I Bosnien och Hercegovina har det i 15 år pågått en segregering mellan tre nationer, bosnier, kroater och serber. I detta arbete har jag valt att närmare studera segregation mellan bosniska och kroatiska ungdomar i Stolac. Syftet med denna undersökning var att ta reda på varför denna etniska segregation fortfarande är så djup och hur ungdomarna ser på denna segregation, men även att ta reda på hur man kan motarbeta denna uppdelning. Genom att göra sex personliga intervjuer, fyra med ungdomar och två med lärare på skolorna i Stolac, enkätundersökningen och deltagande observation fick jag större inblick i segregationen i Stolac. Men även anledningar till segregations bevaring, vad ungdomarna tycker om den här uppdelningen och vad de tycker hur man borde motarbeta detta. De teorier och sociologiska begrepp som jag använde mig av är etnicitet, segregation och Gemeinschaft och Gesellschaft.

On March 28, 2007, at a national conference concerning Special Education in Norrköping Jan Björklund, School Minister for the Alliance Party of Sweden announced that the previous Government's proposal for changes to the existing Special Education System would be rejected. This proposal known as “Quality and Cooperation – Education for Children, Youths and Adults with Disabilities” (Kvalitet och samverkan – om utbildning för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning)was based upon a four year study done by the Carlbeck Committee aimed at a general overhaul of the Special Education System and focusing in particular on bringing Special Education into closer contact with the normal Education System. This decision was met with shock and amazement from the conference members, and following the conference from members of the Swedish Downs Syndrome Association as well as FUB – "The Swedish National Association for Persons with Intellectual Disability", and researchers in the field of Disability Studies. The decision, according to them, moves in the opposite direction to the international movement towards a more inclusive perspective on education. This study examines “For Us Together”, the document upon which the rejected proposal was based upon, interviews from the individuals engaged in the Special Education field, and “More Knowledge - A Modern Educational Proposal” a proposal from the Alliance government regarding changes to the Educational System. This information is then filtered through the Pedagogical theories of Peder Haug, A Norwegian Researcher, found in Pedagogical Dilemma – Special Education.” The aim of the study is to shed light upon, and eventually speculate upon the reasons for this decision, as well it's possible consequences. The conclusions reached involve issues such as: The Educational System's obligation to provide the tools necessary to live and succeed in Society; a raising of the national consciousness concerning Sweden's tendency towards Compensatory Special Educational solutions; the possibility of future advancements in Special Education towards a satisfactory treatment of all involved.

I vår undersökning studerar vi sambandet mellan de sociala nätverken och invandrares situation på arbetsmarknaden. Vi undersöker vilken effekt de sociala nätverken har för en matchning mellan utbildnings- och yrkesnivå för svenska invandrare. Vår uppfattning är att det inte bara är viktigt att individerna är i arbetskraften utan att det även är av stor vikt att de har yrken efter deras kompetens. Av denna anledning bygger vi vår studie på en modell som har matchningen mellan utbildningsnivå och yrkesnivå som beroende variabel. Denna direkta koppling mellan utbildning och yrke har inte tidigare varit i fokus när det kommer till studier kring integration och betydelsen av sociala nätverk. Intresset för nätverkseffekter och dess anknytning till ekonomiska frågor har vuxit sig allt starkare men fortfarande är området relativt outforskat. Vi anser att vi med denna matchning bidrar med en ny aspekt på de sociala nätverkens betydelse för invandrare. Analysen av vår modell resulterar i ett konstaterande att de etniska sociala nätverken har en negativ effekt på invandrares yrkesförhållanden om man enbart ser till andelen av ens egen etnicitet i sin hemkommun. När vi inkluderar andelen högutbildade i etniciteten i vår modell blir dock nätverkseffekten positiv. Detta säger oss att nettoeffekten beror på nätverkets utseende. Underlaget till uppsatsen kommer från den statistiska databasen LINDA som är en sammanställning av individdata gjord av SCB.

This study is an investigation of a sub community within the community of Hovsjö. The local government has financed a project in Hovsjö which is intended to bring about positive development. The prior object of this paper is to describe the project, it’s planning, it’s methods, it’s carrying through, and it’s goals. This study presents the district of Hovsjö in Södertälje. According to a government agency the district is classified as one of Sweden’s twelve most socioeconomicly exposed metropolitan sub-areas. Our goal is to tell about the prevailing condition there and to present the experiences of a group of residents. From a pedagogical and sociological point of view this commitment in Hovsjö can become a tool to break the alienation. Our study of the metropolitan sub-area and the Hovsjö investment project is empirical. However in our concluding discussion we suggest that the Hovsjö investment project will succeed in breaking alienation there.

Vi har i denna studie undersökt om estetiska arbetsmetoder fungerar som ett sätt att främja socialisation och integration samt stärka självkänsla och identitet. Som en teoretisk bakgrund har vi skrivit om vad olika forskare och lärare samt läroplanerna anser om estetiska arbetsmetoder och vilka effekter dessa har för människor. Vi har därefter tagit upp ämnena socialisation och identitet ur olika synvinklar. I resultatdelen har vi beskrivit några olika projekt som arbetar med estetiska arbetsmetoder för människor med rötter i andra länder och kulturer. Förutom att studera litteratur har vi genomfört observationer och intervjuer på några olika projekt och föreningar som arbetar med integration på olika sätt. Gemensamt för dem är att de använder sig av någon form av estetiska arbetsmetoder. Vi har kommit fram till att estetiska arbetsmetoder kan vara ett sätt att arbeta med identitet och självkänsla, eftersom man genom att använda dem samtidigt som elev arbetar med sig själv. Genom olika projekt vi har studerat har vi också sett att estetiska arbetsmetoder kan vara en hjälp vid integrering av människor, tillsammans med andra arbetssätt. Dessutom har vi på ett mer indirekt sätt tyckt oss finna stöd för att estetiska arbetsmetoder kan främja socialisationen av människor. Vi har också i diskussionsdelen kommit med en del frågeställningar och förslag på förbättringar, både för projekt vi läst om eller på annat sätt tagit del av och vår egen studiecirkel.

Vår rapport bygger på några invandrarungdomars syn på kriminalitet och segregation, vi intervjuade tre tjejer och tre killar, i åldern 18-23, om deras erfarenheter. Vår förförståelse var att invandrarungdomar som lever i segregerade områden oftare ses som kriminella än svenska ungdomar. Analysen av ungdomarna har skett utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv (subkultursteori och stämplingsteori) och objektivistiskt perspektiv (teorin om svaga sociala band). Resultatet visade att utanförskap, identitetsbrist, dålig anknytning till föräldrar och andra vuxna är faktorer som kan leda till att invandrarungdomar begår kriminella handlingar. I vår slutdiskussion uppmärksammar vi kopplingen som ungdomarna känner att det finns mellan segregation och kriminalitet. Anknytningen till föräldrar och andra vuxna är något vi ser har en stor påverkan på ungdomarnas levnadssätt.

Abstract Studiens syfte är att undersöka hur lärares uppfattningar om elevers socioekonomiska bakgrunder inverkar på studierna och undervisningen i samhällskunskap på gymnasiet, samt mot bakgrund av detta avhandla mer allmänna frågor och problem om skolan som institution för jämlikhet och likvärdighet. Utifrån detta syfte har tre gymnasielärare i samhällskunskap på gymnasiet intervjuats. Dessa intervjuer har sedan genomgått en ideologikritisk analys utifrån den teoretiska utgångspunkten, som utgörs av den dialektiska materialismen. Resultatet av analysen visar att lärarna tillsammans med utbildningssystemet i stort styrs av en dominerande utbildningsmässig diskurs, som tilltalar de elever med studietradition från hemmet i större utsträckning än de utan. Således sker det en utbildningsmässig segregation inom samhällskunskapsämnet på gymnasiet beträffande elevers socioekonomiska bakgrund

Genom denna studie ämnade vi besvara hur kapitaltillgångar och habitus påverkar ungdomars resonemang, sett till utbildning och karriär, baserat på bostadsområdestillhörighet. Syftet med studien var att undersöka hur uppväxten i segregerade bostadsområden med olika socioekonomisk status påverkar ungdomars handlingsstrategier vad gäller utbildning och karriär. Vår tes var att ungdomars handlingsstrategier skiljer sig baserat på bostadsområdestillhörighet. Vi trodde att ungdomar från bostadsområden med högre socioekonomisk status är mer resursstarka och därigenom enklare kan navigera sig inom utbildningsfältet. Studien utgår från Lidingö och Botkyrka, två boendesegregerade områden i Stockholms län med olika socioekonomisk status, där Lidingö är mer resursstarkt. Vidare utgår denna studie från en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer, där fyra högstadieungdomar i årskurs nio, två av dem är hemmahörande på Lidingö och två i Botkyrka, har intervjuats. Studiens teori grundar sig på Pierre Bourdieus teoretiska begrepp: symboliskt kapital, kulturellt kapital, utbildningskapital, socialt kapital samt habitus. Vi har kunnat urskilja att ungdomarna i denna studie har olika mått av kapitaltillgångar beroende på bostadsområdestillhörighet och att detta i sin tur lett fram till olika habitus. Lidingöungdomarna uppvisade både ett högre mått av socialt och kulturellt kapital än Botkyrkaungdomarna. Detta kan emellertid vara en avgörande faktor till att ungdomarnas resonemang och handlingsstrategier vad gäller utbildning och karriär skiljer sig områdena emellan. Till skillnad från Botkyrkaungdomarna, uppvisade Lidingöungdomarna både klara framtidsmål, sett till utbildning och karriär, samt genomtänkta handlingsstrategier kring hur de ska gå tillväga för att uppnå dessa mål. Genom studiens empiriska material har således vår tes kunnat styrkas.

This dissertation tells the local history of one of Georgia’s earliest all-black accredited high schools, Athens High and Industrial School/Burney-Harris High School (AHIS/BHHS), in an attempt to add to the collective history of the all-black segregated school. The study investigated the Clarke County, Georgia school system, pre- and post- Brown, focusing on the uncovered themes within new research interpretations - the value within the segregated schools, networks among the all-black segregated schools, the costs and consequences of desegregation, and the displacement of black educators. Within the history of black education there is a recent effort to present alternative interpretations concerning the once stigmatized segregated school. Research now focuses on the value that was placed on black segregated schools by the local community, highlighting the schools’ strong leadership, caring teachers, academic curriculum and extra-curricular activities, and supportive community and parents. These factors were researched within AHIS/BHHS and found to have been substantial in assessing value to the school. Additionally, the study researched the involvement of H.T. Edwards, principal of AHIS/BHHS, within the national, state, and local networks determining that through its black principal, professional education associations, and professional development, AHIS/BHHS was a part of a system of networks among black schools. Reflecting the larger research indicating a loss within the black community upon desegregation, my study demonstrated this loss within the black community of Athens as a result of the closing of AHIS/BHHS and the displacement of its educators. The study employed historical methods such as archival data and oral histories.

Denna studie baseras på en undersökning om konkurrens mellan skolor. Skolan är ständigt aktuell och något som engagerar de flesta. Syftet med denna studie är att söka förståelse för åsikterna hos ett antal lärare i Sverige rörande skolkonkurren och dess eventuella påverkan på dem i deras arbete. Studien grundar sig på en kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer med sex stycken verksamma lärare från både fristående och kommunala skolor. Resultatet presenteras utifrån frågeställningen där vi besvarat frågorna i ordning. Undersökningen visar att samtliga lärare inom både de kommunala och de fristående skolorna överlag är negativa till dagens konkurrenssituation, men trots detta finns det några faktorer som lyfts upp som positiva. Samtliga lärare var eniga om att konkurrensen påverkar dem i deras arbete. Några stora skillnader gällande åsikter mellan fristående och kommunal verksamhet har vi inte funnit.