Syftet med denna studie var att undersöka hur några förskollärare arbetar för att lek och undervisning ska integreras med varandra och om de gör det genom lekresponsiv undervisning. Denna studies relevans grundar sig i den nya läroplan för förskolan där lekens roll stärkts och kravet på förskollärarens ansvar för undervisning tillkommit. Dessutom har barnkonventionen blivit lag, den lyfter barns rätt till att leka och utvecklas. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsansats och semistrukturerade intervjuer. Tio förskollärare intervjuades om hur de uppfattar och uttrycker sig om lek och undervisning samt om, och hur de integrerar dessa med varandra. När lek och undervisning integreras benämns det som lekresponsiv undervisning i studien. Studiens teori är lekresponsiv undervisning framskrivet av Björklund och Palmér (2019), Pramling och Wallerstedt (2019) samt Lagerlöf, Wallerstedt och Kultti (2019). Lekresponsiv undervisning tar avstamp i Lev Vygotskij sociokulturella teori (Säljö, 2014) som handlar om att social interaktion genom stöttning i form av kulturella redskap främjar utveckling och lärande. Studien visar att några förskollärare integrerar lek och undervisning och att dessa går parallellt i utbildningen. De använder sig av både planerad och spontan undervisning som utgår från barnens intressen och behov i väl genomtänkta miljöer med anpassat material. Det är främst i barnens egeninitierade lekar som den spontana undervisningen sker. I lekarna som är introducerade av förskollärare sker oftast planerad undervisning men som anpassar sig efter barnen. I såväl planerad som spontan undervisning strävar förskollärarna efter att inta ett barnperspektiv och närma sig barns perspektiv.

Research claims that fourth grade teachers avoid working with language development in subject teaching. The purpose of this study is therefore to examine whether this hypothesis is confirmed in practice, and in that case analyze how the teachers work with language and subject concepts in the society-oriented subjects. Furthermore, the purpose is to examine teachers’ perceptions and challenges within the subject. The study will therefore answer the following questions:  -        How do middle school teachers work to promote students' language development while developing society-oriented subject knowledge?   -        What challenges do teachers experience when working with language and concepts in the society-oriented subjects?  The questions are answered by two qualitative methods, teacher interviews and classroom observations. The observations focuson answering the first question by examining the teachers work with contextualization, interaction and scaffolding. However, the interviews aim to answer the second question of the study, with a focus on the teachers’ experiences. Furthermore, the theoretical framework is based on Lev Vygotsky's sociocultural perspective that assumes that learning is a social and communicative process. The result shows that all teachers work with language but to a small extent, and that this was due to the teachers having great difficulty working with this subject area. In other words, the results showed that they had the biggest difficulties with contextualization.

The thesis aims to mesh narrative theory with theory of empathy in a study of two novels by Graham Greene, A Gun for Sale (1936) and Brighton Rock (1938), where the use of narrative building blocks from the crime thriller genre and the empathy that the characters may evoke are analysed. The second aim is to discuss how to implement the rather complex works of Graham Greene in the EFL classroom. The key analytical devices for this essay are narratology and empathy, particularly difficult empathy. Narrative scaffolding helps students to discern recurring themes, character types and functions different in narratives, thus enabling them to transfer reading experiences to other texts as well. This thesis argues that Greene’s A Gun for Sale and Brighton Rock are useable in the EFL classroom, not despite, but because their great complexity, as discussions of difficult empathy in villainous characters and moral dilemmas will help develop fundamental values such as empathy and understanding of others, thus widening students’ understanding of both different kinds of literature and the world in which they live.

Syftet med studien är att med hjälp av nationell och internationell tidigare forskning kartlägga lärares undervisning i skrivandet i grundskolans tidigare år F–3. Studien är en systematisk litteraturstudie och tar sin utgångspunkt i de centrala begreppen: skrivande, undervisningsmetoder, språklig medvetenhet och stöttning. De databaserna som har använts är den nationella databasen SwePub, den internationella databasen ERIC och Google Scholar för att få publikationer inom det valde området. Det valde materialet består av 19 publikationer varav 11 internationella och 8 nationella. En innehållsanalys användes för att analysera materialet som resulterade i att 11 underkategorier skapades. Resultatet visar att lärare undervisar bokstäver, ord, meningar och genrer med hjälp av olika metoder, till exempel lekar, multimodalitet, teater, LTG-metod i skrivundervisningen. Det sammanställda resultatet visar att användning av dessa skrivundervisningsmetoder utvecklar elevernas kunskaper i skrivandet.

The aim of this study is to show how teachers plan for whole class discussions during problem solving lessons in years 4–6. The study has conducted interviews with five teachers who teach maths in years 4-6. The interviews were done both online and in person. To reach the goal of this study, I used five practices that Stein et.al has created to analyse my result and to come to a conclusion. In this study, I have used previous research about problem solving to help me understand my questions and to reach my aim. To help me analyse my results, I initially did a text analysis, and then, I did a content analysis. I used five practices by Stein et.al for my theory; these five practices can be used as a guideline for teachers when they are planning for problem solving lessons. The conclusion of this study is that teachers try to plan for whole class discussions during problem solving lessons, but they do not all the steps in the practice that Stein et.al has created. / <p>Matematik</p>

Syftet med den här studien är att undersöka vad ämneslärare säger att de gör för anpassningar för att stötta andraspråkselever i sin undervisning och deras tankar kring fortbildning inom ämnet. Vi vill också ta reda på genom vilka sätt den anpassningen och stöttningen sker. Metoden bestod av tolv semistrukturerade intervjuer med ämneslärare på två olika skolor. Resultatet visar att majoriteten av lärarna anpassar och stöttar i undervisningen för andraspråkselever. Detta skedde främst på språklig väg och genom multimodala inslag i undervisningen. Däremot kunde vi se att den anpassning som skedde inte var baserad på kunskaper om ämnet utan mer var på en försöksnivå. Detta berodde ofta på att de saknade kunskap om hur anpassning och stöttning för andraspråkselever bör gå till.

The need to prepare science teachers in South Africa to respond to a heterogenous language and literacies context where multilingualism is the norm and where school conditions may shift rapidly is urgent. However, students arrive at university with varying resources and some, due to historical inequality, may not be able to meet the academic literacies demands of the university courses for which they register, and are often institutionally described as “at risk” or underprepared. Drawing on academic literacies and decoloniality theorising, this study examines the apprenticeship into the coloniality of schooling for African language speaking students locating deficit, not in the students but in the lingering colonial ideologies of language and literacy in the schooling and higher education systems. The research uses a qualitative approach and is a case study in the form of a participant intervention that addresses the academic and multiliteracies challenges faced by five African language speakers registered for a one-year Postgraduate Certificate in Education (PGCE) in science education at an elite English medium university in South Africa. I also consider whether taking a decolonial approach to academic literacies could expand the students' repertoires of practice and their production of texts in the PGCE programme. In addition, I investigate the participants' early experiences of coloniality in education; the academic and multimodal practices needed by student teachers; how African languages could be used as a resource for learning; and the role spaces outside of the university campus played in developing students' identities as science teachers and in their construction of multimodal repertoires. The theoretical framework draws on decolonial theory (Mignolo 2007; Quijano 2007; Ngugi wa ‘Thiongo 1986) and a social practices approach to academic literacies (Street 1985; Lillis 2001; New Literacy Studies 1993 and the Pedagogy of Multiliteracies; and multimodality e.g. New London Group 2000). The research findings show how African language speaking students' learning and literacies experiences from school to university continue to be shaped by coloniality, specifically the use of English as the language of instruction. Additional findings consider the specific knowledge and experiences student teachers require to successfully navigate university courses and professional practice; and what practices the demystification of academic literacies knowledge entails in a teacher education course. Taking a decolonial approach to academic literacies repositioned the students as capable and demonstrated that the problem lay not with the students, but with the system specifically under-resourced educational practices such as multimodal learning and academic literacies and continuing colonial ideologies of language and literacy.

Det finns olika former av samverkan i gymnasiesärskolan. En hel del forskning finns om samverkan mellan professionella i skolan samt mellan lärare och elever men inte lika många som rör relationen mellan elevassistenter och elever. Studiens syfte var att ta reda på hur samverkan mellan elever och elevassistenter upplevs av elever och elevassistenter och hur parterna upplever elevassistentens yrkesroll. Studien genomfördes genom kvalitativa forskningsintervjuer. Sju elever med intellektuell funktionsnedsättning i kombination med dövhet, hörselskada och/eller synnedsättning samt sju elevassistenter intervjuades. Intervjuerna genomfördes antingen med tal eller teckenspråk. Forskningsfrågorna berör härmed relationen mellan eleverna och elevassistenterna där det kan handla om kommunikationen med elever som har dubbla samt trippla funktionsnedsättningar. Kommunikationen med elever som har hörselnedsättning/dövhet kan ske genom teckenspråk, tecken som stöd eller/och med hörseltekniska hjälpmedel som hörselteknik med t-slinga. Resultatet följs upp med en kvalitativ tematisk analys med stöd av Biestas teori om utbildningens syfte samt Radfords teori om scaffolding. Biestas teori synliggör socialiseringen där eleverna lär sig genom/med assistenterna vilket gör att de vågar utforska 3omvärlden och kan leda till självinsikt och självkännedom även kallad subjektifiering. Radford belyser olika scaffolding-roller: reparationsrollen, stödrollen samt heuristiska rollen. Resultatet visar att elevassistentens arbetsområde är brett vilket speglar elevernas förväntningar och upplevelser av elevassistentens närvaro. Elevassistenten ska ge socialt stöd, pedagogisk samt fokuserande stöttning. Det finns en önskan från en del av eleverna om ett “lära känna varandra”-samtal där eleven diskuterar med elevassistenten om elevens behov. Elevassistenterna nämner oftare än eleverna om elevassistentens samarbete med lärare som en del av yrkesrollen. Några slutsatser är att eleverna skulle kunna få mer inflytande i hur stöttningen ska utformas men trots det så är elevernas och elevassistenternas syn på elevassistentens yrkesroll tämligen samstämmig. Framtida studier kan inkludera lärare, som informantgrupp, då flera elevassistenter ansåg att lärare kan påverka hur elevassistentens yrkesroll kan se ut.

Detta är en kvalitativ studie som undersöker hur barnens intressen, tankar och idéer ingår i det tematiska arbetet i svenska förskolor. Syftet med denna studie är att förstå hur förskollärare arbetar för att möjliggöra barns inflytande och deltagande i det tematiska arbetet i förskolan. Detta kommer vi att analysera genom det relationella perspektivet med kompletterande centrala begrepp. Syftet kommer att besvaras med följande frågor:• Hur arbetas teman fram i förskoleverksamheten?• Hur tar pedagogerna vara på barnens intressen, tankar och idéer idet tematiska arbetet?• Hur ser pedagogerna på det tematiska arbetet?Vår studie är en kvalitativ studie där intervjuer har använts som metod för att ta reda på hur förskollärare arbetar med barns inflytande och deltagande i det tematiska arbetet. Från resultatet kan vi se att utformningen av det tematiska arbetet varierar i de olika kommuner där förskolorna är belägna. Oavsett hur uppstarten ser ut, är barnens intressen alltid i fokus och får chans till inflytande i det tematiska arbetet. För att göra det lättare för både barn och förskollärare valde samtliga avdelningar att arbeta i smågrupper. Detta främjar ett säkert klimat där varje barn får en chans att uttrycka sig. Resultatet visade också att förskollärarna anser att det tematiska arbetet är ett verktyg för att hålla barnen intresserade och göra aktiviteterna meningsfulla genom att koppla dessa till ett visst tema. De poängterar också komplexiteten i att involvera alla barnens intressen i aktiviteterna. Flera av förskollärarna betonar vikten av att skapa goda relationer med barnen och att det är grunden för ett roligt och utvecklande arbetssätt. / This is a qualitative study that examines how the children's interests, thoughts and ideas are included in the thematic work in Swedish preschools. The purpose of this study is to understand how preschool teacher’s work to enable children’s influence and participation in the thematic work in preschool, which we will analyze by using the relational perspective with complementary concepts. The purpose will be answered by following questions:• How are themes developed in preschool activities?• How does preschool teacher’s include children’s interests, thoughts and ideas inthe thematic work?• What is the preschool teacher’s view on the thematic work?Our study is a qualitative study where interviews have been used as a method in order to find out how preschool teacher’s work with children’s influence and participation in the thematic work. From the result we can see that the design of the thematic work varies in the different towns in which the preschools are located. No matter what the start-up looks like, the children’s interests are always in focus and gets a large influence in the thematic work. To make it easier for both children and preschool teacher’s, all departments chose to work in small groups. This promotes a safe climate where every child gets a chance to express themselves. The result also showed that preschool teacher’s considers the thematic work being a tool to keep the children interested and making the activities meaningful by connecting the activities to a certain theme. They also point out the complexity of involving all of the children's interests equally in the activities. Several of the preschool teacher’s emphasize the importance of creating good relationships with the children and that it is the basis for a fun and developing way of working.

A rubric specifically for speaking skills was recently implemented and practiced in an English classroom for grade 6, in a school in the south of Sweden. The predetermined effected results of how the rubric works is debated among many schools and researchers, but no research have been done on the actually effects specifically in this area recently. Therefore, the overall aim for this study is to analyse how this specific tool for the spoken language learning works in practice. The study includes theory and previous research, which will be presented and moreover discussed in relation to the findings. Semi-structured interviews will be used and the participants are two teachers who teached year 6 at the same school in a city in the south of Sweden; both used the rubric in the English classroom. I investigated why and how it was implemented and used in the English classroom. Moreover, I answered the questions of what kind of rubric was used; and by comparing the rubric to the knowledge requirement in the syllabus, I determined how it outlined the knowledge requirements. In addition, by analysing the teachers’ answers, I investigated how the rubric affected the students’ learning and how it facilitated the learners’ self-awareness of their language development. The conclusion demonstrates that the rubric for speaking skills is beneficial for the majority of the students, but it has a negative effect on the students who are on a lower knowledge level than the rubric includes.