Titel: Undervisning på förstärkta gymnasieprogram för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar – åtta pedagogers röster om didaktisk anpassning(Teaching at Enhanced Upper Secondary School Programmes for Pupils with Neuropsychiatric Disorders – Eight Pedagogues’ voices about Didactic Adaptation)Författare: Karin WistiTyp av uppsats: Examensuppsats, avancerad nivå (15hp)Handledare: Barbro Bruce, Examinator: Marie LeijonProgram: Specialpedagogprogrammet vid Malmö HögskolaDatum: 2011-05-25 Denna kvalitativa studie är ett försök att fånga in och beskriva de diskurser som råder bland lärare som undervisar på förstärkta gymnasieprogram för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Genom att i fokusgruppintervjuer lyssna till och försöka förstå pedagogernas förhållningssätt och den rådande diskursen på fyra verksamheter har jag försökt bidra med kunskap om didaktisk anpassning och ökad förståelse för hur elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan ges möjlighet att prestera utifrån faktisk förmåga i gymnasieskolan, oavsett valt program och skola. Studien pekar på att det råder en relativt stor samstämmighet i de diskurser som ligger till grund för de didaktiska anpassningar de intervjuade pedagogerna gör i sitt arbete med eleverna på de fyra verksamheterna. Pedagogernas förhållningssätt präglas av kunskap om vilka hinder neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan innebära för eleverna. I talet om didaktisk anpassning betonas vikten av tydlighet, struktur, individualiserad undervisning och stöttning (scaffolding). Pedagogerna beskriver hur de använder sig av undantagsbestämmelsen och utgår från elevernas styrkor i såväl undervisning som bedömning, samtidigt som de understryker vikten av att ställa krav och utmana eleverna. Andra områden som berörs är anpassning av läromedel och lärmiljö samt vikten av ett välfungerande mentorskap och samarbete mellan olika professioner i skolans värld.För att på organisationsnivå möjliggöra den didaktiska anpassning pedagogerna beskriver som nödvändig krävs kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inte bara bland den personal som arbetar nära eleverna utan också bland skolledare.Nyckelord: didaktisk anpassning, förstärkta gymnasieprogram, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, specialpedagogik, scaffolding, undantagsbestämmelsen

The ability to control stem cell functions, particularly neuronal progenitors, has long since been believed to be the key to successful treatment of neurodegenerative disorders such as Alzheimer's, Parkinson's and accidents involving head trauma. The neurology field calls for many new solutions to address the controlled neural stem cell seeding and placement of cells for neural tissue regeneration. Self-assembled monolayers (SAM) from the alkanethiol group provide a straightforward applicable, reliable treatment for cell adhesion. An ODT/gold treatment was used to adhere the cells to patterned areas, due mainly to a high confluence of cells attracted to it, as well as the viable environment it produced for the cells. Arrays of micropillars, made of SU-8 photoresist, then covered with a thin film of gold and treated with the ODT, created scaffolding allowing manipulation of neural stem cells. Based on multiple trials of observing varying cross-sectional geometric parameters, metal layer thicknesses and the ODT/Gold treatment, this study explores seeding density control, base and circumferential cell population dependence on those parameters.

In the past decade, advances in tissue engineering have allowed researchers to fabricate simple tissues. However, the process of creating these native tissues is a time consuming and inefficient process. A scaffold must first be fabricated then exposed to a sea of cells in the hopes of seeding. Furthermore, even though cells may have attached, more time must be spent in order to allow the cells to migrate to their ideal locations. To deal with this problem, researchers have investigated whether rapid prototyping principals could be adapted to facilitate the cell seeding process by placing cells in their respective locations during scaffold fabrication. The goal for this thesis was to establish the foundation for a cell-compatible printer that, in the future, could fabricate pre-seeded scaffolds. This task included implementing changes to a commercial solenoid-based inkjet system that would allow cells to be loaded into the printer in a sterile fashion. In addition, protocols had to be designed with system limitations in mind. An initial test with the designed system showed a majority of cell viability percentages above 90%. If additional tests confirm this possibility, the system should be further modified to provide cells with a proper culturing environment. Furthermore, additional research would need to be performed in order to determine whether scaffolding materials can be dispensed through the system to fabricate scaffolds.

This thesis aims to evaluate four artificial neural network architectures, each of which implements the sensory-motor mapping in an embodied, situated, and autonomous agent set up to reach a goal area in one out of six systematically varied T-maze environments. In order to reach the goal the agent has to turn either to the left or to the right in each junction in the environment, depending on the placement of previously encountered light sources. The evaluation is broken down into (i) measuring the reliability of the agents' capacity to repeatedly reach the goal area, (ii) analyzing how the agents work, and (iii) comparing the results to related work on the problem. Each T-maze constitutes an instance of a broad class of problems known as delayed response tasks, which are characterized by a significant (and typically varying) delay between a stimulus and the corresponding appropriate response. This thesis expands this notion to include, besides simple tasks, repeated and multiple delayed response tasks. In repeated tasks, the agent faces several stimulus-delay-response sequences after each other. In multiple tasks, the agent faces several stimuli before the delay and the corresponding appropriate responses. Even if simple at an abstract level, these tasks raise some of the fundamental issues within cognitive science and artificial intelligence such as whether or not an internal objective world model is necessary and/or suitable to achieve the appropriate behavior. For such reasons, these problems also constitute an interesting base for evaluating alternative ideas within these fields. The work leads to several interesting insights. Firstly, purely reactive controllers (as represented by a feed-forward network) may be sufficient, in interaction with the environment, to solve both simple and repeated delayed response tasks. Secondly, an extended sequential cascaded network that selectively replaces its own sensory-motor mapping achieves significantly better performance than the other networks. This indicates that selective replacement of the sensory-motor mapping may be more powerful than both modulation (as represented by a simple recurrent network) and replacement in each step (as represented by a standard sequential cascaded network). Thirdly, this thesis demonstrates that even reactive controllers may contribute to behavior, which, from an observer's point of view, may seem to require an internal rational capacity, i.e. the ability to represent and explore alternatives internally.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare arbetar med differentierad undervisning för andraspråkselevers begreppsförståelse i so, samt vad deras definition av begreppet differentierad undervisning innebär. Varför definition av begreppet är viktigt och relevant är för att få en översikt kring lärarnas kunskaper och tillvägagångssätt i undervisningen, då alla elever har rätt till likvärdig utbildning enligt Lgr 22 (Skolverket, 2022). Att fokusera på lärares definition av differentierad undervisning kan också bidra till att öka lärarnas professionalisering och kompetens inom området. I studien om lärarnas arbete har socialkonstruktivismens syn använts för att tolka och förstå lärarnas uppfattningar samt deras arbete. Enligt detta perspektiv är det viktigt att ta hänsyn till elevernas bakgrund, erfarenheter och språkkunskaper för att skapa en inkluderande och givande undervisningsmiljö.  Genom att arbeta med differentierad undervisning kan lärare hjälpa eleverna att utveckla en djupare förståelse för ämnet och främja deras inlärning på ett effektivt sätt. Denna studie är av relevans då den lyfter fram vikten av att förstå hur lärare arbetar med differentierad undervisning för att främja andraspråkselevers begreppsförståelse i so-ämnena. Genom att undersöka lärarnas definition och tillvägagångssätt inom detta område kan vi få insikt i hur undervisningen kan anpassas för att möta elevernas behov på ett effektivt sätt. Utifrån kvalitativ metod har vi med hjälp av semistrukturerade intervjuer fått fram resultat som besvarar våra forskningsfrågor.  Lärarna som deltog i vår studie är lågstadielärare som arbetar med so-ämnena. Resultatet visar att lärares definition och inställning till begreppet differentierad undervisning liknar varandra. Det visar sig att alla intervjuade lärare arbetar differentierat utifrån olika metoder och strategier för att kunna nå ut till alla elever. Deras definition och inställning till differentierad undervisning tyder på att begreppet är viktigt men svårtolkat på grund av dess vaghet. Dessutom visar resultaten att lärarna anser att alla elever oavsett bakgrund behöver stöttning och vägledning gällande begreppsförståelse i so.

Problemet som vi har sett ute i matematikklassrummen är att eleverna har svårigheter med att använda och uttrycka sig korrekt med de matematiska orden och begreppen. Syftet med den här studien har därför varit att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 arbetar språk­utvecklande med matematiska ord och begrepp i undervisningen för att utveckla elevers mate­matiska begreppsförståelse. Undersökningens frågeställningar handlar om vad lärare utgår ifrån när de planerar för det matematiska språket i undervisningen för att utveckla elevers begrepps­förståelse i matematik samt vilka olika metoder lärare har för avsikt att använda när de planerar för arbetet med språkutveckling kring ord och begrepp inom matematiken. Åtta informanter deltog i semistrukturerade intervjuer. Analysen av inter­vjuerna är inspirerade av Braun och Clarkes tematiska analysmetod där vi sökte efter mönster som utgick ifrån våra teoretiska begrepp hämtade från sociokulturell teori; närmaste utvecklings­zonen, scaffolding, samt mediering. Resultatet visar på att samtliga deltagande matematiklärare anser att språket är en viktig del av undervisningen och att lärare aktivt måste arbeta språkutvecklande inom matematiken. Informanterna nämner att språket är en förutsätt­ning för att eleverna ska kunna resonera och kommunicera inom matematiken för att de så småningom ska kunna utveckla sin begreppsförståelse. Lärarna i studien nämner olika arbets­sätt eller metoder som de planerar att använda för att utveckla elevernas ord- och begreppsför­ståelse inom matematiken bland annat genom kooperativt lärande, EPA, laborativa och praktiska moment men även det språkutvecklande arbetssättet med cirkelmodellen. Samt­liga metoder har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på lärande. Informanterna beskriver att de planerar för samtal och interaktion i klassrummet genom diskussioner i par, grupp eller helklass. Studien bekräftar tidigare forskning som säger att det språkutvecklande arbetet bör ske i diskussioner elev till elev eller mellan lärare och elev.

Med utgångspunkt i att språket är en central del av inte bara skolan utan i hela livet går det att argumentera för att språkkunskap är något som behövs för att lära sig, samtidigt som det behövs för att visa att man har lärt sig. Att uttrycka, att argumentera och att reflektera är exempel på de krav som ställs på elever i den svenska skolan vilket ytterligare understryker språkets betydelse inom alla ämnen. Med grund i att språket är centralt i alla ämnen som elever undervisas inom saknas det idag konkreta arbetssätt för hur läraren kan stärka elevers disciplinary literacy.  Syftet med studien var att identifiera arbetssätt för hur lärare kan stärka elevers disciplinary literacy. Begreppet disciplinary literacy är relativt nytt och uppkom första gången på The Learning Research and Development Center at the University of Pittsburgh. Trots att definitionen av begreppet varierar går det att förklara som ämnesspecifik litteracitet och syftar till hur elever kan i kombination med ämneskunskaper stärka tillvägagångssättet för att uttrycka dessa kunskaper. För att uppnå studiens syfte utgick vi från åtta olika artiklar och avhandlingar vid konstruktionen av ett resultat. Resultatet visade på framför allt tre återkommande arbetssätt i form av scaffolding, multimodala arbetssätt och användandet av primära källor. Trots att flertalet av arbetssätten var förekommande i majoriteten av artiklarna uppkom det att konkretionen till lärarprofessionen var bristande och, i många fall, saknades helt beskrivningar av faktiska utförande.

This work chronicles the fabrication of two unique thin films using carbon nanotubes. The first is a carbon film made primarily from vertically grown carbon nanotubes (CNTs) and rolled into lateral alignment. The second is an insulating film created by CNTs as a scaffolding to create a porous silica layer. Each topic represents a different method of utilizing CNTs for thin-film fabrication.Investigation of an entirely carbon thin film, comprised of aligned and laterally oriented carbon nanotubes was performed. The thin film was strengthened by deposition of amorphous carbon for a total thickness of <<> 5 µm. This thickness is thinner than many previous films fabricated entirely out of carbon. Vertically aligned CNT arrays were manually rolled into a thin sheet and released from the growth substrate. Infiltration with amorphous carbon (as carbon coating) on the rolled CNTs was used to improve adhesion between neighboring CNTs after lateral alignment and to improve the mechanical integrity of the film. Mechanical property characterization indicated the ability to sustain a pressure differential across the film of up to 82.7 kPa for a suspended film of 4 mm in diameter. Peak stress, Youngs modulus and biaxial modulus were obtained as a characterization of the strength of the thin film.Fabrication and examination of a porous silica thin film, potentially for use as an insulating thermal barrier, was investigated. A vertically aligned CNT forest, created by chemical vapor deposition (CVD), was used as a scaffolding for the porous film. Silicon was deposited on the CNT forest using low pressure CVD (LPCVD), then oxidized to remove the CNTs and convert the silicon to silica “ a material often used for electrical or thermal passivation. This fabrication method introduces hollow pores where the CNTs once occupied, further increasing the materials insulating properties. Thermal testing was performed by equating radiative and conductive heat transfer in a vacuum chamber and comparing the temperature difference between the film and a reference sample of comparable thermal resistance. For films approximately 50 µm thick, the thermal conductivity was found to be 0.054 - 0.071 W/mK.

Vårt syfte med denna studie är att undersöka vilka likheter och skillnader det finns på barns lek inomhus och utomhus i en förskolemiljö. Detta gör vi genom att undersöka hur förskollärare resonerar kring deras förhållningssätt till fri lek och hur de anser att miljön påverkar den fria leken. Vi genomförde en undersökning med hjälp av kvalitativ metod för att samla in analysmaterial till vårt syfte och frågeställningar genom att intervjua fyra förskollärare på olika förskolor. För att analysera det empiriska materialet använde vi oss av Lev Vygotskijs sociokulturella teori, Anthony Pellegrinis perspektiv på lek samt centrala begrepp.Resultatet visade stora skillnader på barns fria lek inomhus och utomhus. Pedagogers förhållningssätt har stor betydelse för barns lek och dess utveckling. Miljön och lekmaterial är också faktorer som påverkar barns lek samt barns tidigare erfarenheter och hur de behärskar fantasin. Jonsson och Thulin (2019) refererar till Vygotskij som menar att den miljö som barnen erbjuds har stor påverkan på barnens lek.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om de effekter lärare som deltagit i det regeringsinitiativ i form av kompetensutvecklingssatsningen Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt (SKUA) upplever att satsningen har haft på användningen av ämnesspråk i svenskundervisningen. Detta har undersökts genom att samla in och analysera exit tickets som de deltagande lärarna fått fylla i, i anslutning till de träffar som genomförts under satsningen, samt genom att genomföra kvalitativa intervjuer. Intervjuerna var av semistrukturerad form där informanterna givits möjligheten att svara fritt för att på bästa sätt få förmedla sina egna erfarenheter och upplevelser av SKUA. Allt material från datainsamlingen har analyserats och bearbetats med hjälp av den vetenskapliga analysmetoden fenomenografi och studiens teoretiska utgångspunkter grundar sig i läroplansteoretiska perspektiv på kunskap, samt begreppet scaffolding. Med stöd i tidigare forskning skildras ämnesspråkets betydelse vid bedömning och betygssättning, där ökade ämnesspråkliga kunskaper anses bidraga till elevers ökade måluppfyllelse. Studiens resultat synliggör att lärare upplever att SKUA har bidragit tillatt de har utvecklat en medvetenhet om det samband som finns mellan språk- och kunskapsutveckling. Denna medvetenhet förväntas enligt lärarna bidra till ett på sikt ökat användande av ämnesspråk i svenskundervisningen. / The purpose of this study is to contribute knowledge about the effects that teachers who participated in the governmental competence development initiative Language- and knowledge development methods (SKUA), experience that this initiative has had on the use of subject specific language in swedish language education. This has been investigated by analyzing exit tickets that the participating teachers was asked to fill in, in the end of the meetings during the initiative, as well as through qualitative interviews. The semi-structured interviews gave the participants the opportunity to answer freely, in order to best convey their own experiences of SKUA. All material from the data collection has been analyzed and processed through thescientific analysis method phenomenography, and the study’s theoretical framework are based on curriculum theory perspectives, as well as the concept of scaffolding. Based on earlierresearch, the importance of the subject specific language in assessment and grading is stated, where increased knowledge of subject specific language is considered to contribute to students’increased goal achievement. The results of the study show that teachers experience that SKUA has contributed to their develop of an increasingly growing awareness of the connection between subject specific language and knowledge development. According to the teachers, this awareness is expected to contribute to an increased use of subject specific language in swedish language education in the long term.