京都大学 / 新制・課程博士 / 博士(エネルギー科学) / 甲第23437号 / エネ博第424号 / 新制||エネ||81(附属図書館) / 京都大学大学院エネルギー科学研究科エネルギー基礎科学専攻 / (主査)教授 森井 孝, 教授 佐川 尚, 教授 片平 正人 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Energy Science / Kyoto University / DFAM

Under början av 2020 drabbades världen av en omfattande snabbspridande pandemi som drabbat många på olika plan i hela samhället. Syftet med studien är att presentera en post-Covid rapport gällande i vilken mån förskollärare upplever att barns lek och samspel i förskolan idag påverkats av pandemin och dess begränsningar av social närkontakt. Med frågeställningar kring hur de upplever det och hur de stöttar barnen i de sociala samspelen i leken. Studien har tagit ansats i ett sociokulturellt perspektiv och empirin har samlats in genom en enkät som till störst del spridits via sociala medier. Resultatet visar att förskollärare har upplevt en viss påverkan på de sociala samspelen i leken, men även i anknytning till personalen. Arbetet kring att stötta barnen i de sociala samspelen i leken visar sig till störst del vara likvärdig med innan pandemin. / In early 2020, the world was hit by a widespread, fast-spreading pandemic that affected many at different levels throughout society. The purpose of the study is to present a post-Covid report on the extent to which preschool teachers feel that children's play and interaction in preschool today has been affected by the pandemic and its limitations of social close contact. With questions about how they experience it and how they support the children in the social interactions in the play. With questions about how they experience it and how they support the children in the social interactions in the play. The study has taken an approach in a socio-cultural perspective and the empirical data has been collected through a survey that has mostly been disseminated via social media. The results show that preschool teachers have experienced a certain impact on the social interactions in play, but also in connection with the preschool teachers. The work around supporting the children in the social interactions in play turns out to be largely equivalent to before the pandemic.

Syftet med den här studien är att förstå förskolepedagogers syn på alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) användandet i förskolan, vilken betydelse det kan ha för pedagogerna och anses ha för barnen.Anledningarna till AKK:s förekomst och om det här anses uppfyllas i förskolorna studeras utifrån förskolepedagogers perspektiv.Förskolepedagogernas skattning av sin kunskapsnivå är också av intresse.Utifrån förskolepedagogers uttryckta tankar kring AKK skapas en förståelse för perspektivet och skattningen av kunskapsnivån kring ett språkverktyg för vardagliga situationer. Studiens vetenskapliga teori har grundats i sociokulturellt perspektiv och socialkonstruktionismen, med begreppen scaffolding, appropriering och social konstruktion. Metoden som har använts i studien för att kunna ta reda på förskolepedagogers syn kring AKK användandet i förskolan var enkätundersökning. Enkäten skickades ut till 15 förskolor i Halmstad kommun, till alla verksamma förskolepedagoger på avdelningarna. Det insamlade materialet från enkätundersökningenanalyserades utifrån tematisk analys med hjälp av en matris. I resultatetframkommer det både kvantitativt och kvalitativt resultat. Det kvantitativa resultatet framställs med figurer med pedagogernas svar. Det kvalitativa resultatet har teman För barns skull med delteman Språk och Meningsskapande, det andra temat är Pedagogernas roll. Resultatet i den här studien visar att pedagogerna ansågs ha använt AKK till hela barngruppen, för att bland annat ge barnen förutsättningar till att uttrycka sig i förskolan. Förståelsen för pedagogernas syn på AKK användandet i förskolorna är att det generellt använts i vardagliga situationer. Utmaningar med AKK enligt pedagogerna var att få in AKK i ett systematiskt arbetssätt. Resultatet visade att en tendens kunde ses till att pedagoger som skattade sig högt på kunskapsnivån, använde AKK i en lägre omfattning och vice versa.

Studien syftar till att utforska den läsförmåga som krävs för att elever i årskurs 3 ska kunna förstå informationstexter och uppgiftstexter i fyra olika läromedel i matematik. Forskningsfrågorna fokuserar på vilka typer av informationstexter och uppgiftstexter som finns i de analyserade kapitlen, hur omfattande textmängden är totalt sett samt språklig svårighetsgrad. Vidare undersöks vilka specifika ord och uttryck som förekommer, samt vilka stödstrukturer som erbjuds eleverna för att underlätta deras förståelse av texterna. Teoretiska ramverk som Jerome Bruners scaffolding-teori och Libergs modell för centrala läs-och skrivpraktiker har använts i analysen för att förstå sambanden mellan matematisk förmåga och läsförmåga enligt simple view of reading. Tidigare forskning indikerar att elevers svårigheter i matematik ofta kan kopplas till missförstånd i textförståelsen. Läsförmågan påverkar förmågan att lösa matematiska problem. Forskning har även pekat på specifika språkliga drag i matematiska texter som ökar kraven på elevers läsförmåga och kan orsaka svårigheter med att självständigt lösa uppgifter i matematikböckerna. Bristen på statlig kontroll över läromedel ökar vikten av läromedelsanalyser för att säkerställa elevernas lärande och utveckling i enlighet med den svenska läroplanen. Studien har genomfört med både en kvalitativ och kvantitativ analys av fyra läromedel i matematik: Mattedirekt Triumf3A (2021), Prima Matematik 3B (2020), Singma matematik 3A (2018) och Favorit matematik 3A (2018). Språkverktyget LIX (läsbarhetsindex), som mäter texters läsbarhet, har använts för att bedöma texternas svårighetsgrad och språkliga komplexitet. För analysen har studien även utvecklat en egendesignad analysmodell baserad på kategorierna från forskningsfrågorna. Sammanfattningsvis visar analysen att de fyra matematikböckerna varierar avsevärt i textmängd, språkanvändning och stödstrukturer. Denna variation kan påverka hur väl böckerna stödjer elever med olika behov och förmågor i deras lärande i matematik. En slutsats av resultatet är att medvetenheten kring innehållet i matematikböcker är viktigt för att läraren ska kunna välja rätt läromedel för sin undervisning. För att alla elever ska få lika möjlighet till att utveckla sin matematiska förmåga enligt kursplanen i matematik, krävs även ett medvetet arbete kring det matematiska språket och läsning av detta

This study aims to gain an understanding of how multilingual students take on the work of mathematical problem-solving and their experiences of taking on problem-solving tasks with the help of different types of scaffolding. To respond to the aim, two questions were formulated: (1) In what way do images, concrete materials and linguistic support in the form of pair work scaffold multilingual grade 2 students in the work with problem-solving in mathematics? and (2) How do multilingual students experience the three different types of scaffolding when working with mathematical problem-solving tasks? To answer the questions, the study used qualitative methods, namely observations of multilingual grade 2 students who took on mathematical problem-solving by means of the three different types of scaffolding mentioned above, and interviews with the same students about their experiences with the three different scaffolding types. The results show that multilingual students gain several beneficial advantages from tackling mathematical problem-solving tasks with different types of support. The support helps the students to understand the content of the problem-solving tasks. Furthermore, the results show that students have different experiences of support, which depends on where they are in terms of knowledge.

Syftet med den här studien var att belysa vilka strategier lärare, som själva uppger att de aktivt arbetar med olika strategier, använder sig av för att främja flerspråkiga elevers matematiklärande. Dessutom syftar studien till att undersöka dessa lärares motiveringar och erfarenheter av valda strategier. Studien grundar sig i två sammanflätade teoretiska perspektiv, scaffolding/stöttning och socialisering in i den matematiska diskursen som kan ske i språkpositiva klassrum. Med utgångspunkt i en kvalitativ forskningsmetod består studien av semistrukturerade intervjuer med fyra lärare. Utifrån det insamlade datamaterialet utfördes en tematisk analys som definierade olika kodord och teman som sedan kunde appliceras i de teoretiska perspektiven. Resultatet i studien visade att lärarna använder sig av elevernas modersmål, bildstöd och konkret material i sin undervisning för att främja flerspråkiga elevers matematiklärande. Lärarna motiverade sina valda strategier med att beskriva hur de ser att eleverna lyckas och ökar sin matematiska förståelse. Genomgående upplevde lärarna att strategierna bidrog till positiva erfarenheter. Resultatet diskuteras i relation till tidigare forskningslitteratur. Baserat på detta dras slutsatserna att användningen av elevernas modersmål i undervisningen samt bildstöd och konkret material främjar flerspråkiga elevers matematiklärande. Lärarna har goda erfarenheter av strategierna och motiverar dessa med att eleverna får ökad förståelse och möjligheten att lyckas i matematikämnet.

Flerspråkighet inom matematikundervisning har under ett antal år varit ett aktuellt ämne. Elever med utländsk bakgrund har fallande resultat i matematik enligt PISA. Det läggs därmed ett stort ansvar på lärarna att organisera sin undervisning så att alla elever oavsett bakgrund kan tillägna sig kunskaper. Både Skolverket och forskning har belyst ett antal arbetssätt för hur undervisningen kan organiseras. Det som synliggjorts är att på grund av ett antal bristande faktorer ges inte eleverna denna undervisning. Denna studie prövar därför en hypotes om att lärare har kännedom om depositiva effekter ett flerspråkigt förhållningssätt har i undervisningen av flerspråkiga elever, men att olika faktorer utgör hinder för att genomföra detta i undervisningen om matematiska begrepp. Studien ger en överblick av användandet av språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i matematikundervisningen, samt faktorer som hindrar detta. Genom en kvantitativ enkätundersökning har data samlats in, analyserats och redovisat lärarnas användning av dessa arbetssätt. Resultatet visar att lärare i stor utsträckning nyttjar flera språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, men även mer traditionella som exempelvis gemensam genomgång. Det synliggjordes även att lärarna ansåg att faktorer som tid och resurser utgjorde hinder i deras matematikundervisning. Slutsatsen för hypotesen är att lärare har kännedom om de positiva förhållningssätten, men trots att de upplever hinder i sin undervisning så upprätthåller de ändå dessa förhållningssätt i stor utsträckning.

The purpose of this study was to provide an intervention to Appalachian Head Start families that provided novel ways of thinking about their children\'s development, while also arming them with effective strategies and tools they could use to build engaging and enriched interactions. The intervention curriculum was developed based on a theory of mentoring in the zone of proximal development (Vygotsky, 1978; Wiles, 2008). This research effort sought to answer the following research questions: (a) Do adults\' descriptions of their children as mental beings and perceptions about their children as individuals with minds of their own change due to participation in the intervention condition as compared to those in the control condition?; (b) What are the effects of this intervention on adults\' use of scaffolding and guided participation strategies in the shared reading activity over time?; (c) Does participation in the intervention condition affect the child\'s outcomes on standardized tests?; and (d) What qualitative differences in the way adults and children interact in the shared reading activity can occur as a result of the intervention? A randomized controlled trial including 50 parent-child dyads, were videotaped answering a mind-mindedness interview question and reading with their children at three time points over the Head Start school year. A Mixed-methods approach was implemented in the study\'s design, implementation, data collection, and analyses. Quantitative analyses revealed significant differences in both mental descriptions of participants\' children and the type and frequency of scaffolding techniques as a result of participation in the intervention. Triangulation of the qualitative and quantitative analyses indicated the need for a new theoretical construct to explain what occurs in optimally functioning interactions. Mindful-mindedness describes and explains adults\' metastrategic scaffolding technique selection in a mindful and mind-minded style, and then their application of these techniques in a serial process creates a multiplier effect on the efficacy of scaffolding. Implications for policy and practice, limitations of the current study, and directions for future research are also provided. / Ph. D.

Studiens syfte var att bidra med kunskap om verksamma förskollärares beskrivningar av omsorg i relation till undervisning, utifrån en sociokulturell teori med tre bärande begrepp; proximal utvecklingszon, mediering och scaffolding. Genom att använda kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes studien med fem legitimerade förskollärare från fyra olika förskolor. Datamaterialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet påvisar att förskollärarna i studien anser att omsorg och undervisning behöver vara och är sammanflätade med varandra i praktiken. Vikten av att se omsorg och undervisning som en helhet är avgörande för barnens välmående och utveckling. Förskollärarnas svar visar också att undervisning dokumenteras mer frekvent än omsorg. Den tydliga slutsatsen av denna studie är att utan omsorg kan det inte bli någon lärorik undervisning. Ett tryggt barn är ett barn som utvecklas. / The purpose of the study was to contribute with knowledge about preschool teachers description of care in relation to teaching, based on the sociocultural theory with three key concepts; the zone of proximal development, mediation and scaffolding. The study was conducted by using qualitative semi-structured interviews, with five licensed preschool teachers from four different preschools. The data was analyzed with a qualitative content analysis. The result of the study shows that preschool teachers believes that care and teaching needto be, and are, intertwined with each other in the daily work. The importance of treating care and teaching as an entirety is decisive for the well-being and development of children. The answers from the preschool teachers also showthat teaching is documented on a higher level than care. The distinct conclusion of this study is that no productive learning can occure without care. A secure child is a child who can develop.

Hållbar utveckling är ett komplext begrepp som handlar om samhällsfrågor med naturvetenskaplig grund. Det är ett centralt innehåll för kursen Naturkunskap 1b i vilken elever ska lära sig att göra ställningstagande och ha handlingskompetens i frågor om hållbar utveckling. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur lärare uppfattar sin användning av läromedel för undervisning om hållbar utveckling. Baserat på ett sociokulturellt synsätt på lärande undersöker studien läromedel som medierande verktyg för elevers lärande. Genom en analys av läromedel och intervjuer med naturkunskapslärare undersöks både hur hållbar utveckling framställs i läroböcker samt lärares uppfattning av läromedel för sin undervisning. Det didaktiska begreppet selektiva undervisningstraditionerna används för att identifiera hur hållbar utveckling framställs i materialet. Resultatet visar att läroböckerna framställer hållbar utveckling genom både faktabaserad och normativa undervisningstraditioner och att lärarna uppfattar sina läromedel som stöttande verktyg för både sin egen och elevers förståelse av hållbar utveckling. Studiens slutaster är att lärarnas använder läroböckerna som scaffolding och att böckerna är ett medierande verktyg för att främja faktakunskap om naturvetenskap och normativa värderingar för miljöskydd och mänskliga rättigheter.