Samhällets krav på läskunnighet och att utveckla sin läsning samt vad vi som lärare kan göra för att främja elevernas läsutveckling har intresserat mig. Våra styrdokument kräver ett aktivt arbete med att låta eleverna utveckla sin förmåga att läsa och Förenta Nationerna samlar statistik över hur olika länders läskunnighet ser ut. Vi behöver därmed arbeta med läsutveckling på individ- och gruppnivå för att kunna få ett positivt resultat, för att sedermera kunna presentera detta utåt genom olika undersökningar. Detta arbete bygger på en sammanställning av 10 vetenskapliga artiklar som tillsammans utgör en grund för vilka aspekter som påverkar läsutvecklingen och strategier som främjar läsutveckling.  Eleven behöver känna sig inkluderad, motiverad, få återkoppling och stöd från dels läskunniga vårdnadshavare men också lärare i form av instruktioner anpassade för elevens behov. Resultatet i detta arbete visar på vad skolan kan göra för att främja läsutvecklingen och även att hemmet genom vårdnadshavare bidrar med läskunnighet. Vidare förtydligas vad som bör ingå i lärares kompetens, hur denna främjar elevernas läsinlärning och deras motivation till läsning.

Studien har sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin och har som syfte att undersöka lärares syn på utforskande samtal i svenskundervisningen i lågstadiet. I intervjuer med tre lågstadielärare ställdes frågor om hur utforskande samtal genomförs, vilken roll läraren har när de genomförs och hur de påverkar elevers språk- och kunskapsutveckling. Transkriptioner av intervjumaterialet är analyserat med en innehållsanalys och tolkats genom de sociokulturella begreppen; mediering, stöttning, appropriering och den proximala utvecklingszonen. Genom analysen kunde vi identifiera att utforskande samtal oftast sker spontant och genom olika samtalsmodeller. Stöttning identifierades som centralt för att genomföra utforskande samtal. Språk- och kunskapsutvecklingen leds framåt när elever behärskar de verktyg som används och när de blir utmanade på rätt nivå. Vidare tycks utforskande samtal leda till ökad motivation och utvecklandet av elevers kommunikativa förmåga.

Based on students’ declining reading comprehension there is a need to develop systematic explicit instruction in teaching reading. This study is based on theories of metacognition, reading comprehension, reading instruction and Legitimation Code Theory and has the reading triangle as a model for teaching expository texts. The model has been tested in one class with eighth-grade students. The students have estimated their own reading comprehension and how they worked before, during and after reading an expository text, both before and after work with the reading triangle. The students in this survey have been taught and have worked with texts based on three levels of the reading triangle. The materials in the study are students’ self-assessments, texts with underlining and comments and interviews with the students and their teacher. The results show that the model, the reading triangle, as a part of an approach to develop literacy, with modelling and metacognitive textual conversations, can contribute to an understanding of the students’ reading process and knowledge of how global and local aspects of texts – such as purpose, text structure and choice of words – are connected with and influence reading comprehension. The study shows that the link between local and global levels must be explicit, since a focus on details can be detrimental to the overall understanding of texts. The use of the reading triangle in the classroom can also help the teaching move between the concrete and the abstract, enabling students to use the acquired knowledge and insights in new texts and reading situations.

The aim of the study is to investigate the use of linguistic strategies by Swedish high school students in how they use them to identify the meanings of words. The study also aims to discuss a didactic implementation and the potential of discussing words and their meaning. The empirical data consists of two parts: a survey centred around words which encourages the students to show their linguistic strategical solutions, and also a student discussion where they in groups discuss words and their meaning by applying linguistic strategies. The study shows that there exist strategies that are more commonly used, such as a morphological strategy which had different results. There were times during the discussion where the strategy was being used efficiently to solve the meaning of a word, while in other scenarios it would instead misguide the students. In other words: students generally showed a wide linguistic knowledge and could apply different strategies to solve the meaning of words, but the problem was that they in several cases did not know how to use their linguistic knowledge correctly. To have a wide linguistic knowledge and knowing how to use it correctly are two separate things. The result proves that no matter which linguistic knowledge level they master, the students require assistance in order to make use of their knowledge. A discussion about complex words and their meaning could therefore be a useful resource for teachers to identify what each student needs to improve, while also being an effective teaching method where students can discuss and share their knowledge between each other, thus allowing their personal vocabulary to expand. It is however uncertain how efficient the teaching method is practice. Further research and testing is required to prove that students actually learn and improve from it.

While it is important for systems intended to enhance musical creativity to define and explore musical ideas conceived by individual users, many limit musical freedom by focusing on maintaining musical structure, thereby impeding the user's freedom to explore his or her individual style. This dissertation presents a comprehensive body of work that introduces a new musical representation that allows users to explore a space of musical rules that are created from their own melodies. This representation, called functional scaffolding for musical composition (FSMC), exploits a simple yet powerful property of multipart compositions: The pattern of notes and rhythms in different instrumental parts of the same song are functionally related. That is, in principle, one part can be expressed as a function of another. Music in FSMC is represented accordingly as a functional relationship between an existing human composition, or scaffold, and an additional generated voice. This relationship is encoded by a type of artificial neural network called a compositional pattern producing network (CPPN). A human user without any musical expertise can then explore how these additional generated voices should relate to the scaffold through an interactive evolutionary process akin to animal breeding. The utility of this insight is validated by two implementations of FSMC called NEAT Drummer and MaestroGenesis, that respectively help users tailor drum patterns and complete multipart arrangements from as little as a single original monophonic track. The five major contributions of this work address the overarching hypothesis in this dissertation that functional relationships alone, rather than specialized music theory, are sufficient for generating plausible additional voices. First, to validate FSMC and determine whether plausible generated voices result from the human-composed scaffold or intrinsic properties of the CPPN, drum patterns are created with NEAT Drummer to accompany several different polyphonic pieces. Extending the FSMC approach to generate pitched voices, the second contribution reinforces the importance of functional transformations through quality assessments that indicate that some partially FSMC-generated pieces are indistinguishable from those that are fully human. While the third contribution focuses on constructing and exploring a space of plausible voices with MaestroGenesis, the fourth presents results from a two-year study where students discuss their creative experience with the program. Finally, the fifth contribution is a plugin for MaestroGenesis called MaestroGenesis Voice (MG-V) that provides users a more natural way to incorporate MaestroGenesis in their creative endeavors by allowing scaffold creation through the human voice. Together, the chapters in this dissertation constitute a comprehensive approach to assisted music generation, enabling creativity without the need for musical expertise.

Tidigare genomförde vi en systematisk litteraturstudie som syftade till att beskriva elevers talängslan i klassrummet med fokus i svenskämnet i årskurs 7–9 utifrån tidigare forskning. Det var möjligt att dra slutsatsen att området talängslan inte är särskilt väl forskat om på en nationell nivå och därför baserades studiens resultat främst på internationell forskning inom området. Syftet med denna empiriska studie är att öka kunskapen om svensklärares uppfattningar och erfarenheter om undervisning och bedömning i att tala och samtala inom svenskämnets ramar kopplat till fenomenet talängslan. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det socio-kulturella perspektivet. För att uppnå studiens syfte genomfördes intervjuer med tio svensklärare i högstadiet. Resultatet av denna studie visade att elevers talängslan främst blir synlig i situationer som innebär att de ska tala inför andra. Svensklärarna var medvetna om att eleverna behövde få stöttning vad gäller sin talängslan och därför redogjorde lärarna för lämpliga hjälpmedel och anpassningar. Majoriteten av lärarna menade att det var nödvändigt att främst ge eleverna positiv respons i samband med ett muntligt anförande eller redovisning. Svensklärarna ansåg även att de bedömde samtliga elever lika oavsett om de lider av talängslan eller inte.

Syftet med denna studie är att undersöka hur svensklärare och SVA-lärare i lågstadiet beskriver sitt arbete och samarbete för att gynna SVA-elever i svenskundervisningen. Studien tar teoretisk utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och kollegialt lärande. Den metod som användes vid insamling av data var semistrukturerad intervju som bearbetades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet tyder på att svensklärare och SVA-lärare arbetar på likartade sätt för att gynna SVA-elever i deras språkutveckling. Lärarna beskriver att de förklarar och förenklar ord samt använder digitala verktyg och bildstöd för att göra innehållet av lektionerna tydligt för SVA-eleverna. Resultatet visar även att samarbete mellan svensk- och SVA-lärarna om lektionerna och kontakt om SVA-elevernas språkutveckling varierar. Slutsatserna av studien är att (1) digitala verktyg och bildstöd främjar SVA-elevers språkutveckling; (2) om SVA-elevernas modersmål och flerspråkighet beaktas och ses som resurs gynnar det eleverna; (3) lärare som har gott samarbete skapar lektioner som är i högre grad överensstämmande gällande innehåll och att de har mer kontakt om SVA-elevernas utveckling.

Den här läromedelsgranskningen fokuserar på det algebraiska arbetsmaterialet i två läromedel i årskurs 4, 5 och 6. Granskningens syfte är att undersöka vilka strategier som presenteras för att lösa algebraiska uppgifter och hur läromedlen är uppbygga för att förenkla övergången från aritmetik till algebra. Genom att utgå från det sociokulturella perspektivet analyseras materialet i fyra kategorier: förekomst av representationsformer, övergång från aritmetik till algebra,lösningsstrategier samt progression och stödstruktur. Resultatet visar att läromedlen erbjuder olika former av stöttning och lösningsstrategier. Strategierna skulle dock kunna förtydligas ytterligare för att göra det enklare för eleven att följa de olika stegen som presenteras. I samtliga läromedel finns en tydlig stödstruktur som ger utrymme för eleven att arbeta och utvecklas utifrån egna förutsättningar. / This textbook review focuses on the algebraic teaching materials in two textbooks for grades 4, 5, and 6. The purpose of the review is to investigate the strategies presented for solving algebraic tasks and how the textbooks are structured to facilitate the transition from arithmetic to algebra. Based on the sociocultural perspective, the material is analyzed in four categories: the presence of representational forms, the transition from arithmetic to algebra, solution strategies, and progression and support structure. The results show that the textbooks offer different forms of support and solution strategies. However, the strategies could be further clarified to make it easier for the student to follow the different steps presented. In all textbooks, there is a clear support structure that gives the student the space to work and develop on their own terms.

Information spielt in der Natur eine zentrale Rolle. Als intrinsischer Teil des genetischen Codes ist sie das Grundgerüst jeder Struktur und ihrer Entwicklung. Im Speziellen dient sie auch Organismen, ihre Umgebung wahrzunehmen und sich daran anzupassen. Die Grundvoraussetzung dafür ist, dass sie Information ihrer Umgebung sowohl messen als auch interpretieren können, wozu Zellen komplexe Signaltransduktionswege entwickelt haben. In dieser Arbeit konzentrieren wir uns auf Signalprozesse in S.cerevisiae die von osmotischem Stress (High Osmolarity Glycerol (HOG) Signalweg) und der Stimulation mit α-Faktor (Pheromon Signalweg) angesprochen werden. Wir wenden stochastische Modelle an, die das intrinsische Rauschen biologischer Prozesse darstellen können, um verstehen zu können wie Signalwege die ihnen zur Verfügung stehende Information umsetzen. Informationsübertragung wird dabei mit einem Ansatz aus Shannons Informationstheorie gemessen, indem wir sie als einen Kanal in diesem Sinne auffassen. Wir verwenden das Maß der Kanalkapazität, um die Genauigkeit des Phosphorelays einschränken zu können. In diesem Modell, simuliert mit dem Gillespie Algorithmus, können wir durch die Analyse des Signalverhaltens den Parameterraum zusätzlich stark einschränken. Eine weitere Herangehensweise der Signalverarbeitung beschäftigt sich mit dem “Crosstalk” zwischen HOG und Pheromon Signalweg. Wir zeigen, dass die Kontrolle der Signalspezifizität vor allem bei Scaffold-Proteinen liegt, die Komponenten der Signalkaskade binden. Diese konservierten Motive zellulärer Signaltransduktion besitzen eine geeignete Struktur, um Information getreu übertragen zu können. Im letzten Teil der Arbeit untersuchen wir potentielle Gründe für die evolutionäre Selektion von Scaffolds. Wir zeigen, dass ihnen bereits durch die Struktur des Mechanismus möglich ist, Informationsgenauigkeit zu verbessern und einer verteilten Informationsweiterleitung sowohl dadurch als auch durch ihre Robustheit überlegen sind. / Information plays a ubiquitous role in nature. It provides the basis for structure and development, as it is inherent part of the genetic code. It also enables organisms to make sense of their environments and react accordingly. For this, a cellular interpretation of information is needed. Cells have developed sophisticated signaling mechanisms to fulfill this task and integrate many different external cues with their help. Here we focus on signaling that senses osmotic stress (High Osmolarity Glycerol (HOG) pathway) as well as α-factor stimulation (pheromone pathway) in S.cerevisiae. We employ stochastic modeling to simulates the inherent noisy nature of biological processes to assess how systems process the information they receive. This information transmission is evaluated with an information theoretic approach by interpreting signal transduction as a transmission channel in the sense of Shannon. We use channel capacity to both constrain as well as quantify the fidelity in the phosphorelay system of the HOG pathway. In this model, simulated with the Gillespie Algorithm, the analysis of signaling behavior allows us to constrain the possible parameter sets for the system severely. A further approach to signal processing is concerned with the mechanisms that conduct crosstalk between the HOG and the pheromone pathway. We find that the control for signal specificity lies especially with the scaffold proteins that tether signaling components and facilitate signaling by trans-location to the membrane and shielding against miss-activation. As conserved motifs of cellular signal transmission, these scaffold proteins show a particularly well suited structure for accurate information transmission. In the last part of this thesis, we examine the potential reasons for an evolutionary selection of the scaffolding structure. We show that due to its structure, scaffolds are increasing information transmission fidelity and outperform a distributed signal in this regard.

Listening comprehension and listening strategies plays a crucial role in the process of acquiring a language. This study aims to investigate to what extent the listening skill is practised in upper secondary schools in the south of Sweden. Research studies within the field of listening are few which indicates that the listening skill is not considered as essential in second language teaching as the other three skills: reading, writing and speaking. Previous studies indicate that teachers should educate students metacognitive awareness when teaching listening. The results summarize the teachers’ answers, reflections and attitudes conducted from semi-structured interviews. The analysis of the results focuses on the four categories distinguished from the teachers’ answers: Teaching Approaches, National Exams, The Individual Student and Metacognitive Awareness. Some of the teachers do not possess the knowledge of how to teach listening that develops students' listening proficiency. As a conclusion, the study shows that a hierarchy exists among the four skills to which teachers adjust to, and this may be detrimental in achieving educational aims.