Virtually all genome assemblers to date are designed for use with data from haploid or homozygous diploid genomes. Their use on heterozygous genomic datasets generally results in highly-fragmented, error-prone assemblies, owing to the violation of assumptions during both the contigging and scaffolding phases. Of the two phases, scaffolding is more particularly impacted and algorithms to facilitate the scaffolding of heterozygous data are lacking. We present a stand-alone scaffolding algorithm, ScaffoldScaffolder, designed specifically for scaffolding diploid genomes. A fundamental step in the scaffolding phase is the assignment of sequence orientations to contigs within scaffolds. Deciding such an assignment in the presence of ambiguous evidence is what is termed the contig orientation problem. We define this problem using bidirected graph theory and show that it is equivalent to the weighted MAX-CUT problem. We present a greedy heuristic solution which we comparatively assess with other solutions to the contig orientation problem, including an advanced MAX-CUT heuristic. We illustrate how a solution to this problem provides a simple means of simultaneously identifying inverted haplotypes, which are uniquely found in diploid genomes and which have been shown to be involved in the genetic mechanisms of several diseases. Ultimately our findings show that due to the inherent biases in the underlying biological model, a greedy heuristic algorithm performs very well in practice, retaining a higher total percent of edge weight than a branch-and-bound semidefinite programming heuristic. This application exemplifies how existing graph theory algorithms can be applied in the development of new algorithms for more accurate assembly of heterozygous diploid genomes.

Efterfrågan av väderskyddande ställningar inom byggproduktion har ökat under de senaste åren. En konsekvens vid användning av väderskydd är att ställningen tar upp större laster vid vind och nederbörd, vilket ökar risken för att konstruktionen kollapsar. Under vintern 2016/2017 rasade två väderskydd på Kungliga Tekniska Högskolans område efter ett kraftigt snöfall vilket gav författarna idén till denna examensrapport. Syftet med rapporten är att utreda varför väderskyddade ställningar rasar genom att undersöka processen för uppförande och användande av väderskydd i produktion samt gällande lagar och regler. Rapporten gjordes i samarbete med Skanska och således studerades enbart företagets egna tillvägagångssätt. Litteraturstudier och en genomförd kvalitativ undersökning på tre projekt ligger till grund för rapportens diskussion och slutsatser. Genom studie av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS) drogs slutsatsen att dessa är tillräckliga för att förebygga att olyckor sker. Studierna visade även att Skanskas säkerhetsarbete är välutvecklat med detaljerade arbetsmetoder för ett säkert arbete med ställningar och väderskydd. Skanska har även gjort egna tillägg som kompletterar AFS:en för ett säkrare arbete. Rapporten påvisar även ett behov av utredningar från Arbetsmiljöverket när väderskydd kollapsar för att förebygga allvarliga olyckor i framtiden. / The demand for weather protected scaffolding in building production has increased during recent years. A consequence when using weather protection is that the scaffolding will have to endure bigger loads from wind and snow, which increases the risk of a collapse. During the winter of 2016/2017 two weather protected scaffoldings collapsed by heavy snowfall at the site of KTH (the Royal Institution of Technology) in Stockholm, Sweden. This gave the authors the idea of this report. The purpose of the report is to investigate why weather protected scaffoldings collapses by examining the procedure of building and using weather protection in production and also a study of the current regulations regarding the subject. The report was made in cooperation with Skanska and therefore only the company’s intern procedure was studied. During the studies of the Swedish Work Environment Authority’s statute book a conclusion was made that the statute book was sufficient enough to prevent accidents to occur. The studies also showed that Skanska’s safety work is well developed with it’s detailed working methods for a safe work environment regarding scaffolding and weather protection. Skanska has made own additions to the statute book in order to improve safety even more. The report also shows a need of an investigation made of the Swedish Work Environment Authority when a weather protected scaffolding has collapsed to prevent serious accidents in the future.

I denna intervjustudie studeras lärares, specialpedagogers och rektorers uppfattning om skrivundervisning för elever i skrivsvårigheter. Syftet med studien är att bidra med kunskap om undervisning till elever i skrivsvårigheter på mellanstadiet utifrån såväl stöd och utmaningar till eleverna som till de lärare som undervisar dessa elever. Det material som ligger till grund för studien är sex semistrukturerade intervjuer med två lärare, två specialpedagoger och två rektorer. Teorin som ligger till grund för studien är Gibbons modell om olika lärandezoner som hör till det sociokulturella perspektivet och visar hur lärande påverkas av graden av stöttning och kognitiv utmaning. Intervjuerna är analyserade utifrån Gibbons fyra zoner: utvecklingszonen, frustrationszonen, trygghetszonen och uttråkningszonen. Resultatet visar att stöttning för elever i skrivsvårigheter kan ske genom individanpassade strategier, tydliga instruktioner och digitala verktyg. I analysen framgår att elever kan hamna i alla fyra zonerna beroende på tillgång till stöd och utmaning, men alla tre pedagoggrupperna strävar efter att leda eleverna till utvecklingszonen. Resultatet visar också att lärarna och specialpedagogerna uppfattar samarbete dem emellan och kompetens som viktig stöttning i sin yrkesutövning. För att kunna tillgodose både elevers och lärares behov krävs organisatoriska åtgärder som är tillåtande och flexibla, där tid och personal är de enskilt viktigaste faktorerna. I analysen framgår att lärarna, specialpedagogerna och rektorerna sällan eller aldrig hamnar i trygghetszonen eller uttråkningszonen, utan att de enbart pendlar mellan utvecklingszonen och frustrationszonen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lässvaga elever på ett teoretiskt gymnasieprogram läser och tillägnar sig undervisningstexter. Jag utgår från ett dimensionellt synsätt på läskompetens, som innebär att det inte fanns någon definitiv gräns mellan lässvaga elevers och genomsnittliga läsares läsförmåga. Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen, som innebär att språkutveckling är beroende av tänkandets utveckling och tvärtom, tjänar också som utgångspunkt. Uppsatsen belyser elevernas förutsättningar att förstå texterna, hur texternas språk och strukturer möjliggör respektive hindrar dem att bli förstådda och hur didaktiken i klassrummet påverkar elevernas läsförståelse. Min fältstudie består av observationer och intervjuer, som jag analyserar tillsammans med undervisningstexterna på ett hermeneutisk, det vill säga förståelseinriktat sätt. Det visar sig att elevernas förståelse av undervisningstexter beror av vilket stöd de får för att klara av att läsa, vilken genre texten representerar, och i hur stor utsträckning textförfattaren leder eleven genom texten. Lärobokstexterna kräver ämnesspecifik förförståelse vilket kan utgöra ett hinder för förståelsen. När eleverna i min undersökning förstår undervisningtexterna blir de motiverade. Min slutsats är att de behöver texter som motsvarar deras läsförmåga och hjälp att utveckla lässtrategier för att läsa de texter som används.

ProblemområdeI läroplanerna beskrivs hur centralt språket är för kunskapsutveckling och identitetsskapande. Det är både ett mål för kunskapsutveckling och ett verktyg för lärande i skolan. Elever med grav språkstörning har en sårbarhet för språkburen undervisning och svårigheter med förståelse likväl som uttrycksförmåga. Det ställer särskilda krav på undervisningens utformning. Därför finns behov att belysa vilken undervisning som behövs för att lärandet ska vara tillgänglig för eleverna. För familjer som vill att deras barn ska ha en anpassad undervisning finns möjlighet att söka till specialskolan för elever med grav språkstörning. Syfte och preciserade frågeställningarSyftet med studien är att belysa elevers, föräldrars och skolpersonals beskrivningar av insatser som de menar minskar språkstörningens konsekvenser för elever som går i specialskolan.• Vilka behov har eleverna av kommunikationsstöd?• Hur ser gynnsamma respektive hindrande faktorer ut i den pedagogiska miljön?• Vilka gynnsamma respektive hindrande faktorer finns i den fysiska miljön?Teoretisk ramStudien tar sin ansats i ett sociokulturellt perspektiv, ett specialpedagogiskt relationellt perspektiv och i ett upplevelsebaserat pedagogiskt perspektiv. Det gör det möjligt att se på kunskapsprocesser för elever med grav språkstörning ur flera olika perspektiv. Perspektiven betraktar utvecklingsmöjligheter, relation och kontextuella faktorer som viktiga förutsättningar för lärande. Begrepp som delaktighet, nära utvecklingszon, stödstrukturer och upplevelsebaserat lärande är centrala för studiens teoretiska förankring.MetodStudien är en kvalitativ studie med fenomenologisk ansats. Undersökningsmaterialet har tagits fram genom intervjuer med elever, föräldrar och skolpersonal. Vid intervjuerna användes en intervjuguide och bilder som samtalsunderlag. Samtalen transkriberades till berättelser. Det inspelade materialet och texterna bildade sedan gemensamt underlag för analys och resultat. Resultat och analysResultatet visar att undervisningen i specialskolan är språkinriktad och att språkstärkande arbetssätt genomsyrar hela skoldagen. Som stödstrukturer används datorverktyg, teckenkommunikation och visuellt stöd i den ordinarie undervisningen. Språkliga- ochkommunikativa anpassningar, samspel, interaktion och relationer beskrivs som viktiga förutsättningar för lärande. Lärarnas kunskap och gemenskap i klassen och att ha en självklar plats i verksamheten beskrivs som utgångspunkter för elevers kunskapsutveckling, självkänsla och förmåga att resonera metakognitivt. Kunskapsutveckling är positiv hos eleverna, men måluppfyllelsen varierar i relation till skolans kunskapskrav.KonklusionUpplevelsebaserad undervisning där aktivitet och språklig information samverkar beskrivs som viktigt för att kunskapen ska vara tillgänglig för elever med grav språkstörning. När relationsinriktade arbetssätt samverkar med språk och kommunikationsstödjande metoder så ökar tillgängligheten i undervisningen. Språkinriktade arbetssätt, upplevelsebaserat lärande, alternativ kommunikation och datorverktyg ger möjligheter till tillgänglig undervisning och aktiva kunskapsprocesser. Det ökar förutsättningarna för gynnsamt lärande och elevers utveckling i relation till skolans kunskapskrav.ImplementeringNär skolor vill utveckla arbetssätt som är gynnsamma för elever med grav språkstörning så är det viktigt att ta tillvara barnens och föräldrarnas erfarenheter. Samarbetet mellan skolan och hem är en förutsättning för elevers lärande och delaktighet och ett specialpedagogiskt relationellt perspektiv på undervisningen. Det är viktigt att uppmärksamma att en god läsutveckling lägger grunden för framtida måluppfyllelse i många ämnen. Specialskolan behöver i större utsträckning än den gör i dag fungera som ett resurscentrum för andra skolor i förebyggande arbete för elever med grav språkstörning. Det behövs också rutiner för att utforma ett fungerande samarbete med aktörer som samverkar med specialskolan. I specialskolans arbete med elevernas kunskapsutveckling har speciallärare med inriktningen grav språkstörning en viktig roll genom sina fördjupade kunskaper om undervisning utifrån elevers behov av allsidiga kunskapsutveckling i relation till språkliga krav i alla skolämnen.

Detta examensarbete handlar om en förskola och dess arbete med flerspråkighet. Syftet med uppsatsen är att belysa hur en förskola med endast svensktalande barn ändrar sin verksamhet när det tillkommer barn med ett annat modersmål än svenska. Vi vill även titta på i vilken mån de flerspråkiga barnen har möjlighet till inflytande. Vi har använt oss av kvalitativa forskningsmetoder och gjort semistrukturerade intervjuer. Vi har även genomfört observationer där vi har agerat som kända, icke deltagande observatörer. Förskolan som vi undersökt är ett föräldrakooperativ med 15 barn och 4 pedagoger och den ligger i en mindre ort i Sverige. Resultatet visar att pedagogerna på förskolan hade en positiv inställning till flerspråkighet. Den förändring som har skett har skett individuellt mellan pedagogerna, alla har hittat olika sätt att arbeta på som passar dem. Den faktiska förändringen är att förskolan tillbringar mer tid på biblioteket, pedagogerna använder sig mer av tecken och teckenstöd, de pratar tydligare och har ett tydligare kroppsspråk. Resultatet visade även att det fanns få artefakter som kunde förknippas som betydelsefulla för barns språk. Möjlighet till inflytande hos de flerspråkiga barnen visades sällan via ord utan via deras kroppsspråk, vilket pedagogerna har lärt sig att tyda.

Syftet med detta arbete är att undersöka lärarens verbala kommunikation i klassrummet. Vi ville titta på frågorna som läraren ställde till sina elever. Studien består av observationer från tre matematiklektioner i en år 5 klass. Två av lektionerna är könsuppdelade i flickor respektive pojkar medan den sista lektionen är i helklass. Undersökningen visade att läraren använde sig mest av slutna frågor, där svaret ibland fick mer uppmärksamhet än förståelsen. Det fanns även några öppna frågeställningar, men genom att läraren oftast lotsade eleverna fram till ett korrekt svar avgränsade läraren ändå frågans öppenhet.

Syftet med föreliggande studie är att belysa både pedagogers och elevers tal kring högläsningen i undervisningen i en årskurs 2. Detta gör vi genom att undersöka pedagogiska metoder kring högläsning i undervisningen och pedagogernas uppfattning om högläsningens effekter. Arbetet grundar sig på ett sociokulturellt perspektiv och genomsyras av psykologen Vygotskijs tankar om lärande. Våra frågeställningar är: Vilka metoder kan användas kring högläsning i undervisningen?, Vilka effekter anser pedagogerna att högläsningen kan ha? samt Hur upplever eleverna högläsningen och arbetet kring denna?Undersökningen baseras på intervjuer med en klasslärare och en fritidspedagog i den aktuella klassen för att kunna belysa hur deras tal om effekterna av de metoder som används under arbetet med högläsningen. För att få ett bredare material att utgå ifrån belyser vi även elevernas perspektiv om hur de upplever högläsning och arbetet kring högläsningen. Eleverna fick genom text och bild besvara två frågor om vad de tycker om högläsningen i skolan. Empirinsamlingen avslutades med två observationer för att få en bild av den dagliga verksamheten. Vi observerade pedagogerna under två olika lektionstillfällen för att få en bild av hur högläsning användes i undervisningen samt för att vi skulle få ett komplement till våra intervjuer med pedagogerna.Det resultat vi kom fram till var de metoder som pedagoger kan använda sig av kring högläsning kan vara grupparbete, återberättande och bokprat. Pedagogerna anser att högläsning bidrar till många positiva effekter, exempelvis ökat ordförråd samt inspiration till egen läsning.. Attityden till högläsning bland eleverna är positiv, då de upplever att högläsning är roligt och meningsfullt. Vår slutsats av studien är att deltagarna i vår undersökning anser att högläsning är ett viktigt och uppskattat moment i undervisningen, där effekterna och metoderna är många.

Det här är ett examensarbete som undersöker skillnader i verbala interaktionsmönster mellan ett sfi-klassrum och ett diskussionsforum i en kommun i södra Sverige. Med avstamp i resultatet och analysen av undersökningen förs också en diskussion kring hur den språkutvecklande potentialen i informella lärandemiljöer kan tillvaratas inom den formella undervisningssituationens ram. Interaktionsmönstren har kartlagts genom kvantitativa observationsstudier med avseende på lärar-/ledaryttranden, inläraryttranden, lärar-/ledarinitiativ, inlärarinitiativ, språkstöttning mellan lärare/ledare och inlärare samt språkstöttning inlärare emellan. Det finns även en kvalitativ aspekt på undersökningen där interaktionsturer som är representativa för de olika aktiviteterna redogörs för och tolkas. Resultatet analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv, med förankring i Vygotskijs teori, framför allt rörande interaktionens betydelse för språkutveckling. Resultatet visar att det fanns skillnader i interaktionsmönster mellan sfi-klassrummet och diskussionsträffarna på alla undersökta punkter. Sfi-klassrummet präglades generellt av stark lärardominans med få inläraryttranden som överskred fyra ord, få möjligheter till inlärarinitiativ och att språkstöttningen oftast ankom på läraren. Denna språkstöttning gick oftast ut på att läraren tog till kodväxling eller egna förklaringar till grammatiska regler, uttal eller ordförståelse istället för att låta inlärarna själva värdera sin egen språkliga förmåga eller med hjälp av scaffolding, en speciell sorts språkstöttning, stötta inlärarna. Diskussionsträffarna däremot präglades till stor del av inlärardominans där många inläraryttranden överskred fyra ord, där inlärarna fick många möjligheter att ta språkliga initiativ och där språkstöttningen ofta byggde på scaffolding vare sig det rörde sig om att ledaren ställde klargörande frågor eller om dessa frågor ställdes inlärarna emellan. Diskussionen tar upp att interaktionsmönster som återfinns under diskussionsträffarna med fördel kan appliceras på den mer formella undervisningssituation som ett sfi-klassrum utgörs av. Detta med särskilt avseende på interaktion kring ett autentiskt innehåll, scaffolding samt att läraren ger inlärarna den tid, den uppmärksamhet och det utrymme som krävs för att inlärarna själva ska kunna hypotisera kring sitt eget språkliga uttryck och sina egna språkliga färdigheter.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare resonerar och motiverar de didaktiska val de gör i klassrummet rörande språkanvändning. Den forskningsfråga som vi har utgått ifrån lyder: hur gör lärare sina didaktiska val kring språkanvändning och hur motiverar de dessa?Vår analys vilar i huvudsak på en sociokulturell grund med utgångspunkt i Vygotskijs teorier som betonar det sociala samspelets betydelse i lärande och utveckling. Vi redogör även för tidigare forskning inom problemområdet samt förmedlingspedagogisk teori som står i kontrast till det sociokulturella synsättet.Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med nio lärare i grundskolans tidigare år. Informanterna arbetar på två olika skolor där elevunderlaget skiljer sig mellan skolorna, främst gällande socioekonomisk och etnisk tillhörighet. Den ena skolan benämns i uppsatsen Rönnskolan och den andra Tallskolan. Resultatet illustrerar hur lärare resonerar kring sina didaktiska val. De berättar om hur de arbetar med och ser på lärandepotentialen i olika former av lärarstyrda sekvenser i undervisningen. Vidare diskuteras hur de ser på samtal och vilken plats samtalet har i undervisningen. Lärarna visar på olika sätt att arbeta dialogiskt genom muntlighet och skriftlighet.De slutsatser som vi dragit är att de enskilda lärarnas kunskapssyn ligger till grund för de motiv som lärarna framför gällande deras didaktiska val. Vi har också sett att lärarnas didaktiska val styrs av elevgruppens förutsättningar och hur läraren kan hantera dessa.