L’agir des enseignants de français langue étrangère au Botswana met en avant le développement des compétences écrites des élèves. Les activités orales servent de moyens pour systématiser les savoirs linguistiques. Or, dans un contexte où l’objectif d’enseigner le français vise le développement de la compétence de communication, l’oral est objet et moyen d’enseignement. L’objectif de cette recherche est de savoir dans quelle mesure une formation à la méthodologie d’enseignement de l’oral permettrait d’améliorer l’agir enseignant afin de développer les compétences orales des élèves. Pour ce faire, nous proposons un dispositif de formation à l’enseignement de l’oral sous forme de séquence didactique. Il s’appuie sur les principes de l’approche communicative/actionnelle, ainsi que des postures d’étayages développées par Bucheton (2009). L’approche clinique/expérimentale nous permet, dans une perspective comparative, d’observer et de filmer l’action enseignante, sans puis avec ce dispositif, afin de déterminer les moyens mis en œuvre par les enseignants pour enseigner l’oral. Les entretiens d’autoconfrontation simple et d’alloconfrontation nous donnent l’accès aux motifs qui poussent les enseignants à agir. Les résultats indiquent que la seule stratégie discursive employée par les enseignants, l’alternance codique, détermine la posture d’étayage qu’ils adoptent et par conséquent le développement des compétences orales des élèves. Il est, de ce fait, primordial si l’on veut former les enseignants à l’enseignement de l’oral dans un contexte multilingue, d’y intégrer la didactique de l’alternance codique. / Teacher action in french as a foreign language classrooms of Botswana concentrates on the development of learners’ written skills. Oral activities are used to reinforce the teaching of grammar. However, in a context where language is taught for the purpose of developing learner’s communicative competence, oral skills constitute the means and the end. This research seeks to determine in what way the training of teachers to the didactics of oral skills could improve teacher action in order to develop learner’s oral skills. We therefore propose a training model to teachers, which is inspired by the communicative/task based learning. The clinical/experimental approach, is used to observe and video record teachers in action: first without the training model and then with the training model. Autoconfrontation and alloconfrontation interviews help understand the motives behind teacher’s action. The results indicate that, code switching; the only discourse strategy used by teachers, determines the posture that they adopt and consequently the development of learners’ oral skills. It is as a result important, if we want to train teachers on how to teach oral skills in a multilingual context, to integrate the didactics of code switching to the training model.

Studiens syfte var att beskriva hur undervisning i grundskolan utformas för nyanlända elever samt hur utformningen av undervisningen inverkar på elevernas lärande och inkludering. Frågorna som belystes var; Hur motiverar olika skolor sin utformning av undervisning för nyanlända elever? Hur utformar de olika skolorna stöttning och extra anpassningar, så att nyanlända elevers lärande underlättas? Hur beskrivs synen på inkluderande undervisning och hur omsätts den i verksamheten på olika skolor? Studien genomfördes med kvalitativ fenomenografisk metod. Nio halvstrukturerade intervjuer genomfördes med rektor, specialpedagog och lärare på tre olika skolor. Resultatet visade att undervisning för nyanlända elever utformades olika skolor emellan samt att kunskap och erfarenhet var viktigt för att kunna utforma god undervisning. Vidare, att alla skolor strävade efter en inkluderande undervisning och att extra anpassningar eller stöttning genomfördes, för att elevernas individuella förutsättningar att nå målen skulle tillvaratas. Viljan fanns, men inte alltid kunskaperna eller förutsättningarna. Några verksamma åtgärder för ökad måluppfyllelse identifierades i studien. Stöttning var en förutsättning för att nå de individuella målen.Undervisning som var kognitivt utmanande samt utgick från elevernas kunskaper och erfarenheter och användande av modersmål i undervisningen lyftes som verksamma redskap, för att få eleverna engagerade i läsande och skrivande samt stärka språket. Samarbete inom skolan mellan olika yrkeskategorier, men också ett samarbete med vårdnadshavare var en förutsättning. Ökad inkludering nåddes när åtgärder vidtogs, som skapade goda förutsättningar för nyanlända elever att lyckas i skolan. Inkluderingssträvan var en ständigt pågående demokratisk process för alla människors rättigheter och lika värde. Den utgick ifrån idén att elevers olikheter var en tillgång, där elever erbjöds möjligheter att uppleva gemenskap och aktivt deltagande med hög pedagogisk vinst. / The purpose of the study was to describe how teaching is designed in elementary school for newly arrived pupils, and to review the effects of this teaching. The questions being analyzed were: What is the motivation of the different schools in how they create their supportive teaching structure for the newly arrived students? How do the different schools organize their scaffolding, and how do they make adjustments, so that the learning of new arrivals is supported? How is inclusive education described, and how is it transformed into activities at different schools? The study used a qualitative phenomenographic methodology. Nine half-structured interviews were conducted with the principal, special educator and teacher at three different schools. The results showed that teaching for newly arrived pupils varies between schools, and that knowledge and experience is important in order to create a good teaching environment. Further, all schools aimed for an inclusive education, and that additional adjustments or supporting structures were implemented to ensure that the pupils' individual needs for achieving their goals were met. Not all schools had the knowledge or the right conditions for the implementation of an inclusive education, but all three had the will to try. Some methods for increased goal achievement have been identified as being particularly active in the study. Scaffolding was a prerequisite for reaching pupils’ individual goals, and one challenge was to decide on the right kind of pedagogy for the individual pupil. Education that was cognitively challenging, and on the pupil’s mother tongue, can all be used as active tools in order to get pupils involved in reading and writing and with the goal of strengthening their language. Collaboration within the schools’ different occupational categories, as well as cooperation with caregivers, were needed. Inclusion was achieved when the right action was taken to create good learning conditions for newly arrived pupils to succeed in school. The inclusion endeavor was ultimately based on an ongoing democratic process for all human rights and equal values. It was based on the idea that pupils' differences were an asset, offering students the opportunity to experience community and active participation with high educational gains.

<p>The purpose of this study was to investigate the collaboration of four learners of Swedish as a second language during a pair-writing task, as well as their experiences of the process, in order to draw conclusions about how to execute pair-writing in the L2 classroom. The study has found that the establishment of compatible partners are of great importance to achieve success and learning through pair-writing. One of the pairs studied managed to work well together and use each other’s knowledge to improve their text, while the other pair continuosly battled for dominance, which had a negative impact on their performance. The two successful students had enjoyed the task and believed they had learned something from it and that pair-writing can be a useful source of knowledge. The other two both felt that they were too independent to write together and that they could not learn from writing collaboratively with a peer.</p>

Inspired by the Bologna Process and other globalising influences from modern higher education, and driven by policy reform for national development after the ravages of the 1994 conflict and genocide, Rwanda’s tertiary education has embarked on a number of policy reform for national development after the ravages of the 1994 conflict and genocide, Rwanda’s tertiary education has embarked on a number of policy reforms that have ushered in expectations, requirements and demands that call for both reinvigorated and new academic literacies in undergraduate study since 2007. With its aim of producing a highly skilled human resource as a panacea for Rwanda’s social and economic development deficits, the tertiary education curriculum is more than never before focused on outcomes that are linked to further education and the labour market. However, one of the problems to contend with is academic and professional under- preparedness of students entering and exiting undergraduate study, respectively. Theoretically these developments involve distancing oneself from a previous pedagogy whereby the teacher imparts knowledge to the student but instead places greater responsibility on the student to search for knowledge either individually or in a group, as well as critically examine and be able to argue a point of view in writing and through other modes of communication. Therefore, this study has been informed especially by the New Literacy Studies and the Academic Literacies Approach to understanding the development of tertiary academic literacies. The study has also been inspired by the concept of educational scaffolding. It is against this backdrop that my study set out to investigate the academic literacies requested in undergraduate study, and to explore approaches adopted by tertiary learning institutions in the country to embed academic literacies acquisition into the mainstream curriculum over the last decade. Furthermore, the study sought to explore how technology is integrated at different levels to support the acquisition of academic literacies, including technological and information literacies. In order to achieve the aforementioned, the study embarked on a qualitative blend of cross-sectional and longitudinal research designs. Principal data were gathered from official documents obtained from the government and tertiary learning institutions. Drawing on the synergies of qualitative content analysis and intertextual analysis, the documentary data were analysed and then qualitatively interpreted. The data were supplemented by a couple of questionnaire mini-surveys which were also subjected to qualitative analysis. The findings indicate that a new and expanded definition of literacy in the 21st century implies  students’ development of a set of interrelated and transferable academic competences which are elaborated in the thesis. Curriculum discourses show that there is a shift of curricular and pedagogical  emphasis from general linguistic competence as a vehicle for developing academic literacies to a more integrated embedment of a number of literacies including English for Specific Purposes (ESP), study skills, as well as information, communication and technological literacies. Regarding the use of ICT as a scaffolding tool for learning, findings show that the use of technologies has the potential to support students’ processes of academic literacies development from a highly dependent level to a more autonomous level, given that the ICT integration policies and strategies could fully materialise. / Inspirerad av Bologna Processen och andra globala strömningar inom modern högskolepedagogik har man i Rwanda inlett en mängd policy reformer inom högre utbildning för att skapa nationell utveckling efter den förödande konflikten och folkmordet 1994. Sedan 2007 ställs nya förväntningar och krav på studenter inom den grundläggande högskoleutbildningen som skapar behov av att förstärka det som i forskningen benämns som ’new literacies’. Teoretiskt tar denna strömning avstånd från en tidigare pedagogik där läraren ger studenten kunskap och lägger i stället ett allt större ansvar på studenten att enskilt eller i grupp kunna söka kunskap, kritiskt granska och kunna argumentera för en ståndpunkt i skrift. Utbildning, och särskilt högre utbildning, ses som ett universalmedel för att råda bot för Rwandas sociala och ekonomiska underutveckling. Nya krav ställs också på att utbildningen både ska ha ett relevant akademiskt ämnesinnehåll som kan leda till fortsatt utbildning och vara anpassad till en kommande  yrkespraktik. Detta ställer i sin tur krav på att blivande studenter är väl förberedda när de går in i utbildningen och att de vid genomförda studier har både akademisk kunskap och är förberedda för en yrkesprofession. Mot denna bakgrund är syftet med denna studie att undersöka vilka krav på ’academic literacy’ som har ställts på studenter i Rwanda över tid. Det sätt på vilket stöd för sådana kunskapskrav integreras i den allmänna kursplanen under det senaste årtiondet och hur kunskap i och om IKT kan integreras för att ge stöd i att uppnå kursplanens mål har också undersökts. Data består huvudsakligen av insamlade officiella dokument från regeringen samt ett tvärsnitt av institutioner för högre utbildning. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och intertextuell analys har dokumenten tolkats för att se vilka centrala förändringar vad gäller ’academic literacy’ som skett över tid. Datainsamlingen kompletterades med mindre enkätstudier som också analyserats kvalitativt. Studien visar att en ny och utvidgad definition av ’academic literacy’ vuxit fram under 2000-talet som innebär att studenter behöver utveckla ny akademisk kompetens som är relaterad till och kan överföras mellan olika områden. Diskursen i de dokument som studerats visar att det skett en förändring som innebär att allmän språklig kompetens inte räcker som medel för att utveckla ’academic literacies’ utan den har utvidgats till att även integrera ämnesspecifik språkkunskap, olika former av studieteknik och IKT. När det gäller IKT som stödjande redskap för lärande visar studien att givet att politiska beslut och strategier för IKT-användning kan genomföras, förväntas användningen av dessa redskap ha en potential att stödja studenterna i den process som det innebär att gå från att vara helt beroende av lärarens undervisning till att mera självständigt söka och utveckla kunskap. Sammanfattningsvis understryks i studien att den kritik som framförts om  högskolestudenters bristande förberedelse både för akademiska studier och för arbetslivet är utanför deras kontroll. Kritiken ska snarare ses som ett imperativ för institutioner inom högre utbildning att skapa lämpliga kurser och pedagogiska miljöer för att ge studenterna förutsättningar att kunna utveckla en ’academic literacy’ som alla studenter har rätt att tillägna sig.

The purpose of this study was to investigate the collaboration of four learners of Swedish as a second language during a pair-writing task, as well as their experiences of the process, in order to draw conclusions about how to execute pair-writing in the L2 classroom. The study has found that the establishment of compatible partners are of great importance to achieve success and learning through pair-writing. One of the pairs studied managed to work well together and use each other’s knowledge to improve their text, while the other pair continuosly battled for dominance, which had a negative impact on their performance. The two successful students had enjoyed the task and believed they had learned something from it and that pair-writing can be a useful source of knowledge. The other two both felt that they were too independent to write together and that they could not learn from writing collaboratively with a peer.

Ett gemensamt meningsskapande i skolans naturvetenskapliga klassrum förutsätter en interaktion som i allt högre grad kommer att präglas av ett naturvetenskapligt språkbruk. Utvecklingen av ett naturvetenskapligt ämnesspråk innebär ofta en stor utmaning för flerspråkiga elever som lär sig naturvetenskap på sitt andraspråk och vars behov av stöttning därför är särskilt stort. Denna studie utforskar döva och hörselskadade elevers lärande naturvetenskap i ett tvåspråkigt NO-klassrum där meningsskapandet sker genom svenskt teckenspråk och skriven svenska. Avhandlingens övergripande frågor är hur svenskt teckenspråk och svenska används i dialogen och hur dessa språk, i interaktion med andra modaliteter, bidrar till meningsskapandet i naturvetenskap. En grupp på två lärare och åtta elever, alla döva och teckenspråkig tvåspråkiga, filmades i totalt sjutton NO-lektioner. Klassrumskommunikation i denna teckenspråkigt tvåspråkiga miljö med naturvetenskapliga artefakter som modeller, tabeller och övrig naturvetenskaplig utrustning analyseras sedan från ett multimodalt socialsemiotiskt perspektiv där språk och modaliteter diskuteras som potentiella resurser i meningsskapandet. Resultaten visar en komplex dialog där språk och modaliteter hela tiden växlar på ett sätt som starkt bidrar till att driva dialogen framåt. Vidare framstår det visuella-gestuella teckenspråket som en kraftfull modalitet. I synnerhet spelar avbildande tecken en framträdande roll i dialogen och i det naturvetenskapliga meningsskapandet. Språkväxlingar i den teckenspråkiga dialogen sker dynamiskt i form av sömlösa och spontana växlingar men utnyttjas även som pedagogiskt verktyg. Teckenspråkets kontextbundenhet kräver dessutom ibland tvärspråkliga resonemang på metanivå där oklarheter såväl som likheter och skillnader mellan olika språkliga uttryck kan redas ut. Resultaten uppmärksammar också lärarnas viktiga roll för att stötta eleverna i det naturvetenskapliga meningsskapandet liksom för utvecklingen av ett naturvetenskapligt språk. I diskussionen lyfts behovet av pedagogiska strategier som stärker stöttningen av döva och hörselskadade elevers teckenspråkiga tvåspråkiga meningsskapande i naturvetenskap. / A collaborative meaning-making process in the natural science classroom presupposes an interaction that to an increasing extent is characterised by scientific language usage. Developing a scientific subject-oriented language is often a great challenge for multilingual pupils learning natural science in their second language and whose consequent need of scaffolding is especially great. This study examines how natural science is learned amongst deaf and hard-of-hearing students in a bilingual science classroom where the meaning-making is conveyed through sign language and written Swedish. The primary questions of the thesis are how Swedish Sign Language and Swedish are used in dialogue and how these languages, in interplay with other modalities, contribute to the meaning-making process in the teaching of natural science. A group consisting of two teachers and eight pupils, all deaf or hard-of-hearing and sign bilingual, were filmed during a total of seventeen science lessons. Communication within the classroom, consisting of a sign bilingual environment with natural science artefacts, such as models, tables and other science equipment, is then analysed from a multimodal social semiotic perspective, where language and modalities are discussed as potential resources in the meaning-making process. The results depict a complex dialogue where languages and modalities are shifted between in a manner highly conductive to the further progress of dialogue. In addition, the visual-gestured aspects of the sign language appear as a potent modality. Especially depicting signs play a prominent role in the dialogue and the scientific meaning-making process. Dynamic language shifting occurring in the signed dialogue in the form of seamless and spontaneous transitions and used actively as a pedagogical tool is analysed and discussed within a framework of translanguaging. The contextual restrictions of sign language also require cross-linguistic discussions on a meta-level in instances where uncertainties as well as differences and similarities between various linguistic expressions are sorted out. The results also emphasise the important role of teachers in supporting pupils in the scientific meaning-making process as well as in the development of a scientific language. In the discussion, the need for pedagogical strategies is stressed in order to strengthen support for the sign bilingual scientific meaning-making process of deaf and hard-of-hearing pupils.

This thesis investigates how various text-talks, i.e. text-focused classroom discussions, may scaffold students’ reading of specialised texts in upper secondary school. The study consists of qualitative case studies based on classroom observations of two teachers’ History instruction, focusing on parts defined as text-talks. An intervention study was conducted where one teacher worked with two text-talk approaches. The research questions regard how students move in relation to the text in the text-talks and how text content is incorporated, what scaffolding structures emerge, and whether and how the text-talks differ. A secondary aim is to generate theories concerning the potentials and limitations of text-talk as a reading scaffold. Analyses were done in terms of text movability to show reading positions, intertextual cohesion to show relations between source text and text-talk, and scaffolding which includes peer scaffolding, teacher scaffolding and the text-talks as a scaffold per se. A methodological contribution is the development of a model for content-based analyses of authentic text-talks. The results show that in text-talks that work as a scaffold, students take the expected positions toward the text, and the talks are clearly related to the source text, by means of lexical and conjunctive cohesion that is often varied and built-out. For more demanding texts, the students show dynamic text movability and move between exploring contents, subject field and context. Other characteristics are either peer scaffolding showing dialogicity and negotiation of meaning, or teacher scaffolding enabling students to progress and develop tools for text reception. The intervention approaches seem to scaffold reading to a greater extent than text-talks within ordinary instruction where the framing is weak. In conclusion, the results suggest that both student- and teacher-led text-talks may scaffold reading, but they need to be well planned and prepared with a structured framing.

The aim of this study is to investigate what difficulties Swedish students with reading and writing difficulties may encounter when they write texts in English. A teaching experiment was done to see whether scaffolding, a process where the teacher shows the overall structure of e.g. a text, can help students with reading and writing difficulties improve their writing in English. Ten students in the 7th grade participated in the study, as well as four English teachers in a secondary school in Sweden. The students who participated were asked to write two texts in English. Before writing the first text, the students were told that they were going to write a fairy tale, but they were not given any other guidelines. Prior to writing the second text, two lessons of scaffolding were conducted. Then the texts were compared to see if the students had improved their ability to write in English in regards of content, spelling and genre-specific vocabulary. The results of the study show that students with reading and writing difficulties will indeed benefit from scaffolding when writing texts in English. / Syftet med den här studien är att undersöka vilka svårigheter som elever med läs- och skrivsvårigheter stöter på när de skriver texter på engelska. En undervisningsmetod influerad av scaffolding, stödstrukturer för att visa eleverna hur man t.ex. skriver en text på engelska, användes för att undersöka om elever med läs- och skrivsvårigheter kan förbättra sin förmåga att skriva på engelska. Tio elever i årskurs 7 samt fyra grundskolelärare i engelska deltog i undersökningen. Eleverna som deltog fick skriva två texter på engelska som sedan jämfördes för att ta reda på om elevernas förmåga att skriva på engelska hade förbättrats gällande innehåll, stavning och genre-specifikt språk. Innan de skrev den första texten fick eleverna enbart veta att de skulle skriva en saga. Den andra texten föregicks av två lektioner där eleverna fick stödstrukturer för att skriva en saga. Resultaten visar att det var en fördel för eleverna med läs- och skrivsvårigheter att arbeta med stödstrukturer när de skrev texter på engelska.

De senaste åren har små barns användning av digitala medier ökat och det finns idag en uppsjö av medieinnehåll riktat till denna målgrupp. Forskning visar dock att små barn har svårt att generalisera lärande från skärmar till verkligheten. Samtittande (co-viewing) med vuxna och verbala ledtrådar har föreslagits kunna underlätta lärandet men forskningen är ännu begränsad. Föreliggande studie syftade därför till att undersöka huruvida instruerad co-viewing har någon inverkan på deklarativt minne, mätt med fördröjd imitation, hos barn vid två års ålder. För att undersöka detta användes experimentell mellangruppsdesign, där deltagarna (N = 35) tillsammans med sina föräldrar fick se en film på surfplatta där uppgifter ur ett deklarativt minnestest (FIT-24) presenterades. Deltagarna randomiserades till experimentgrupp, där föräldrarna instruerades att beskriva händelseförloppet i filmen för barnen, och kontrollgrupp, där föräldrarna instruerades att titta på filmen tillsammans med barnen såsom de skulle gjort hemma. Efter en fördröjning testades vad barnen lärt sig av minnesuppgifterna. Utöver minnestestet genomfördes screening av utvecklingsnivå (Bayley-S).Resultatet visade ingen signifikant skillnad i deklarativt minne mellan betingelserna. Däremot återfanns positiva signifikanta samband mellan deklarativt minne och generell utveckling samt språklig förmåga. Därtill klarade deltagare i båda grupperna att generalisera kunskap från surfplatta till verklighet, vilket visar att tvååriga barn kan lära sig från digitala medier.

This study aims to investigate how teachers at upper secondary school understand the concept of language-developing work methods and whether they define this method in a similar way. Further, this study aims to investigate how teachers put those methods into practical use in the classroom. The data has been collected through interviews with six teachers at two different municipal upper secondary schools. The results have been analysed from a sociocultural perspective. The results show that all teachers in the study claim that there is a particular school language but they differ in how they define and deliberately work with language-developing work methods. They all claim the method is carried out through interaction and that teachers act as a supporting figure. Knowledge, understanding and motivation are affected positively with the students. Conclusively, teachers differ in how they understand the meaning of language-developing work methods and in-service training is important to improve this understanding. / Syftet med studien är att undersöka hur några gymnasielärare förstår innebörden i språkutvecklande arbetssätt och om de definierar språkutvecklande arbetssätt på liknande sätt. Vidare syftar studien till att undersöka hur de omsätter sådana arbetssätt i praktiken tillsammans med sina elever. Studiens data har samlats in genom samtalsintervjuer med sex lärare som arbetar på gymnasiet i två olika kommuner och resultatet har analyserats med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att alla lärare i studien menar att det finns ett speciellt skolspråk och att det skiljer sig åt hur lärarna definierar och medvetet arbetar med språkutvecklande arbetssätt. Gemensamt har de dock att det språkutvecklande arbetet sker med hjälp av interaktion och alla lärare går också att se som den mer kompetenta personen som stöttar eleverna på något sätt. Lärarna menar också att det språkutvecklande arbetet påverkar elevernas kunskaper, motivation och förståelse av sammanhang positivt. Slutsatser som dragits är bland annat att det skiljer sig åt mellan hur lärarna förstår innebörden i språkutvecklande arbetssätt och att fortbildning spelar roll när det gäller hur medvetet de arbetar med det.