In Swedish schools the education should stimulate students’ creativity, curiosity and self-confidence, as well as provide security and generate the will and desire to learn. Therefore, the aim of this case study is to investigate the area of motivation and how motivation is affected by the usage of Content and Language Integrated Learning (CLIL). Initially, the theoretical foundation for the research, including scaffolding and important theories of second language learner motivation, are outlined and defined. The Process Motivational Model (PMM), is used as a framework to investigate key aspects of motivation in language learning by using two different pedagogical approaches. Our findings show a rise in key aspects of motivation when using CLIL. The learning environment changes positively, and the learner engagement increases when the content of the lesson is fun and authentic. The major conclusions from the results of the case study are that (i) the students were more intrinsically motivated during CLIL-lessons and the L2 learners efforts improved, (ii) the combination of the curricular subject matter Geography and English increased the interest to learn, (iii) the motivation of the students that were passive or interruptive during the non-CLIL lessons increased significantly during the CLIL-lessons (iiii) and the feelings of competence and self-worth increased after the CLIL-lessons. This study is a qualitative case study based on observations, focus groups and a teacher interview in an elementary school in Sweden.

Syftet med denna studie är att belysa vilken uppfattning tre logopeder har om hur användning av bildstöd i mellanstadiet kan främja och stötta språkutvecklingen hos elever med språklig problematik. Det är en kvalitativ undersökning där logopederna intervjuades och där studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv på lärande på så sätt att begreppen appropriering, scaffolding och mediering blev centrala och användes som analysverktyg i en tematisk analys. Resultat och analys visade att logopederna ansåg att det är viktigt vilken terminologi som används gällande språklig problematik och kompensatoriska verktyg för att få elever att känna sig inkluderade. Informanterna lyfte också betydelsen av kunskap om begreppen språklig sårbarhet och visuellt stöd. Det är viktigt att pedagoger som arbetar med visuellt stöd förstår syfte, till vem och i vilket sammanhang det ska användas. Logopederna lyfte att det som bildstödet stöttade mest gällande språkutveckling var de ämnesövergripande begreppen, som eleverna kan använda i flera ämnen

Föreliggande studies syfte är att undersöka hur verksamma lärare på lågstadiet arbetar med återkoppling för att eleven ska få möjlighet att bearbeta texter. Den teoretiska ramen för studien är den sociokulturella teorin där stöttning (eng. scaffolding) i form av lärarens återkoppling är i fokus för att utveckla elevens textskapande. Metoderna som används i studien är intervjuer med lärare och analys av lärarkommentarer på elevtexter. Resultatet av textanalysen och intervjuerna visar att responsen från läraren utgår från de kunskapskrav som finns i svenska för årskurs 1–3 i läroplanen för grundskolan. Feedbacken till eleven är oftast muntlig, men de lärare som arbetar med digitala verktyg ger oftast skriftlig respons direkt i elevens dokument. Det framgick även att flertalet lärare gärna skulle vilja ge en-till-en-återkoppling oftare för att eleverna ska få en god respons som hjälper dem framåt i bearbetningen, men att tidsbrist och resurser är några hinder som finns för att lärare ska kunna använda det här arbetssättet.

Detta arbete handlar om hur elever kan få språklig stöttning i matematik, mer specifikt vid problemlösning inom bråk i matematik. Syftet är att ta fram språklig stöttning vid problemlösning inom bråk i matematik.  Första delen av detta arbete har bestått i att ta fram en arbetsgång med stöttande frågor för att hjälpa elever att läsa, förstå och lösa ett matematiskt textproblem, hämtat från boken Rika problem. Arbetsgången har arbetats fram enligt Gibbons cirkelmodellen och utifrån en språklig analys av det matematiska innehållet i textproblemet utifrån lexikon- och registerperspektiv.  Den arbetsgången användes sedan på fem grupper i två klasser där eleverna diskuterade och gemensamt löste två problem, det ena med de stöttande frågorna i arbetsgången och det andra utan. Ordningen på problemen varierades för att se om det spelade någon roll om de fick stöttning i första eller andra problemet. Det vi kunde se av undersökningen var att när eleverna fick stöttning skapade de en gemensam bas och grund att börja lösa problemet ifrån och de diskuterade mer hur de skulle gå till väga. Vi har också kunnat se att elever som fick stöttning i första problemet tog med sig frågorna i det andra problemet och även försökte identifiera begrepp och strategier när de gick vidare till problemet utan vår stöttning.

SammandragSyftet med studien var att undersöka förkomsten av olika typer av semiotiska resurser som har betydelse för förståelsen av texten i läromedel, med fokus på hur bild och text samspelar som stödstrukturer. Två läromedel i svenska som andraspråk för kurs 1, 2 och 3 framställda efter den aktuella läroplanen (Gy 11) undersöktes (Sätt full fart och Språkporten). En kvalitativ studie genomfördes där bild, text och faktarutor analyserades utifrån en analysmodell (Björkvall 2009) som är baserad på metafunktionerna i Systemic functional linguistics (SFL). Studiens resultat visade att bildernas placering gav reellt (specifikt) informationsvärde samt att deras interaktion med läsaren var av erbjudande karaktär. Studien visade på att det finns stora likheter mellan läromedlen gällande på vilket sätt bild/faktarutor/verbaltext används, men att Språkporten använder layout i högre utsträckning. Läromedlens variation av semiotiska resurser, i synnerhet i Sätt full fart, kan antas fungera som stöttning för helhetsförståelsen, vilket i tidigare studier har visat sig vara ett stöd för elever generellt men för andraspråkselever i synnerhet. / nej

This study investigated the interaction of mathematics teachers with learners’ mathematical errors. The teachers’ verbal interaction with learners’ errors during learning periods and their written interaction in assessment tasks were explored. The study was contextualized in grade 9 secondary school classrooms in the Gauteng province of South Africa. The investigation was epistemologically underpinned by constructivism/socio-constructivism. The investigation was qualitatively approached through four case studies. Structured and semi-structured interviews, classroom observations and learners’ written assessment tasks were employed as sources of data. The participating teachers were described in terms of their beliefs about mathematics, their beliefs about learners’ mathematical errors, their observed prevalent teaching approach and their professed and enacted interaction with learners’ mathematical errors. Within-case and cross-case comparisons ensued. The findings proposed that when teachers believed that the value of learners’ errors was vested in the corrections thereof, rather than employing these opportunities for discussion, valuable opportunities for learners to develop and improve their meta-cognitive abilities might potentially be lost. The findings further indicated that a focus on the mere correction of learners’ errors probably denied learners opportunities to develop a mathematical discourse. The results of the investigation illuminated that an emphasis on achievement during assessment, together with a disapproving disposition towards errors among teachers and learners, were hindrances. They acted as barriers to engendering a socio-constructivist learning environment in which interactions with learners’ errors could enhance learning and establish a negotiating mathematical community. A concurrence between the teachers’ prevalent teaching approach and their mathematical beliefs was confirmed. However, in two of the four cases, a dissonance was revealed between their prevalent teaching approach and their interaction with learners’ errors. Interaction with learners’ mathematical errors was hence identified as a separate and discrete component of a teacher’s practice. The findings suggest the explicit inclusion of error-handling in reform-oriented teacher-training and professional development courses to utilize learners’ mathematical errors more constructively. / Dissertation (MEd)--University of Pretoria, 2010. / Science, Mathematics and Technology Education / unrestricted

This study aims to investigate to what extent the implementation of concept cards in Religious and Geography education promotes a conversation that contributes to the understanding of subject-specific concepts.  The aim theory is the socio-cultural perspective and the theoretical concepts are: collaborative learning and collaborative support. It is a qualitative method that has been implemented that consists of interviews, observations, and tests. Two different schools are involved in this study and six lessons are observed. There are also a total of 8 pupils who are interviewed twice, which corresponds to a total of 16 interviews in both schools. To investigate the purpose of the study there will be a couple of questions that must be answered before answering the main question: ‘’How do pupils expiernce working with subject-specific concepts in Religious and Geography education?’’, ‘’How do pupils experience working with concept cards in Religious and Geography education?’’, ‘’How do the conversations with concept cards work based on the observations in Religious and Geography education?’’ and ‘’How is the pupils’ understanding of concepts change through the course of the intervention in Religious and Geography education?’’.  After these questions have been answered, it will be possible to also answer the main question of the study: ‘’To what extent do concept card discussions in Religious and Geography education promote pupils' understanding of subject-specific concepts?’’   The results of this study show that all pupils describe a similar experience of the teaching, that developing conceptual understanding does not permeate the teaching. Pupils learn concepts by reading concept definitions in the textbooks or listening to classmates' or teachers' definitions. In this way, the pupils may not get the opportunity to develop their understanding of concepts, which is also made visible in the pre-tests. The results of the study point to, with the help of the pupils' interviews, the test results, and what has been noticed during the observations, that the majority of the pupils are given the opportunity to be able to develop their understanding of concepts to a great extent by conversing in groups. The results of the study indicate that concept card discussions promote that many pupils’ develop a developed understanding of subject-specific concepts in Religious and Geography education.

The aim of this study is to investigate the inclusion of low-proficiency students in grades 4-6 in EFL classrooms in Sweden. The low-proficiency students are identified as new arrivals who are still in the process of mastering the Swedish language and Swedish speakers who have a negative attitude and low motivation towards the learning of English language. The methods used to collect data were interviews and classroom observations of four certified English teachers in grades 4-6. The findings of this study showed that the teachers supported the inclusion of low-proficiency students through differentiated methods and scaffolding. The results revealed that a lack of common language is an obstacle in the inclusion of new arrivals in the EFL classrooms.

AbstraktHansson, Jenny (2016)"Det komplexa samspelet mellan kunskap, lärande och sociala färdigheter" - Sex berättelser om före detta elevers skolgång på ett SkolveckohemSyftet med denna studie är att ur ett specialpedagogiskt perspektiv bidra med kunskap och öka förståelsen för hur före detta elever på ett Skolveckohem med integrerad skola, uppfattade sin skolgång. Syftet är vidare att få elevers egna berättelser om skolans arbetsmetoder och undervisning bidragit till deras eventuellt vidare studier.Metoden är kvalitativa intervjuer med en narrativ ansats där elevers livshistorier har varit i fokus. Sex djupintervjuer genomfördes med elever som har åtminstone tre terminers placering. Studien lutas dels på Vygotskijs sociokulturella teori där kunskap förstås i relation till sociala och kulturella verktyg. Men också på von Wright's tolkning av Mead's teori om hur "Me and I" utvecklas genom interaktion.De sex livshistorierna i studien visar att eleverna inte kunde leva upp till de förväntningar som skolan med dess lagstiftning hade på dem. Respondenternas berättelser visar en uppfattning av att uppleva sig själv som avvikande. Eleverna upplevde lärarens kroppsspråk som negativt, vilket i sin tur påverkade elevernas självkänsla och självbild negativt. Berättelserna visar också att eleverna upplevde ett motstånd mot sig själv, där de inte kunde acceptera sin diagnos. Det komplexa samspelet mellan lärande, kunskap och sociala färdigheter blev uppenbart vid Skolveckohemmet där skolan kom att vara i fokus och studenten fick växa genom kunskap och lärande, men också genom vikten av ett relationellt förhållningssätt. I analysen kan man se att begreppet tid är viktigt där tiden inte statisk och att eleverna utvecklas genom tid och där också individuella vändpunkter varit viktiga. Man kan också se problematik kring när två alltför olika världar möts.Nyckelord: HVB, livshistoria, NPF, relationellt perspektiv, skolveckohem, scaffoldning, självbild, självkänsla, specialundervisning, hemmasittare. / AbstractHansson, Jenny (2016) “The complex interaction between knowledge, learning and social skills”- The stories of six former pupils' experiences of residential care school placementsMaster degree in Special Education Faculty of Education and Society Malmo University The purpose of the study is from an educational perspective contribute with knowledge and increase peoples understanding, how six pupils´ experiences of residential care school placements perceive their schooling. Furthermore the purpose is to get the pupils´ own perception of good methods in the education (teaching situations) at the residential care school placement and see how they have been prepared for further education (studies). The method is qualitative interviews with a narrative approach where pupils´ life stories have been in focus. Six in-depth interviews were conducted with pupils who have at least three terms of placement.The study leans partly on Vygotskijs´s sociocultural theory where human knowledge and ideas are understood in relation to social and cultural tools. Also on von Wright´s interpretation of Mead´s theory on how ”I and me” evolve through interaction.The six life-stories show that the pupils´ was unable to live up to the expectations that the school and the legislation had on them. They point out social pressure as a factor, where the pupils compares themselves with their classmates and considered their self as deviant. Pupils´ experiencing teacher in the regular school body language as negative which affected the pupils´ self-esteem and self-image negatively. The student's experience was that the teacher thought he was a problem. The stories also show that students experience a resistance against theme-self, where they could not accept their diagnosis. The complex relationship between learning, knowledge and social skills became evident at the residential care school placement where the school came to be in focus and the student had to grow through knowledge and learning but also through the importance of relational approach. This led to a future and a sense of growing by successfully.The analysis from a narrative perspective can be seen that the concept of time is important when time is not static and that the students developed through time. It can also see problems around different worlds, such routines, residential or schools that meet.Keywords: HVB, life history, NPF, relational perspective, residential care school placement, scaffolding, self-image, self-esteem, special education, a stay at home pupil.

Vår undersökning handlar om konflikter, konflikthantering samt språkets betydelse för att lösa konflikter. Syftet med själva undersökningen är hur pedagoger ser på konflikter i skola och förskola och hur dessa hanteras. Med pedagoger menas förskollärare, fritidspedagoger och grundskollärare. Även språkets betydelse för att hantera konflikter är centrala företeelser i vår undersökning. Vårt arbete struktureras via kvalitativa intervjuer. Pedagogerna i förskola och skola intervjuar vi för att ta reda på hur de arbetar för att hantera konflikter och hur de ser på språkets betydelse för att barnen ska kunna lösa konflikter. I intervjuerna framkommer att pedagogerna arbetar för att utveckla barns verbalspråk samt att ge barnen strategier för att lösa konflikter. I vår undersökning använder vi oss bland annat av teoretiska begrepp såsom Vygotskijs proximala utvecklingszon, Dysthes teori om det flerstämmiga klassrummet och hennes tolkning av Bakhtins begrepp dialogism, Szklarskis konflikthanteringsmodell samt Kolfjords teori om medling. Slutsatser som vi drar av denna undersökning är vikten av att ge barnen strategier och verktyg för att hantera konflikter verbalt, vikten av att som pedagog själv vara en förebild och ”leva som man lär”, samt att ge barnen språkliga redskap för att utveckla förmågor att hantera konflikter konstruktivt.