1 |
Vad önskar utövarna? : En studie av herr- och damsimmares syn på ledarskapsbeteende / What do the athletes want? : A study of male and female swimmer's view of leadershipAndersson, Madelene, Davidsson, Oskar January 2015 (has links)
Denna studie behandlar det önskade ledarskapsbeteende och den önskade relationen mellan utövare och coach enligt svenska simmare. Undersökningen omfattar 115 svenska simmare. Syftet med studien är att beskriva och analysera vilket ledarskapsbeteende herr- och damsimmare i Sverige önskar att en coach ska ha och hur de önskar att relationen mellan coach och aktiv ska vara. Studien undersökte även om det fanns ett samband mellan önskemål och kön på utövare. Alltså om kvinnor önskade ett visst typ av ledarskapsbeteende och relation till sin coach och män ett annat typ av ledarskapsbeteende och relation till sin coach. Den datainsamlingsmetod som använts är enkäter och detta både i webbformat och pappersformat. Den enkät som använts har varit en omgjord variant av Chelladurais och Salehs (1980) "leadership scale for sport", LSS. Resultatet av studien visar att svenska simmare önskar ett ledarskapsbeteende där träning och instruktion, demokratiskt beteende och positiv feedback används. I mindre grad önskar de ett ledarskapsbeteende där auktoritärt beteende och social support används. Resultatet visar även att det finns en skillnad i vad kvinnor generellt önskar och vad män generellt önskar. Dock är det inga markanta skillnader. De största skillnaderna bland önskemål finns mellan de som befann sig på internationell nivå/landslagsuppdrag och de som befann sig på regional nivå.
|
2 |
Aktiviteter för boende med heldygnsomsorg : En intervjuundersökning om hur aktiviteter på ett heldygnsomsorgsboende påverkar de boendeSävås, Jessica January 2012 (has links)
Denna kvalitativa intervjustudie kartlägger fem boendes upplevelser och synpunkter på de aktiviteter som erbjuds på deras äldreboende inom Stockholms stad. Syftet med studien är att belysa hur effekten av aktiviteter påverkar boendes livskvalité på heldygnsomsorgsboendet, samt om boende upplever att de får de aktiviteter som dem vill ha. I studien besvaras tre frågeställningar, den första frågeställningen är: hur upplever boende aktiviteterna som erbjuds på heldygnsboendet? den andra frågeställningen är: vilken effekt har aktiviteterna på boendes livskvalité? och den sista frågeställningen i studien är: är ett gott åldrande förknippat med aktiviteter för boende på heldygnsomsorgsboendet? I resultatet sammanfattas aktiviteterna som ett verktyg som öppnar upp för gemenskap i form av utbytet av erfarenheter, skratt, diskussion och prat. Det är inte aktiviteten i sig som är det viktiga för boende, utan det är gemenskapen som aktiviteterna genererar som är det viktiga. Respondenterna känner sig behövda när dem får vara med i utformningen av aktiviteterna och få behålla sina intressen.
|
3 |
Karriärplanering och kompetensförsörjning i privat företag, kommun och regionSvedberg Hallgren, Maria January 2012 (has links)
Talent Management och Performance Management är nya begrepp som baseras på att organisationer på ett strukturerat sätt planerar för att attrahera, behålla och utveckla rätt medarbetare samt definierar hur de ska skapa, styra och mäta en prestationskultur. Baserade på organisationens affärsmål ska strategierna framgångsrikt medföra att organisationen kan sörja för sitt behov av medarbetarkompetens som organisationens utveckling och överlevnad kräver. Jag valde att undersöka om organisationer aktivt arbetar med innehållet i begreppen. Inför studien där mitt huvudsyfte är att analysera hur stora organisationer hanterar karriärplanering och kompetensförsörjning valde jag att intervjua tre medarbetare som arbetar centralt med personalstrategiska frågor. De tre organisationer som ingår i studien, det vill säga en kommun, en region och ett privat företag hanterar organisationens behov av kompetens olika. Det privata företaget och regionen är de organisationer som centralt tagit fram strategier för att hantera organisationens behov av kompetens och båda arbetar aktivt med sitt varumärke där bland annat nöjda medarbetare ses som en framgångsfaktor. Kommunen konstaterar att de har stora pensionsavgångar men har inte arbetat fram strategier hur de ska hantera sin kompetensförsörjning och arbetar inte aktivt med marknadsföring av sitt varumärke. Regionen och det privata företaget har påbörjat en kartläggning av medarbetarnas kompetens men inte kommunen. De tre organisationerna är överens om att ansvaret för kompetensförsörjning och karriärplanering ska delas mellan organisationen och den enskilde medarbetaren.
|
4 |
Integration genom idrott : En kvalitativ fallstudie av rekrytering av flickor med utländsk bakgrund genom Drop-in-idrottGamboa, Xie January 2013 (has links)
Girls with foreign background is the group that is most left outside the sports movement in Sweden and the ones with the least sports habit. Sports assumed to provide an arena for integration that these girls are being left outside from. The Swedish sports movement has adapted the conditions for them as a way to encourage them to participate in sports, but there are still lots of girls with foreign background that stands outside the sports movement. One input that the Swedish National Association has done for children and young adults is to adopt the Drive-in-sport, which can work as an entrance to the sports movement. The aim of the study is therefore to investigate which barriers, motivators and requests girls in Sweden with foreign background have to participate in Drive-in-sports. Eight interviews have been done to girls who do not participate in Drive-in-sports. The results shows that the main reasons for the girls to not participate are: lack of time, homework, babies, don't have friends to go with and that they think they will be left outside because of their veil. The conclusion is that the girls are looking for community and continuity which the sport clubs can offer them but the Drive-in-sports probably can not.
|
5 |
Den ideala sökande : En kvalitativ SFG-analys om hur modalitet realiserar krav och önskemål i platsannonser / The ideal candidate : A qualitative Systemic Functional Grammar analysis of how modality realizes the demands and requirements in job advertisementsIlbring, Linnea January 2013 (has links)
Syftet med den här uppsatsen är att med utgångspunkt i den systemisk-funktionella grammatiken (SFG) undersöka hur bilden av den ideala arbetssökande informatören/kommunikatören ser ut genom att analysera hur denne konstrueras i sex platsannonser hämtade från den ideella, offentliga och privata sektorn. Platsannonsernas innehåll och de kvalifikationer som efterfrågas samt hur modalitet bidrar till att realisera absoluta krav respektive önskemål analyseras. Teoretiskt bygger undersökningen på tanken att sociala identiteter konstrueras i texter. Begreppet den ideala sökande signalerar att det inte enbart är en läsarroll som konstrueras utan en bild som den potentiella sökande bör eftersträva. Undersökningen visar att den ideala sökande informatören/kommunikatören hösten 2013 är en välutbildad, yrkeserfaren generalist samt en driven, självgående, prestigelös person som kan samarbeta och ta egna initiativ. Kongruent förpliktelsemodalitet av hög grad visar sig vara den resurs som främst används för att realisera absoluta krav medan olika sorters "inpackad" modalitet främst realiserar önskemål.
|
6 |
Måltidsupplevelsen på restaurangutifrån barns perspektiv : en kvalitativ studie av familjens restaurangbesök / Meal experience in a restaurant based onchildren’s perspectives : A qualitative study on families dining outRoth, Louise, Åquist, Monica January 2012 (has links)
Barn i åldrarna 4-9 år har tydliga önskemål kring hur de vill att deras restaurangbesök ska se ut. I samarbete med Barnens Bästa Bord har en kvalitativ studie gjorts med fokus på barns önskemål vid restaurangbesök. Syftet med uppsatsen var att undersöka barnens önskemål när de går på restaurang med hänsyn till hela måltidsupplevelsen gällande mat, miljö, meny och bemötande. Metoderna som har använts är bildövning där barn har ritat sin favoriträtt, fokusgruppintervjuer med barn samt enkätundersökningar med föräldrar.Resultatet visar att gemenskapen inom familjen är viktig för barnen vid restaurangmåltiden. Barnen är medvetna om att vid restaurangbesök önskas lugn och ro, dock är stillasittande ett problem för barnen. De efterfrågar lugna aktiviteter som kan genomföras vid bordet men även fysisk aktivitet. Det är viktigt för många barn att maten som serveras inte är blandad på tallriken och de önskar en roligare meny med färger, bilder och tydlig text. Föräldrarna önskar en mer varierad barnmeny med fler valmöjligheter och att maten kan anpassas efter barnens ålder och behov. Frukt och grönsaker ses som en viktig och naturlig del av måltiden, både för barn och för föräldrar. Föräldrar önskar även att barnen ska få en bra måltidsupplevelse. / Children between 4-9 years old have clear wishes about how they want their restaurant visits will be. In collaboration with “Barnens Bästa Bord” this qualitative study, focuses on the child’s wishes when visiting a restaurant. The aim is to take the entire meal experience regarding food, environment, customer service and menu into consideration. Methods used were a drawing exercise in which, children drew their favorite dish, focus group interviews with children and finally a questionnaire directed towards parents.Results show that community within the family is important for the children at restaurant visits. The children are aware that when eating they are expected to behave peacefully and quiet, although sedentary is a problem for the children and they are asking for silent activities at the table but also physical activities. It is important for many children that food is not mixed on the plate and they request a fun menu with color, pictures and distinct fonts. The parents request a bigger variation of the children’s menu and that the food can be adjusted according to age and needs. Fruits and vegetables are important and natural parts of the meal for both child and parent. Parents wish to give the children a pleasant meal experience. / Barnens Bästa Bord
|
7 |
10-13-åringars önskebibliotek : Vad kan det lokala biblioteket göra för sina tweens? / The library of dreams for 10-13-year olds : How can the local library meet the needs of their tweens?Linnros, Märta January 2014 (has links)
The aim of this study is to investigate the needs and wishes of 10-13- year old children, so called tweens, when it comes to their local library. What kind of library do the children want? How does the mission and different functions for the children's library of today correspond to the needs of the children? Children of this certain age have been interviewed in focus groups where they have had freedom to “create” their own library and discuss what they consider important in a library. Skot- Hansen, Rasmussen & Jochumsen's model (2011) with four important spaces for a library - performative space, learning space, inspiration space and meeting space has been part of analyzing the result. These four different areas for the library have been divided into threefunctions: a place for being, a place for learning and a place for creating.The result of the thesis shows, among others, that even though many of the aims of the libraries and the results of research correspond to the ideas and needs of the children, one of the most important functions for the children is the library as a place to relax, a quiet room, where they can dive into their books and other media, which has not been discussed in the research I have taken part of. Furthermore, there are good examples around the world of libraries where the children have been the creators and I think that most of the ideas the children come up with are possible to realize. / Program: Bibliotekarie
|
8 |
Kejsarsnitt utan medicinsk indikation : Attityder, förekomst och önskemålKarlström, Annika January 2010 (has links)
Kejsarsnitt - nödutgång eller genväg? / Föda barn i Västernorrland
|
9 |
Stöd till en cancerpatients närstående : Närståendes önskemål / Support for a cancer patient’s relatives : Relatives’ desiresGhazale, Samar, Pamnér, Thim January 2011 (has links)
En cancerdiagnos påverkar inte bara patienten, utan även patientens närstående. Cancersjukdomen kan innebära stora förändringar i vardagen för de inblandade, både psykosociala och praktiska. Hos närstående uppstår behov som kanske inte helt och hållet tillfredställs på grund av den patientfokuserade vården. Syftet var att undersöka vilket stöd närstående till en cancersjuk patient önskar. Totalt granskades 10 resultatartiklar som inriktade sig på patient- och närståendestöd och vilket stöd de uppskattade som betydelsefullt. Resultatet redovisades i huvudkategorier och underkategorier som uppstått ur databearbetningen. Kategorierna var informativt stöd och socialt stöd där emotionellt, instrumentellt och andligt stöd ingick. I resultatet framträdde informativt stöd som något närstående framför allt eftertraktade. I det sociala stödet kunde närstående och vänner stödja varandra genom erfarenheter, känslor och tankar. Det emotionella stödet var något framträdande i närståendes gemenskap och kunde uppfattas som kärlek och omsorg, varav instrumentellt stöd kunde ingå. Detta stöd innefattar hjälp med praktiska och materiella saker. En del närstående kunde också önska andligt stöd. Närståendes önskemål visade sig inte alltid vara tillfredsställda samt att olika önskemål om stöd kan förekomma, exempelvis på grund av kultur. Därför finns ett ökat behov av kunskap om närståendes personliga behov och kulturellt inflytande i omvårdnadsarbetet. / A cancer diagnosis affects not only the patient but also the patient's family. The cancer disease can lead to huge changes in the lives of those involved, both psychosocial and practical. With relatives’, needs arises that may not entirely satisfy because of the patient-focused care. The aim was to investigate what support the relatives to a cancer patient desire. A total of 10 research articles were examined that focused on patient and relative support and what support they estimated to be valuable. The result is presented in main and sub-categories which emerged from the data processing. These categories were informational support and social support in which emotional, instrumental and spiritual support were included. The support relatives particularly sought after was the informational support. In the social support the relatives and friends support each other through their experiences, feelings and thoughts. Emotional support was prominent for relatives and could be perceived as love and caring, where instrumental support could be included. This support includes help with practical and tangible things. Some relatives could also wish for spiritual support. It turned out that relatives did not always get their support needs met as well as various requests for support may occur, for example, because of culture. Therefore there is a need for increased knowledge of relatives' personal needs and the meaning of cultural impact in nursing care.
|
10 |
Anhörigas erfarenheter av kommunikation med vårdpersonal inom palliativ vårdFredricsdóttir, Sabina, Håkansson, Maria January 2019 (has links)
Bakgrund: I Sverige avlider mellan 90 000 och 100 000 personer varje år och de flesta av dessa är i behov av palliativ vård innan dess. Palliativ vård innebär symtomlindrande vård när sjukdomen inte längre går att bota och målet är att bidra till så hög livskvalitet som möjligt. Kommunikation är en central del i all sjukvårdsarbete och är det redskap som används mest i mötet med patienter och anhöriga. Det finns dock diverse kommunikationshinder som kan försvåra dessa möten, det är därför av vikt för sjukvårdspersonalen att vara medvetna och ha kunskap om dessa hinder för att kunna undvika kommunikationsproblem. Syfte: Syftet är att undersöka anhörigas erfarenhet av kommunikation med vårdpersonal, när en närstående vårdas palliativt.Metod: En systematiskt litteraturstudie med en kvalitativ studiedesign.Resultat: Resultatet bygger på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Studierna undersöker anhörigas erfarenheter av kommunikation vid palliativ vård. De är utförda i åtta olika länder och har utgått ifrån olika vårdenheter. Under analysprocessen har det framkommit tre kategorier och sju underkategorier. De tre huvudkategorierna är kommunikation, faktorer som påverkar anhörigas välmående samt anhörigas önskemål. Det framkommer både positiva och negativa aspekter av hur anhöriga upplever kommunikationen samt önskemål om hur den hade kunnat förbättras. Konklusion: De aspekter som har störst betydelse för hur kommunikationen upplevs av anhöriga är information, kontinuitet samt språk och ordval. Kontinuerlig och tydlig information är viktigt och stärker anhörigas upplevelse av kommunikationen. För optimal kommunikation krävs det att medicinska termer, uttryck och talesätt undviks av vårdpersonalen. / Background: In Sweden, between 90,000 and 100,000 people die each year and most of them are in need of palliative care before that. Palliative care intends to treat symptoms when the disease can no longer be cured and the goal is to contribute to the highest quality of life as possible. Communication is an important part of all health care and is the most used tool in the meeting with patients and their relatives. There are different communication barriers that can make these meeting difficult, therefore it is important for health care professionals to be aware of there barriers to avoid communication problems. Aim: The aim was to examine relatives' experiences of communicating with healthcare professionals when a relative is receiving palliative care.Method: A systematic literature review with a qualitative design.Results: The result is based on 10 scientific articles with a qualitative design. The studies illustrate relatives' experiences of communication in palliative care. They were made in eight different countries and have been based on different care units. During the analysis process, three categories and seven subcategories have emerged. The three main categories are communication, factors that affect the relatives 'well-being and the relatives' wishes. There are both positive and negative aspects of how relatives experience the communication and wishes of how it could have been improved.Conclusion: The aspects that are most important for how communication is perceived by relatives are information, continuity and language and word selection. Continuous and clear information is important and strengthens the relatives' positive experience of communication. To make the communication as good as possible health care professionals need to avoid medical terms, expressions and sayings that can be misunderstood by relatives’.
|
Page generated in 0.0266 seconds