Denna studie har som syfte att se var och i vilka sammanhang, barn i förskoleåldern menar att de lär sig läsa och skriva. I denna studie behandlar vi sju barns berättelser om vem som spelar störst roll för deras läs- och skrivutveckling, hur de lär sig skriva samt var och i vilka sammanhang de lär sig. Kvalitativ metod, med intervjuer av sju barn ligger till grund för resultat- och analysarbetet, som i denna studie främst visade på att de deltagande barnen lär sig i mötet med sina viktiga andra för att utvecklas till läsande och skrivande individer. Det är också viktigt att poängtera att barns lärande inte startar vid en viss ålder, utan sker kontinuerligt och läs- och skrivutvecklingen börjar i nästan alla fall redan i förskoleåldern (Fast 2011, s. 38f). Denna studie är ett komplement till tidigare genomförda studier, men här utgår vi främst från barnens perspektiv för att försöka fylla det tomrum vi tyckte verkade finnas inom forskningsområdet. Genom intervjuerna med barnen kom vi fram till de resultat som behandlas och analyseras i det fjärde kapitlet. Resultaten av vår studie visar att de intervjuade barnen beskriver att de lär sig mest hemma, tillsammans med familjemedlemmar och andra som står barnen nära, snarare än i förskolan. Resultaten visade också att barnen lär sig genom scaffolding. Barnens sociokulturella kapital gör att det finns skillnader dem emellan. De barn som medverkar i studien, och som fått erfara läsning och skrivning hemma, är också de barn som deltar i vår studie. Till exempel föräldrar verkar således ha en viktig roll för barnens läs- och skrivutveckling. Flera av barnen beskriver sina syskon och/eller föräldrar som viktiga personer som hjälpt dem att utveckla sitt läsande och skrivande. Resultaten från studien förankrar vi i den sociokulturella teorin, där man ser på lärande och kunskap som något som uppstår mellan individer, då vi finner den användbar för att förstå barns syn på sin egen läs- och skrivutveckling.

Vår undersökning handlar om konflikter, konflikthantering samt språkets betydelse för att lösa konflikter. Syftet med själva undersökningen är hur pedagoger ser på konflikter i skola och förskola och hur dessa hanteras. Med pedagoger menas förskollärare, fritidspedagoger och grundskollärare. Även språkets betydelse för att hantera konflikter är centrala företeelser i vår undersökning. Vårt arbete struktureras via kvalitativa intervjuer. Pedagogerna i förskola och skola intervjuar vi för att ta reda på hur de arbetar för att hantera konflikter och hur de ser på språkets betydelse för att barnen ska kunna lösa konflikter. I intervjuerna framkommer att pedagogerna arbetar för att utveckla barns verbalspråk samt att ge barnen strategier för att lösa konflikter. I vår undersökning använder vi oss bland annat av teoretiska begrepp såsom Vygotskijs proximala utvecklingszon, Dysthes teori om det flerstämmiga klassrummet och hennes tolkning av Bakhtins begrepp dialogism, Szklarskis konflikthanteringsmodell samt Kolfjords teori om medling. Slutsatser som vi drar av denna undersökning är vikten av att ge barnen strategier och verktyg för att hantera konflikter verbalt, vikten av att som pedagog själv vara en förebild och ”leva som man lär”, samt att ge barnen språkliga redskap för att utveckla förmågor att hantera konflikter konstruktivt.

Scaffolding proteins belonging to the Membrane Associated GUanylate Kinase (MAGUK) superfamily function as adaptors linking cytoplasmic and cell surface proteins to the cytoskeleton to regulate cell-cell adhesion, cell-cell communication and signal transduction. We have identified a novel Drosophila MAGUK member, Varicose (Vari), the homologue of vertebrate scaffolding protein PALS2. Similar to its vertebrate counterpart, Varicose localizes to pleated Septate Junctions (pSJs) of all embryonic, ectodermally derived epithelia and peripheral glia. In vari mutants, essential SJ proteins NeurexinIV and FasciclinIII are mislocalized basally and the cells develop a leaky paracellular seal. Localization of SJ protein Discs Large is not affected, indicating Vari is not involved in cell polarization. In addition, vari mutants display irregular tracheal tube diameters and have reduced lumenal protein accumulation suggesting involvement in tracheal morphogenesis. We found that Vari is distributed in the cytoplasm of optic lobe neuroepithelium and is required for proper ommatidial patterning. As well, Vari is expressed in a subset of neuroblasts and differentiated neurons of the nervous system. We also present a novel MAGUK function in wing hair alignment during adult morphogenesis. We conclude that Varicose is involved in scaffold assembly at the SJ and has a role in patterning adult epithelia and in nervous system development. / Thesis / Doctor of Philosophy (PhD)

Denna studie fokuserar förskollärarens upplevelser och erfarenheter när det gäller inkluderingen av barn som är i behov av särskilt stöd. För att få fram ett resultat har jag gjort sex kvalitativa intervjuer med sex förskollärare. Genom intervjuerna har jag besvarat mina frågeställningar:” Vilken kunskap har förskollärare om barn i behov av särskilt stöd och varifrån kommer denna kunskap?” samt ”Hur beskriver förskollärare sitt arbete med att kunna inkludera barn som är i behov av särskilt stöd i förskolans verksamhet?” Studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet. Två centrala begrepp inom det sociokulturella perspektivet används i analysen av insamlad information: proximala utvecklingszonen och scaffolding. Resultatet visar att det finns ett behov av mer utbildning och fortbildning för förskollärare för att stärka deras kunskap om att stödja barn i behov av särskilt stöd. Vidare visar resultaten att genom att använda olika strategier och anpassningar kan pedagogerna skapa en inkluderande miljö som främjar barnens delaktighet och lärande. Dessa insatser leder till att barnen med särskilda behov aktivt kan delta i förskolansverksamhet. Resultatet visar att förskollärarna möter flera utmaningar och svårigheter i sitt arbete med att inkludera barn i behov av särskilt stöd. Bristande kunskap och kompetens inom området och osäkerhet kring identifiering av barnens behov samt lämpliga stödinsatser, framstår som några av de största utmaningarna. Kommunens ekonomi och resursbrist förefaller vara en betydande utmaning för förskollärare när det gäller inkludering av barn i behov av särskilt stöd. Detta är särskilt utmanande när det finns stora barngrupper och många olika behov att hantera. Individuellt stöd till barn med särskilda behov blir då svårt att erbjuda på grund av tidsbrist och begränsade resurser. Resultatet visar också att samarbete mellan pedagoger, föräldrar och andra professionella är en viktig faktor för att lyckas med inkluderingsarbetet.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur ett stöttande arbetssätt utvecklar barns ämneskunskaper i undervisning om flyta och sjunka som fenomen. I studien deltog förskolebarn i åldrarna två till fem år, som gick på en åldersblandad avdelning i en förskola i Mellansverige. Studien omfattade en undervisningsdesign av lärandeobjektet flyta/sjunka där barnen delades in i två olika grupper. Barnen undersökte fenomenet i ett praktiskt experiment genom att använda sig utav genomskinliga petflaskor fyllda med fyra olika innehåll. Tre av barnen fick ett stöttande arbetssätt i ett systematiskt undersökande, medan de andra tre barnen fick utforska fenomenet på egen hand. Det empiriska datamaterialet bestod av videoupptagningar som sammanställdes och analyserades kvalitativt. Det teoretiska ramverket som användes var den sociokulturella teorin, för att tolka hur barnen uttryckte sin förståelse för det fysikaliska fenomenet. Vi utförde en tematisk analys av vår empiri. Resultatet visade att förskollärarnas förhållningssätt under undervisningen hade påverkan på barnens naturvetenskapliga ämneskunskap. Barnen som fick ett stöttande arbetssätt visade sin förståelse för fenomenet genom att uttrycka de naturvetenskapliga begreppen. Barnen som utforskade på egen hand visade att de hade tidigare erfarenheter av fenomenet, men utvecklade ingen ny ämneskunskap. I tillägg visade sig förskollärarnas förhållningssätt även påverka barnens möjligheter att kunna arbeta med systematiska undersökningar, i form av att barnen ställde hypoteser och diskuterade resultatet. / The purpose of the study is to contribute to our knowledge about how a supportive teaching approach helps develop children's scientific understanding and scientific competence during a hands-on activity about floating and sinking. The study involved two-to five-year-old preschool children in an age-mixed preschool in central Sweden. The children were divided into two separate groups. For this study we designed a lesson on the physical phenomenon of floating and sinking that included a hands-on activity. In this activity, children investigated the phenomenon in a practical experiment using transparent pet bottles filled with four different contents. Three of the children had a supportive teaching approach in a systematic investigation, while the other three children were allowed to explore the phenomenon on their own. The empirical data material consisted of video recordings which were analysed qualitatively. The theoretical framework, the sociocultural theory was used to interpret how the children expressed their understanding of the physical phenomenon. We performed a thematic analysis of our empirical data. The results show that the preschool teachers' approach during teaching had an impact on the children's scientific subject knowledge. The children who had a supportive teaching approach showed that they had knowledge about the phenomena by expressing the scientific concepts. The children who investigated on their own showed that they had experience of the phenomena, but they didn’t develop any new knowledge. In addition, the preschool teachers' attitudes also proved to affect the children's opportunities to work with systematic investigations, by using hypotheses and discuss the results.

English language learning materials take a central role in Swedish secondary schools. The curriculum in Sweden advocates for communicative language teaching where students are expected to produce language in various contexts without restriction. There is much prior research on different textbooks used in Sweden. However, there has been limited analysis of how well a textbook aligns with the curriculum in terms of compliance with CLT expectations particularly for productive skills. As CLT preaches free production, it is important for teachers to know which books to choose for their courses to successfully incorporate the material to improve their students’ productive skills in various contexts. This study analysed Focus on English 8 which consists of a textbook and a workbook to shed some light on to what degree this textbook follows the Swedish curriculum with a focus on CLT aspects. This was done by using a mixed methods content analysis by conducting both a quantitative and qualitative analysis. The quantitative analysis was done by counting the amount of controlled to uncontrolled exercises in the textbook and workbook. In contrast, the qualitative analysis focused on the scaffolding present in the production exercises. Results show that while the book adheres to the curriculum, the textbook and workbook by themselves do not sufficiently facilitate free production. Thus, several steps outside the teaching materials need to be taken to encourage students to freely produce the language.

No description available.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur ett inkluderande arbetssätt kan framstå i svenskundervisningen på lågstadiet ur ett lärarperspektiv och hur inkluderingen samspelar med målsättningen en skola för alla. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet där man antar att lärande sker i samspel med andra, liksom från Asp-Onsjös tre inkluderingsaspekter: rumslig, didaktisk och social. Frågeställningarna besvaras genom intervjuer med lärare på lågstadiet. Svaren har sammanställts utifrån en innehållsanalys med fokus på de tre aspekterna av inkludering. Resultaten visar att det uppstår dilemman inom de tre inkluderingsperspektiven eftersom de kan krocka med varandra. Dessa dilemman blir extra tydliga när skolan sätter in individuella åtgärder för att erbjuda en likvärdig utbildning. I resultatet framkommer också att det finns hinder för att inkluderingen ska vara överensstämmande med målsättningen en skola för alla. Aspekter såsom tid, kompetens och skolledningens roll har visat sig avgörande för hur väl målsättningen kan nås och samtliga elever bli inkluderade.

No description available.

I denna kvalitativa studie har F–3 lärares arbetssätt med högläsning studerats. Syftet med studien var att skapa en djupare förståelse för hur lärare kan integrera högläsning i undervisningen, samt på vilka sätt lärare kan arbeta med högläsning för att främja elevernas hörförståelse. Studiens teoretiska bakgrund bygger på det sociokulturella perspektivet på lärande, vilket betonar att kunskap konstrueras genom social interaktion. Undersökningen har genomförts genom användning av semistrukturerade intervjuer där tio informanter har deltagit. Resultatet visar att lärarna aktivt integrerar högläsning i sin undervisning för att främja elevernas hörförståelse. Genom användning av olika pedagogiska strategier såsom att ställa frågor innan, under och efter högläsningen, strävar lärarna efter att säkerställa elevernas förståelse av textinnehållet. Dessutom visar resultaten att lärarna använder flera metoder för att väcka elevernas intresse för högläsning.