No description available.

I forskningen framgår att det växt fram ett synsätt inom specialpedagogiken som innebär att elever i behov av särskilt stöd bör vara delaktiga i skolans vanliga lärmiljöer och ges samma förutsättningar som sina klasskamrater, något som påverkar lärarens arbete och specialpedagogens roll. Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur lärare uppfattar möjligheter i arbetet med att skapa en tillgänglig pedagogisk lärmiljö för elever i behov av särskilt stöd, med utgångspunkt att alla elever ska vara inkluderade i undervisningen. Studiens teoretiska ramverk är den sociokulturella teorin, från vilken begreppen scaffolding och artefakter har hämtats. I resultatdiskussionen har den didaktiska triangeln använts som utgångspunkt för att belysa relationen mellan lärare, elev och innehåll i utformningen av undervisningen. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer med lärare har använts som metod. Resultatet visar att det finns möjlighet för lärare att skapa tillgänglig pedagogisk lärmiljö för elever i behov av särskilt stöd med hjälp av scaffolding och användande av artefakter i kombination med specialpedagogisk kompetens och hur det specialpedagogiska arbetet organiseras. Arbetet med tillgänglig pedagogisk lärmiljö ses leda till ökad delaktighet och möjliggör inkludering. I diskussionen problematiseras synen på specialpedagogik och hur det påverkar lärares och specialpedagogers arbete, när alla elever i klassen ska ges möjlighet att bli delaktiga. Kraven som ställs på läraren förändras när undervisningen ska utformas med utgångspunkt att alla elever ska vara inkluderade i undervisningen.

I många av skolans ämnen ställs stora krav på elevernas språkliga förmågor gällande läsning, skrivande och begreppsförståelse. Elever i språklig sårbarhet kan möta stora utmaningar i SO- och NO-ämnena där explicit undervisning och scaffolding behövs för att stödja eleverna i ämnesspecifika läs- och skrivaktiviteter. Om undervisningen inte kan möta elevernas språkliga behov och erbjuda adekvat stöttning kan det få stora konsekvenser för elevernas kunskapsutveckling och måluppfyllelse. Därför är ett språkutvecklande förhållningssätt en nyckel till en mer tillgänglig undervisning. Syftet med arbetet är att undersöka hur SO- och NO-lärare på mellanstadiet beskriver att de arbetar språkutvecklande i sina ämnen. I arbetet har en kvalitativ metod använts där datainsamling skett genom fokusgruppssamtal och enskilda intervjuer med 12 mellanstadielärare, varav hälften undervisar i SO och hälften i NO. Resultatet visar att lärarna överlag har en medvetenhet kring språkets betydelse i sina ämnen och att de anser sig ha en roll både som ämneslärare och språklärare. Några slutsatser som kan dras är att det, trots en samstämmig syn, finns stor variation i lärarnas sätt att stötta elever i språklig sårbarhet samt att begrepp som stöttning kan ha olika innebörd för olika lärare. En mängd faktorer kan också påverka hur den språkutvecklande undervisningen gestaltar sig, och de språkliga utmaningar som finns i elevgruppen får konsekvenser för vad man prioriterar att arbeta med. Generellt läggs dock stort fokus på begreppsinlärning och ämnesspråk samt gemensam textläsning.

Detta är en systematisk litteraturstudie vars centrala utgångspunkt fokuserar på språkets roll i textbaserade problemlösningsuppgifter inom matematiken. Detta sker ur ett sociokulturellt perspektiv. Syftet med den här studien är således att synliggöra språkets roll hos elever i textbaserade problemlösningsuppgifter i mellanstadiet, samt vilka språkliga verktyg det finns. Studiens resultat baseras på 10 vetenskapliga publikationer som kategoriserats utifrån det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat visar att språket har en betydelsefull roll i elevers förmåga och möjligheter i att förstå problemlösningsuppgifter. Det framgår även i resultatet att det finns viktiga verktyg och modeller för att hjälpa elever som stöter på språkliga barriärer i undervisningen i matematik.

This multiple paper dissertation addressed several issues in Problem-based learning (PBL) through conceptual analysis, meta-analysis, and empirical research. PBL is characterized by ill-structured tasks, self-directed learning process, and a combination of individual and cooperative learning activities. Students who lack content knowledge and problem-solving skills may struggle to address associated tasks that are beyond their current ability levels in PBL. This dissertation addressed a) scaffolding characteristics (i.e., scaffolding types, delivery method, customization) and their effects on students’ perception of optimal challenge in PBL, b) the possibility of virtual learning environments for PBL, and c) the importance of information literacy for successful PBL learning. Specifically, this dissertation demonstrated the effectiveness of scaffolding customization (i.e., fading, adding, and fading/adding) to enhance students’ self-directed learning in PBL. Moreover, the effectiveness of scaffolding was greatest when scaffolding customization is self-selected than based on fixed-time interval and their performance. This suggests that it might be important for students to take responsibility for their learning in PBL and individualized and just-in-time scaffolding can be one of the solutions to address K-12 students’ difficulties in improving problem-solving skills and adjusting to PBL.

Med den här studien ska pedagogernas förhållningssätt i samband med flerspråkighet i pedagogledda aktiviteter belysas. Studien är en jämförelse mellan tre förskolor som har olika antal flerspråkiga barn. Frågeställningar som studien fokuserar på är hur pedagoger synliggör flerspråkighet i pedagogledda aktiviteter i förskolan. Vidare ställs frågan om det skiljer sig mellan förskolor med stor andel flerspråkiga barn och dem med flest barn som har svenska som modersmål. Dessutom undersöks det på vilket sätt pedagoger använder sig av scaffolding när de arbetar med flerspråkighet. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och begreppet translanguaging för att analysera det insamlade materialet. Datainsamling gjordes genom observationer och fältanteckningar för detta etnografiska fältarbete. Resultatet visar att alla förskolor använder sig av scaffolding när de arbetar språkfrämjande även om pedagogerna har olika förhållningssätt när det gäller stöttande i relation till flerspråkighet. Alla förskolor använder barns kunskap i olika språk och främjar medvetenhet kring dessa olika språk, oavsett vilka modersmål barnen har. På förskolan Snigeln visas flerspråkighet som en naturlig del i verksamheten, däremot blir flerspråkighet synligt genom styrda aktiviteter på förskolan Nyckelpigan. I motsatsen till det blir flerspråkighet inte synligt i det observationstillfället på förskolan Stenen. I resultatet visas det att alla pedagoger anpassar sitt språk till barnens kunskaper där de utmanar och uppmuntrar dem att utveckla sina språkliga färdigheter. Det blir också tydliga skillnader, då vissa pedagoger arbetar aktivt med att införa flerspråkighet i verksamheten. I en annan förskola är flerspråkighet redan en naturlig del av verksamheten då barnen pratar flera olika språk.

Scaffolding and videoprojection on the gallery floor act like challenge to watch videos from the right focus – from the top of the safoolding. Instalation should mostly force the audience to get in touch with situation, which is unbearable for someone, who is scared from the heights – acrophobic.

京都大学 / 0048 / 新制・課程博士 / 博士(人間･環境学) / 甲第20722号 / 人博第831号 / 新制||人||199(附属図書館) / 29||人博||831(吉田南総合図書館) / 京都大学大学院人間・環境学研究科共生人間学専攻 / (主査)教授 田地野 彰, 教授 桂山 康司, 准教授 金丸 敏幸, 教授 植松 茂男 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Human and Environmental Studies / Kyoto University / DGAM

This study explored instructional strategies that teachers in multilingual mathematics classrooms use to support the development of mathematical proficiency in algebra. The need for improvement of mathematics matriculation results in many multilingual schools is a well accepted concern in South Africa. The research method used was two case studies. In one case, the teacher shared a home language with all the learners. In the other case, the teacher did not share a home language with most of the learners. Data collected revealed that the teachers used language strategies as well as other strategies that would be used in any other mathematics classroom. These strategies were: Interactive Instruction; Scaffolding; Multiple Representations; Code-Switching and Language Modes. The data further revealed that the strategies were not used in isolation but in different combinations as needed, to support the learners.

Motivation anses vara av stor betydelse för elevers läsutveckling, vilket därmed utgör ett intressant område att undersöka. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka faktorer som påverkar elevers motivation till läsning enligt sex svensklärare i årskurs F–3, samt att undersöka hur dessa lärare uppger att de stöttar omotiverade elever för att höja deras motivation i relation till deras läsutveckling. Studien präglas av den sociokulturella teorin där språket och det sociala sammanhanget är av stor betydelse. För att ge svar på studiens tre frågeställningar har kvalitativa semistrukturerade intervjuer använts som metod, där sex svensklärare som arbetar i årskurs F–3 intervjuats.Enligt studiens resultat framgår det bland annat att läraren, hemmen och omgivningen anses vara av stor betydelse för elevers läsmotivation. Däremot uppges faktorer, såsom brist på läsande förebilder, ha en negativ inverkan på läsmotivationen. För att stötta omotiverade elever i deras läsutveckling framhålls bland annat vikten av en anpassad undervisning med elevnära innehåll. En slutsats baserad på studiens resultat är att det finns utvecklingspotential hos samtliga lärare gällande elevers läsmotivation. Denna slutsats grundar sig i det faktum att ingen av respondenterna nämner samtliga faktorer som aktuell forskning uppger höjer elevers läsmotivation. / <p>Svenska</p>