållsanalys. Studiens teoretiska ramverk vilket empirin tolkats och analyserats genom består av två teorier. Den första teorin, gräsrotsbyråkrati, har använts för att förstå och förklara de dilemman som socialsekreterare behöver hantera och ta ställning till i sitt arbete. Den andra teorin består av barndomssociologi vilken utgår ifrån vikten av att betrakta barn som kompetenta aktörer i samhället. Studiens resultat visar att ett bra samarbete mellan socialsekreterare och föräldrar är avgörande för att barnet ska få tillgång till stöd. Vidare tyder studiens resultat på att socialsekreterare upplever att föräldrars rättigheter utgör ett hinder i deras arbete med att tillgodose och främja barns lagstadgade rättigheter. Föräldrars lagstadgade rätt till frivillighet riskerar att innebära att barnets rätt till delaktighet och skydd försummas. / The aim of this study has been to examine social workers experiences of working in social childcare, which requires parents voluntariness in order for children to have their rights regarding support, protection and participation fullfilled. In particular, the study has focused on investigating whether social workers feel that parents statutory right to voluntariness limits children's statutory right to participation and protection. Qualitative research method was chosen to answer the questions and the study's empirical data consists of interviews with six social workers and one section manager, all active in social childcare. To process and analyze the empirical data, thematic content analysis was used. The study's theoretical framework through which the empirical evidence was interpreted and analyzed consists of two theories. The first theory, street-level bureaucracy, has been used to understand and explain the dilemmas that social workers meet and need to deal with in their work. The second theory consists of childhood sociology, which is based on the importance of considering children as competent actors in society. The study's results show that good cooperation between social workers and parents is crucial for the child to have access to support. Furthermore, the study's results indicate that social workers feel that parents rights constitute an obstacle in their work to accommodate and promote children's statutory rights. Parents' statutory right to volunteering risks neglecting the child's right to participation and protection.

Våren 2019 inkom det motioner till Svenska Riksdagen angående förslag gällande införandet av lagstiftning om obligatorisk vaccination. Utifrån detta kommer uppsatsen genom en fiktiv argumentationsanalys behandla ämnet ur ett rättighetsperspektiv, med fokus på tre rättigheter; rätten till hälsa, rätten till kroppslig integritet samt rätten till utbildning. Argumenten i de två olika kapitlen utgår från svensk lagstiftning samt internationella fördrag, såsom mänskliga rättigheter och Europeiska unionens stadgar. Uppsatsen besvarar även i argumentationen frågeställningar om varför obligatorisk vaccination bör vara en mänsklig skyldighet enligt rätten till hälsa samt vilka mänskliga rättigheter en lagstiftning om obligatorisk vaccination bryter mot. Syftet med uppsatsen är att nå fram till ett översiktligt svar gällande om individuell rätt, såsom kroppslig integritet och utbildning eller allmän folkhälsa bör prioriteras i frågan. Detta undersöks även med hjälp av Marion Youngs teori om den sociala förbindelsens ansvarsmodell, som syftar till att vi är moraliska aktörer som har en moralisk skyldighet till alla människor att minimera lidande. Slutsatserna i uppsatsens sista del visar att uppsatsens tes motbevisas genom argumentationen.

Detta är en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur gymnasielärare upplever arbetet med 2022 års läroplan gällande kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer (SSR) i den svenska gymnasieskolan. Studien utgår från den uppdaterade och reviderade läroplanen som verkställdes hösten 2022. Empirin samlades in via fem semistrukturerade intervjuer med verksamma gymnasielärare från olika orter i Sverige. Analysen av empirin genomfördes i form av en tematisk analys. Den analyserade empirin diskuterades och jämfördes sedan med hjälp av den tidigare forskning som valts ut för studien och performativitet som teori. De centrala begreppen i studien är kön, genus, könsidentitet, heteronormativitet, normer och normmedvetet förhållningssätt. Studiens resultat indikerar att gymnasielärarna upplever flera utmaningar med SSR och att de är i ett stort behov av utbildning inom SSR som kunskapsområde. / This is a qualitative study based on semi-structured interviews. The purpose of the study is to increase knowledge about how high school teachers experience the work with the 2022 curriculum regarding the knowledge area of sexuality, consent and relationships (SSR) in the Swedish high school. The study is based on the updated and revised curriculum that was implemented in the fall of 2022. The empirical evidence was collected by five semi-structured interviews with active high school teachers from different locations in Sweden. The analysis of the empirical evidence was carried out in the form of a thematic analysis. The analyzed empirical evidence was then discussed and compared using the previous research selected for the study and performativity as a theory. The central concepts in the study are sex, gender, gender identity, heteronormativity, norms and norm-conscious approach. The results of the study indicate that high school teachers experience several challenges with SSR and that they are in great need of education in SSR as an area of knowledge. / <p>Examinationsdatum: 2023-06-08.</p>

Studien syftar till att undersöka andraspråkselevers kunskaper och attityder gällande ämnet sexualitet, samtycke och relationer. Skolinspektionens studie (2017:7) synliggör att elever efterfrågar mer undervisning inom området. Wredbergs studie (2022) visar också att lärare känner osäkerhet och saknar kompetens inför ämnet. Vår undersökning genomförs genom en enkätundersökning inom två grupper: sva och sfi. I studien undersöks vilken kunskap eleverna har om olika begrepp inom området sexualitet, samtycke och relationer, och vilken attityd de har inför ämnet, samt om det föreligger någon skillnad mellan grupperna. Undersökningen genomfördes på en sfi-skola i Malmö, samt på en skola i Stockholm med ett flertal sva-elever. Totalt 87 sva-elever och 45 sfi-elever har deltagit i vår enkätstudie. Resultaten tyder på att sva-elevernas begreppskunskaper är på en högre nivå jämfört med sfi-elevernas. Förståelsen var god för begreppen “samtycke”, “sexualitet” och “jämställdhet” i båda grupperna, medan förståelsen för orden “preventivmedel” för sfi och “hedersförtryck” för sva var lägre. En förklaring kan vara att en större andel sva-elever har fått undervisning tidigare jämfört med sfi-eleverna, vilket vår undersökning visat på. Men även ålder, kultur och tidigare erfarenheter kan spela en roll, vilket Vygotskijs sociokulturella teori kan ge en indikation om. Ungefär hälften av eleverna i sfi-gruppen saknar undervisning om sexualitet, samtycke och relationer och har således inte kunnat tillsammans med andra i interaktion diskutera dessa ämnen. Resultaten indikerar också att sva-eleverna är något mer positiva till ämnet. Undersökningen visar också stora skillnader mellan könen. Appelfeldt och Johansson (2009:54) menar att män och kvinnor har olika attityder kring sexualitet och olika fokus, vilket kan påverka kunskapen. Vi har dock ett för litet underlag av män för att kunna dra några slutsatser, särskilt inom sfi där ytterligare forskning behövs för att ta reda på könsskillnader. Att som lärare vara medveten om att elevers kunskaper och föreställningar skiljer sig åt är bra att ha med sig vid planeringen av ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer

Knowledge about the importance of consent is crucial regarding several aspects. Previous studies demonstrate the need for extended discussion platforms for consent and that school plays a large role in conveying information about the area. It is also noted that this type of teaching is deficient. To emphasize the importance of consent, curriculum revisions were introduced in July 2022, which clearly focus attention on consent teaching.  This study investigates the implementation of the new curriculum changes regarding the area Sexuality, consent, and relations in biology- and natural science teaching at the secondary and upper secondary school levels. The focus is on the insertion of a clearer framework for consent teaching. The purpose of this study is to enhance understanding of teachers’ efforts and challenges in consent teaching within the subjects of biology and natural science. To investigate the purpose of the study, qualitative interviews with seven qualified biology- and natural science teachers, both from secondary and high school levels, were carried out.  From the results of the study, a clear discrepancy was identified between positive attitudes towards the changes and the actual implementation identified. The results revealed obstacles, such as limited theoretical support and professional development, to realizing pedagogical changes. In terms of teaching methods, the teachers conduct teaching that mainly resolves around discussions, which is in line with the research’s implications of good consent teaching. On the other hand, there is a lack of continuous conversations and interdisciplinary work. The study therefore emphasizes the importance of involving teachers from various subjects to ensure holistic teaching. Finally, the findings highlight a particular challenge of engaging young men in consent education, requiring strategies to include their perspectives and make them understand the meaning of consent. The conclusions highlight the need that it is insufficient to introduce new guidelines without providing support for their implementation. Additionally, there is a requirement for continued research on gender differences and consent education. / Kunskaper om samtyckets betydelse i relationer är avgörande ur flera aspekter. Tidigare studier påvisar att det finns ett behov av utvidgade diskussionsplattformar för samtycke och att skolan spelar en stor roll i att förmedla information kring området. Det påpekas även att denna typ av undervisning är bristfällig. För att trycka på samtyckets betydelse infördes läroplansrevideringar i juli 2022, som tydligt betonar samtyckesundervisning.  Denna studie undersöker implementeringen av nya läroplansändringar kring området Sexualitet, samtycke och relationer i biologi- och naturkunskapsundervisningen för högstadiet och gymnasiet. Fokus ligger på införandet av en tydligare samtyckesundervisning. Syftet med föreliggande studie är att öka kunskapen om lärares arbete och utmaningar med samtyckesundervisning i ämnena biologi och naturkunskap. För att undersöka studiens syfte, genomfördes kvalitativa intervjuer med sju behöriga biologi- och naturkunskapslärare både på gymnasial- och högstadienivå.  Från studiens resultat identifierades en tydlig diskrepans mellan positiva attityder till ändringarna och den faktiska implementeringen av dessa. Resultaten visade på hinder, som begränsat teoretiskt stöd och kompetensutveckling, för att förverkliga pedagogiska förändringar. Vad gäller undervisningsformer bedriver lärarna en undervisning som främst kretsar kring diskussioner, vilket stämmer överens med forskningens implikationer av god samtyckesundervisning. Däremot saknas kontinuerliga samtal och ämnesövergripande arbete. Studien betonar därav vikten av att involvera lärare från olika ämnen för att säkerställa en holistisk undervisning. Slutligen visar resultaten på en särskild utmaning att engagera unga män i samtyckesundervisningen, vilket kräver strategier för att inkludera deras perspektiv och få dem att förstå betydelsen av samtycke. Slutsatserna framhäver behovet av att det inte är tillräckligt att införa nya riktlinjer utan att frambringa stöd för implementeringen av dessa, samt att det förefinns ett behov av fortsatt forskning kring könsskillnader och samtyckesundervisning.

Denna studie syftar till att undersöka socialsekreterares erfarenheter av hur barns behov och vårdnadshavares samtycke påverkar barnavårdsutredningars arbete och beslut. Studiens tidigare forskning behandlar bedömningar och beslut, samtycke och samarbete med föräldrar, barnets bästa och behov, barnets och föräldrars rättigheter samt socialsekreterares förutsättningar. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare från två svenska kommuner, baserat på ett bekvämlighetsurval utifrån ett målstyrt urval. Resultaten visar att socialsekreterarna anser att deras bedömningar av barns behov inte påverkas av vårdnadshavares samtycke. Dock anses beslut om insatser påverkas av vårdnadshavares samtycke, så länge det inte finns skäl för tvångsåtgärder. Socialsekreterarna identifierar bemötande, motivationsarbete, kunskap om arbetets möjligheter och arbetslivserfarenhet som viktiga framgångsfaktorer. Socialsekreterarna upplever organisatoriska begränsningar, resursbrist, en negativ syn av socialtjänsten hos vårdnadshavare samt att rådande lagar är bristfälliga och motstridiga som viktiga motgångsfaktorer. Med grund i studiens resultat dras slutsatsen att vårdnadshavares samtycke kan väga tyngre än barns behov i barnavårdutredningars beslut och att barnets bästa därmed inte alltid har högsta prioritet. Det dras även slutsatsen att det finns mycket som kan begränsa socialsekreterare i deras arbete, men att det också finns många möjligheter inom dessa begränsningar som socialsekreterare kan arbeta utifrån. / This study aims to investigate social workers' experiences of how children's needs and parental consent influence assessments and decisions in child welfare investigations. The study's previous research addresses assessments and decisions, consent and cooperation with parents, the best interests and needs of the child, the rights of children and parents, and the conditions for social workers. Semi-structured interviews were conducted with six social workers from two Swedish municipalities, using a convenience sample based on purposive sampling. The results show that social workers believe their assessments of children's needs are not influenced by parental consent. However, decisions regarding interventions are considered influenced by parental consent, provided there are no grounds for compulsory measures. Social workers identify treatment of clients, motivational work, knowledge of work opportunities, and work experience as key success factors. They see organizational limitations, resource shortages, negative perceptions of social services by guardians, and inadequate and conflicting laws as key obstacles. Based on the study's results, it is concluded that parental consent can outweigh children's needs in child welfare investigation decisions, and thus the best interest of the child is not always top priority. It is also concluded that while there are many limitations in their work, there are also numerous opportunities within these constraints that social workers can utilize.