Utvecklingsarbetets mål bygger på att introducera och inspirera till ett filmskapande arbetssätt på fritidshemmet samt att inspirera elever till att producera egna filmer. Studien belyser vikten av elevers egen mediaproduktion i dagens digitala samhälle och visar att filmskapande kan vara en drivkraft i barns lärande och lek. Fokus riktas mot ett utforskande arbetssätt i elevgrupper med inspiration av Filmrikets (2024) filmskola. Utvecklingsarbetet har genomförts på två fritidshem i södra Sverige med aktionsforskning som metodansats. Med stöd av en aktionsforskningsmodell planerades och genomfördes sex aktioner mellan vecka 10-17 under vårterminen 2024. Deltagande observation, intervjuer med barn samt loggboksanteckningar är metodiska tillvägagångssätt. Analysarbetet har skett med stöd av begreppet scaffolding från sociokulturell teori. Resultaten visar att samarbete, både mellan lärare och elever, är av vikt för att lyckas med större projekt samt att olika åldrar behöver olika mycket stöd med filmskapande. Vi diskuterar även framgångsfaktorer med filmskapande på fritidshem vilka är tydliga rutiner, välplanerat upplägg och att genomföra aktiviteten tidigt på eftermiddagen.

This thesis investigates the use of scaffolding techniques in video game design to increase player engagement and satisfy psychological needs as defined by self-determination theory (SDT). It focuses on how games use scaffolding mechanisms to improve player autonomy, competence, and relatedness—the three fundamental needs proposed by SDT as ways to promote intrinsic motivation. The study also examines self-scaffolding strategies employed by players, exploring how they independently leverage game features to meet their psychological needs. Through case studies on games including Hearthstone, Magic: the Gathering Arena, and Path of Exile, the research analyzes the application of scaffolding and self-scaffolding using formal analysis of game tutorials and systems, as well as discourse analysis of player and specialist discussions about these aspects. The findings indicate that Hearthstone's tutorial, which effectively uses scaffolding, is well received by players, while the scaffolding in Magic: the Gathering Arena is not as effective. Path of Exile's complex skill tree promotes self-scaffolding, highlighting the importance of self-directed learning in intricate game environments. The study concludes that effective scaffolding design is essential for onboarding players, but tutorials should be skippable to accommodate experienced players. At the same time, games should provide sufficient structure to guide player learning while allowing freedom for exploration, innovation, and self-directed learning.

Studiens syfte är att belysa hur elever i årskurs tre via en lektionsserie innehållande kroppsligtlärande lär sig om solsystemet. Fyra frågeställningar besvaras i studien: Hur beskriver elevernasolsystemet före och efter den planerade undervisningen? Hur kommunicerar eleverna medvarandra under den planerade undervisningen? Hur kan elevernas erfarenheter av kroppsrörelsei undervisning beskrivas av dem själva? Hur framträder kroppsligt lärande i den planeradeundervisningen? Sociokulturellt perspektiv är den teoretiska utgångspunkten i den här studien.Den här studien är en kvalitativ forskningsstudie som genomfördes med olikadatainsamlingsmetoder i form av en semistrukturerad fokusgruppsintervju, videoinspelningunder lektionsserien samt skapande av en tankekarta. Inspiration av en innehållsanalysanvändes för kodning och analysering av det insamlade materialet, vilket resulterade i femkategorier. Resultatet i studien visade att eleverna lärde sig med hjälp av varandra genomgestaltning av kroppen. Eleverna kunde ge mer komplexa beskrivningar och visade en störreförståelse för solsystemet efter undervisning med kroppsligt lärande. Eleverna interagerade påolika sätt, och en del av detta skedde bland annat genom att samtala med varandra för attmöjliggöra för varandras lärande i ett socialt samspel. Även kroppen användes som ett sätt attinteragera med varandra, vilket var fördelaktigt för eleverna som inte var lika muntligt aktiva.

This study aims to improve understanding of the developmental process of children's programming skills and their co-construction through interactions with the educational environment, particularly teachers. Extensive research has shown that programming can facilitate the development of various skills (Bati, 2021) and that programming learning is multimodal and contextually influenced (Kjällander et al., 2021). However, there is limited research on children's programming skill development (Jung & Won, 2018). Using the Dynamic Systems approach (Koopmans, 2020), this study describes the proximal process of children's programming skills development, with a focus on teacher scaffolding. Dynamic skills theory (Mascolo, 2020) is used to analyze children's programming skills development and code teacher scaffolding. The video-based participant observation uses as the primary data collection method due to the intricate nature of child-teacher interactions (Lebedeva, 2020). Supplementary paper and pencil records are used to capture contextual information not captured on video. State Space Grids (SSGs; Hollenstein, 2013) are used to analyze the collected data. Throughout the study, ethical considerations, including voluntary participation, informed consent, confidentiality, and compliance with the EU Data Protection Regulation (Regulation (EU) 2016/679, ”GDPR”), are strictly upheld. The results indicate that children increasingly use more complex programming skills over time and demonstrate improved mastery of the same skills. Simultaneously, teacher scaffolding support diminishes. The development of programming skills exhibits a web-like pattern. Moreover, the study reveals differences in children's programming skill development and teachers' scaffolding when using the programming tools with different affordances. This study provides a dynamic perspective to enhance understanding of children's programming skill development and offers valuable insights for guiding programming practices among children, assisting teachers in selecting appropriate programming tools and planning activities, and supporting intervention studies on children's digital skills and teacher training. Additionally, this study demonstrates the prospective use of SSGs in early childhood education research. / Syftet med studien är att öka förståelsen för utvecklingsprocessen för barns programmeringsförmågor och för deras co-konstruktion genom interaktion med utbildningsmiljön, särskilt med lärare. Tidigare forskning har visat att programmering kan förbättra utvecklingen av olika kompetenser (Bati, 2021) och att programmeringsinlärning är multimodal och kontextuellt påverkad (Kjällander et al., 2021). Det finns dock begränsad forskning om barns utveckling av programmeringsförmågor (Jung & Won, 2018). Genom att använda Dynamic Systems approach (Koopmans, 2020) beskrivs i den här studien den proximala processen för barns utveckling av programmeringsförmågor, med fokus på lärarens scaffolding. Dynamic skills theory (Mascolo, 2020) används för att analysera utvecklingen av barns programmeringsförmågor och kodar lärarens scaffolding. Den videobaserade deltagarobservationen fungerar som den primära datainsamlingsmetoden på grund av interaktionernas komplicerade natur mellan barn och lärare (Lebedeva, 2020). Kompletterande anteckningar med papper och penna användsför att fånga kontextuell information som inte samlas in på video. De insamlade data analyseras med hjälp av State Space Grids (SSGs, Hollenstein, 2013). Under hela studien följs strikt etiska överväganden, inklusive frivilligt deltagande, informerat samtycke, konfidentialitet och efterlevnad av EU:s dataskyddsförordning (Regulation (EU) 2016/679, "GDPR"). Resultaten visar att barnen med tiden använder sig av mer komplexa programmeringsförmågor och visar en förbättrad behärskning av samma förmågor. Samtidigt minskar lärarens scaffolding. Utvecklingen av programmeringsförmågor uppvisar ett webbliknande mönster. Dessutom visar studien på skillnader i barnens utveckling av programmeringsförmågor och lärarens scaffolding när de använder programmeringsverktyg med olika affordances. Denna studie bidrar med ett dynamiskt perspektiv för att öka förståelsen för barns utveckling av programmeringsförmågor och erbjuder värdefulla insikter för att vägleda barnens programmeringspraktiker, hjälpa lärare att välja lämpliga programmeringsverktyg och planera programmeringsaktiviteter samt stödja interventionsstudier om barns digitala kompetens och lärarutbildning. Dessutom visar den här studien att SSGs kan användas i framtiden inom forskning om förskoledidaktik.

The main purpose of this essay is to study how classroom interaction can take place in a class for Second Language Learners (SLL).1 I have applied a case study methodology on a linguistic method used by a Teacher in Swedish as Second Language working on a primary school situated in the Southern suburbs of Stockholm. The learning method is based on extensive reading of books which comprehend several learning techniques organized into a process that support the development of linguistic skills such as discussing in a group, writing, reading and thinking in a second language. The methodology applied is based on observations, on an interview with a Teacher in Swedish as Second Language and on a questionnaire answered by 11 students that participated on “Boksamtal”. Based on a theoretical framework about socio cultural theories on learning and scaffolding,2 I attempt to integrate theory and practice to investigate how the Teacher succeed on applying effective methods for second language learning. Through the analyses of the data is also my intention to emphasize the advantages and disadvantages of such a method. In order to clarify the analysis I have identified two different kind of scaffolding: the Teacher-Student interaction and the scaffolding that creates through the learning methods on “Boksamtal”. The results of the analysis shows that a school organization that affirms the student’s identities, has a well organized program based on context-embedded teaching with a combination of different forms of scaffolding succeed to generate critical language awareness and cognitive skills. On the other hand I found several points that are worth attention such as the a lack of cooperation between the mother tongue Teachers and the other Teachers of the school, and the importance of choosing appropriated books on which the students can easily relate to. Furthermore I found two points that need deeper reflection, which strategies can be used for shy students that do not produce a word and how can the school find adequate support for a second language student born in Sweden who has not attained the expected level. 1 Cummins 2001: 3262 Gibbons 2006: 29

In the following study the author compares two methods of teaching history, the thematic approach and a more traditional chronological approach. Aiming at distinguishing the perceived notions of strength and weaknesses of each method, from the perspective of teaching, the author uses semi-structural interviews with four teachers in order to shed light on the reasons why each method is chosen. The perceptions of the thematical and chronological method in teaching history are further compared with the result in students’ grades. The result shows that the thematic method is perceived as being better at teaching the student about causality and different understandings of changes in history, which would have positive impact on higher grades. However it was also looked upon as being more demanding of previous knowledge for the student. Therefore teachers would choose the chronological approach if they saw that the necessary previous knowledge was lacking in the class. The grades of different classes showed however that the perceived relation between method and learning can’t be confirmed, but that great difference in grades where found among classes of the same method. Even if the classes of the thematic method shows slightly higher grades then the classes of the chronological method it might be the result of difference in previous knowledge among classes which motivates the choice of method, more than it is the result of the method itself.

Denna studies syfte är att undersöka om, och i så fall vilka, stöttande strategier som framträder i den planerade matematikundervisningen i förskolan. Det är en jämförande studie mellan det pedagogiska arbetssättet learning study och de pedagogiska arbetssätt som används enligt Maria Montessoris idéer, samt i förskolorna i Reggio Emilia i Italien. Genom platsbaserade observationer på tre olika förskolor, belägna i norra Stockholmsområdet, har material samlats in med hjälp av anteckningar och ljudinspelningar. Det insamlade materialet ligger till grund för en analys ur teorin om relationella utvecklingssystem, med fokus på stöttande strategier inom ramen för denna teori. Studiens resultat indikerar att alla stöttande strategier framträder inom alla tre arbetssätt, fast i varierande mängd. Social stöttning framträder mest inom learning study, ekologisk stöttning är mer framträdande inom montessoriverksamheten och självstöttning är mest framträdande för arbetssättet enligt Reggio Emilia-pedagogiken. Slutsatser av denna studie är att stöttande strategier inom ramen för teorin om relationella utvecklingssystem, ger en mer helhetlig bild av de stöttande strategier som framträder under den planerade matematikundervisningen i förskolan, jämfört med vad den mer traditionella uppfattningen om stöttat lärande kan erbjuda. Därför bör dessa stöttande strategier läras ut till förskollärare och verksamma inom förskolan så att barn inom förskolans verksamhet kan få den bästa möjliga undervisningen.

I dagens globaliserade samhälle har den språkliga situationen inom svenska skolan förändrats markant de senaste åren och allt fler elever är flerspråkiga med olika förstaspråk. Som lärare är det viktigt att ta del av aktuell forskning för att på en vetenskaplig grund kunna göra val av arbetssätt för att utveckla kunskaper på ett inkluderande sätt hos alla elever. Syftet med den här empiriska studien är att öka kunskapen om transspråkande som arbetssätt för att stärka flerspråkiga elevers lärande. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes klassrumsobservationer och intervjuer med sex lärare i årskurs 4–6 på en mångkulturell skola. Resultatet av analysen visar att transspråkande arbetssätt påverkar flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling positivt. Genom att synliggöra elevers olika språk och kulturella erfarenheter samt använda dem som resurs i undervisningen utvecklas och stärks elevers identitet och självkänsla vilket i sin tur medför större motivation och engagemang bland eleverna. Transspråkande arbetssätt ger elever möjlighet att använda alla sina språk som resurs för sitt lärande och de kan på så sätt utveckla sina språk- och ämneskunskaper parallellt. För att kunna uppnå en effektiv transspråkande undervisning krävs dock en medvetenhet kring arbetssättet där flera olika aktörer inom skolans verksamhet behöver integreras med varandra. / In today’s globalized society, the linguistic situation within the Swedish school has changed significantly in recent years and more and more students are multilingual with different first languages. As a teacher, it is important to take part of current research in order to create a scientific basis for choosing teaching approaches to develop knowledge in an inclusive way for all students. The purpose of this empirical study is to increase knowledge about translanguaging as a teaching approach to strengthen multilingual students’ learning. To answer the research questions of this study, classroom observations and interviews were conducted with six teachers in grades 4–6 at a multicultural school. The results of the analysis show that translanguaging approaches have a positive effect on multilingual students’ language and knowledge development. By acknowledging the students’ different languages and cultural experiences and using them as a resource in the teaching, students’ identity and self-esteem are developed and strengthened, which in turn leads to greater motivation and engagement among the students. Translanguaging approaches give students the opportunity to use all of their languages as a resource for learning and they can thereby develop both their language as well as their subject knowledge simultaneously. In order to achieve an effective translanguaging teaching, it is however crucial to have an awareness of the teaching approach where several different educators within the school need to be integrated with each other.

Denna studie baseras på elevers skrivande av berättande texter i ämnet svenska från årskurs 5 och 6. Syftet var att undersöka hur lärare kan arbeta stöttande för både låg- och högpresterande elever i arbetet med skrivande av genretexter. Vidare ville vi undersöka vilka utmärkande drag vi kunde finna i låg- respektive högpresterande elevers berättande texter och hur lärare beskriver sin undervisning i förhållande till begreppen inkludering samt differentiering. I studien analyserades 16 elevtexter från de utvalda elevgrupperna, Fyra lärare till dessa elever har intervjuats för att få ta del av deras tankar om undervisningen. Studien baseras på genrepedagogiken med tillhörande bakomliggande teorier, inklusive den sociokulturella teorins scaffolding- och ZPD-begrepp samt systemisk funktionell grammatik. Intervjun undersöks även i relation till begreppen inkluderande och differentierande undervisning samt hur det används i arbetet med eleverna. I resultatet från textanalysen kunde vi se att den största skillnaden mellan de två elevgrupperna var berättelsens händelseförlopp vilket bidrog till diskussionen om grammatiska orsaker. I intervjun beskrev lärarna att de använder sig av explicit undervisning och formativ feedback med ZPD som utgångsläge, vilka utgjorde deövergripande teman som var mest jämförbara med genrepedagogikens stöttning. Lärarna strävade efter att eleverna skulle kunna arbeta med samma uppgifter så långt som möjligt och fokuserade på att anpassa kraven efter elevernas förmågor. Det visade sig att lärarna undervisade något mer differentierande än de själva var medvetna om då vissa av deras kommentarer om inkluderande undervisning även kan kopplas till differentierad undervisning.

When designing a bridge it is of high importance that the geometry for the cross section is optimized for the structure. This is partly due to the influence of the amount of material needed and its impact on the budget and environment. The influence of choosing the right amount of each material lies in the unit-price of the different material, where they can differ significantly. The Swedish Transport Administration, Trafikverket, has ordered the construction of Stockholm Bypass which is one of Swedens largest infrastructure project and is valued to 27.6 billion SEK according to the price index of the year 2009. The infrastructure project is divided into multiple projects where one of them is assigned to Implenia and Veidekke through a joint venture (Joint venture Hjulsta, JVH) and is valued to nearly 800 MSEK. The reference bridge that is used in the analysis of the master’s thesis is a part of the project. The aim of this masters thesis was to analyze and compare the two construction methods, mov- able scaffolding system (MSS) and incremental launching for the reference bridge with respect to amount post-tensioning and slenderness. Furthermore, an economical comparison between the two construction methods was carried out based on the obtained results. The analysis of the MSS was carried out by modeling the reference bridge structure in the finite element software SOFiSTiK AG. The bridge was modeled with different cross section height, i.e. different slenderness where the optimal amount of post-tension tendons could be determined by iteration until stress conditions from the Eurocode were fulfilled. For the incremental launching method, a numerical analysis was performed. The optimal amount of required post-tensioning was evaluated in the construction stages and final stages with different construction heights i.e. different values of slenderness. A cost analysis was also performed where the aim was to analyze how the total cost of the construc- tion of the bridge would be influenced by the different slenderness of the bridge as a comparison for the two construction methods. This was done by dividing the costs into fixed costs and variable costs. The results showed that the structural rigidity had a large influence on the required amount of prestressing steel for both construction methods. In other words, the smaller the cross section the more prestressing steel was required. Incremental launching proved to require a much greater amount of (PT) tendons compared to the MSS although the identical cross sections and properties for both methods, except for the PT. The prestressing for incremental launching is generally by centrical prestressing during the construction stages. A intersection point was obtained in the cost analysis for the construction methods. The incremental launching was the cheaper solution for slenderness smaller than the intersection point at slenderness between 17 and 18. The MSS was cheaper than the incremental launching for slenderness larger than the intersection point. / Vid dimensionering av tvärsektioner i broar är det av stor vikt att optimera geometrin avseende materialåtgång då mängden material har stor på verkan på ett projekts budget samt miljö. Eftersom konstruktioner ofta består av olika byggnadsmaterial gäller det vid optimering att välja byggnadsmaterialen genom optimerad proportionalitet. Förbifart Stockholm, beställt av Trafikverket, är ett av Sveriges största infrastrukturprojekt och värderas till 27,6 miljarder kronor enligt 2009 års prisnivå. Infrastrukturprojektet är uppdelat i flera mindre entreprenader eller så kallade etapper. Den entreprenad som omfattar trafikplats Hjulsta Södra har blivit tilldelat till Implenia och Veidekke genom ett konsortium (Jointventure Hjulsta, JVH) och värderas till cirka 800 miljoner kronor. Den förspända betongbro som byggs i trafikplats Hjulsta ligger till grund för analysen i detta examensarbete och har använts som referens under vår studie. Syftet med examensarbete var att analysera och jämföra två de två olika produktionsmetoderna, Movable scaffolding system (MSS) och etappvis lansering med hänsyn till erforderlig mängd förspänningskablar och slankhet. Vidare, baserat på erhållna resultat, utfördes en ekonomisk analys och jämförelse mellan produktionsmetoderna. Analysen av MSS utfördes genom att modellera brokonstruktionen i mjukvaruprogrammet SOFiSTiK AG som bygger på finita elementmetoder. Konstruktionen modellerades för olika slankheter, där slankheten definieras som kvoten mellan maximala spannlängden och brons tvärsnittshöjd. Spannlängden hölls konstant medan tvärsnittshöjden varierade för att erhålla olika slankheter. Den optimala slankheten bestämdes genom iterering av mängd förspänningskablar tills spänningsvillkoren var uppfyllda enligt Eurocode. För analysen av etappvis lansering utfördes en numerisk analys vars den optimala mängden förspänningskablar utvärderades i byggskedet (construction stages) samt i slutskedet (final stage). Analysen utfördes på samma sätt för de olika slankheterna. Slutligen genomfördes en konstandsanalys för de olika metoderna. Syftet var att jämföra hur den totala kostnaden för uppförandet av brokonstruktionen skiljde sig för de olika slankheterna. Jämförelsen genomfördes genom att dela upp de olika kostnaderna i fasta kostnader samt rörliga kostnader. Resultaten från analysen visade att den erforderliga mängd förspänningskablar som behövs i en förspänd betongbro är beroende av den strukturella styvheten i tvärsektionen. En högre slankhet, alltså lägre tvärsnittshöjd, ger lägre styvhet och därav mer erforderlig förspänningskablar. Etappvis lansering visade sig vara den metod som krävde mer mängd förspänningskablar. I resultaten för kostnadsanalysen uppmättes en skärningspunkt, för en slankhet mellan 17-18, mellan de två olika metoderna. För förspända betongbroar med slankhet lägre än skärningsupunkten vid 17-18 är etappvis lansering det billigare alternativet. För slankheter högre än 17-18 är MSS det mer ekonomiskt lönsamma alternativet.