This dissertation argues for the importance of prioritizing the student experience in music theory discourse, both in teaching practice and content. To achieve this, a student centered curriculum and methodology are proposed, using learning objectives that align with student experiences. The concept of music literacy is defined as the sum of undergraduate music theory experience. Bloom's Taxonomy is proposed as a means of delivery to ensure a student centered experience. The methodology and curriculum are based on the principles of student centered learning with an emphasis on personalized instruction and collaborative learning. The use of Bloom's Taxonomy as a framework for instruction and assessment ensures that learning objectives are aligned with student experiences. This approach aims to promote student success, enhance the relevancy of undergraduate music theory for contemporary students, and facilitate interdisciplinary learning from cognate disciplines. The dissertation concludes by highlighting the importance of prioritizing the student experience in music theory discourse and suggests further research to explore the potential of student centered learning in music theory education. / Music Theory

Vi är två lärarstudenter med inriktning modersmål som läser den sista terminen på VALutbildningen. I vårt examensarbete kände vi båda att vi ville skriva om ett viktigt ämne som ger oss kunskaper i vår yrkesroll som modersmålslärare. Därför anser vi att det vore intressant att undersöka genrepedagogik inom modersmål, särskilt elever som har en blandad kunskapsnivå.Syftet med vårt arbete är att undersöka resistens i genrepedagogiken i en kontext där elever har väldigt blandad kunskapsnivå i sina respektive modersmål. Vi har också valt att undersöka om modersmålslärares upplever att genrepedagogiken hjälper eller begränsar eleverna i detta sammanhang. I vår studie har vi använt kvalitativa intervjuer som metod för att samla in information från de modersmålslärare som varit involverade i vårt arbete. Vi har intervjuat fem legitimerade modersmålslärare som alla har erfarenhet av att arbeta med genrepedagogiken i sin utbildning. Vi har delat upp resultaten från dessa intervjuer efter genrepedagogikens teori och dess tre ben och därefter har vi analyserat dem för att svara på våra frågeställningar med hjälp av samma teoretiska ramverk. Resultatet av vår intervjuer visar att alla modersmålslärare anser att genrepedagogik delvis bidrar till användandet av trovärdigt material i deras undervisning, samt att det hjälper deras elever att utvecklas muntligt och skriftligt på sina modersmål. Analysen visar att cirkelmodellen ger eleverna möjlighet att förstå och skriva olika genretyper samt kan hjälpa eleverna att ta till sig nya kunskaper i ämnet och förbereda dem för nästa steg i inlärningsprocessen, men också att lärarna anser att cirkelmodellen i vissa sammanhang begränsar elevernas kreativitet. Detta sker särskilt när metoden rekommenderar användande av mallar och exempelskrivande. Vår analys av modersmålslärarens upplevelse indikerar att bristen på lektionstid och läromedel hindrar dem från att använda genrepedagogikens undervisningsform på det mest effektiva sättet. Även om lärarna skulle få möjlighet att jobba med alla stegen i genrepedagogik, kommer eleverna att tappa motivationen på grund av den långa tidsåtgången som genrepedagogiken kräver.

In order to provide equal education to students with autism spectrum disorder (ASD) in Swedish upper secondary English as a foreign language (EFL) classrooms, support must be provided that adapts to their strengths and needs regarding reading comprehension. Multiple studies show that many upper secondary students with ASD in Sweden do not meet the knowledge requirements for passing grades in English, and require support in reading comprehension. Through a systematic research review based on ten studies regarding reading comprehension for L2 students as well as students with ASD, this paper aims to investigate what current research says regarding how L2 students with ASD process text and also explores scaffolding tools and teaching methods used for developing reading comprehension. Further the findings are discussed in regard to the Swedish educational context. The results from the reviewed studies found four factors that can affect the reading comprehension of L2 students with ASD; namely: 1) individualistic problem-solving strategies, 2) working memory and main idea comprehension, 3) forms of scaffolding and teaching methods as well as 4) language proficiency. The discussion sheds light on how the way in which these four factors interplay when teaching reading comprehension to L2 students with ASD is relevant for teachers as it identifies the strengths of students with ASD through a resource perspective. Adaptations that could be implemented based on the results, align with Swedish policy documents. Thus, future interventional studies that combine the four factors found in the results could be significant for teachers working with EFL students with ASD.

Vi lever i ett mångkulturellt samhälle där förskolan ska ge varje enskilt barn förutsättningar att främja både barnets modersmål och det svenska språket. Syftet med föreliggande studie är att hur förskollärare beskriver att de främjar och arbetar med barn som har ett annat modersmål än svenska, utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Studien har använt en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med tre förskollärare. Denna studie visar hur förskollärare beskriver att de främjar flerspråkiga barns lärande genom att stötta och ge barnen tid att lära sig. Både genom att förskollärarna lägger tid på varje enskilt barn,men också att barnet får tid att förstå hur fysiska och intellektuella verktyg används. Studien poängterar även att förskollärare använder sig av fysiska och intellektuella verktyg som hjälpmedel för att utveckla flerspråkiga barns lärande. I studien lyfts hur förskollärarna beskriver att barnet lär sig det som miljön tillåter och uppmuntrar, vilket i relation till tidigare studier om flerspråkighet i förskolan ledde till en problematisering av den delade bilden av flerspråkighet. I slutsatsen poängteras vikten av att etablera perspektiv och öka medvetenhet om flerspråkighet i förskolan. Vilket ses som avgörande för att säkerställa att alla barn få möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.

Språket beskrivs som en central förmåga för lärandet som sker i skolan och i fritidshemmet. Undervisningen i fritidshemmet utgår från styrdokument så som läroplanen och Skollagen, där det framgår att elever ska ges möjlighet att utveckla sin språkliga förmåga. Det ska ske genom såväl lek, social interaktion som i den planerade undervisningen. Vidare har Skolinspektionen(2018) uppmärksammat brister i arbetet med språkutveckling i svenska fritidshem. Studien ämnar belysa de hinder och möjligheter för språkutvecklande arbetssätt fritidslärare och fritidspedagoger i verksamheten upplever. Vidare syftar studien till att synliggöra de strategier lärare och pedagoger använder för att främja utveckling av språk hos elever i fritidshemmet. Studien har utgått ifrån en kvalitativ datainsamlingsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna utfördes på tre olika fritidshem i Västra Götaland där sammanlagt sju respondenter deltog. Den insamlade datan analyserades utifrån en fenomenografisk analysmodell där empirin grupperades i olika teman utifrån studiens syfte och frågeställningar. Baserat på dessa teman kunde likheter och skillnader i respondenternas utsagor urskiljas. I studiens resultat framgår att stora barngrupper, brist på tid och anpassade lokaler kan försvåra och hindra språkutvecklande arbete i fritidshemmet. Vidare visar resultatet att brist på utbildad personal och personaltäthet påverkar möjligheterna för att arbeta språkfrämjande negativt. Vad gäller möjligheter i förhållande till språkutveckling benämns flerspråkiga kollegor som en tillgång, likväl fritidshemmets möjligheter till sociala samspel som positivt. Resultatet belyser lek och engagerad personal som betydelsefulla faktorer som kan möjliggöra språkutveckling. Respondenterna framhäver kunskap och utbildning som relevant i förhållande till ökad medvetenhet kring språkutveckling. Resultatet visar att högläsning och böcker, implementering av nya begrepp samt engagerad och stöttande personal är strategier som respondenterna använder för att gynna språkutveckling i fritidshemmet.

Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur pedagoger i förskolan aktivt använder barnens förstaspråk som en resurs och en stödstruktur under undervisning. Genom att belysa strategier, metoder och goda exempel som främjar barnens språkutveckling och lärande genom att integrera deras modersmål i undervisningen. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med speciellt fokus på scaffolding. Vi använde oss av en kvantitativ enkätmetod med integrerade kvalitativa inslag för att få svar på vår frågeställning. För att säkerställa omfattande täckning, distribuerade vi vår enkät via flera Facebook-grupper för förskole yrkesverksamma. Enkäten skickades även till rektorer för vidarebefordran till deras anställda. Denna strategi möjliggjorde en bredare målgrupp och inkluderade olika perspektiv inom förskoleverksamheten. Resultaten pekar på att pedagoger upplever utmaningar i förskolan och det är av största vikt att dessa utmaningar adresseras för att skapa en gynnsam lärandemiljö. Utmaningarna kan relatera till olika aspekter, såsom tillgänglighet och användning av förstaspråksmaterial samt svårigheter i kommunikationen med flerspråkiga barn. Denna studie betonar behovet av att stärka förskolornas förmåga att inkludera och stödja barnets förstaspråk för att skapa en positiv lärandemiljö för alla barn i förskolan. Slutsatsen betonar det väsentliga behovet av att konstruera en gynnsam lärandemiljö som gagnar samtliga förskolebarn. Denna process kräver att pedagoger ständigt förfinar sina färdigheter och justerar sina undervisningsmetoder för att effektivt adressera de mångfacetterade behoven hos barn med varierande språkliga och kulturella bakgrunder. Genom att integrera stöd för barnets förstaspråk och aktivt främja en positiv attityd mot mångfald har förskolor möjligheten att gestalta en miljö där varje barn inte bara känner sig inkluderat utan också aktivt deltagande i undervisningen. / <p>Betyg i Ladok 240108.</p>

From previous experiences, different perceptions of risky play have been noticed. This study therefore aims to shed light on the early childhood education center (ECEC) teachers’ approach to and perceptions of risky play in ECEC outdoor environment. In order to make approaches and perceptions visible, nine semistructured interviews have been conducted with ECEC teachers. The semistructured interviews and the study are based on the socio-cultural perspectivewhere the concepts of proximal development zone, scaffolding and mediating tools are of importance.The result shows that risky play is seen from two different perspectives: risk of injury or as a chance for challenging the children. The risky plays occur in the ECEC’s outdoor environment; however, the possibility of scaffolding varies, though on the other hand, the children encourage each other to participation.Caregivers and the outdoor environment are the external factors that influence the children’s opportunities for risky play, though they do not influence the ECEC teachers’ attitude. Throughout the result, the risk of the play is an underlying focus, though despite this, several advantages are described.The conclusion is that risky play is significant for children’s development. The lack of risky play inhibits the children and can lead to negative consequences in the long term. / Från tidigare erfarenheter har olika uppfattningar om riskfylld lek uppmärksammats. Denna studie har därför som syfte att belysa förskollärares förhållningssätt till och uppfattning av riskfylld lek i förskolans utomhusmiljö. För att kunna synliggöra förhållningssättet och uppfattningarna har nio semistrukturerade intervjuer genomförts med förskollärare. De semistrukturerade intervjuerna och studien i helhet utgår från det sociokulturella perspektivet där begreppen proximal utvecklingszon, stöttning och medierande redskap är av betydelse.I resultatet framkommer att riskfylld lek ses från två olika perspektiv; risk för skador eller chans till utmaning. De riskfyllda lekarna sker i förskolans utomhusmiljö, men möjligheten till stöttning varierar, däremot uppmuntrar barnen varandra till deltagande. Vårdnadshavare och utomhusmiljön är de yttre faktorer som påverkar barnens möjligheter till riskfylld lek, men de påverkar inte förskollärarnas inställning. Genom hela resultatet ligger lekens risk som ett underliggande fokus, men trots detta beskrivs flera fördelar. Den slutsats som kunde dras är hur betydelsefull den riskfyllda leken är för barnens utveckling då bristen av riskfylld lek hämmar barnen och kan leda till negativa konsekvenser på lång sikt.

The aim of this study is to analyze how some teachers in the grades 4-6 differentiate reading instruction to develop and challenge pupils' reading comprehension. This study answers the following questions: How do some teachers introduce, implement and follow up their reading instructions? How do the teachers implement scaffolding in the different stages mentioned above? What challenges may the teachers face in their work with differentiated reading methods?  To answer these questions, the analysis has been based on classroom observations with three different teachers that teach in the grades 4-6. These observations have shown how the teachers differentiate and scaffold when they work with reading instruction. The empirical material was collected during observations of lessons in the Swedish subject. Furthermore, the study is based on Ann Carol Tomlinson's theoretical framework regarding funding as well as various theoretical frameworks regarding scaffolding. The results of the study indicate that the teachers differentiate their reading instruction in various ways to challenge and create opportunities for all students to participate in their own education based on their knowledge level. The teachers use varied working methods to create fellowship, differentiate in process, in content and in product and scaffold the students throughout the teaching.

No description available.

No description available.