Denna empiriska studie syftar till att undersöka hur verksamma lärare arbetar med skrivundervisning för flerspråkiga lågstadieelever. Studien tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där interaktioner mellan eleverna är gynnsamt för att lärande och utveckling ska ske. Inom densociokulturella teorin nämns stödstrukturer som ett centralt begrepp ihop med begreppen stöttning och utmaning. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av skriftliga intervjuer där åtta lärare från olika delar i Syd- och Mellansverige deltog. Materialet strukturerades med hjälp av en innehållsanalys utifrån studiens frågeställningar, som därefter analyserades med hjälp av Gibbons fyrfältsmodell. Resultatet visar hur viktigt det är att skrivundervisningen för flerspråkiga elever är strukturerad, tydlig och väl anpassad utifrån elevernas kunskapsnivå och behov. Vidare visar resultatet att lärare arbetar mycket med kooperativt lärande och undervisning där interaktioner mellan eleverna är av stor vikt. Slutligen visar resultatet att lärarna önskar mer resurser, kunskap och utbildning i syfte att kunna bemöta flerspråkiga elevers behov.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare från olika skolor arbetar med faktatexter i skolan utifrån ett teoretiskt ramverk som grundar sig i det sociokulturella perspektivet i kombination med Gibbons fyrfältsmodell bestående av olika zoner av lärande där den ultimata zonen för lärande är utvecklingszonen där eleverna får mycket stöttning i kombination med hög kognitiv utmaning. Genom semistrukturerade intervjuer med fem lärare verksamma i årskurserna 4 - 6 kunde studiens data samlas in och datan analyserades sedan utefter frågeställningarna som handlar om hur elever stöttas och utmanas i läsandet av faktatexter. Resultatet visade att lärarna stöttar eleverna på många olika vis, bland annat genom att välja texter kopplade till kontextuella sammanhang samt genom att ha gemensamma läsningar och genomgångar av texter. De utmanar elever på olika sätt, bland annat genom att välja en lite svårare text för att säkerställa att alla elever tar sig igenom en lärandezon. En slutsats är dock att mer fokus läggs på stöttning än på utmaning. Detta stämmer väl överens med tidigare forskning som visat hur elever får stöttning för att bygga upp de olika lässtrategier som behövs för att läsa och förstå en text, men också att det tycks finnas mindre kunskap om hur utmaningen ska gå till. Studiens didaktiska implikationer är att mer fokus bör läggas på hur elever kan utmanas i läsning av faktatexter för att säkerställa att alla elever hamnar i en lärandezon.

Syftet med denna studie är att ta reda på vilken kunskap fem ämneslärare i svenska har om återkopplingens effekt och betydelse i arbetsprocessen i svenskämnet. För att kunna synliggöra detta valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med samtliga respondenter. Intervjuerna synliggjorde kunskapen om hur de fem ämneslärarna överväger och utformar sina återkopplinga ri svenskämnet under elevernas arbetsprocess. Genom den relevanta empirin kunde studien belysa återkopplingens betydelse i svenskämnet och den effekten och betydelsen återkopplingen till eleverna har under en arbetsprocess. I studien synliggörs den kunskap de fem ämneslärarna har om återkopplingens betydelse. Ord som stöttning, självgående, den individuella återkopplingen, kunskapsutveckling, språkkunskaper, arbetsprocess är vanligt förekommande, vilket visar att samtliga lärare har liknande definitioner av återkopplingens effekt och betydelse under elevernas arbetsprocess i svenskämnet. I resultatkapitlet framgår även lärarnas olika överväganden och utformningar av återkoppling, för att främja elevens motivation samt kunskapsutveckling under arbetsprocessen. / The aim of this study was to examine the knowledge five high school teachers possess regarding feedback and its significance in the Swedish subject’s work process. In order to do so a qualitative approach was applied, with semistructured interviews being the method used to collect data. The interviews highlighted the knowledge these five teachers had in connection to how they consider and formulate their feedback in the Swedish subject during the students work process. Combined with the empirical evidence, the study was able to highlight the significance of feedback in the Swedish subject and the effect and importance it has on the students. As mentioned, the study highlights the knowledge these five teachers possess in terms of feedback and its importance in correlation to the Swedish subject. Word ssuch as: support, feedback, self-propelled individual feedback, knowledge development, linguistic knowledge, and work process, are fairly common and repeated. This shows that all of the teachers had similar definitions of the feedbacks affect and importance on the work process in the Swedish subject. In addition to this, the result chapter also highlights the teacher’s way to consider and formulate their feedback in order to encourage the student’s motivation as well as their knowledge development during the work process.

This study aimed to analyse organised interaction and assigned discussions occurring between students in EFL classrooms. It was conducted in order to identify the value-added in terms of learning by using discussion groups. Secondly, this study aimed to analyse how the contribution of models and approaches from pragmatics and discourse analysis can explain what is occurring during such conversations. Lastly, the structural and linguistic similarities and differences between teacher-to-student and student-to-student talk were also discussed. These questions were answered by examining four groups enrolled in English 6 in an upper secondary school located in the south part of Sweden. The qualitative data was collected through recordings from the students' discussions when they participated in a group speaking task as a part of the module of surveillance. The analysis of the data was conducted with the help of some of the aspects of conversation analysis. The results showed that not all of the participants in the group discussions sufficiently benefitted from the speaking task since, in most of the group, the need for the teacher's support was crucial in order for the students to use the target language and develop their speaking skills. In terms of the Speech Act Theory, the illocutionary acts identified in the conversations between students were that of the directive and assertive illocutionary acts used to pass the speaking turn to the other participants or to demonstrate agreement with the views of the previous turn. The conversational exchange was initiated by an opening framing move, followed by a response, but lacked follow-up moves in the form of feedback. Finally, there were some similarities and differences between teacher-to-student and student-to-student talk. The results showed that even if some of the students appeared to adapt to the role of the facilitator, they were not able to do so due to lack of knowledge to sufficiently support all the participants in order to be more active during the conversations and use the target language during the speaking task.

Syftet med denna studie är att undersöka hur undervisning med genrepedagogiska drag påverkar elevers argumenterande texter i åk 6. Studien utgår från tre frågeställningar som ligger till grund för undersökningen. Dessa frågor rör vilka genredrag elever använder i argumenterande texter före undervisning, hur undervisningen genomförs och vilka genredrag elever använder i argumenterande texter efter undervisningen. Materialet för studien baseras på observationer av genrepedagogiskt baserad undervisning och elevtextanalyser av argumenterande texter skrivna av elever i årskurs 6. Till grund för studien ligger den sociokulturella teorin där läraren stöttar eleverna i sitt lärande samt cykeln för undervisning och lärande. För att analysera texterna före och efter undervisning används en checklista med genretypiska drag för den argumenterande genren. Studien visar tydligt att före undervisning med genrepedagogiska drag har eleverna svårigheter med att skriva väl fungerande argumenterande texter. Med stöd av undervisning om genredrag i argumenterande texter utvecklar eleverna sitt skrivande och skriver i högre grad texter med genrespecifika drag. Dock visar studien att ytterligare stöttning av läraren och mer tid för att lära sig de genretypiska dragen för en text behövs för att eleverna ska klara av att göra egna kreativa val i sina texter.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilka tidiga insatser som finns att tillgå för de elever som är i eller riskerar att hamna i matematiksvårigheter. Vidare har det även varit av intresse att studera vilka diskurser som framträder när lärare talar om tidiga insatser och hur dessa fungerar. Följande forskningsfrågor har legat som grund för studien: Ur ett lärarperspektiv, får elever i åk F-3 de insatser de är i behov av och hur ser dessa tidiga insatser ut för elever som riskerar att hamna i matematiksvårigheter? samt Vilka diskurser framträder i lärares tal om tidiga insatser och hur fungerar insatserna för elever i åk F-3 som är i eller riskerar att hamna i matematiksvårigheter? För att undersöka ovanstående har utgångspunkt tagits i det sociokulturella perspektivet på lärandet där scaffolding legat som grund samt det poststrukturalistiska perspektivet med fokus på diskurser. Genom att använda en kvalitativ enkät med merparten öppna frågor har studiens forskningsfrågor kunnat besvaras. Resultatet bygger på 95 informanter vilket ger studien hög generaliserbarhet samt validitet. Enkäten har delats via det sociala forumet Facebook för att möjliggöra en stor spridning på informanterna.  Resultatet belyser att trots användandet av det obligatoriska bedömningsstödet som delvis används för att identifiera vilka elever som är i eller riskerar att hamna i matematiksvårigheter, är det ändå cirka 11% av skolorna som inte tillsätter tidiga insatser trots att behovet finns. Merparten av informanterna talar om att de tidiga insatserna inte är fullt fungerande. Informanternas språkbruk om specialläraren och specialpedagogen visar att dennes insatser är av stor vikt för att möjliggöra och tillgodose elevernas behov av tidiga insatser. Trots detta talar en del informanter om att det inte finns någon speciallärare eller specialpedagog på skolan.  En slutsats som framkommit av den insamlade datan är att de flesta skolorna använder tidiga insatser för att stötta eleverna i deras matematiska lärande, vilket går i linje med forskning som belyser tidiga insatser som en viktig del för att stötta elever som är i eller riskerar att hamna i matematiksvårigheter (Gersten m.fl., 2005). Några av de insatser som benämns flertalet gånger är undervisning med speciallärare och specialpedagog, intensivträning samt arbete med konkret material. Nyckelord: diskurs, grundläggande taluppfattning, grundskolans tidiga år, lärarperspektiv, matematiksvårigheter, scaffolding samt tidiga insatser.

Med anledning av att extra anpassningar ingår i varje lärares vardag har arbetet undersökt vilka extra anpassningar som förekommer i den naturvetenskapliga ämnesundervisningen på gymnasiet utifrån lärarnas perspektiv för att öka medvetenheten i och till världens viktigaste yrke. Med hjälp av det kompensatoriska perspektivet och det språkinriktade arbetssättet har jag hermeneutiskt kunnat genomföra min enkätundersökning med några gymnasieskolor i en stad i södra Sverige som respondentgrund. Resultatet visar ett axplock av extra anpassningar där den gemensamma nämnaren är språket. Om det är att förklara ett kunskapsområde på ett annat sätt, hjälpa eleverna att sammanfatta en text eller hänvisa till ett youtubeklipp som förklarar kunskapsområdet annorlunda så är som sagt språket och det språkinriktade arbetssättet ett rimligt interpretativistiskt resultat. / Due to the fact that additional adjustment is included in every high school science teacher´s daily practice, this thesis has investigated what additional adjustment are found in the science subjects. The study is from the teachers' perspective and aims to raise awareness of and into the world's most important profession. With the help of the compensatory perspective and the language-oriented way of working, I have hermeneutically been able to conduct my survey with some high schools in a town in the south of Sweden, as a foundation. The result shows a selection of additional adjustment where the common denominator is language. These results include explaining a field of knowledge in a different way, helping students to summarize a text or refer to a YouTube clip that explains the area of knowledge differently, the language and the language-oriented way of working is a reasonable interpretative result.

Teachers work with large student groups and their job is to make their pupils’ grow and evolve in their learning every day, even though the students may not be interested in the subject at all. How can teachers manage to do this with such a variety of students? What tools can be used to motivate as many of them as possible to achieve the most favourable learning outcomes? Music is a universal language that most people enjoy and for children it is even a natural part of growing up. Music can be a pleasant and fun element in the classroom, so we want to investigate if teachers could take advantage of this and use music and songs as an effective motivator to foster second language development. In the national curriculum, Skolverket states that teachers need to build upon the pupil’s confidence in their own ability to use language in different situations and for different purposes (Skolverket, 2011). What happens with the classroom environment when music is used and what happens to the pupils? There is research pointing to the benefits of using music in second language learning however, there exists some disagreement among researchers if music could improve language development or if it is just a fun activity. Researchers also discuss on how to use music in the classroom in the most valuable way. In the current study, we explore and provide an overview for the possible advantages of using music. We also investigate the effectiveness of different musical approaches for facilitating language learning for young children in an educational context. In particular, we will discuss how songs and music can motivate young English language learners in their process and how the second language development can benefit from this.

AbstractThe purpose of the present study is to find out how three high school teachers with different subject skills use interaction and interplay in their teaching. The main part of the study is based on observations of six different class sessions in history, religion, Swedish as a second language and regular Swedish. The study also includes interviews with the sessions’ corresponding teachers. The final analysis focuses on the forms of teaching, where the focus is on interaction and interplay, as well as multimodality in teaching contexts. The result is compared to the Läslyftet modules that relate to interaction and interplay, and also multimodality for the purpose of language development. The results show which interactive and multimodal strategies are used when interacting with students. Furthermore, the results show interest and commitment, as well as learning potential, potential support by applying explanations, clarifications, discussions, conversations, the Think-Pair-Share model part and the Initiate-Response-Feedback pattern (IRF) to enable students to reformulate to written language style and recontextualize their responses. In this way, knowledge and language development have been made visible in ongoing teaching.

The aim of conducting the following research is to observe how teachers in upper secondary school create conditions for developing disciplinary literacy in social science. Additionally, the aim is to examine how teachers reflect upon their practices regarding pupils’ development of disciplinary literacy. In order to carry out the aim of the research overview, two research questions were constructed. The theoretical foundation of the research consists of Vygotsky’s socio-cultural perspective, which includes the concepts mediation, appropriation, scaffolding and the Zone of Proximal Development. Furthermore, Bloom’s Taxonomy of Cognitive Learning Objectives was used in order to provide a cognitive perspective. Research on disciplinary literacy, mainly that of Shanahan and Shanahan, combined with social science research formed an additional framework for analysis. The data consists of both qualitative, semi-structured interviews with two social science teachers and collected teaching material. Consequently, a qualitative content analysis was conducted using the aforementioned theoretical framework. Results show that teachers consider perspective-taking an essential ability in social science and that the development of disciplinary literacy is a linear progression from simpler, factual concepts to complex, analytical concepts. Further, social science is characterized by its large content-specific vocabulary. In addition, teachers experience that pupils struggle with scientific reading and writing, which are skills that are viewed as essential. The chosen didactic methods of the teachers include authentic texts and examples, and content-specific vocabulary was viewed as a key component for developing disciplinary literacy. With the zone of proximal development in mind, the teachers consciously challenge the students with more complex material.Finally, the implications of the results are discussed in relation to previous research, the theoretical background and the Swedish curricula for upper secondary school. Lastly, suggestions for future research are discussed.